Gunnar Loxdal är publisher för Sak & Liv

Så kan nedskärningarna i LFAB pressa andra aktörer i branschen

Foto: Länsförsäkringar

• Nya snabba LF. Ska man se effektivseringen i LFAB som en offensiv satsning snarare än som något man är nödd och tvungen till?

KrönikaBeskedet den 13 oktober om att LFAB varslar 400 medarbetare kom som en chock för många.

Förstås sprider sig en oro bland medarbetarna för hur nedskärningarna slår. Varslet innebär att många på LFAB inte känner sig lika trygga som tidigare med sin anställning.

Men frågan är om inte Länsförsäkringars konkurrenter också har anledning att känna oro.

* * * * *

Länsförsäkringar brukar beskrivas som en organisation där besluten tar lång tid att fatta men där de å andra sidan blir ordentligt genomarbetade och förankrade. LF-federationen springer inte åstad och gör förhastade misstag bara för att följa branschtrender.

Ingen kan säga att det inte har fungerat bra strategiskt.

Länsförsäkringar är den självklara dominanten i svensk sakförsäkring med en marknadsandel på över 30 procent. Tendensen de senaste åren har snarare varit att marknadsandelarna ökar än minskar. Balansräkningen hos gruppens bolag är överlag ramstark. De senaste decennierna har man också lyckats väl med att bredda produktutbudet till exempelvis bank och fastighetsförmedling.

Men kanske har det hänt något under senare tid med beslutsfattandet.

* * * * *

För några veckor sedan presenterades statistik som över kostnadsläget och lönsamheten i försäkringsbranschen förra året.

Tabellen nedan visar combined ratio för skadeförsäkringsverksamheten 2025 och 2024 i de fyra största försäkringsgrupperna.

Som framgår gick Länsförsäkringars sakförsäkringsverksamhet med vinst 2025.

Fast de tre andra storbolagen har uppenbarligen ännu bättre lönsamhet.

Tittar man på driftskostnaderna hos de fyra jättarna blir mönstret ännu tydligare.

Länsförsäkringars driftskostnadsprocent ligger år efter år högst bland storbolagen – mer än 5 procentenheter högre än snittet för de övriga tre.

Kanske kan man leva med det i dag. Som sagt går det bra marknadsmässigt för Länsförsäkringar och skadeförsäkringsverksamheten går med plus.

Men hur blir det i morgon?

Det tycks som om den typen av frågeställningar ligger bakom att LFAB:s ägare har beslutat sig för att ställa krav på organisationen att minska kostnaderna radikalt.

Kanske är det gamla Länsförsäkringar, där man tog god tid på sig med förändringar, ett minne blott.

Länsförsäkringar har rört sig snabbt in på nya domäner utan alltför mycket diskussioner exempelvis när det gäller förvärvet av SAVR, köpet av Omocom-aktier och satsningen på Sejfa.

De omfattande nedskärningssplanerna för LFAB ska kanske snarare ses som en offensiv satsning än som något man är tvungen till i dag på grund av ekonomin.

Och om nya, snabba Länsförsäkringar nu lyckas med sina effektiviseringsplaner för LFAB, och så småningom får ned driftskostnaderna i organisationen till samma nivå som i övriga storbolag – då kan det pressa konkurrenterna på allvar. För om Länsförsäkringar är dominerande på marknaden redan i dag och har haft forsatta marknadsframgångar trots sin relativt sett större kostnadsmassa, hur ska det då inte bli när man konkurrera ännu mer med sänkta premier på grund av lägre kostnader?

Hur tänker man i börsnoterade If och Trygg-Hansa som hoppas på att resultatmarginalerna ska ligga kvar på dagens nivåer och helst förbättras ytterligare?

* * * * *

Här är några ytterligare reflektioner man kan göra med anledning av varslet:

• Snabba kast. På två år – mellan 2023 och 2025 – ökade antalet anställda med nära 25 procent. Nu ska kostnadsmassan i LFAB ned 20 procent. För en utomstående kan det ge intryck av … en viss ryckighet i planeringen.

• Naturlig avgång, anyone? Förra året uppgick personalomsättningen till 401 personer, det vill säga nästan exakt så många medarbetare som omfattas av varslet. Ledningen har givetvis tagit den naturliga avgången i beaktande när man har beräknat behovet av antalet varslade medarbetare. Med tanke på att sparbetinget fram till 2028 ligger på totalt 2 miljarder kronor kommer av allt att döma antalet tjänster i LFAB att minska med fler än 400 personer, även om det inte bara är på personal man räknar med att spara pengar.

• Får Dalemo rätt om konkurrensbilden? ”Jag är lite besviken på att det finns så många konkurrenter kvar”, sa LFAB-VD:n Björn Dalemo när han framträdde i våras på DI:s försäkringssseminarium. Han syftade på att det borde vara självklart att vara försäkrad i ett ömsesidigt bolag där vinsten stannar hos försäkringstagarna istället för att dela med sig till externa aktieägare. Är det nu som LFAB:s offensiva effektivisering ska ge honom rätt om de börsnoterade konkurrenterna?

* * * * *

Var är det då som LFAB ska skära ned på? Det är svårt att ha någon uppfattning om det i dag. Sparbetinget kommer att diskuteras i dotterbolagen och vara föremål för förhandlingar och det dröjer innan vi får se resultatet av tankemödan.

Här är i alla fall några tankar om områden som man får anta redan diskuteras i LFAB:s ledning och styrelse.

Det kan betonas att punkterna nedan inte på något sätt är konkreta sparplaner inom LFAB utan endast spekulationer från redaktionens sida.

• Samordna döttrarnas specialistfunktioner. Är det mest rationellt att varje enskilt bolag i sin organisation har egna funktioner för sådant som juridik, compliance, it och aktuarier? Eller finns det mycket att vinna på tätare samordning av specialistfunktioner i LFAB? Principer för hur en organisation byggs upp förändras över tid, och kanske är det nu dags för en LFAB-organisation med mer centraliserade kompetenscentra?

• Bredda AI-fieringen av interna processer. En allmän bild är att AI hittills i näringslivet har fått störst betydelse för it-verksamheten. AI lämpar sig sällsynt väl för it-utveckling och kan rätt hanterat förkorta ledtider och minska felprocenten. LFAB har vinnlagt sig om att ligga långt fram inom AI-utvecklingen. Rimligen kommer LFAB nu att ta krafttag för att tänka kreativt om andra processer som kan hanteras snabbt, billigt och bra med AI-stöd. En klassisk frågan – i alla fall sedan november 2022 – lyder: Hur skulle verksamheten se ut om man med dagens AI-tjänster väljer att starta något helt nytt?

• Färre bolag i koncernen. I koncernen finns i dag dotterbolag som Länsförsäkringar Bank, Agria Djurförsäkring, Länsförsäkringar Fondliv, Länsförsäkringar Gruppliv, Länsförsäkringar Sak Fastighet, Länsförsäkringar Hälsotjänster och Länsförsäkringar Liv. Är det självklart att döttrarna ska vara så många framöver? Går det att spara resurser på att lägga in hälsotjänsterna i fondlivbolaget eller samordna gruppliv med övrig livverksamhet, utan att det påverkar uniciteten i produkgterna och möjligheten att nå ut till marknaden på rätt sätt?

• Se över djurförsäkringsverksamheten. Agria – landets ledande djurförsäkrare – är historiskt sett en fenomenal framgångssaga. Bolaget står ut i Länsförsäkringar genom sin omfattande internationella satsning. Verksamheten har på senare tid påverkats av ökad konkurrens och stigande djurvårdkostnader. Då vore det märkligt om djurförsäkringsverksamheten i gruppen inte blir föremål för en strategisk översyn. Några tankar som säkert har slagit beslutsfattarna i LFAB är: Kan de lokala länsförsäkringsbolagen ta över Agrias husdjursverksamhet på motsvarande sätt som tidigare skett med andra försäkringsområden? Hur mycket kan internationella intressenter vilja betala för verksamheten i övriga Europa?