Etikett: Irene Isaksson-Hellman

If: Allt färre fotgängare och cyklister dör i trafiken

Posted on augusti 19, 2021 by - Sak

De senaste tio åren har antalet dödsolyckor med fotgängare och cyklister i kollision med motorfordon minskat med över en tredjedel. Det visar en analys från If av statistik från trafikdatabasen Strada.

Enligt statistiken dog i början av 2010-talet i genomsnitt drygt 60 fotgängare och cyklister i kollision med motorfordon varje år. Mot slutet av årtiondet var motsvarande siffra under 40, det vill säga en minskning med över en tredjedel. Störst har minskningen varit bland fotgängare.

Även andelen svåra olyckor minskar. Under 2020 rapporterades totalt 3 319 olyckor med cyklister eller fotgängare, i alla åldrar, i möte med motorfordon. Av dessa ledde 710, eller drygt en av fem, till måttliga, allvarliga eller dödande skador. I början av 10-talet var närmare en av fyra olyckor så svåra.

– Positiva faktorer som påverkar trafiksäkerheten är de åtgärder som sker successivt sedan drygt tio år för att få ner hastigheten i tätbebyggda områden, dels med hastighetsbegränsningar till 30-40 kilometer i timmen, dels med andra hastighetssäkrande åtgärder. Dessutom separeras oskyddade trafikanter i högre grad från motortrafiken, och fler bilar har teknik som autobroms och detektion av fotgängare och cyklister, säger Irene Isaksson Hellman, trafiksäkerhetsforskare på If.

Siffrorna bygger på uppgifter som rapporteras in från polis och sjukhus till databasen Strada.

Barn var inblandade i en av fem olyckor som rapporterats in till Strada de senaste fem åren, i de flesta fallen med lindriga skador.

– Det är först i tonåren olyckor i möte med motorfordon ökar, då det blir vanligare att man tar sig ut i trafiken på egen hand, säger Irene Isaksson Hellman.

Singelolyckor på cykel — som är vanliga i lägre åldrar — är inte medräknade i statistiken.

Den senaste femårsperioden har 492 olyckor rapporterats in där ett barn under 18 år skadats måttligt, allvarligt eller avlidit. Cykelolyckorna visar här inte på samma minskning som för de gående.

– Även om antalet olyckor med svåra följder minskar, är det viktigt att inte ignorera farorna och vara uppmärksam och försiktig i trafiken. Det gäller särskilt unga trafikanter som inte har så stor vana att röra sig i trafiken. Att gå eller cykla till skolan främjar barns hälsa och välmående. Det är viktigt att lära barnen agera med förstånd i trafiken och hjälpa dem att finna en trafiksäker väg, säger Irene Isaksson Hellman.

Generellt är det längs vägsträckor och vid korsningar som de riktigt allvarliga olyckorna sker.

– De flesta olyckor sker i tätbebyggda områden där många oskyddade trafikanter rör sig och hastighetsbegränsningen är relativt låg. Då hastighet är en av de avgörande faktorerna för hur allvarlig konsekvensen blir är dock olyckor som sker på sträckor med högre hastighet oftast de absolut farligaste, säger Irene Isaksson Hellman.

Län Totala olyckor 2016-2020 …varav barn Svåra olyckor 2016-2020 …varav barn
Blekinge 242 70 49 6
Dalarna 361 83 106 18
Gotland 102 25 24 4
Gävleborg 251 59 52 9
Halland 564 126 130 10
Jämtland 159 31 42 5
Jönköping 491 133 99 16
Kalmar 418 102 83 10
Kronoberg 361 80 67 7
Norrbotten 245 61 57 11
Skåne 4 019 708 885 108
Södermanland 574 126 92 20
Stockholm 4 154 602 795 89
Uppsala 631 100 169 23
Värmland 319 69 91 9
Västerbotten 386 66 110 13
Västernorrland 305 68 69 12
Västmanland 558 121 121 18
Västra Götaland 2 363 428 577 73
Örebro 419 79 97 12
Östergötland 831 144 173 19

Tabellen visar statistik från databasen Strada, bearbetad av If. 

Här är Ifs tio förslag för att förbättra för cyklisterna

Posted on maj 6, 2021 by - Sak

If har tagit fram en ny rapport med tio punkter som kan göra cyklingen och trafikmiljön i Sverige bättre.

Bakgrunden till rapporten är att cyklister är sedan flera år tillbaka är den grupp av trafikanter som har flest antal allvarligt skadade i trafiken. Trots att cykling blir ett allt viktigare trafikslag tycks inte regelverk, prioriteringar och praxis hänga med, menar If.

Redan för fem år sedan tog If fram en första rapport med tio enkla förslag för bättre cykling, för att skapa debatt och väcka tankar som kunde leda till en bättre trafikmiljö.

I den nya rapporten följer If upp de tidigare förslagen och lyfter samtidigt fram ytterligare tankar om hur cyklisternas situation kan förbättras.

– Det är viktigt att cyklisternas situation och säkerhet på vägarna förbättras, dels genom ändrade regelverk, dels genom infrastruktursatsningar som kan möjliggöra ökad cykling, säger Irene Isaksson Hellman, trafiksäkerhetsforskare på If, i en kommentar.

– Med våra tio förslag vill vi visa hur vi kan få en säkrare trafikmiljö, ett mer hållbart samhälle och bättre städer. Vår förhoppning är att kunna påverka trafiksäkerhetsutvecklingen i rätt riktning. När fler förväntas cykla och elcyklar får fler att ta sig längre sträckor behöver både regler och lösningar anpassas bättre till den nya verkligheten för att färre ska skadas i trafiken samtidigt som framkomligheten ökar. Oskyddade trafikanter, där cyklister utgör en stor del, behöver lyftas och jämställas med andra trafikantgrupper. Våra tio förslag kan eliminera en stor del osäkra situationer och platser för cyklister och skapa en säkrare trafikmiljö för cyklisterna.

Det här är några av Ifs förslag om bättre trafikmiljö för cyklister:

• Skapa standarder för säkra cykelvägar! If efterfrågar ett standardiserat regelverk för hur cykelvägar märks upp och får se ut. Dessutom önskar man en ändring av Väg- och anläggningslagen för att öppna för fler möjligheter att anlägga cykelvägar.

• Fler cykelvägar på 2+1-vägar! Satsningen på de mötesfria 2+1 vägarna har ökat säkerheten för bilister, konstaterar If. Men smala vägrenar och höga hastigheter innebär att vägtypen inte är anpassad för cyklister.

• Inför nya trafikregler för moderna cykelstäder! Cykling mot enkelriktat kan fungera bra och flera studier pekar på en minskad risk för trafikolyckor.Det behövs nu en nationell lagstiftning som standardiserar cykling mot enkelriktat med en enhetlig skyltning över hela landet, menar If.

• Ta vara på nya digitala möjligheter! Digitalisering och elektrifiering öppnar möjligheter som kan förbättra situationen för cyklister — exempelvis appar som larmar vid olyckor, tipsar om lämpliga vägar och följer upp data om hastighet och sträcka.

Här kan du ta del av Ifs rapport med förslag på förbättrade förutsättningarna för cyklister.

Volvia: Säkerheten för barn i bil blir allt bättre

Posted on april 27, 2021 by - Sak

Kännedomen bland föräldrar om hur små barn ska sitta säkert ökar. Det konstaterar Volvia i sin årliga rapport om svenska föräldrars kunskap och förhållningssätt till barnsäkerhet i bil. Men Volvia pekar också på oroande trender, exempelvis att alldeles för många äldre barn sitter utan barnskydd. 

Volvia har undersökt svenska föräldrars syn på barnsäkerhet i bil sedan år 2009.

Resultaten över tid talar ett tydligt språk: Det har blivit bättre.

Små barn, upp till fyra år, har i dag i regel ett mycket gott skydd i bilen. De flesta föräldrar har koll på rekommendationen att åka bakåtvänt upp till fyra—fem års ålder. Andelen barn som åker bakåtvända till fyra års ålder är i år 81 procent jämfört med endast 39 procent år 2013.

– Det är glädjande att se att så många barn under fyra år nu åker betydligt säkrare än vad de gjorde för knappt tio år sedan. Men vi ska inte glömma att närmare 20 % av alla barn fortfarande vänds framåt för tidigt, och därmed löper en ökad risk för allvarliga skador vid en olycka. Så små barn sitter inte tillräckligt säkert i en framåtvänd stol. Med år av forskning i ryggen vill vi uppmana alla föräldrar att låta barnen åka bakåtvänt ända tills de är minst 4-5 år, säger Sofia Bergfors, barnsäkerhetsansvarig på Volvia, i en kommentar.

Av rapporten framgår också att en majoritet — 77 procent — upplever att de kan tillräckligt om barnsäkerhet i bil.

Dock vet fyra av tio föräldrar inte att barn bör sitta på bältesstol eller kudde tills de är tio—tolv år. Bland föräldrar med barn i åldern fyra—åtta år som låter sina barn sätta fast bältet själva, kontrollerar bara drygt hälften alltid att bältet sitter rätt.

Resultatet visar också på en försämring av barnsäkerheten på ett område: Allt fler barn sitter helt utan barnskydd innan de växt till 135 cm längd. I årets undersökning anges att 77 procent av barn i åldrarna fem—elva år kortare än 135 cm sitter på barnskydd. Detta är en nedgång jämfört med 87 procent år 2018.

– Att så många sitter utan barnskydd är oroande då de flesta barn inte är kroppsligt tillräckligt utvecklade för detta. Vi ser i vår skadeforskning att i de fall ett barn råkat ut för en allvarligare skada har barnet också suttit felaktigt. Antingen har barnet varit för litet för sitt skydd, eller suttit helt utan skydd, säger Irene Isaksson Hellman, trafiksäkerhetsforskare på If och Volvia.

Här kan du ta del av Volvias hela rapport om barnsäkerhet i bil.

If: Varning för föräldrar som inte anpassar farten vid skolorna

Posted on januari 4, 2021 by - Sak

Föräldrar som inte anpassar hastigheten efter förutsättningarna upplevs av landets rektorer som den största trafikfaran vid svenska skolor. Det framgår av Ifs årliga trafiksäkerhetsundersökning, som också visar att var sjätte rektor uppger att det sker fler trafikincidenter under vinterhalvåret än annars.

För fjortonde året i rad har If genomfört en trafiksäkerhetsundersökning bland Sveriges grundskolerektorer och gymnasierektorer, Undersökningen genomfördes perioden 17 september—8 oktober 2020 och besvarades via e-post av 1 091 rektorer.

Årets undersökning visar att mer biltrafik under vintermånaderna skapar oro, både hos rektorer och föräldrar.

– Mer trafik runt skolor, mörker, bländande ljus och barn som rör sig runt bussar och bilar gör riskerna större på vintern. Det är nu än viktigare att se över trafikmiljön runt skolan. Säker avstigning från både buss och bil, enkelriktad trafik och att separera gång och cykeltrafik från motorfordon är bara några tips som kan bidra till en säkrare skoltrafik, säger Irene Isaksson Hellman, trafiksäkerhetsforskare på If.

Enligt undersökningen är den största trafikfaran föräldrar som inte anpassar hastigheten efter förutsättningarna.

– Svaren i undersökningarna gör risken för en ond spiral uppenbar – att föräldrar väljer att skjutsa sina barn just för att man oroar sig för trafiksituationen. Detta kan förvärra situationen ytterligare, säger Irene Isaksson Hellman.

En del rektorer uppger att föräldrarnas attityd till trafikreglerna har försämrats de senaste åren. Föräldrar och rektorer är eniga om vad som behöver göras – fler föräldrar och elever måste anpassa avstånd och hastighet, och det bör införas bilfria zoner runt skolorna.

Det här är några av resultaten från Ifs senaste skoltrafikundersökning:

  • 50 procent av landets rektorer anser att trafiksäkerheten runt skolan är ett problem.
  • 40 procent av rektorerna anser att det är mer biltrafik vid skolan idag än för tre år sedan.
  • 52 procent är oroliga för att en allvarlig trafikincident ska inträffa runt den egna skolan
  • 46 procent av rektorerna upplever mer trafik runt skolan under vinterhalvåret och 16 procent anser att det är fler trafikincidenter under vinterhalvåret.
  • 31 procent av rektorerna anser att föräldrar som inte anpassar hastigheten utgör den största trafikfaran under vinterhalvåret.
  • 40 procent av rektorerna anser att den viktigaste åtgärden för att öka trafiksäkerheten under vinterhalvåret är att föräldrar och elever anpassar hastigheten.

If: Vintercykling ökar under pandemin — men de flesta cyklar utan hjälm

Posted on november 19, 2020 by - Sak

Enligt en färsk undersökning från If tänker fler personer cykla till jobbet under vintern i år än tidigare. Samtidigt visar undersökningen att en majoritet av vintercyklisterna inte använder hjälm, och endast 14 procent använder dubbdäck.

Undersökningen genomfördes under oktober av Syno International på uppdrag av If, och besvarades av 1 007 personer från olika onlinepaneler.

Av undersökningen framgår att 10 procent av de tillfrågade planerar att cykla mer denna vinter än tidigare vintrar. 43 procent har för avsikt att regelbundet cykla till jobbet eller skolan under vintern och 31 procent tänker göra det åtminstone ibland.

– Att cykla är ett utmärkt alternativ för den som behöver ta sig till sin arbetsplats i vinter. Det har en rad positiva hälsoeffekter, förutom att det minskar risken att sprida coronaviruset. Men det gäller att förbereda sig och anpassa cyklingen efter väglaget, säger Irene Isaksson Hellman, trafiksäkerhetsforskare vid försäkringsbolaget If.

Undersökningen visar att bara 14 procent har dubbdäck på cykeln. Och trots de senaste decenniernas diskussion om cykelhjälm är det fortfarande färre som cyklar med hjälm en utan. Av de tillfrågade svarar 45 procent att de inte använder hjälm.

– Att cykla under vintern innebär utmaningar som både halka och mörker. Det är viktigt att synas ordentligt med bra lampor och reflexer. Var beredd på halka och använd gärna dubbdäck. Om olyckan skulle vara framme så är hjälm ett bra sätt att skydda sig, säger Irene Isaksson Hellman.

Det här är några av Ifs tips för säkrare vintercykling:

  • Använd hjälm.
  • Byt till dubbdäck.
  • Kolla bromsarna oftare under vintern, både hand- och fotbroms, och byt ut bromsklossarna om det finns behov.
  • Använd reflexväst eller reflekterande kläder som ökar synligheten.

 

If: Flest olyckor med barn inträffar vid skolstarten

Posted on augusti 26, 2020 by - Sak

I samband med skolstarten ökar antalet olyckor med oskyddade barn inblandade, rapporterar If  som har kartlagt de olyckor som inträffat i närheten av skolor runt om i landet. Enligt Ifs kartläggning tycks vissa av skolorna i Malmö och Stockholm vara landets mest olycksdrabbade; tre av de skolor där det rapporterats flest olyckor ligger i Malmö och två i Stockholm. 

I samband med skolstarten är det många barn som för första gånger åker cykel till skolan. Det är också då som flest olyckor sker.

Under de fem åren mellan 2013 och 2017 rapporterades totalt 1 899 olyckor i landet där en bil krockat med ett barn till fots eller på cykel, enligt databasen Strada med uppgifter från landets akutsjukhus. Av dessa olyckor inträffade 242 i september vilket är fler än i någon annan månad.

If har nu slagit ihop statistik över trafikolyckor med platsuppgifter, för att kunna visa olyckor som sker i närheten av skolor och vilka de mest olycksdrabbade skolområdena är. Av de nästan tvåtusen rapporterade olyckorna inträffade drygt hälften inom en radie av 500 meter från en skola.

– Att kartlägga vägar och hjälpa barnen att hitta en säker väg kan ge bra kunskap som minskar både oro och den faktiska faran vi själva bidrar till med fler bilar runt skolan när vi skjutsar våra barn, säger Irene Isaksson-Hellman, trafiksäkerhetsforskare på If, i en kommentar.

If menar att oroliga föräldrar som skjutsar sina barn kan i själva verket förvärra problemet, eftersom det leder till ökad biltrafik runt skolor.

– Det säkra sättet innebär inte nödvändigtvis att föräldrar skjutsar. Stor oro finns bland både föräldrar och skolpersonal speciellt så här i början av en termin. Det är av största vikt att våra barn på ett säkert sätt kan ta sig till skolan, samtidigt som man för deras bästa bör stimulera fysisk aktivitet som cykling och gång, säger Irene Isaksson-Hellman.

Ett exempel på en olycksdrabbad skola är Johannesskolan i Malmö. Mellan åren 2013 och 2017 inträffade sammanlagt 84 olyckor med oskyddade trafikanter och motorfordon inom en radie på femhundra meter från skolan, och fem av dessa var med barn. Av de fem områden nära skolor där det rapporterats flest olyckor ligger tre i Malmö: Johannesskolan, Rådmansvångens och Österportsskolan samt Rörsjöskolan och Monbijouskolan. Två av de mest olycksdrabbade områdena nära en skola ligger i Stockholm: Hillelskolan och Åsöskolan.

– De mest olycksdrabbade skolområdena ligger, inte oväntat vid platser där många rör sig, större städer eller specifika platser som till exempel järnvägsstationer. Olyckorna tenderar på de flesta platser inte att ske i direkt anslutning till skolan men på de vägar som leder dit. Genom att ta fram olyckskartor för samtliga skolområden kan vi få en unik inblick i vilka de mest exponerade områdena är, säger Irene Isaksson-Hellman.

If har undersökt trafikmiljön runt Sveriges grundskolor sedan 2006. Det senaste undersökningsresultatet, från förra året, visar att utvecklingen dessvärre går åt fel håll. Sämre trafikvett bland föräldrarna, många trafikincidenter och fler bilar kring skolorna gör att en majoritet av rektorerna ser trafiksäkerheten som ett problem. Sex av tio är oroliga för att något allvarligt ska inträffa och föräldrar som skjutsar sina barn i bil anses utgöra den största trafikfaran.

Det här är några av tipsen från If för att minska olycksrisken på vägen till skolan:

  • Var ett bra föredöme, gör själv som du vill att barnen ska göra.
  • Använd alltid hjälm när du cyklar.
  • Se till att ha reflexer och lampor redan nu, mörkret kommer snabbt, att se och synas är bland det viktigaste vi kan lära våra barn.

If: Varannan svensk har hörlurarna på i trafiken

Posted on februari 19, 2020 by - Sak

Varannan svensk har ibland hörlurar på sig när de befinner sig i trafiken — och bland ungdomar är siffran ännu högre! Det framgår av en ny undersökning från If, som påpekar att olycksrisken ökar för den som har hörlurarna på.

Undersökningen har genomförts av YouGov på uppdrag av If under november 2019.

– Hörlurar kan leda uppmärksamhet och fokus på annat än omgivningen och göra att du inte hör bilar eller cyklar som signalerar för att varna dig. Du får helt enkelt svårare att bedöma trafiksituationen omkring dig, säger trafiksäkerhetsforskare Irene Isaksson-Hellman på If i en kommentar.

Många hörlurar stänger ute och minskar volymen på störande ljud i omgivningen. För fotgängare är risken störst när de ska korsa en väg eller järnväg och för cyklister som tar sig fram på körbanan gäller det att hela tiden vara uppmärksam på omgivningen.

Nästan var tionde svarande uppger att de använder hörlurar i bilen.

– Att köra bil med hörlurar, särskilt med hög volym, kan vara ett störmoment. Det finns en risk att inte uppfatta trafiken runt omkring och att man mister skärpan och blir en trafikfara, säger Irene Isaksson-Hellman.

– Att kunna använda hörseln och inte bara synen är viktigt när man rör sig i trafiken. Det behövs för samspelet med andra trafikanter och för att kunna göra rätt bedömning.

If önskar att vintercyklister får dubbdäck i julklapp

Posted on december 23, 2019 by - Sak

Dubbdäck till cykeln är en lämplig julklapp till den som cyklar vintertid. Det menar If i ett pressmeddelande, där man konstaterar att endast 7 procent av vintercyklisterna använder dubbdöck i dag — trots att det är ett av de bästa sätten att minska olycksrisken vintertid. 

If konstaterar att antalet personer som cyklar på vintern har ökat kraftigt de senaste åren.

Men många cyklister avstår från att byta till dubbdäck vintertid, trots att det är ett av de bästa sätten att minska olycksrisken vintertid.

En undersökning från If visar att endast 7 procent av de tillfrågade använder dubbdäck vintertid. Fler av vintercyklisterna — cirka 10 procent — använder sadelmuff på vintern.

– Det bästa sättet att minska olycksrisken på halt väglag, ur cyklistsynpunkt, är dubbdäck. På torr snö fungerar sommardäcken fortsatt ganska bra, men när det råder ishalka måste man helt enkelt ha dubbar för att få fäste i svängarna, säger Irene Isaksson-Hellman, trafiksäkerhetsforskare på försäkringsbolaget If, i en presskommentar.

Det inträffar betydligt färre cyklistskador på vintern jämfört med sommaren, beroende på att färre personer cyklar då. Samtidigt har Statens väg- och transportforskningsinstitut pekat ut halt väglag och halka som den vanligaste orsaken bakom singelolyckor på cykel generellt, baserat på analyser gjorda på olycksdata från STRADA. Ungefär var tredje olycka inträffar på grund av halt underlag, konstaterar VTI, och allra vanligast är just is/snöhalka som uppges ligga bakom var femte allvarlig skada bland singelolyckorna.

— För att undvika halkolyckor är det bra att lära sig var vägen kan vara extra hal. Det gäller exempelvis broar, vägar som går längs med öppet vatten och partier av väg som skuggas av träd. Man bör också lägga på minnet att när det är någon plusgrad ute så är vägytan ofta kallare än luften, vilket kan skapa isbildning, säger Irene Isaksson-Hellman.

– Ljus och reflexer är annan viktig utrustning att ha när man cyklar under den mörka årstiden. Reflexer minskar risken att bli påkörd.

Mer än varannan cyklist i Skåne, Halland och Kronoberg uppger att de cyklar under vinterhalvåret. Det kan jämföras med Stockholm där endast 23 procent trampar sig igenom vintern på två hjul.

– Dubbdäck är ett hett tips för den som letar efter en ”hjulklapp” att ge till en vintercyklist, säger Irene Isaksson-Hellman i pressmeddelandet från If.

If: Föräldrarnas brist på trafikvett ett växande problem vid skolorna

Posted on augusti 19, 2019 by - Sak

Allt fler föräldrar skjutsar barn till skolan med bil. Samtidigt har föräldrarnas attityder till trafikreglerna försämrats, och en majoritet av landets rektorer anser i dag att trafiksäkerheten är ett problem och är oroliga för att en allvarlig trafikincident ska inträffa, enligt en undersökning från If. 

If har sedan 2006 genomfört en årlig undersökning om trafikmiljön runt Sveriges grundskolor.

Årets resultat pekar på att utvecklingen går åt fel håll; sämre trafikvett bland föräldrarna, ett ökande antal trafikincidenter och fler bilar kring skolorna gör att en majoritet av rektorerna ser trafiksäkerheten som ett problem. Sex av tio rektorer beskriver att de är oroliga för att något allvarligt ska inträffa. Föräldrar som skjutsar sina barn i bil anses utgöra den största trafikfaran.

If har i år kompletterat undersökningen med frågor till föräldrar. Den delen av undersökningen bekräftar rektorernas bild. Av 878 tillfrågade föräldrar svarade nästan fyra av tio att de inte anser sina barn ha tillräckligt säker väg till skolan för att låta dem gå dit själva, och av dessa pekade fyra av tio ut andra bilkörande föräldrar som den värsta risken mot barnens säkerhet.

— År efter år betonar vi vikten av att förbättra trafikmiljön kring skolorna så att barnen kan känna sig trygga, men uppenbarligen har vi fortfarande lång väg kvar innan problemet är löst. Föräldrarnas svar gör också risken för en ond spiral uppenbar – att man skjutsar sina barn just för att man oroar sig för trafiksituationen, säger Irene Isaksson-Hellman, trafiksäkerhetsforskare på If, i en kommentar

Årets undersökning visar även att rektorerna inte upplever att deras kommuner gör tillräckligt för att skapa en trygg trafikmiljö för barnen runt skolorna. Även många av föräldrarna i Ifs undersökning är av den åsikten.

— Det är givetvis inte bara föräldrarnas ansvar att säkerställa en trygg trafikmiljö för barnen. En gemensam kraftansträngning måste till för att vi ska vända trenden – skolor, föräldrar och kommuner måste hjälpas åt, säger Irene Isaksson-Hellman.

 

If: Småbarnsföräldrar är tröttast bakom ratten

Posted on april 4, 2019 by - Sak

Hela 55 procent av svenska småbarnsföräldrar uppger att de ibland kör bil trots att de är för trötta för att vara säkra förare, enligt en ny undersökning av försäkringsbolaget If. Bland befolkningen som helhet kör fyra av tio bilister ibland bil trots att de egentligen är för trötta för att vara säkra förare. 

If konstaterar att trötthet och sömnighet bakom ratten är en vanlig orsak till olyckor i trafiken. Trötthet bedöms vara en bidragande orsak vid mellan 10 till 40 procent av olyckorna på svenska vägar, enligt Statens väg- och transportforskningsinstitut. Förartrötthet kan därmed sägas vara ett trafiksäkerhetsproblem av ungefär samma omfattning som rattfylleri.

— En trött förare är en osäker förare. Man har längre reaktionstid, är mindre uppmärksam och har sämre omdöme än i utvilat tillstånd. Ändå tar många betydligt mer lättvindigt på trötthet än, exempelvis, alkoholpåverkan, trots att det i båda fallen leder till försämring av körbeteendet, säger Irene Isaksson-Hellman, trafiksäkerhetsforskare på If, i en kommentar.

— Det är klart att småbarnsföräldrar i många fall har långt ifrån normala sömnvanor i tillägg till en ofta stressig vardag. Då bör man tänka sig för en extra gång innan man ger sig ut i trafiken, fortsätter Irene Isaksson-Hellman.

Upplevelsen av trötthet tycks också öka generellt i samhället. I en folkhälsoundersökning från SCB från 2016/2017 uppgav 23 procent av männen och 33 procent av kvinnorna att de hade sömnbesvär. Det kan jämföras med 14 respektive 21 procent vid motsvarande undersökning 20 år tidigare.

Undersökningen är genomförd av opinions- och marknadsundersökningsföretaget YouGov på uppdrag av If. Under perioden 27 mars–28 mars 2019 genomfördes sammanlagt 1 011 intervjuer via internet med män och kvinnor 18 år och äldre i Sverige. Av dessa var 817 bilförare och  358 personer hade varningssystem i sin bil.

If: Sänkta hastigheter krävs för att uppnå nollvisionen

Posted on mars 14, 2019 by - Sak

If tar ställning för sänkta hastigheter i trafiken. Enligt ett pressmeddelande från If i dag är åtgärder för hastighetssänkningar centrala för att nå nollvisionen.

If konstaterar att 250 till 300 personer omkommer varje år i trafiken i Sverige.

Enligt Trafikverket skulle uppskattningsvis cirka 80 liv skonas om alla bilister höll hastighetsbegränsningarna.

Trafikverkets siffror visar också att risken att omkomma i en trafikolycka tydligt korrelerar med det involverade fordonets körhastighet, oavsett om det gäller kollisioner mellan flera bilar, eller mellan bilar och fotgängare eller cyklister. Risken för svåra till dödande skador är högst på vägar med hastigheter mellan 70 och 90 km/h.

Ifs egen statistik visar att hastighetssänkningar som har genomförts i tätorter den senaste tioårsperioden har haft en positiv effekt med färre allvarliga skador på de vägar där hastigheten sänkts från 50—60 km/h till 30—40 km/h. Efter hastighetssänkningar har exempelvis andelen medelsvåra till svåra skador för cyklister minskat med drygt 20 procent.

— Allt som allt är åtgärder för hastighetssänkningar en av de viktigaste sakerna vi kan göra för att nå nollvisionen. När det gäller fotgängare och cyklister ser vi att allvarlighetsgraden i personskadorna är starkt kopplade till hastigheten, säger Irene Isaksson-Hellman, trafiksäkerhetsforskare på If, i en kommentar.

Enligt If är ett trafiksituationen runt skolor särskilt utsatt. Ifs årliga rektorsundersökning visar att en majoritet av Sveriges rektorer är oroliga över trafikmiljön vid deras skolor. Nästan var tredje rektor i undersökningen säger sig ha upplevt en trafikincident- eller olycka i sitt arbete.

– If har länge förespråkat åtgärder för att stärka trafiksäkerheten vid skolorna. Det kan handla om trafikskyltar med uppmaningar om att sänka farten eller hastighetsdisplayer, inflikar Irene Isaksson-Hellman, och påpekar därtill att If också försökt stärka trafiksäkerheten på dessa platser ytterligare med en GPS-app som automatiskt växlade till en barnröst när fordonet befann sig i närheten av en skolmiljö.

Även biltillverkarna har uppmärksammat problemet med höga hastigheter. I förra veckan aviserade Volvo Cars att man undersöker hur en kombination av smart hastighetsstyrning och så kallad ”geofencing” automatiskt skulle kunna begränsa hastigheterna i närheten av utsatta platser.

– Det är ett lovvärt initiativ. Om en sådan teknik fanns tillgänglig och om man får det att fungera smidigt vore det såklart ett stort steg i rätt riktning för trafiksäkerheten, avslutar Irene Isaksson-Hellman.

Ifs rektorsundersökning genomfördes under april-maj 2018 med 1 053 deltagande grundskolerektorer.

Nedan är några av resultaten från undersökningen. Procentsatserna visar andelen av rektorerna som svarar ja på frågan.

  • Anser att trafiksäkerheten är ett problem, 60 %
  • Har varit med om en trafikincident eller olycka, 28 %
  • Är oroliga för att något allvarligt ska inträffa, 63 %
  • Anser att kommunen gör tillräckligt för att skapa en säker trafikmiljö, 38 %
  • Anser att föräldrar är den största trafikrisken, 45 %
  • Anser att föräldrars attityder till trafikreglerna har försämrats de senaste åren, 23 %
  • Anser att föräldrar håller för höga hastigheter utanför skolorna, 36 %
  • Anser att föräldrar lämnar sina barn på trafikfarliga platser, 44 %

Enkätundersökningen.