Etikett: Proposition

Proposition om hårdare krav på försäkring för kärnkraftsbolag

I går den 12 april beslutade regeringen att lägga fram en proposition som bland annat innebär att det ställs hårdare krav på försäkring för kärnkraftsföretag. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Propositionen med rubriken ”Ett ökat skadeståndsansvar och skärpta försäkringskrav för reaktorinnehavare” baseras på en överenskommelse har träffats mellan S, M, MP, C och KD, och innebär bland annat att ansvaret vid kärnkraftsolyckor utökas till 1 200 miljoner euro. 

Reaktorinnehavarna blir därmed skyldiga att ha en ansvarsförsäkring för motsvarande belopp.

– Ett ökat skadestånds- och försäkringsansvar innebär att reaktorinnehavarna i större utsträckning än vad som är fallet i dag får ta ansvar för kostnaderna för kärnkraftens risker, heter det i regeringens beskrivning av den nya lagstiftningen.

Här hittar du propositionen om de skärpta försäkringskraven för reaktorinnehavare. 

Eva Erlandsson: Hopplöst skilja mellan sjukvård och hälsovård

Det blir närmast en hopplös uppgift att försöka skilja mellan vilka delar inom vårdförsäkringarna som är sjukvård och vad som är hälsovård, förebyggande arbete eller rehabilitering – och därmed är undantaget från förmånsskatt. Det säger Svensk Försäkrings ekonom Eva Erlandsson i en kommentar till regeringens proposition om skatt på vårdförsäkringar. 

I sin kommentar påpekar Svensk Försäkring också att det har kommit hård kritik i remissomgången från bland annat arbetsgivare och vårdgivare: Sju av tio remissinstanser har riktat skarp kritik mot förslaget, bland annat mot bakgrund av att försäkringen är en viktig arbetsmiljö- och hälsofrämjande åtgärd och att den är en viktig komponent i arbetsgivarnas arbetsmiljöarbete.

Regeringens svar på kritiken har varit att förmånsvärderingen ska göras utifrån en proportionering av försäkringens beståndsdelar.

– Försäkringsföretagen försöker nu göra en bedömning av vilka delar inom försäkringen som i någon mening kan anses ligga inom ramen för vad som är företagshälsovård, förebyggande arbete och rehabilitering respektive inte gör det. En närmast hopplös uppgift eftersom det saknas en skattemässig definition av rehabilitering och förebyggande behandling. Det blir en fråga för rättstillämpningen att genom praxis sätta ramar för vad som utgör skattefria insatser. Där den anställde i slutänden riskerar att hamna i kläm om Skatteverket gör en annan bedömning än försäkringsbolaget, säger Eva Erlandsson, i sin presskommentar.

Eva Erlandsson framhåller också att det är olyckligt att det nya regelverket ska träda i kraft så tidigt som den 1 juli: 

– Hela den här processen skapar en stor oro för arbetsgivare och deras anställda. Arbetsgivare och anställda ska på mycket kort tid hinna sätta sig in i vad förslaget innebär och de anställda ska därtill ta ett beslut om de vill behålla försäkringen eller inte före den 1 juli. Det enda rimliga i den här situationen, givet att förslaget ska införas, borde vara att flytta fram ikraftträdandedatumet till den 1 januari 2019.

Proposition om förmånsskatt på sjukvårdsförsäkringar

Regeringen lade i dag fram sin proposition ”Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård”, där det bland annat föreslås förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkringar som betalas av arbetsgivaren. Det nya regelverket föreslås träda i kraft den 1 juli. 

I propositionen föreslås bland annat att skattefriheten slopas för förmån av hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad.

Förmånen av att ha en arbetsgivarbetald sjukvårdsförsäkring ska enligt förslaget värderas till det belopp som motsvarar arbetsgivarens kostnad för förmånen.

Förslaget aviserades i budgetpropositionen för 2018 och bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet. Regeringen motiverar i propositionen sitt förslag med att det saknas skäl att behandla hälso- och sjukvårdsförmåner annorlunda skatterättsligt än andra förmåner. 

Parallellt med att sjukvårdsförsäkringar och privat hälso- och sjukvård förmånsbeskattas föreslås att arbetsgivarens avdragsförbud slopas . Arbetsgivaren kommer därmed att betala socialavgifter på förmånen, men kostnaden som helhet blir avdragsgill i verksamheten. 

Skattefriheten föreslås kvarstå när det gäller förmånen av vård och läkemedel utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands. Skattefriheten ska också bestå för statligt anställda stationerade utomlands när det gäller förmån av vård och läkemedel för den anställde och för medföljande familjemedlemmar.

Inga förändringar föreslås heller när det gäller förmån av företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering.

Enligt planeringen ska propositionen tas upp i Skatteutskottet den 19 april. Riksdagen väntas fatta beslut om propositionen den 16 maj. 

Här kan du ta del av propositionen om förmånsskatt på sjukvårdsförsäkring. 

Regeringen lade fram proposition om PSD2-direktivet

Under tisdagen lade regeringen fram en proposition om betaltjänster som bygger på EU:s andra betaltjänstdirektiv 2015/2366 – PSD2-direktivet – som väntas öka konkurrens på bankområdet. 

Det nya regelverket för betaltjänster har beskrivits som att bankerna framöver kommer att tvingas att dela med sig av kunduppgifter till utomstående betaltjänster. Betaltjänstleverantörer nu ska ges rätt till tillgång till betalkonto hos kreditinstituten på ”objektiva, icke-diskriminerande och proportionella grunder”, och i den omfattning som krävs för att de effektivt ska kunna tillhandahålla betaltjänster. 

På så vis är det tänkt att konkurrensen ökar när det gäller elektroniska betalningar, och att det skapas bättre förutsättningar för säkra och effektiva betalningar.

 Regeringen har tidigare uttalat att den nya regleringen kan bidra till bättre förutsättningar för innovation och produktutveckling bland aktörer som erbjuder betaltjänster.

– E-handel och digitala lösningar har banat väg för nya betalningssätt. Svenskar är förändringsbenägna och tar snabbt till sig ny teknik, i synnerhet på detta område. Genom den nya lagstiftningen möjliggör vi att befintliga och nya aktörer kan erbjuda sina tjänster på ett säkert och effektivt sätt, sade finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund i en presskommentar när en lagrådsremiss lades fram i november förra året

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2018.

Under tisdagen lade också Finansinspektionen fram förslag på föreskrifter om krav på betaltjänstleverantörer med anledning av den nya lagstiftningen. 

 
Här kan du ta del av hela propositionen. 

Trots lagrådskritiken: Beslut i dag om prop om privata vårdförsäkringar

Lagrådet beslutade tidigare att inte tillstyrka den föreslagna lagstiftningen om privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Trots kritiken beslutade regeringen i dag att lägga fram propositionen. 

Lagförslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

Det går i korthet ut på att privat sjukvårdsförsäkring endast får erbjudas inom den offentliga vården om det går att visa att människovärdes-, behovs- och solidaritetsprinciperna inte åsidosätts. 

Lagrådets kritik gick ut på att lagen inte behövs, eftersom den bara är ett förtydligande av vad som redan gäller. 

Men trots den ovanligt skarpa kritiken från lagrådet, valde regeringen i dag vid sitt sammanträde att lägga fram propositionen för riksdagen. 

Propositionen har beteckningen 2016/17:166. 

 

Proposition denna vecka gäller framtiden för svensk depåförsäkring

Senare denna vecka väntas regeringen lämna över en proposition om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om faktablad för Priip-produkter till Riksdagen. Frågan om Priip-faktabladen kan få stor betydelse för den svenska marknaden för depåförsäkring. 

Priip är en förkortning för ”Packaged Retail and Insurance-based Investment Products”. Det vill säga – i fri översättning – paketerade försäkringsbaserade investeringsprodukter för konsumenter. 

Enligt planerna ska propositionen – med nummer 2016/17:78 – lämnas till Riksdagen tisdag eftermiddag eller onsdag förmiddag. 

Faktabolag om Priip-produkter kanske ytligt sett inte låter så upphetsande – men kan faktiskt komma att ha en enorm betydelse för den svenska försäkringsmarknaden.

Från Svensk Försäkring har man pekat på risken för att faktabladet utformas på ett sådant sätt att den svenska marknaden för depåförsäkringar riskerar att helt slås ut. Depåförsäkringarna hade år 2015 en premievolym på 47 miljarder kronor och står för cirka 25 procent av hela den svenska livförsäkringsmarknaderna.  

Vid sidan av den svenska oron för regelverket, har det varit motsättningar inom EU kring hur regelverket för dessa faktablad ska utformas. EU-parlamentet har underkänt ett första förslag från kommissionen till utformning av reglerna, styrelsen för den europeiska försäkringsinspektionen EIOPA har misslyckats med att enas om ett nytt förslag. 

Nu kommer inte alla detaljer kring regelverket för Priip-faktabladen att finnas med i den aktuella propositionen, den väntas mer gälla tekniska frågor kring hur regelverket när det väl är på plats ska bli till svensk lag. Men frågan om Priip är högaktuell ändå just eftersom EU-kommissionen tros kunna fatta beslut denna vecka om de tekniska tillämpningsföreskrifterna, som kan få stor betydelse för depåförsäkringarnas vara eller inte vara. 

För en mer detaljerad analys av hur reglerna för Priip-produkter kan påverka den svenska marknaden för depåförsäkring kan du som är abonnent på Sak & Liv Premium klicka här.