Etikett: SvD

SvD: FI:s utredning om Alecta och Heimstaden väntas i höst

Posted on maj 30, 2024 by - Liv

Först i höst väntas Finansinspektionen presentera sin utredning om Alecta och investeringen i Heimstaden Bostaden. Den kommer då troligen att presenteras tillsammans med utredningarna Folksams och Pensionsmyndighetens investeringar i samma bolag, skriver Svenska Dagbladet Näringsliv i dag. 

Det var i september förra året som Finansinspektionen meddelade att man inleder en undersökning med fokus på om Alecta följt gällande regelverk i samband med företagets investeringar i Heimstaden Bostad.

— Det är centralt för konsumentskyddet att företagen följer reglerna. I grund och botten handlar det om att trygga och skydda svenska pensionssparares pengar. Vi ska nu granska om Alecta följt reglerna i samband med de här investeringarna, sade då Ellinor Samuelsson, avdelningschef Risktillsyn Försäkring på FI, i en kommentar.

I februari meddelades att även Folksamgruppens och Pensionsmyndighetens investeringar i Heimstaden Bostad är föremål för utredning hos FI.

Svenska Dagbladet skriver i dag att det mesta talar för att alla utredningar om investeringarna i Heimstaden Bostad kommer att presenteras först i höst. Enligt SvD kan det bli fråga om en presskonferens där FI presenterar eventuell kritik och eventuellt beslut om sanktion.

Finansinspektionen säger i en kommentar är detta ett möjligt scenario även om inget är definitivt bestämt än.

Parallellt med FI:s utredningar pågår även en brottsutredning om misstänkt mutbrott i samband med investeringarna i Heimstaden Bostad. Åklagare Johan Lindmark säger till tidningen att förhoppningen är att det ska hända något i den utredningen innan sommaren men att det inte är säkert att de blir så med hänsyn till arbetsbelastningen hos polisen.

Agria: Staten måste reglera konkurrensen inom djursjukvård

Posted on april 22, 2024 by - Sak

Det behövs statlig reglering av konkurrensen inom djursjukvård och en utvärdering av riktpristariffer, framför Agrias VD Agnes Fabricius i en debattartikel i Svenska Dagbladet i dag.

I debattartikeln konstaterar Agnes Fabricius att den svenska djursjukvården i dag domineras helt av de två kedjorna Evidensia och Anicura, och att den begränsade konkurrensen i kombination med veterinär­brist har inneburit att kostnaderna för djursjukvård, liksom försäkrings­premierna, har ökat lavinartat under senare tid. Agrias statistik visar att skadekostnaden per djur har ökat med 45 procent och genom­snitts­premien med 41 procent sedan 2018, vilket beskrivs som en ohållbar utveckling.

Agnes Fabricius menar därför att det är hög tid att staten träder in och tar sitt ansvar för att upprätthålla det svenska djurskyddet och möjliggöra ett brett djurägande i landet. Enligt Agria är den handfallenhet som svenska myndigheter uppvisar inför utvecklingen unik.

— En skyndsam statlig reglering av konkurrensen inom djursjukvården och en utvärdering av riktpristariffer behövs. I kombination med försäkrings­branschens egna åtgärder kan den negativa utvecklingen bromsas. Det rimmar väl med det svenska djurskyddet och ett fortsatt brett djurägande i landet, heter det i slutklämmen i debattartikeln.

TCO: Hellre gas än garantitillägg för att stärka pensionerna

Posted on februari 5, 2022 by - Pension

En gas i pensionssystemet som fördelar ut det överskott som finns är tt betydligt bättre sätt att stärka pensionerna än förslaget med garantitillägg som MP, S och V står bakom. Det skriver TCO:s ordförande Therese Svanström i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Ett skäl till TCO:s negativa inställning till förslaget om garantitillägg är att det går emot tanken på breda överenskommelser om pensionerna.

— Blir det lätt att höja pensionerna kan det bli lätt att sänka dem. Därför behöver alla beslut om förändringar vila på breda politiska överenskommelser. Det förslag som nu presenterats av Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet om ett skattefritt garantitillägg går emot detta, heter det i debattartikeln.

Therese Svanström konstaterar att det i år beräknas uppstå ett överskott i pensionssystemet på cirka 800 miljarder kronor, som skulle kunna användas för att förstärka pensionerna. Om tio år väntas överskottet vara dubbelt så stort.

— Överskotten behöver hanteras på något sätt och det kan därför vara aktuellt med en gas i systemet, något som idag saknas, skriver Therese Svanström.

En fördel med att fördela ut överskottet är enligt Therese Svanström att skillnaden i pension beroende på arbete ökar under den tid som gasen är i kraft, vilket innebär betyder att det gör skillnad för pensionen att ha arbetat även om lönen varit låg.

— En utdelning av överskottet skulle minska behovet av tillkomna och föreslagna insatser utanför pensionssystemet som det nu föreslagna garantitillägget. Det skulle därmed bidra till att systemet upplevs som konsekvent, förutsägbart och att grundtanken att intjänande under hela livet ska ligga till grund för den framtida pensionen behålls, heter det i slutklämmen i debattartikeln.

Här kan du ta del av artiklen i Svenska Dagbladet.

Svenskt Näringsliv: Stryp inte sjukvårdsförsäkringarna!

Posted on oktober 26, 2021 by - Sak

Förslag som försvårar eller förhindrar tillgången till privata sjukvårds­försäkringar riskerar att slå mot småföretagen, skriver i dag Anders Morin och Emma Unevik från Svenskt Näringsliv i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Anders Morin är ansvarig för frågor som rör välfärds­politik vid Svenskt Näringsliv medan Emma Unevik är ledamot i Svenskt Näringslivs SME-kommitté samt VD och styrelse­ordförande i Stockholms Städsystem AB.

Debattartikeln publiceras apropå den utredning om privata sjukvårds­försäkringars påverkan på offentligt finansierad hälso- och sjukvård som presenterades nyligen.

—  Om förslagen genomförs är det sannolikt att det kommer att bli svårare för privata vård­företag som bedriver skatte­finansierad vård att också bedriva vård för försäkrings­patienter, heter det bland annat argumentationen i artikeln. Detta eftersom förslagen kan innebära att ett antal vårdföretag tvingas välja bort försäkrings­patienter.

Skribenterna hänvisar i sin artikel till en enkät­undersökning från Svenskt Näringsliv där sex av tio företag som tecknat sjukvårds­försäkring menar att ”den är en nödvändighet för att säkerställa företagets drift och överlevnad”.

— Om företagen får svårare att teckna sjukvårds­försäkringar eller till och med förhindras att göra det, blir konsekvensen med all sannolikhet ökad sjuk­frånvaro och sämre företagsklimat liksom längre vårdköer för alla. Den nationella politiken borde i stället handla om hur tillgängligheten i den skatte­finansierade vården ska förbättras, heter det i artikelns slutkläm.

Här kan du ta del av artikeln i Svenska Dagbladet.

SvD: Börsuppgång i amerikanska techjättar gynnar svenska pensioner

Posted on augusti 11, 2020 by - Pension

Uppvärderingen av de amerikanska techjättarna under de senaste månaderna har inneburit ett rejält lyft för de statliga svenska pensionsförvaltarna, konstaterar Svenska Dagbladet Näringsliv som har gjort en genomgång av AP-fondernas aktieinnehav. 

Enligt artikeln i Svenska Dagbladet har svenska premiepensionssparare omfattande innehav i stora amerikanska techbolag som Facebook, Amazon, Apple, Netflix och Google; de så kallade FAANG-bolagen. Techbolagens värde har överlag ökat under corona-krisen, i och med att pandemin har förstärkt tendensen att använda allt mer av digital kommunikation.

I Sjunde AP-fondens fond Såfan har FAANG-bolagen ökat i värde med över 10 miljarder kronor hittills i år, visar sammanställningen.

– Det är en ovanlig situation med en så stor tyngd vid ett litet antal bolag men grunden för våra placeringar är aktiernas vikt på marknaden och vi ska ju inte försöka överpröva marknadens värdering av bolagen, säger Johan Florén, kommunikationschef på Sjunde AP-fonden, i en kommentar till Svenska Dagbladet.

Utöver Såfans aktier i FAANG-bolagen har även buffertfonderna AP1—4 omfattande innehav. Inkluderas även buffertfonderna, har svenska pensionssparares innehav i de största techbolagen hittills i år stigit i värde med mer än 20 miljarder kronor hos de statliga förvaltarna i det allmänna pensionssystemet.

Här kan du ta del av hela artikeln.

Skandiabankens VD: Risk för regelrätt finanskris

Posted on mars 23, 2020 by - Liv

Om samhället fortsätter att vara stängt i ytterligare ett par månader är det stor risk för att ekonomin går in i en regelrätt finanskris, menar Skandiabankens VD Johanna Cerwall i en intervju i Svenska Dagbladet. 

I intervjun berättar Johanna Cerwall om hur banken hanterar situationen under corona-krisen, med arbete hemifrån och dagliga möten om hur krisen påverkar banken.

Många av kundsamtalen till banken i dessa dagar handlar om reseförsäkringar via kort, försäljning av fondandelar och frågor kring bolån.

Johanna Cerwall pekar i intervjun på att bostadsmarknaden på kort sikt riskerar att bli förlamad, även om det långsiktigt finns faktorer som talar både för och emot att sjunkande priser.

Hon uttrycker samtidigt stor oro för vad effekterna av corona-krisen kan bli, med tanke på att varslen nu ökar kraftigt och att många drar ned på sin konsumtion.

– Jag känner mig väldigt orolig. Vi är ju fortfarande i stadiet att vi stänger ner mer och mer. Jag tror inte att stater och institutioner kan stötta samhället i den grad som krävs, vi måste komma tillbaka till en form av normal konsumtion. Om det fortsätter i ytterligare en månad eller två så är jag väldigt rädd att vi får en regelrätt finanskris, säger hon i intervjun.

Här kan du ta del av intervjun i Svenska Dagbladet med Johanna Cerwall.

Stoppa pensionsraset! Forena och SPF ställer krav på pensionsgruppen

Posted on mars 5, 2020 by - Pension

Det allmänna pensionssystemet ger nyblivna pensionärer en pension på endast 47 procent, jämfört med 61 procent när systemet infördes. Nu krävs handlingskraft från pensionsgruppen — antingen genom att stärka pensionerna inom pensionssystemet eller genom en överenskommelsen om förstärkning av pensionerna över statsbudgeten. Det skriver Forenas samhällspolitiske chef Håkan Svärdman och SPF Seniorernas ordförande Eva Eriksson i en debattartikel i Svenska Dagbladet i dag. 

En av utgångspunkterna för artikeln är alltså att det allmänna pensionssystemets kompensationsgrad har minskat dramatiskt sedan systemet infördes.

Samtidigt, konstaterar artikelns författare, har tonläget höjts i pensionsgruppen — som har till uppgift att ”vårda pensionsreformen och dess grundläggande principer” — bland annat med olika utspel om höjda pensioner från olika partier som är representerade i gruppen.

— För oss utomstående tycks sammanbrottet för pensionsgruppen aldrig ha varit närmare, heter det i debattartikeln.

Pensionsgruppen har ett inplanerat möte i dag.

Enligt författarna till debattartikeln finns endast två alternativ för att gruppen ska lyckas med sitt uppdrag:

• Återställa till 18,5 procent. Antingen förstärks pensionerna inom ramen för dagens pensionssystem. Enligt Forena och SPF kräver detta en återställning av pensionsavgiften till 18,5 procent av inkomsten. Förslaget från Forena och SPF är att detta sker i en omläggning där arbetsgivaravgifterna sänks och vissa andra skatter höjs, eventuellt i kombination med besparingar.

• Lösa finansieringen över statsbudgeten. Eller så samlas januaripartierna, tillsammans med ett eller flera andra riksdagspartier, kring ett gemensamt paket om höjda pensioner i samband med höstens statsbudget.

— Misslyckas pensionsgruppen med båda alternativen återstår endast att låta riksdagsvalet avgöra hur pensionsraset ska stoppas, heter det i artikelns slutkläm — där författarna också menar att det minsta som kan krävas som en ”sista insats” från pensionsgruppen är att den tar ansvar för att ta fram tydliga alternativ som underlättar för väljarna att ta ställning i en i många stycken komplex valfråga.

Här kan du ta del av hela debattartikeln i Svenska Dagbladet.

Publiceringen av debattartikeln sammanfaller också med att Forena i dag har publicerat en rapport på samma tema som debattartikeln: ”Det massiva pensionsraset”. Av rapporten framgår bland annat att det bara är verkliga höginkomsttagare som får en allmän pension som efter skatt överstiger SCB:s gräns för låg ekonomisk standard.  

Här kan du ta del av Forenas rapport.

”Fyra miljoner arbetstagares pension hotas av nya tjänstepensionsregler”

Posted on oktober 17, 2019 by - Liv

Debattens vågor svallar höga om det nya regelverket för tjänstepensionsföretag. LO, PTK och Svenskt Näringsliv bildar nu gemensam front mot de nya tjänstepensionslagarna: I en debattartikel i Svenska Dagbladet i dag skriver företrädare för de tre arbetsmarknadsparterna att 4 miljoner arbetstagare i Sverige riskerar att få lägre pensioner och arbetsgivarna högre kostnader, på grund av det nya föreslagna regelverket.

I debattartikeln, som är undertecknad av Svenskt Näringslivs VD Jan-Olof Jacke, LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson och PTK:s ordförande Martin Linder, skriver de tre organisationerna att Sverige helt i onödan är på väg att besluta om sämre förutsättningar för tjänstepensionsföretag i Sverige, och beskriver lagförslagen om nya regler för tjänstepensionsföretag som en omotiverad och kostsam överreglering.

Den kritik som framförs i debattartikeln är förvisso känd sedan tidigare genom bland annat remissvar och skrivelser. Men det kan ’ändå anses som anmärkningsvärt att parterna agerar så kraftfullt och samfällt i ett försök att få till stånd regeländringar, att man går ut i brett uppslagna debattartiklar kort tid innan riksdagen ska fatta beslut om de nya lagarna.

Det här är några av de krav som framförs i artikeln på det nya regelverket:

• Överreglera inte i förhållande till övriga Europa! Svenska tjänstepensionsföretag bör ha konkurrenskraftiga regler jämfört med utlandet även i framtiden.

• Låt parterna få avtala om informationen till de försäkrade! I artikeln påpekas att försäkringsrörelselagen ger avtalsparterna möjlighet att teckna avtal om vilken information om tjänstepensioner som ska lämnas, hur och av vem. Denna avtalsfrihet saknas i lagförslaget om tjänstepensionsföretag.

• Diskriminera inte företagare! Parterna framhåller att lagförslaget innebär att tjänstepensionsföretag inte kan försäkra egenföretagare — något som kan få stora konsekvenser för såväl företagare som för bolag som vill verka som tjänstepensionsföretag.

• Omarbeta FI:s förslag till föreskrifter! Debattartikeln pekar på att förslaget till föreskrifter i flera avseenden går emot den nya lagen — vilket kan innebära höjda kostnader och sämre pensioner. Det högre kapitalkravet som finns med i FI:s förslag till föreskrifter begränsar möjligheterna till en effektiv förvaltning av kapitalet, menar undertecknarna av artikeln.

— Följden blir många miljarder i lägre avkastning som i sin tur kommer att innebära sämre pensioner för arbetstagarna, skriver författarna — som också vänder sig mot att FI vill ha en mer omfattande tillsynsrapporteringen för tjänstepensionsföretag än vad som krävs i EU:s IORP 2-direktiv.

— Sverige är nu mycket nära att införa regler som allvarligt kommer att försämra förutsättningarna för svenska tjänstepensionsföretag och hota de svenska tjänstepensionerna. Det sker i strid med EU-direktivets syfte och innebär en skadlig överreglering som inte är motiverad eller försvarbar. Riksdagen bör därför ändra lagförslaget. Finansinspektionen måste också anpassa föreskrifterna till lagen och EU-direktivets syfte, heter det i debattartikelns slutord.

Här hittar du debattartikeln i Svenska Dagbladet.

Den 26 november arrangerar Sak & Liv ett halvdagsseminarium om det nya regelverket för tjänstepensionsföretag. Här hittar du mer information.

Forena: Gärna höjd pensionsålder — men först en rejäl sjukförsäkringsreform

Posted on oktober 15, 2019 by - Pension

Ja, åldersgränserna i pensionssystemet behöver höjas. Men den höjning som väntas klubbas i riksdagen på onsdag kommer bara att ha effekt på hälften av dem som går i förtida pension, menar Forenas samhällspolitiske chef Håkan Svärdman. Forena förespråkar nu ett system med en särskild åldersfaktor i villkoren för sjukpenning

Riksdagsbeslutet på onsdag innebär att den lägsta åldern för att ta ut allmän pension höjs från 61 till 62 år från årsskiftet. Åldersgränsen höjs sedan till 63 år 2023, för år 2026 höjas till 64 år.

Syftet är att få människor att förlänga sina arbetsliv för att på så vis förbättra sina pensioner.

Men risken är att höjningen inte får avsedd effekt. En färsk undersökning från Delegationen för senior arbetskraft visar nämligen att majoriteten av dem som i dag går i förtida pension är personer med låg eller ingen inkomst, där många tidigare har haft ersättning från sjukförsäkringen eller arbetslöshetskassan. Tidig pension handlar med andra ord inte i första hand om arbetsföra personer som gärna vill lämna arbetsmarknaden tidigt, utan om personer som i stor utsträckning saknar arbetsförmåga.

— I praktiken betalar den här gruppen för utebliven lön eller socialförsäkringsersättning med sin egen allmänna pension. Vi kan alltså på goda grunder tala om en tvångspensionering, kommenterar Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på försäkringsfacket Forena, i ett pressmeddelande från Forena.

Håkan Svärdman menar att den stora grupp som tvingas ta ut pension i förtid behöver en rättvis lösning samtidigt som åldersgränserna höjs i pensionssystemet. Annars är risken att dessa personer i högre utsträckning tvingas vända sig till kommunens socialtjänst för att söka försörjningsstöd, i väntan på uppnådd lägsta pensionsålder.

Forenas förslag är att införa en särskild åldersfaktor i villkoren för sjukpenning.

Tanken med detta är att individer som blir sjuka efter att de uppnått den tidigast uttagsåldern för allmän pension ska få sin arbetsförmåga prövad mot sitt eget yrke — inte som i dag prövad mot ”normalt förekommande arbete”. Detta skulle, enligt Forena, öppna för deltidsarbete i större utsträckning fram till att individen uppnått åldersgränsen för rätten att stå kvar i tjänst, och därmed stärka drivkraften för ett längre arbetsliv.

I en debattartikel i dag i Svenska Dagbladet utvecklar Håkan Svärdman tankarna kring en sådan lösning.

Här kan du läsa hela artikeln i Svenska Dagbladet.

Här hittar du rapporten från Delegationen för senior arbetskraft.

SvD: SEB har högst avgifter för individuella tjänstepensionsplaner

Posted on oktober 14, 2019 by - Liv

SEB Pension och Försäkring har högst avgifter för sina tjänstepensionslösningar. Det framgår av en undersökning av Svenska Dagbladet Näringsliv. SEB:s Tryggplan är, enligt undersökningen, tio gånger dyrare än de billigaste alternativen som återfinns hos Avanza och Nordnet. 

SvD har tillsammans med Konsumenternas försäkringsbyrå undersökt hur höga avgifter som tas ut för individuell tjänstepension, det vill säga tjänstepension hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal.

Med SvD:s exempel är SEB:s pensionslösning ”Tryggplan rådgivning depå” den dyraste pensionsförsäkringen i jämförelsen. Den totala kostnaden — inklusive försäkringsavgifter, garantiavgifter, fondavgifter och förvaltningsavgifter — uppgår till 380 000 kronor fram till att hela pensionen är utbetald. Även SEB:s  pensionslösning ”Tryggplan rådgivning fond” hör till de dyraste pensionsförsäkringarna, med totala avgifter på nästan 330 000 kronor. Det kan jämföras med avgifter på totalt cirka 32 000 kronor under hela spartiden för pensionslösningarna hos Avanza och Nordnet.

Christina Dahl, kommunikationsansvarig för Pension & Försäkring på SEB, säger i en kommentar till tidningen att det blir alltför snävt att bara se till kostnaderna för en produkt:

—Rådgivningen berör mer än val av placering så det blir det ensidigt att enbart titta på avkastningen i detta sammanhang, man bör se till helheten, säger Christina Dahl till Svenska Dagbladet.

Även SPP:s produkt ”Individuell tjänstepension premium rådgivning traditionell” hör till de dyrare alternativen med en totalkostnad på 340 000 kronor, liksom Nordeas ”Företagsbetald ålderspension rådgivning fond” som kostar totalt 330 000 kronor under hela spartiden.

I sina exempel har SvD utgått från en 30-årig person med en månadslön på 35 000 kronor. I exemplet stiger lönen med 1,8 procent per år. Personen antas gå i pension vid 65 års ålder och får då pengarna utbetalda under 20 år. Det som beskrivs som kostnader i undersökningen är summan av avgifter och förlorad avkastning. Pensionsinsättningarna följer ITP-standard och motsvarar 4,5 procent av lönen och real avkastningen antas vara 2,1 procent. Personen i exemplet kommer att ha totalt cirka 1 miljon kronor i intjänad tjänstepension vid 65 års ålder, före avdrag före avgifter och kostnader.

En person som tjänar 60 000 kronor per månad har istället cirka 4,3 miljoner kronor i behållning i sin tjänstepensionsförsäkring vid 65 år, före avgifter och kostnader. I det senare exemplet så skulle avgifter och kostnader hos det dyraste pensionsbolaget bli 1,7 miljoner kronor, nästan 1,6 miljoner kronor mer än för det billigaste pensionsbolaget.

Här och här hittar du artiklarna i SvD om pensionsbolagens avgifter.