Etikett: Novus

Skandia: Allt färre bryr sig om premiepensionen

Allt färre tycks bry sig om sin premiepension. I år har bara varannan sparare för avsikt att se över sina fondval i premiepensionen, visar en undersökning av Novus på uppdrag av Skandia.    

50 procent av de tillfrågade anger att de planerar att se över sina fondval i år, vilket är en nedgång jämfört med förra året då motsvarande siffra var 56 procent. Av de 50 procent som säger att de kan komma att se över sina fondval anger endast 13 procent att de absolut säkert tänker göra det, medan 37 procent anger att de kanske ska göra det.

– Trenden är att allt färre tycks engagera sig trots att det över tid handlar om stora pengar i framtida pension. Vi ser en signifikant nedgång bara från förra året över hur många som tänker se över sina fondval. Det är problematiskt eftersom premiepensionen kräver en viss aktivitet för att du inte ska fastna i fonder som har en olämplig risknivå eller en onödigt hög avgift, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i en kommentar.

Även siffran på 35 procent som har planer på att byta fonder är en nedgång jämfört med tidigare.Förra året var motsvarande siffra 40 procent.

– Vi ser att ambitionen tyvärr går ner även här jämfört med tidigare år. Vi vet att många ligger kvar i fonder år efter år och borde se över sina fondval och göra ett byte. Att investera i fonder kräver ett visst engagemang och aktivitet. Samtidigt vet vi att det är ännu färre som sedan faktiskt byter fond än vad undersökningen visar. Om fler blev medvetna om hur stora belopp det handlade om skulle aktiviteten sannolikt öka, säger Mattias Munter.

Undersökningen har gjorts under 4–10 januari 2019 bland personer 18–65 år som inte har börjat ta ut sin pension. Deltagarfrekvensen var 57 procent och antalet intervjuer är 1047. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus Sverigepanel.

Här kan du ta del av hela undersökningen.

Skandia: Bara två av tio har förtroende för pensionssystemet

Endast två av tio svenskar säger sig ha förtroende för det svenska pensionssystemet, enligt en undersökning från Skandia. 

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Skandia.

– Att så få har förtroende hänger samman med att systemet helt enkelt levererar låga pensioner för stora grupper. Det kommer också att gälla föröverskådlig framtid om inte politikerna gör något dramatiskt. Lägg därtill att politikerna tagit bort skatteavdraget för privat pensionssparande när det som bäst behövs för att höja den totala pensionen, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i en kommentar.

Den främsta orsaken till lågt förtroende är att politikerna inte tar ansvar för att alla får en god pension (57 %). Andra orsaker är att pensionerna blir för låga i förhållanden till hur mycket man jobbat (51 %). Även höjningen av pensionsåldern är en orsak till lågt förtroende (25 %). 

Skandia presenterar i anslutning till undersökningen tre förslag som man anser kan stärka förtroendet för pensionssystemet på sikt:

• Kvalitetssäkra fondutbudet och gör traditionell försäkring valbar i premiepensionssystemet.

• Fokusera på att få ned inträdesåldern på arbetsmarknaden bland annat genom ökad genomströmning på högre utbildningar. 

• Utforma incitament för privat pensionssparande.

Skandia: PPM-sparare tycker att de saknar kunskap för fondval

Två av tre premiepensionssparande säger sig sakna tillräcklig kunskap för att kunna placera sitt för att få pengarna att växa, visar en undersökning från Skandia.

I undersökningen, som har genomförts av Novus på uppdrag av Skandia, säger knappt en av fem kvinnor att de har tillräckligt med kunskap för pensionsval. 

– Premiepensionssystemet kräver kunskap om kapitalförvaltning som de flesta saknar. Den som inte har kunskap kan lätt göra fel val eller hamna i ickevalsalternativet AP7 Såfa som är en fond med mycket hög risk. Hög risk kan vara motiverad men man bör förstå vad det innebär, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i en kommentar till undersökningen.

De som saknar kunskap anser sig främst behöva kunskap om vad som avgör framtida avkastning (51 %), följt av lämplig risknivå (33 %) och information om hur och var man gör ett aktivt val (31 %). Undersökningen visar också att det är risknivå (33 %) följt av avgift (30 %) och historisk avkastning (24 %) som avgör fondvalet för spararna. Fondens varumärke och förtroende är också en viktig faktor (16 %). 

  – Spararna gör klokt i att titta på både risknivå och avgifter men vad som är lämplig risk är inte alltid lätt att avgöra. Titta på risknivån utifrån din situation, ålder och önskad avkastning. Med högre risk kommer också möjligheten till bättre avkastning på lång sikt. Historisk avkastning är däremot ett svagt beslutsunderlag eftersom backspegeln inte säger något om framtiden, säger Mattias Munter.   

Hållbarhet är däremot inte något som är anses speciellt viktigt för de stora flertalet sparare. Endast 12 procent anger att hållbarhetsfrågan avgör valet av fond.

Målgruppen för undersökningen var svenskar 18–65 år som inte har börjat ta ut pension. Totalt har 1010 intervjuer genomförts under perioden 19–23 januari 2018. Deltagarfrekvensen var 57 procent. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel.

Skandia: Bara 15 procent har förtroende för premiepensionen

Endast 15 procent av svenskarna har förtroende för premiepensionssystemet. Det visar enundersökning från Skandia som publicerades i dag på morgonen.

Undersökningen har utförts av Novus, som har genomfört intervjuer med drygt 1 000 svenskar mellan 18 och 65 år.

– Att en så viktig del av ett statligt pensionssystem har ett sådant lågt förtroende är allvarligt och att sjunka lägre blir nog svårt. Det låga förtroendet har delvis sin förklaring i de välkända skandaler som slutat i brottsutredningar och försvunna sparpengar, kommenterar Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett pressmeddelande.  

Den främsta anledningen till att människor har lågt förtroende är att det känns otryggt eftersom värdet på pensionspengarna kan minska.

– Det är särskilt anmärkningsvärt att det är oron för nedgångar som leder till det låga förtroendet för systemet. Detta när premiepensionsspararna i snart ett decennium dragit nytta av en konstant börsuppgång och i princip alla sparare haft mycket god avkastning. Det säger mig att förtroendedebatten kommer att fortsätta när det blir sämre tider på börsen framöver, fortsätter Mattias Munter.   

En annan anledning till det låga förtroendet är att många inte litar på fonder och fondbolag i premiepensionssystemet.

– Oron för oseriösa fondbolag är sannolikt en reaktion på flera omskrivna skandaler med koppling till några aktörer på fondtorget. Som så ofta är det fåtalet som förstör för de många seriösa aktörerna, säger Mattias Munter.

– Finansdepartementets förslag för att skärpa kontrollen av fonderna är just nu ute på remiss och kan på sikt öka förtroendet, men om man verkligen har ambitionen att fondutbudet ska hålla högre kvalitet med bibehållen bredd så missar man målet. Föreslagna krav och riktlinjer är alltför trubbiga, slår mot populära fonder och försvårar för nya fonder med hållbarhetsinriktning att nå spararna, menar Mattias Munter.

Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel. Deltagarfrekvensen var 57 procent. 

Här kan du ta del av hela undersökningen. 

Trygg-Hansa: Varannan känner sig tryggare med nya sms-lagen

I dag blir det förbjudet att hålla i mobilen medan man kör. Varannan svensk tror att den nya lagen kommer leda till färre antal olyckor i trafiken. Fler än hälften uppger att de kommer känna sig tryggare. Detta visar en undersökning genomförd av Novus på uppdrag av Trygg-Hansa.

Sedan 2013 har det varit förbjudet att sms:a vid bilkörning. Den nya lagen innebär att det också blir förbjudet att överhuvudtaget hålla i mobiltelefonen när du sitter bakom ratten.

Bland svenska bilister är kännedomen om den nya lagen hög. Nio av tio känner till lagen och sju av tio vet mer i detalj vad den innebär.

Trygg-Hansas undersökning visar även att sju av tio bilister är oroliga för att andra bilförare ska hålla på med mobilen när de kör och på så vis orsaka en olycka.

– När man är ute i trafiken så krävs all fokus på körningen och trafiken runt omkring en. Det finns en uppenbar risk att mobilen tar fokus från körningen och det räcker att man tittar bort några sekunder så kan man missa att fordonet framför stannat eller att någon går över vägen vilket kan resultera i en olycka, säger Tom Holmberg, motorspecialist på Trygg-Hansa.

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Trygg-Hansa. Målgruppen för undersökningen är den svenska allmänheten 18–79 år. Totalt har 1 002 intervjuer genomförts under perioden 25–31 januari 2018. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel. Svarsfrekvensen var 58 procent.

Här hittar du mer information om Trygg-Hansas undersökning. 

Skandia: De flesta svenskar oroar sig över stress

Majoriteten av svenskarna är oroliga för sin hälsa på grund av stress. Det framgår av en undersökning som Skandia presenterade i dag. Enligt undersökningen menar nära fyra av tio svenskar att de inte får tillräckligt stöd från sin arbetsgivare för sitt mentala välmående.

Psykisk ohälsa ligger i dag bakom närmare hälften av alla pågående sjukskrivningar i Sverige. Från juni 2011 till halvårsskiftet 2017 ökade sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa med hela 129 procent.

Nära sex av tio svenskar oroade sig för sin hälsa på grund av stress minst en gång under 2017, enligt Skandia. Var tredje svensk uppger att de oroar sig flera gånger – eller är oroliga hela tiden, visar Skandias undersökning som genomförts av Novus. 

Enligt undersökningen är vi mer optimistiska när det gäller hälsan under det kommande året. Men var femte tillfrågad känner sig orolig för sin hälsa på grund av stress när de tänker framåt. Kvinnorna är mer oroliga än männen; 28 procent av kvinnorna mot 14 procent av männen oroar sig över hälsan 2018 på grund av stress.

– Det är mänskligt att tänka att det blir bättre framöver, men vi vet att det är svårt att bryta stressrelaterade levnadsmönster, säger Kristina Hagström, hälsostrateg på Skandia, i en kommentar.  

– Kortsiktig stress är inte negativt – det behövs för att vi människor ska fungera. Men långvarig stress under månader och år, utan möjlighet till återhämtning, kan vara skadlig. Arbetsgivarna kan spela en mycket viktig roll för att motverka detta genom satsningar på förebyggande åtgärder, säger Kristina Hagström.

Undersökningen är gjord av Novus på uppdrag av Skandia och bygger på totalt 1 080 intervjuer med allmänheten 18–79 år, genomförda i november. Deltagarfrekvensen är 60 procent. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel.

Stoppa tjuven! Allt fler vill anmäla försäkringsbedrägerier

Nästan varannan svensk – 47 procent – kan tänka sig att anmäla en person som begått ett försäkringsbedrägeri. Det framgår i en undersökning av allmänhetens attityder till försäkringsbedrägerier.

Vid tidigare liknande undersökningar har andelen som är benägna att anmäla bedrägerier legat lägre: 

Vid en mätning 2013 svarade 40 procent att de kunde tänka sig att anmäla försäkringsbedrägerier. År 2014 svarade 44 procent att de kunde tänka sig att anmäla.

Undersökningen genomfördes av Novus på uppdrag av Larmtjänst under perioden 27 oktober–2 november 2016. Undersökningen är gjord på ett riksrepresentativt urval av personer i åldersgruppen 18–79 år. Totalt genomfördes 1 031 intervjuer.

Här kan du ta del av hela undersökningen.