Gunnar Loxdal är publisher för Sak & Liv
Hur många fler fifflande skadehandläggare finns i försäkringsbranschen?
• Den nu dömda tidigare skadehandläggaren vid Folksam sade upp sig i samband med att bedrägerierna upptäcktes.
KrönikaI veckan dömdes en 34-årig tidigare skadehandläggare vid Folksam till två års och åtta månaders fängelse för 77 försäkringsbedrägerier till ett sammanlagt värde på 2,8 miljoner kronor.
Nu ska sägas att det inte bara var för försäkringsbedrägerierna hon dömdes. Ytterligare en åtalspunkt handlar om att hon anmält till sin a-kassa att hon var arbetslös, trots att hon i själva verket arbetade heltid, och på så vis kvitterat ut bidrag hon inte hade rätt till.
Att en ostraffad person dömdes till en fängelsedom på två år och åtta månader kan ändå sägas vara en indikation på hur strängt lagen ser på denna typ av bedrägerier.
Ett antal formuleringar i domen visar också på hur allvarligt rätten ser på den tidigare skadehandläggarens brottslighet:
”Brottet är grovt eftersom det avsett ett betydande värde och har skett systematiskt. Tillvägagångssättet har enligt tingsrätten varit utstuderat. Brottet skulle sannolikt ha upptäckts förr eller senare. Avslöjandet har påskyndats av ett anonymt tips till Folksam. Brottet har varit av särskild farlig art.”
Som vi nämnt tidigare är inte den 34-åriga skadehandläggaren ensam i försäkringsbranschen om att genomföra omfattande försäkringsbedrägerier.
Senast i september dömdes en handläggare vid Länsförsäkringar Södermanland för grov trolöshet mot huvudman för att vid 15 tillfällen under åren 2017—2019 ha registrerat falska skadeanmälningar. Beloppet var i detta fallet till och med högre än i Helsingborgsmålet och domen här blev två års fängelse.
Rimligen finns det också andra anställda i branschen dom ägnar sig åt försäkringsbedrägerier, som ännu inte har upptäckts.
Om än inte i samma skala.
För en bidragande orsak till att fallet i Helsingborg upptäcktes var att det var så omfattande. Att på ett halvår initiera hela 77 försäkringsbedrägerier är förmodligen något slags rekord.
Efter en genomläsning av förundersökningen om Helsingborgsfallet kan man inte låta bli att ställa sig några frågor …
- Vad hade hänt om skadehandläggaren inte i så stor omfattning genomfört bedrägerier där skadeutbetalningarna låg på belopp över 30 000 kronor? Att hon jämfört med andra handläggare hade ovanligt många ärenden på denna nivå var något som uppmärksammades i Folksam egen internutredning. ”Hade hon inte stuckit ut med så många utbetalningar på 30 000 -40 000 så hade vi nog aldrig kommit på henne”, citeras en Folksamkollega i förundersökningen.
- Hade hon dömts för bedrägerierna om telefonloggarna överensstämde med noteringarna i skadeärendena? I tingsrättens dom lägger rätten stor vikt vid att skadehandläggarens noteringar om telefonsamtal från kunder inte överensstämde med samtalslistorna i telefonisystemet.
- Skulle skadeärendena ha varit mer övertygande om försäkringstagarna faktiskt polisanmält de förlorade föremålen? Ytterligare en punkt som Folksam reagerade på vid sin interna undersökning var att inget av de misstänkta skadeärendena innehöll någon information om diarienumret på polisanmälan, trots att det angavs att förlusten var polisanmäld.
…. och man kan heller inte låta bli att tänka tanken om det inte finns fifflande skadehandläggare som varit något mer försiktiga kring sina bedrägerier som fortfarande arbetar kvar i branschen.
