Image of author

Gunnar Loxdal är publisher för Sak & Liv

Varför hör man så sällan politiker säga något positivt om försäkring och finans?

• Talarstolen står tom. I varje fall när det gäller visioner kring hur finans- och försäkring kan bidra ytterligare till ekonomisk utveckling och välfärd framöver.

KrönikaVar på ett seminarium tidigare under våren där en företrädare för regeringen stod på scenen och skulle säga något substantiellt om finans och försäkring.

Anförandets huvudtema var att det är viktigt att skydda samhället från nya finanskriser och att det behövs regelverk och omfattande för att hindra finanssektorn åter hamnar i kris och drar med sig andra delar av samhället.

Och, visst.

Man ska inte negligera risken för att nya bubblor och kriser uppstår på grund av sådant som slarvig kreditgivning och orimligt djärvt risktagande i finansiella företag.

Men det slog mig under anförandet att det är väldigt sällan man hör svenska politiker lyfta de positiva delarna av finans- och försäkringssektorn. Vad betyder det för samhället i stort att Sverige har effektiva kapitalmarknader? Vilka positiva effekter för det med sig att den svenska börsen utgör Nordens mest betydelsefulla aktiemarknad?

Just försäkring har ju heller knappast varit den del av finanssektorn som har orsakat några större kriser historiskt sett. Inte sedan det tidiga 1990-talet har svenska försäkringsbolag försatts i konkurs, och inte ens då var detta något som orsakade några stora och hotande svallvågor i ekonomin.

På flera andra marknader har politiken omhuldat försäkringssektorn och månat om kompetens och utveckling i branschen. Tänk Irlands satsning på skattegynnad försäkringsverksamhet, Luxemburgs profilering som captivedomicil eller tysk och schweizisk lagstiftning som är mer skräddarsydd för återförsäkringsverksamhet än den svenska. Den typen av satsningar görs givetvis för att det är gynnsamt för samhället som helhet.

Svenska jordbrukspolitiker talar sig varma för utvecklingen av svensk livsmedelsproduktion. Industripolitiker lyfter fram behovet av en konkurrenskraftig svensk industri.

Så varför hör man så sällan svenska svenska finanspolitiker presentera kreativa visioner för hur den svenska finans- och försäkringssektorn ska kunna växa och frodas ännu mer genom regelverk och tillsyn som utgår från branschens behov och önskemål?

Positiva exempel på motsatsen mottages tacksamt.

* * * * *

I veckan presenterade regeringen sin ekonomiska vårproposition och vårändringsbudget.

De innehöll kanske inte så där väldigt mycket matnyttigt när det gäller försäkringssektorn.

Men en detalj som kan vara värd att nämna är att det i den ekonomiska vårpropositionen lyfts fram att finans- och försäkringsverksamhet är ett av få områden som har visat sig ha högre produktivitet än tjänstebranscherna som helhet. Under åren 2010–2022 var den genomsnittliga årliga produktivitetstillväxten inom finans och försäkring 2,6 procent vilket kan jämföras med 1,7 procent för tjänstebranscherna som helhet.

* * * * *

En annan siffra i vårpropositionen som rör försäkring är att statens intäkter från avkastningsskatt på sparande i pensions- och kapitalförsäkringar väntas öka kraftigt de närmaste åren.

Skatteintäkterna från avkastningsskatt väntas uppgå till 18,9 miljarder kronor för 2023 och öka till 28,7 miljarder kronor år 2024, det vill säga en ökning med 52 procent! Bakgrunden är givetvis ränteläget, som enligt finansdepartementets prognos bidrar till att skatteintäkterna även framgent bedöms bli höga. Under åren 2025–2027 väntas statens intäkter från avkastningsskatt uppgå till i genomsnitt 33 miljarder kronor.

* * * * *

Som du kanske har noterat har det i veckan skett lite förändringar när det gäller kategoriseringen av Premium-materialet.

Vissa kategorier, som sällan har använts, har försvunnit och andra har tillkommit.

Och, för dig som undrar, inget Premium-material har försvunnit utan allt är fortfarande sökbart på Premium-sidan.

18 april, 2024
Gunnar Loxdal