Domen i Sturecompagnietmålet visar behovet av en djävulens advokat
KrönikaDomen i Sturecompagniet-målet leder till den oundvikliga slutsatsen att svenska försäkringsbolag måste bli bättre på att anlita en djävulens advokat för att gå igenom försäkringsvillkor i förväg.
Av domen framgår tydligt att det inte finns någon tydlig definition av ett av de mest centrala begreppen i villkorstexten för epidemiavbrottsförsäkringen, nämligen ”myndighets ingripande”. Domstolen konstaterar att man kan tolka formuleringen både som ett generellt normerande ingripande och som ett specifikt beslut för ett enskilt företag. Därefter övergår rätten till att tolka villkoren i övrigt, och kommer till slutsatsen att formuleringen förmodligen syftar på ett beslut i ett enskilt fall.
Med andra ord tycks det som om Gjensidige kan komma undan med blotta förskräckelsen i tvisten om villkoren för epidemiförsäkringen, åtminstone om bedömningen står sig i högre instans.
Nu ska sägas att detta inte på något sätt är första gången som formuleringar i ett försäkringsvillkor leder till en domstolstvist i miljonklassen.
Det är absolut inte enkelt att formulera vattentäta försäkringsvillkor där alla centrala villkor är tydligt definierade.
Men domen antyder att försäkringsbolag i än högre utsträckning än i dag skulle vinna på att anlita en djävulens advokat för att gå igenom detaljerna och centrala begrepp i en villkorstext innan den spikas.
Visst kostar det en slant och visst kan det ta dyrbar tid i anspråk.
Men att ha otydliga försäkringsvillkor kan bli betydligt dyrare än så.
Här kan du ta del av Sak & Livs analys av domen i Sturecompagniet-målet, under förutsättning att du har ett abonnemang på Sak & Liv Premium.
Och här hittar du tingsrättsdomen i Sturecompagniet-målet.
* * * * *