Etikett: Martin Linder

Ingrid Bonde utsågs till ny ordförande för Alecta

Vid mötet med överstyrelsen i Alecta den 11 april utsågs Ingrid Bonde till ny ordförande för bolagets styrelse, rapporterade Alecta under fredagen.

Ingrid Bonde har tidigare bland annat varit vice VD och finansdirektör för Vattenfall AB, VD för AMF och generaldirektör för Finansinspektionen. Hon sitter i ett antal bolagsstyrelser och är styrelseordförande i Hoist Finance AB och ordförande i Klimatpolitiska Rådet. Hon efterträder i Alectas styrelse Erik Åsbrink som vid mötet med överstyrelsen lämnade ordförandeskapet efter 19 års arbete.

Utöver ny styrelseordförande omvaldes åtta, och nyvaldes tre, ordinarie styrelseledamöter. Det här är de personer som omvaldes: Hanna Bisell, Cecilia Fahlberg Pihlgren, Petra Hedengran, Magnus von Koch, Martin Linder, Richard Malmborg, Kaj Thorén och Anders Weihe. Följande personer nyvaldes in i styrelsen: Markus Granlund, Helena Hedlund och Jan-Olof Jacke. Valen avser tiden  fram till nästa års ordinarie överstyrelsemöte.

LO, PTK och Svenskt Näringsliv bildar partsgemensamt EU-råd

Svenskt Näringsliv, PTK och LO har gemensamt bildat det nya Arbetsmarknadens EU-råd. Avsikten är att värna kollektivavtalsmodellen i förhållande till nya regelverk på EU-nivå.

Arbetsmarknadens parter har mer gemensamt än man ibland festas att tro.

Visserligen finns det en naturlig och inneboende motsättning mellan arbetsgivare och arbetstagare. Men bortsett från denna självklara rollfördelning är man överens om mycket, exempelvis att lagstiftare så långt som möjligt ska hålla sina fingrar borta från sådant som arbetsmarknadens parter klarar bäst själva genom partsförhandlingar.

Detta har inte minst blivit tydligt under höstens regeringsförhandlingar — och i diskussionen om regelverket för tjänstepensionsbolag där parterna gjort gemensam sak.

I en debattartikel i dag heter det att den kontinentaleuropeiska modellen med ett större politiskt inflytande över arbetsmarknadsfrågorna har starka förespråkare inom EU. Det innebär att den svenska kollektivavtalsmodellen utsätts för allt fler påfrestningar. Det måste parterna förhålla sig till, heter det i debattartikeln på LO:s tidning arbetet.se.

— Fack och arbetsgivare styr arbetsmarknaden i Sverige, inte politiker, heter det i det gemensamma ställningstagandet från företrädare för Svenskt Näringsliv, LO och PTK.

Avsikten är bland annat att parterna inom ramen för Arbetsmarknadens EU-råd ska kunna komma fram till gemensamma ställningstaganden som ökar möjligheterna att påverka  den svenska regeringen och EU:s aktörer.

— Det ligger därför i vårt gemensamma intresse att hitta garantier för parternas autonomi och avtalsfrihet. Lagstiftningsinitiativen på EU-nivå kommer inte att avstanna. Vi är övertygade om att Arbetsmarknadens EU-råd kommer att ha en viktig uppgift nu och i framtiden, heter det i artikeln som har undertecknats av Peter Jeppsson, vice VD vid Svenskt Näringsliv, Karl-Petter Thorwaldsson, ordförande för LO och Martin Linder, ordförande för PTK.

Här hittar du debattartikeln på arbetet.se

PTK-rapport: Allt fler tar ut pension efter 65 års ålder

De som har tjänstepensionen ITP dröjer allt längre med att ta ut sin pension. Det visar statistik som PTK presenterar i en ny rapport.

Under förra året sköt nära tre av tio ITP-försäkrade upp sitt pensionsuttag till efter 65 årsdagen. 

– Statistiken illustrerar tydligt att de som har ITP väljer att arbeta allt längre upp i åren, trots att lagen ger dem möjlighet att gå i pension redan vid 55 år. Endast 212 personer har tagit ut sin tjänstepension vid den åldern sedan 2008. Politikerna behöver istället rikta blicken mot andra faktorer än möjlighet till tidiga uttag som påverkar människors beslut om att gå i pension, säger Martin Linder, ordförande för PTK, i en kommentar.

Enligt rapporten har andelen som skjuter upp sin pension till efter 65 år har ökat från 11 procent år 2009 till 29 procent  år 2017. Endast 16 procent valde att ta ut pension före 65 års ålder.

Enligt PTK står statistiken i kontrast till vad som framförts både från Pensionsgruppen och i debatten, vilket går ut på att tjänstepensionen är hinder för ett längre arbetsliv. PTK menar att politikerna istället för att fokusera på tidiga uttag behöver möjliggöra uppehåll i uttaget av tjänstepensionen, för att skapa förutsättningar för att fler ska vilja eller orka arbeta längre upp i åren.

– Lagreglerna för tjänstepension bör ändras så att det går att pausa ett påbörjat uttag av tjänstepension. Idag är det inte möjligt. Det skulle möjliggöra för människor att återgå i arbete efter en tids hel- eller deltidspension. Detta skulle skapa bättre förutsättningar för ett långt och hållbart arbetsliv, säger Martin Linder. 

Här kan du ta del av rapporten, som presenterades första gången vid ett seminarium i Almedalen.

SNS-seminarium: ”Dröjer 150 år tills vi får jämställda pensioner”

Med nuvarande förändringstakt dröjer det 150 år innan det blir helt jämställda pensioner för män och kvinnor. Det framgår av en studie som presenteras i dag på ett seminarium av SNS. Skillnaden i pension beror framförallt i första hand på skillnaden livsinkomst mellan män och kvinnor.  

I dag genomför SNS – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle – ett seminarium som bland annat tar upp bakgrunden till skillnaden mellan mäns och kvinnors pension. 

Seminariet modereras av Annika Creutzer, ekonomijournalist och privatekonomisk expert. I diskussionspanelen finns Gabriella Sjögren Lindquist, forskare vid Inspektionen för socialförsäkringen, Karin Lidman, Chef Produkt & Erbjudande på Nordea Liv & Pension samt Martin Linder, förbundsordförande i Unionen och ordförande för PTK. 

En utgångspunkt för seminariet är en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen som publicerades tidigare i år.  

Av rapporten framgår – kanske inte helt överraskande – att skillnad i nivån på pension beror främst på inkomstskillnader under det totala arbetslivet. Skillnaden härrör i första hand från tjänstepensionen, inte från den allmänna pensionen. 

– Skillnaderna i pension återspeglar det ojämställda arbetslivet, och så länge det består kommer könsskillnaderna i pension att göra det. Utan pensionssystemets grundskydd i form av garanti- och efterlevandepensionen samt äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg skulle situationen för äldre kvinnor vara ännu sämre. Samtidigt överför och cementerar tjänstepensionerna inkomstskillnader från arbetslivet till pensionen, sägs det bland annat i ISF-rapporten.

Några av de utmaningar som lyfts fram i rapporten är att personer utan förankring på arbetsmarknaden riskerar att hamna i en utsatt situation som pensionärer. En annan utmaning är flexpensionen i tjänstepensionsavtalen, som ökar möjligheten att gå i tidig ålderspension.

Här kan du ta del av hela rapporten från ISF.