Astrid Samuelsson och Ellinor Hult lanserade i slutet av 2022 den globala hälsovårdsfonden HealthInvest Sustainable Healthcare, i maj 2023 annonserades retail-versionen av samma fond – Avanza Healthcare by Samuelsson & Hult. Efter snart 1,5 års förvaltning av strategin kan man konstatera att förvaltarna fått en smakstart med uppgångar på mellan 17–25 procent. En het hälsovårdssektor, med bolag inom obesitas (fetma) som Novo Nordisk och Eli Lilly i spetsen, i kombination med hög förvärvsaktivitet, förklarar stora delar av uppgången. Att hälsovårdssektorn fortsatt förväntas präglas av många förvärv menar förvaltarna ska ses som en bonus framåtblickande, i synnerhet för bioteknikbolagen som missgynnats av det högre ränteläget.
”Bioteknikbolag är ofta föremål för uppköp från stora läkemedelsbolag. I år håller både M&A-transaktioner och andra finansieringar hög takt. Än så länge har 16 affärer gjorts inom bioteknik till ett värde av 23 miljarder USD. Bara i april gjordes fem transaktioner till nästan 10 miljarder USD. Fonden har haft tre uppköp i år och fem 2023. Vi ser bland annat att våra teman smarta cellgifter/smart strålning har lockat till sig köpintresse”, säger Astrid Samuelsson.
Fusioner och förvärv – avgörande för sektorn
Fusioner och förvärv har länge varit avgörande för biotekniksektorn, där företag ständigt strävar efter att stärka sina produktportföljer och expandera pipelines. Denna pågående process drivs av behovet av att förbli konkurrenskraftig och att driva innovation på en ständigt föränderlig marknad.
Oavsett om det handlar om att förvärva lovande läkemedelskandidater eller få tillgång till ny teknik är bioteknikjättarna alltid på jakt efter strategiska partnerskap eller fullständiga förvärv, förklarar förvaltarna.
“De senaste åren har det skett en ökning av M&A-aktivitet inom bioteknikindustrin, där betydande transaktioner speglar olika terapiområden. Onkologi förblir ett populärt fokus, med tanke på den omfattande forskningen inom detta område. Men det finns också betydande intresse för områden som inflammation, autoimmuna sjukdomar, sällsynta sjukdomar och neurologi”, säger Astrid Samuelsson.
Trots den höga efterfrågan på behandlingar mot fetma är det dock förvånande att det inte har skett betydande förvärv inom detta område, menar Ellinor Hult.
”Företag som Roche, Novo och Lilly har gjort vissa drag, men nivån på aktivitet matchar inte det enorma intresset för att bekämpa obesitas. Potentiella förvärvskandidater, som Viking Therapeutics och Zealand Pharma, har lovande produkter i pipeline, vilket väcker frågor om varför mer inte har gjorts inom detta område.”
Enligt Hult uppvisar stora läkemedelsbolag olika strategier när det gäller förvärv. Vissa föredrar att investera i tidiga projekt, medan andra väntar till senare skeden för större säkerhet.
”Företag som är riskaverta väljer förvärv i senare skede och är beredda att betala en premie för minskad osäkerhet. Dock har det skett en förändring, med fler förvärv av tidiga projekt under de senaste åren, även om det sker till högre kostnader. Därför tror vi att det finns utrymme för ytterligare affärer inom biotekniksektorn även framåt”, säger förvaltaren.
Utöver läkemedelsutveckling har det skett en märkbar ökning av M&A-aktivitet relaterad till tillverkningskapacitet. Företag som Novo Nordisk och Eli Lilly har investerat miljarder för att säkra tillverkningskapacitet, med medvetenhet om vikten av skalbarhet och effektivitet för att möta marknadens krav. Denna förändring understryker den avgörande rollen för tillverkning inom bioteknikekosystemet och de utmaningar som är förknippade med kapacitetsutökning.
“Med den höga efterfrågan som finns på marknaden för obesitasläkemedel har det blivit kritiskt att säkerställa tillverkningskapacitet för jättarna inom området, annars hotas efterfrågan inte kunna mötas och de högt ställda kraven på försäljningstillväxt inte nås”, säger Astrid Samuelsson.
Förvaltarna menar att den senaste tidens höga förvärvstakt inom sektorn ger en signal till investerare och analytiker om vilka områden och vilka bolag som är värda att hålla ett extra öga på, men de betonar samtidigt att huvudskälet till att de tar in ett bolag i portföljen inte är att det ska bli uppköpt.
“För investerare och analytiker fungerar M&A-aktivitet som en barometer för att utvärdera företag. Den speglar inte bara styrkan i ett företags pipeline utan också dess strategiska framtidssyn och förmåga att navigera i marknadens dynamik. Det faktum att vi sett många förvärv bland våra portföljbolag tycker vi är ett kvitto på att vi har rätt fokus i förvaltningen, samtidigt ser vi uppköp mer som en bonus än som ett huvudsakligt motiv när vi gör investeringar.”
Finansieringsfönstret åter öppet
En annan viktig aspekt för hålsovårdssektorn och för bioteknikbolagen i synnerhet är möjligheten att hitta finansiering på marknaden. Detta för att kunna ta forskningsprojekt framåt i önskad takt och därmed skapa sig konkurrensfördelar på en marknad i ständig förändring.
Enligt Astrid och Ellinor är finansieringsfönstret, efter en svagare period, nu rejält öppet, samtidigt håller den envist höga inflationen och ihållande högre räntor i USA tillbaka sektorn.
“Marknaden för secondaries har tagit fart och det första kvartalet 2024 omsattes 24 miljarder dollar på denna marknad – ett av de allra bästa kvartalen på senare år och en dubblering mot samma period 2023. Det innebär att investeringsviljan bland institutionella placerare är hög, vilket är centralt för biotekniksektorn.”
“Det som håller tillbaka bioteknikbolagen för närvarande är de högre räntorna. Får vi en miljö av sjunkande räntor finns det all anledning att vara optimistisk. En hög förvärvsintensitet, stark innovationstakt och många nya teknologier som har potential att förändra betydelsefulla terapiområden i grunden talar för en ljus framtid”, avslutar förvaltarna.
