Sök resultat för: JN0-637 PDF Demo 🌑 JN0-637 PraxisprĂŒfung đŸ“© JN0-637 PrĂŒfungsĂŒbungen đŸŒŸ 《 www.itzert.com 》 ist die beste Webseite um den kostenlosen Download von ☀ JN0-637 ☀ zu erhalten đŸ‘¶JN0-637 Online PrĂŒfung

Nu ökar Futur Pension snabbast pÄ den svenska livmarknaden

Posted on november 17, 2021 by - AllmÀnt

Den 17 november presenterade Svensk FörsĂ€kring statistik över utvecklingen pĂ„ den svenska försĂ€kringsmarknaden under tredje kvartalet i Ă„r. Rapporten ”FörsĂ€kringsmarknaden kvartal 3, 2021” innehĂ„ller ett antal intressanta punkter som rör utvecklingen i branschen. I denna nyhetsfördjupning gör vi nĂ„gra nedslag i rapporten som vi bedömer kan vara av sĂ€rskilt intresse för branschen.

Det hÀr Àr nÄgra av de mest intressanta förÀndringarna i rapporten:

‱ Futur Pension ökar mest! Av den senaste kvartalsrapporten frĂ„n Svensk FörsĂ€kring framgĂ„r att Futur Pension Ă€r det livbolag som har ökat mest i marknadsandel under den senaste tolvmĂ„nadersperioden. Marknadsandelen har ökat med 2,8 procentenheter till 10,5 procent och dĂ€rmed Ă€r Futur i dag trea pĂ„ den svenska livförsĂ€kringsmarknaden efter Avanza och Folksam.

‱ Rekordökning för livförsĂ€kringspremier i Sverige! Premievolymen pĂ„ den svenska livförsĂ€kringsmarknaden har aldrig ökat lika snabbt som nu — Ă„tminstone inte under de Ă„r som tĂ€cks in av Svensk FörsĂ€krings statistik. Ökningen den senaste tolvmĂ„nadersperioden uppgĂ„r till 21,9 procent. Allra störst har ökningen varit för privat kapitalförsĂ€kring. Ökningen i premievolym uppgĂ„r till hela 55 procent de senaste fyra kvartalen jĂ€mfört med föregĂ„ende fyra kvartal! Och ser man bara till det tredje kvartalet isolerat Ă€r ökningen hela 95 procent, jĂ€mfört med tredje kvartalet föregĂ„ende Ă„r!

‱ Trygg-Hansa och If tappar mest pĂ„ sakförsĂ€kringsmarknaden! Stor blir större. Under den senaste tolvmĂ„nadersperioden Ă€r marknadsdominanten LĂ€nsförsĂ€kringar den bolagsgrupp som har ökat mest i marknadsandel inom sakförsĂ€kring; ökningen uppgĂ„r till 0,4 procentenheter. Störst förlorare i marknadsandel Ă€r Trygg-Hansa och If som bĂ„da har minskat sin marknadsandel med 0,2 procentenheter.

SkadeersÀttning: FörsÀkringsersÀttningarna inom skadeförsÀkring minskade med 4,2 procent

JÀmfört med föregÄende tolvmÄnadersperioden har skadekostnaderna inom skadeförsÀkring den senaste tolvmÄnadersperioden minskat med 4,2 procent, eller 11,2 miljarder kronor.

Av rapporten framgÄr att svenska försÀkringsbolag har betalat ut drygt 299 miljarder kronor i försÀkringsersÀttning de senaste fyra kvartalen, frÄn den 1 oktober 2020 till den 30 september 2021.

Av detta avsĂ„g 78 procent — 233 miljarder kronor — utbetalningar frĂ„n pensions- och livförsĂ€kringar och drygt 66 miljarder kronor utbetalningar frĂ„n skadeförsĂ€kringar.

JÀmfört med den föregÄende tolvmÄnadersperioden har utbetalningarna frÄn pensions- och livförsÀkringar ökat med hela 11,1 procent eller 23,3 miljarder kronor.

Utbetalningarna frÄn skadeförsÀkringar minskade under den senaste tolvmÄnadersperioden med 4,2 procent, motsvarande 3,0 miljarder kronor, till 66,5 miljarder kronor. Detta Àr den lÀgsta tolvmÄnaderssiffran för försÀkringsersÀttningar inom skadeförsÀkring sedan vÄren 2019.

Den huvudsakliga orsaken bakom de minskade skadekostnaderna inom skadeförsÀkring Àr av allt att döma pandemin.

De senaste fyra kvartalen har antalet anmÀlda skador inom fritidshusförsÀkringar gÄtt upp med drygt 15 procent jÀmfört med motsvarande period föregÄende Är. Antalet anmÀlda skador för företags- och fastighetsförsÀkringar har ökat med 2 procent medan antalet skador för motorfordonsförsÀkringar har gÄtt upp med drygt 1 procent.

För övriga egendomsförsÀkringar har det dÀremot varit en nedgÄng av antalet skadeanmÀlningar. Antalet villahemförsÀkringsskador minskade med knappt 8 procent den senaste tolvmÄnadersperioden medan anmÀlda skador under hemförsÀkringen har minskat med knappt 9 procent. BÄtförsÀkringsskador har gÄtt ned med 4 procent och trafikförsÀkringsskador med 3 procent.

Premieinbetalningar: Premieinbetalningarna inom livförsÀkring har ökat med rekordnivÄn 21,9 procent

De senaste fyra kvartalen har premievolymen för liv- och pensionsförsĂ€kring ökat med i rekordtakt — hela 21,9 procent jĂ€mfört med föregĂ„ende fyra kvartal.

Under de senaste fyra kvartalen, fram till andra kvartalet i Är, betalades det in 466 miljarder kronor till försÀkringsbolag i Sverige.

LivförsĂ€kring: Ökning pĂ„ 55 procent av privat k-försĂ€kring!

Cirka 367 miljarder kronor — 78 procent av premieinbetalningarna — avsĂ„g pensions- och livförsĂ€kringar. JĂ€mfört med de fyra föregĂ„ende kvartalen har premieinbetalningarna till pensions- och livförsĂ€kringar ökat med hela 21,9 procent. Detta Ă€r den snabbaste ökningen mellan tvĂ„ tolvmĂ„nadersperioder som har noterats i Svensk FörsĂ€krings statistik de senaste tio Ă„ren!

Av de 367 miljarderna avsĂ„g 177 miljarder kronor konkurrensutsatt tjĂ€nstepensionsförsĂ€kring. Ökningen var hela 14 procent jĂ€mfört med föregĂ„ende tolvmĂ„nadersperiod. Privat livförsĂ€kringssparande stod för 160 miljarder kronor, motsvarande en ökning med 54 procent. Huvuddelen av det privata livförsĂ€kringssparandet gĂ€ller privat kapitalförsĂ€kring och dĂ€r har ökningen varit hela 55 procent. Ser man till det tredje kvartalet isolerat ökade premieinbetalningarna med hela 95 procent jĂ€mfört med motsvarande period föregĂ„ende Ă„r. Tredje kvartalet i Ă„r uppgick premieinbetalningarna för privata kapitalförsĂ€kringar till 41,1 miljarder kronor, jĂ€mfört med 21,1 miljarder kronor tredje kvartalet 2020.

SkadeförsĂ€kring: Ökning inom alla försĂ€kringsgrenar, utom villahem

Knappt 99 miljarder kronor betalades in som premier avseende skadeförsÀkring, vilket motsvarar en ökning med 4,4 procent, eller 4,1 miljarder kronor, jÀmfört med föregÄende tolvmÄnadersperiod.

Samtliga de försĂ€kringsgrenar inom skadeförsĂ€kring som redovisas av Svensk FörsĂ€kring har haft en tillvĂ€xt under den gĂ„ngna tolvmĂ„nadersperioden. Störst procentuell ökning har det varit inom â€Ă¶vrig skadeförsĂ€kring”, som bland annat omfattar djurförsĂ€kring, dĂ€r ökningen uppgick till 10,5 procent eller 0,8 miljarder kronor.

Trafik- och motorfordonsförsäkring ökade med 4,8 procent och företags- och fastighetsförsĂ€kring med 3,9 procent. Inom sjuk-, olycksfalls- och sjukvårdsförsäkring steg premievolymen med 5,2 procent, medan premierna inom hem- och villaförsĂ€kring ökade med mer blygsamma 0,3 procent.

Svensk FörsÀkring konstaterar att premievolymerna inom skadeförsÀkring har ökat stadigt under en lÀngre tid. Sedan tredje kvartalet 2012 har de Ärsvisa premieinkomsterna för sjuk-, olycksfalls och sjukvÄrdsförsÀkringar ökat med 75 procent. Premieinkomsterna för hem- och villaförsÀkringar har under samma period ökat med 38 procent, premieinkomsterna för trafik- och motorfordonsförsÀkringar med 41 procent och premieinkomsterna för företags- och fastighetsförsÀkringar ökat med 35 procent.

SkadeförsÀkringsmarknaden: Trygg-Hansa och If tappar mest pÄ den svenska sakförsÀkringsmarknaden

LÀnsförsÀkringar ökade mest medan Trygg-Hansa och If tappade mest i marknadsandel av den totala skadeförsÀkringsmarknaden under den senaste tolvmÄnadersperioden.

De senaste fyra kvartalen Àr LÀnsförsÀkringar den bolagsgrupp som har ökat sina marknadsandelar mest inom svensk skadeförsÀkring, följt av Folksam. LÀnsförsÀkringars ökning uppgÄr till 0,4 procentenheter och marknadsandelen uppgÄr nu till 30,7 procent.

Störst tapp under perioden stÄr Trygg-Hansa och If för. I bÄda bolagen har marknadsandelen har minskat med 0,2 procentenheter. Trygg-Hansa har nu en marknadsandel pÄ 13,5 procent medan If har 18,0 procent av marknaden.

Koncentrationen pÄ den svenska försÀkringsmarknaden har ökat nÄgot under det senaste Äret. Den samlade marknadsandelen för de tio största skadeförsÀkringsbolagen uppgÄr nu till 91,1 procent, motsvarande en ökning med 0,1 procentenheter jÀmfört med den föregÄende tolvmÄnadersperioden.

Ser man till de fyra största bolagsgrupperna inom skadeförsĂ€kring — LĂ€nsförsĂ€kringar, If, Folksam och Trygg-Hansa — har den samlade marknadsandelen gĂ„tt ned nĂ„got under den senaste tolvmĂ„nadersperiod. De fyra största bolagen har i dag en samlad marknadsandel pĂ„ 78,5 procent av svensk skadeförsĂ€kring, vilket Ă€r en minskning med 0,1 procentenheter pĂ„ ett Ă„r. Marknadskoncentrationen kommer dock att öka nĂ€r Trygg-Hansa i ett senare skede slĂ„s samman med Moderna. Skulle Modernas siffror i dag inkluderas med Trygg-Hansa uppgĂ„r bolagets marknadsandel till 16,9 procent och de fyra största bolagens marknadsandel till 81,9 procent.

Marknadsandelar för Sveriges största skadeförsÀkringsbolag
Marknadsandel (%) okt 2019—sep 2020 Marknadsandel (%) okt 2020—sep 2021 FörĂ€ndring (procentenheter)
LÀnsförsÀkringar 30,3 30,6 0,4
If 18,2 18,0 -0,2
Folksam 16,4 16,5 0,1
Trygg-Hansa 13,7 13,5 -0,2
Moderna 3,3 3,4 0,1
Dina 2,7 2,8 0,0
Gjensidige 1,8 1,8 0,0
Löf 1,8 1,7 -0,1
Protector 1,5 1,7 0,1
Zurich 1,2 1,2 -0,1
Anticimex 1,1 1,0 -0,1
Ica FörsÀkring 0,8 0,8 0,1
Solid 0,7 0,7 0,0
PRI 0,7 0,6 0,0
Övriga 5,9 5,9 0,0
Summa 100,0 100,0

 

‱ Störst blir större. LĂ€nsförsĂ€kringar — dominanten pĂ„ den svenska skadeförsĂ€kringsmarknaden — har stĂ€rkt sin position ytterligare under det senaste Ă„ret

LivförsÀkringsmarknaden: Nu ökar Futur Pension snabbast pÄ den svenska livförsÀkringsmarknaden

Futur Pension Ă€r det livbolag som ökade mest i marknadsandel under den gĂ„ngna tolvmĂ„nadersperioden, jĂ€mfört med föregĂ„ende tolvmĂ„nadersperiod. Folksam Ă€r det bolag som har tappat mest i marknadsandel — men trots det behĂ„ller man positionen som tvĂ„a pĂ„ marknaden. Störst Ă€r — precis som föregĂ„ende kvartal — Avanza Pension.

Avanzas marknadsandel av inbetalade livförsĂ€kringspremier ökade under den gĂ„ngna tolvmĂ„nadersperioden med 1,4 procentenheter till 12,3 procent — en ökning jĂ€mfört med den tolvmĂ„nadersperiod som slutade vid halvĂ„rsskiftet dĂ„ marknadsandelen var 11,9 procent.

Störst ökningen i marknadsandel stÄr Futur Pension för. Marknadsandelen har ökat med 2,8 procentenheter till 10,3 procent och dÀrmed Àr Futur trea pÄ den svenska livmarknaden.

Folksam har tappat mest i marknadsandel under den gÄngna tolvmÄnadersperioden. NedgÄngen uppgÄr till 2,1 procentenheter och Folksams marknadsandel uppgÄr nu till 10,9 procent.

De tio största livbolagen hade under de senaste fyra kvartalen en samlad marknadsandel pÄ 86,3 procent. Detta Àr marginellt mindre Àn vad de tio största livbolagen hade i marknadsandel föregÄende fyra kvartal; 86,4 procent.

Marknadsandelar för Sveriges största livförsÀkringsbolag
Marknadsandel (%) okt 2019—sep 2020 Marknadsandel (%) okt 2020—sep 2021 FörĂ€ndring (procentenheter)
Avanza 11,0 12,3 1,4
Folksam 13,0 10,9 -2,1
Futur Pension 7,5 10,3 2,8
SEB 8,1 9,4 1,4
Skandia 10,5 8,7 -1,8
Alecta 10,1 8,6 -1,6
Nordea Liv 7,2 7,2 -0,1
Swedbank FörsÀkring 6,4 7,2 0,8
Nordnet 4,6 6,0 1,4
Handelsbanken 5,5 5,8 0,4
AMF Pension 7,3 5,5 -1,8
LÀnsförsÀkringar 3,6 3,1 -0,5
SPP 3,5 2,7 -0,7
Movestic 1,2 1,7 0,6
Övriga 0,8 0,6 -0,2
Summa 100,0 100,0

 

Flytt av försÀkringskapital: 56 miljarder kronor har flyttats de senaste tolv mÄnaderna

De senaste fyra kvartalen genomfördes flytt av 56 miljarder kronor i försÀkringskapital. Det motsvarar en ökning med hela 23 procent jÀmfört med föregÄende tolvmÄnadersperiod. En bidragande orsak till detta Àr sannolikt att kostnadstaket för försÀkringsflyttar infördes i april i Är.

Flyttarna av tjÀnstepensionsförsÀkring via valcentraler har ökat med 9 procent medan flyttarna av tjÀnstepensionsförsÀkring utanför valcentraler har ökat med hela 34 procent. Det Àr ju ocksÄ de senare typerna av försÀkringsflyttar som pÄverkas mest av kostnadstaket; de flesta valcentraler har sina egna tak för flyttkostnaderna.

Flytt av privat livförsĂ€kringssparande — privata kapitalförsĂ€kringar och privata pensionsförsĂ€kringar — har minskat med 6 procent.

Svensk FörsÀkring pÄpekar att flyttarna totalt sett har ökat kraftigt de senaste tio Ären. Sedan motsvarande kvartal 2012 har det Ärliga inflyttade försÀkringskapitalet ökat frÄn 20 miljarder kronor till 56 miljarder kronor. Störst har ökningen varit nÀr det gÀller flytt av tjÀnstepensionskapital utanför valcentralerna dÀr ökningen sedan 2012 uppgÄr till 78 miljarder kronor.

Totalavkastning pÄ livförsÀkringskapital: Avkastning hittills i Är pÄ i genomsnitt 9,5 procent

Totalavkastningen sedan Ärsskiftet pÄ tillgÄngarna i svenska livbolag har varit i genomsnitt 9,5 procent.

Svensk FörsÀkring pÄpekar att detta Àr högre Àn den genomsnittliga avkastningen under de senaste tio Ären; 6,6 procent.

Att avkastningen har varit förhÄllandevis hög under Ärets tre första kvartal beror frÀmst pÄ den goda utvecklingen pÄ aktiemarknaden i Sverige och i övriga vÀrlden sedan Ärsskiftet.

Under tredje kvartalet uppgick avkastningen till total 1,3 procent.

HÀr kan du som har ett abonnemang pÄ Sak & Liv Premium lÀsa vÄr sammanfattning av rapporten i pdf-format.


Nu Àr Futur Pension störst pÄ den svenska pensionsmarknaden

Posted on augusti 31, 2022 by - AllmÀnt

Den senaste tolvmĂ„nadersperioden bjuder pĂ„ ett antal intressanta förĂ€ndringar pĂ„ den svenska försĂ€kringsmarknaden, framgĂ„r det av Svensk FörsĂ€krings sammanstĂ€llning ”FörsĂ€kringsmarknaden” för andra kvartalet. Det hĂ€r Ă€r nĂ„gra av de mest anmĂ€rkningsvĂ€rda förĂ€ndringarna:

  • Futur Pension Ă€r störst i Sverige! Av den senaste kvartalsrapporten frĂ„n Svensk FörsĂ€kring framgĂ„r att Futur Pension nu Ă€r det livbolag som har den största marknadsandelen pĂ„ den svenska marknaden, rĂ€knat i premieinkomst den senaste tolvmĂ„nadersperioden. Marknadsandelen har det senaste Ă„ret ökat med 2,8 procentenheter till 11,3 procent, motsvarande 42,3 miljarder kronor de senaste tolv mĂ„naderna.
  • Nu tar Trygg-Hansa marknad pĂ„ allvar! Den senaste tolvmĂ„nadersperioden ökade Trygg-Hansa sin marknadsandel mest bland alla bolagsgrupper pĂ„ skadeförsĂ€kringsmarknaden, till 17,6 procent. DĂ€rmed ligger man lika med If. Om man endast ser till premievolymen under det andra kvartalet Ă€r Trygg-Hansa redan i dag klar tvĂ„a pĂ„ marknaden med en marknadsandel pĂ„ 20,0 procent.
  • NedgĂ„ng av skadekostnaderna inom sakförsĂ€kring! Under andra kvartalet minskade skadekostnaderna för svenska sakförsĂ€kringsbolag med 8 procent jĂ€mfört med motsvarande period föregĂ„ende Ă„r. Även mĂ€tt i rullande Ă„rsvĂ€rden kunde vi se en nedgĂ„ng under andra kvartalet i Ă„r jĂ€mfört med föregĂ„ende tolvmĂ„nadersperiod. Även om man inte ska dra för stora vĂ€xlar pĂ„ detta — skadekostnaderna kan ju variera kraftigt över tiden beroende pĂ„ exempelvis omfattning av naturkatastrofskador — kan det tyckas nĂ„got överraskande med tanke pĂ„ att antalet anmĂ€lda skador har ökat. Dessutom var vi under 2021 mitt uppe i en pandemi, vilket enligt de flesta rapporter bidrog till lĂ€gre skadekostnader nĂ€r bilĂ„kandet minskade och hemarbetet ökade.

Inledning

Den 31 augusti presenterade Svensk FörsÀkring statistik över utvecklingen pÄ den svenska försÀkringsmarknaden under andra kvartalet 2022 jÀmfört med föregÄende tolvmÄnadersperiod.

Rapporten ”FörsĂ€kringsmarknaden kvartal 2, 2022” innehĂ„ller ett antal intressanta punkter som rör utvecklingen i branschen.

I denna nyhetsfördjupning gör vi nÄgra nedslag i rapporten som vi bedömer kan vara av sÀrskilt intresse för branschen. 

SkadeersÀttning

FörsÀkringsersÀttningarna inom skadeförsÀkring sjönk med 8 procent

Under andra kvartalet i Är uppgick skadeutbetalningarna inom skadeförsÀkring till 167,3 miljarder kronor vilket motsvarar en nedgÄng med 8 procent jÀmfört med andra kvartalet 2021, framgÄr det av statistiken frÄn Svensk FörsÀkring.

Totalt betalade de svenska försÀkringsföretagen under andra kvartalet i Är ut 79 miljarder kronor i försÀkringsersÀttningar.

Av detta avsÄg 62,7 miljarder kronor utbetalningar frÄn pensions- och livförsÀkringar, motsvarande drygt 79 procent av de totala skadeutbetalningarna. JÀmfört med kvartal 2 2021 har utbetalningarna inom pensions- och livförsÀkringar ökat med drygt 3 procent.

Utbetalningar frÄn skadeförsÀkringar stod för knappt 21 procent eller 16,3 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning med 8 procent jÀmfört med andra kvartalet 2021.

Ur ett lÀngre perspektiv sÄ har de totala skadeutbetalningarna per Är de senaste tio Ären ökat med 73 procent.

Antalet anmÀlda egendomsskador har den senaste tolvmÄnadersperioden ökat till 2,9 miljoner. Under andra kvartalet ökade antalet anmÀlda egenomsskador med drygt 16 procent, jÀmfört med motsvarande kvartal Äret innan.

HÀlften av de anmÀlda skadorna under det senaste Äret avsÄg motorfordonsförsÀkring. Framför handlar det om glasskador och vagnskador pÄ personbilar. SkadeanmÀlningarna inom motorfordonsförsÀkringar ökade under andra kvartalet med 21 procent vilket innebÀr att det var det segment dÀr skadeanmÀlningarna ökade mest.

31 procent av de anmÀlda skadorna det senaste Äret avser hem- och villaförsÀkringar.

Antalet anmÀlda skador inom hemförsÀkringen ökade under kvartalet med 17 procent och skador inom villahemförsÀkringen ökade med nÀrmare 7 procent.

Inom bÄtförsÀkring, fritidshusförsÀkring samt företags- och fastighetsförsÀkring skedde det istÀllet minskaningar av antalet anmÀlda skador jÀmfört med motsvarande kvartal Äret innan. AnmÀlda skador inom bÄtförsÀkringar och fritidshusförÀkringar minskade bÄda med nÀrmare 8 procent. Skador inom företags- och fastighetsförsÀkringar minskade med nÀstan 2 procent

Sett över lÀngre tid sÄ har antalet anmÀlda skador inom egendomsförsÀkringar ökat kraftigt. Under den senaste tioÄrsperioden har det rullande ÄrsvÀrdet ökat med 32 procent, frÄn drygt 2,2 miljoner till drygt 2,9 miljoner skadeanmÀlningar Ärligen.

Premieinbetalningar

Premieinbetalningar till svenska livbolag har minskat med 9 procent

Premieinbetalningarna till svenska livbolag minskade under andra kvartalet i Är med 9 procent jÀmfört med motsvarande period föregÄende Är, enligt Svensk FörsÀkrings rapport FörsÀkringsmarknaden.

Svenska försÀkringsbolag fick in premieinbetalningar pÄ 109 miljarder kronor det andra kvartalet i Är.

Det rullande ÄrsvÀrdet uppgick vid utgÄngen av kvartal 2 till drygt 507 miljarder kronor.

JÀmfört med för tio Är sedan sÄ har de Ärsvisa premieinkomsterna ökat med 122 procent.

  • LivförsĂ€kringspremierna minskade med 9 procent 


Cirka 76 procent eller 83,1 miljarder kronor, av de inbetalade premierna under andra kvartalet avsÄg pensions- och livförsÀkringar.

JÀmfört med det andra kvartalet förra Äret har premieinbetalningarna till pension- och livförsÀkringar minskat med 9 procent.

Av de 83,1 miljarderna avsÄg 76,4 miljarder kronor konkurrensutsatt försÀkring.

Privat kapitalförsÀkring stod under kvartalet för 37,4 miljarder kronor, motsvarande en minskning med 13 procent. TjÀnstepension via valcentral ökade under kvartalet med 9 procent till 18,2 miljarder kronor medan tjÀnstepension utanför valcentral minskade med 13 procent till 17,9 miljarder kronor under kvartalet.

  • 
 medan skadeförsĂ€kringspremier ökade med 5 procent

Knappt 24 procent; 26,1 miljarder kronor, avsÄg skadeförsÀkringar.

Inbetalningarna till skadeförsÀkringar har ökat med 5 procent.

NÀrmare 96 procent av skadeförsÀkringspremierna betalades till skadeförsÀkringsbolag.

Samtliga de försÀkringsgrenar inom skadeförsÀkring som redovisas av Svensk FörsÀkring hade en tillvÀxt rÀknat i premieinkomst under det andra kvartalet.

Den största försÀkringsgrenen inom skadeförsÀkring Àr trafik- och motorfordonsförsÀkringar som under andra kvartalet stod för 41 procent av de samlade skadeförsÀkringspremierna i skadeförsÀkringsbolagen eller 10,3 miljarder kronor.

Företags- och fastighetsförsÀkringar stod för 22 procent av premierna under kvartalet, motsvarande 5,5 miljarder kronor. Hem- och villaförsÀkringar utgjorde 18 procent av skadeförsÀkringsbolagens premier, motsvarande 4,6 miljarder kronor.

Sjuk-, olycksfalls- och sjukvÄrdsförsÀkringar omfattade 9,9 procent, eller 2,48 miljarder kronor, av skadeförsÀkringspremierna i skadebolagen under andra kvartalet.

Störst procentuell ökning under 2021 var det inom företags- och fastighetsförsĂ€kringar dĂ€r premievolymen under kvartalet ökade med 19,0 procent. Trafik- och motorfordonsförsäkring samt hem- och villaförsĂ€kring ökade med 2,5 procent jĂ€mfört med andra kvartalet 2021. Inom sjuk-, olycksfalls- och sjukvårdsförsäkring i skadeförsĂ€kringsbolagen steg premievolymen med 0,4 procent.

Under de senaste tio Ären har de Ärliga premieinkomsterna för skadeförsÀkringsföretag ökat med totalt 57 procent.

SkadeförsÀkringsmarknaden

Trygg-Hansa det senaste Ärets vinnare pÄ den svenska skadeförsÀkringsmarknaden

Trygg-Hansa fortsÀtter att ta marknadsandelar pÄ den svenska skadeförsÀkringsmarknaden. Den senaste tolvmÄnadersperioden har Trygg-Hansa ökat sin marknadsandel med hela 0,9 procentenheter.

Ser man endast till siffrorna för andra kvartalet har Trygg-Hansa gÄtt om If som Sveriges nÀst största försÀkringsgrupp, efter marknadsdominanten LÀnsförsÀkring.

NÀst efter Trygg-Hansa var Protector och Gjensidige de bolag som ökade mest i marknadsandel den senaste tolvmÄnadersperioden, juli 2021 till juni 2022. För dessa bolag uppgick ökningen i marknadsandel till 0,3 respektive 0,2 procentenheter.

Störst nedgÄng i marknadsandel under den perioden stod If för, med en minskning i marknadsandel den senaste tolvmÄnadersperioden pÄ 0,6 procentenheter till 17,6 procent.

Folksam minskade 0,4 procentenheter och LÀnsförsÀkringar 0,3 procentenheter.

Koncentrationen pÄ den svenska försÀkringsmarknaden har minskat nÄgot under den senaste tolvmÄnadersperioden. Den samlade marknadsandelen för de tio största skadeförsÀkringsbolagen uppgÄr nu till 92,1 procent, en minskning jÀmfört med 92,2 procent ett Är tidigare.

Även de fyra största bolagsgrupperna inom skadeförsĂ€kring — LĂ€nsförsĂ€kringar, If, Folksam och Trygg-Hansa — minskade sin samlade marknadsandel nĂ„got under den gĂ„ngna tolvmĂ„nadersperioden. De fyra största bolagen har i dag en samlad marknadsandel pĂ„ 81,7 procent av svensk skadeförsĂ€kring, vilket Ă€r en minskning med 0,4 procentenheter pĂ„ ett Ă„r. I Trygg-Hansas marknadsandel rĂ€knas Ă€ven Moderna in.

RÀknar man bort Moderna frÄn Trygg-Hansas siffror före fusionen Àr det uppenbart skulle de fyra stora har ökat sin samlade marknadsdominans under den senaste tolvmÄnadersperioden, genom Tryg-koncernens förvÀrv av Trygg-Hansa.

Marknadsandelar för Sveriges tio största skadeförsÀkringsbolag
Marknadsandel andra kvartalet 2022, rullande 12-mÄnadersvÀrden (procent) Marknadsandel andra kvartalet 2021, rullande 12-mÄnadersvÀrden (procent) FörÀndring (procentenheter)
LF 30,4 30,7 -0,3
If 17,6 18,2 -0,6
Trygg-Hansa 17,6 16,7 0,9
Folksam 16,1 16,5 -0,4
Dina 2,8 2,8 0,0
Gjensidige 2,0 1,8 0,2
Protector 1,9 1,6 0,3
Löf 1,5 1,7 -0,2
Zurich 1,2 1,2 0,0
Anticimex 1,0 1,0 0,0
Summa 92,1 92,2

‱ Trygg-Hansa vĂ€xer snabbast! Med en ökning pĂ„ 0,9 procentenheter Ă€r Trygg-Hansa det bolag som har ökat sin marknadsandel mest under den senaste tolvmĂ„naderserioden.

LivförsÀkringsmarknaden

Nu Àr Futur Pension störst pÄ den svenska livförsÀkringsmarknaden!

Futur Pension Àr det livbolag som under den senaste tolvmÄnadersperioden har haft den högsta premieinkomsten, visar Svensk FörsÀkrings senaste marknadsstatistik.

Futur Àr ocksÄ det bolag som ökar mest i marknadsandel av inbetalade premier under den senaste tolvmÄnadersperioden; en ökning med hela 2,8 procentenheter i marknadsandel till 11,3 procent av marknaden.

DÀrmed har Futur Pension gÄtt om livbolagsjÀttar som Folksam, Avanza Pension, Skandia och Alecta.

Avanza Àr det bolag som har tappat mest i marknadsandel under den gÄngna tolvmÄnadersperioden. NedgÄngen uppgÄr till 2,2 procentenheter och Avanzas marknadsandel uppgÄr nu till 11,8 procent.

De tio största livbolagen hade under de senaste fyra kvartalen en samlad marknadsandel pÄ 84,2 procent. Detta Àr mindre Àn vad de tio största livbolagen hade i marknadsandel föregÄende fyra kvartal; 85,1 procent.

Marknadsandelar för Sveriges 15 största livförsÀkringsbolag
Marknadsandel av premieinkomst, rullande ÄrsvÀrde andra kvartalet 2022 (procent) Marknadsandel av premieinkomst, rullande ÄrsvÀrde andra kvartalet 2021 (procent) FörÀndring (procentenheter)
Futur Pension 11,3 8,5 2,8
Folksam 11,3 11,4 -0,1
Avanza 10,6 12,8 -2,2
SEB 9,4 8,2 1,2
Skandia 8,8 9,0 -0,2
Alecta 8,6 9,0 -0,4
Nordea Liv 6,6 7,3 -0,7
Swedbank FörsÀkring 6,5 7,0 -0,5
Handelsbanken Liv 5,6 5,9 -0,3
Nordnet 5,5 6,0 -0,5
AMF 5,4 6,0 -0,6
LÀnsförsÀkringar 3,1 3,3 -0,2
Movestic 3,0 1,5 1,5
SPP 2,7 2,9 -0,2
KĂ„pan 0,7 0,4 0,3
Summa 99,1 99,2 -0,1
Flytt av försÀkringskapital

14 miljarder kronor flyttades under det andra kvartalet i Ă„r

Under det andra kvartalet i Är genomfördes flytt av 14 miljarder kronor i försÀkringskapital, en minskning med 16 procent jÀmfört med motsvarande period föregÄende Är.

Enligt statistiken frÄn Svensk FörsÀkringar har flyttarna av tjÀnstepensionsförsÀkringar via valcentraler minskat med 19 procent.

Flyttarna av tjÀnstepensionsförsÀkring utanför valcentraler har minskat med nÀstan 14 procent och flyttarna av privata pensionförsÀkringar har minskat med nÀstan 18 procent.

Sett ur en lÀngre tidsperiod har flyttarna dÀremot ökat kraftigt. Det rullande ÄrsvÀrdet har ökat frÄn 18 miljarder kronor till 67 miljarder kronor under de senaste 10 Ären. Flyttar av tjÀnstepensionskapital utanför valcentraler stÄr för den största delen av ökningen för tjÀnstepensionsförsÀkring.

Totalavkastning pÄ livförsÀkringskapital

Avkastning hittills i Är pÄ i genomsnitt -8,6 procent

Under det andra kvartalet i Är var den genomsnittliga totalavkastningen pÄ livförsÀkrings- och tjÀnstepensionsföretagens tillgÄngar -4,6 procent.

Det innebĂ€r att avkastningen pĂ„ tillgĂ„ngarna hittills i Ă„r har varit – 8,5 procent.

Spararna kan dock trösta sig med att den genomsnittliga avkastningen under de senaste tio Ären har varit 7,9 procent.

Att avkastningen föll under det första halvÄret av 2022 beror givetvis frÀmst pÄ den sÀmre utvecklingen pÄ aktiemarknaderna i Sverige och i övriga vÀrlden, bland annat som en följd av Rysslands invasion i Ukraina och högre rÀntor till följd av stigande inflation.

HÀr kan du som har ett abonnemang pÄ Sak & Liv Premium ta del av rapporten i pdf-format.


Nu Àr Avanza Pension störst pÄ den svenska livförsÀkringsmarknaden!

Posted on september 1, 2021 by - AllmÀnt

Avanza Pension Ă€r nu det livbolag som har den största marknadsandelen av alla pĂ„ den svenska livförsĂ€kringsmarknaden. Det framgĂ„r av Sak & Livs analys av den senaste utgĂ„van av Svensk FörsĂ€krings statistikrapport ”FörsĂ€kringsmarknaden”. 

– – – – –

Sammanfattning

Den senaste tolvmĂ„nadersperioden bjuder pĂ„ nĂ„gra dramatiska hĂ€ndelser pĂ„ den svenska försĂ€kringsmarknaden, framgĂ„r det av Svensk FörsĂ€krings sammanstĂ€llning ”FörsĂ€kringsmarknaden” för andra kvartalet i Ă„r:

  • Avanza Pension Ă€r störst! Avanza Pension har vĂ€xt till att i dag vara det största livbolaget pĂ„ marknaden. Samtidigt har ökningen i procentenheter varit allra störst i hos nĂ€tbankskonkurrenten Nordnet. Överlag har de svenska bankĂ€gda livbolagen — ja, dit rĂ€knar vi Ă€ven Avanza och Nordnet — ökat sina marknadsandelar medan de fristĂ„ende bolagen har tappat i marknadsandel.
  • Gigantisk tillvĂ€xt för privat k-försĂ€kring! Ökningen för Avanza och Nordnet hĂ€nger delvis samman med att marknaden för privat kapitalförsĂ€kring — dĂ€r bĂ„da bolagen har en stark position — har varit mycket stor de senaste fyra kvartalen jĂ€mfört med föregĂ„ende fyra kvartal. Ökningen i premievolym uppgĂ„r till hela 36,1 procent!
  • LĂ€nsförsĂ€kringar blir bara större pĂ„ saksidan! Stor blir större. Under den senaste tolvmĂ„nadersperioden Ă€r marknadsdominanten LĂ€nsförsĂ€kringar den bolagsgrupp som har ökat mest i marknadsandel. Störst förlorare i marknadsandel Ă€r Trygg-Hansa.

Inledning

Den 1 september presenterade Svensk FörsÀkring statistik över utvecklingen pÄ den svenska försÀkringsmarknaden under första kvartalet i Är.

Rapporten ”FörsĂ€kringsmarknaden kvartal 2, 2021” innehĂ„ller ett antal intressanta punkter som rör utvecklingen i branschen.

I denna nyhetsfördjupning gör vi nÄgra nedslag i rapporten som vi bedömer kan vara av sÀrskilt intresse för branschen. 

SkadeersÀttning

FörsÀkringsersÀttningarna inom skadeförsÀkring minskade med 4,7 procent

JÀmfört med föregÄende tolvmÄnadersperioden har skadekostnaderna inom skadeförsÀkring den senaste tolvmÄnadersperioden minskat med 4,7 procent, eller 3,3 miljarder kronor. Av allt att döma handlar det framförallt om en effekt av hur pandemin har förÀndrat vÄrt beteende.

Av rapporten framgÄr att svenska försÀkringsbolag har betalat ut drygt 292 miljarder kronor i försÀkringsersÀttning de senaste fyra kvartalen, frÄn den 1 juli 2020 till den 30 juni 2021.

Av detta avsĂ„g 77 procent — 225 miljarder kronor — utbetalningar frĂ„n pensions- och livförsĂ€kringar och knappt 67 miljarder kronor utbetalningar frĂ„n skadeförsĂ€kringar.

JÀmfört med den föregÄende tolvmÄnadersperioden har utbetalningarna frÄn pensions- och livförsÀkringar ökat med 7,7 procent eller 16,1 miljarder kronor.

Utbetalningarna frÄn skadeförsÀkringar minskat med 4,7 procent, motsvarande 3,3miljarder kronor.

Den huvudsakliga orsaken bakom de minskade skadekostnaderna inom skadeförsÀkring Àr av allt att döma pandemin, som bland annat har medfört minskad bilÄkning och dÀrmed fÀrre motorskador.

Under de senaste fyra kvartalen har antalet anmĂ€lda skador inom fritidshusförsäkringar ökat med drygt 6 procent (1 400 skadeanmĂ€lningar) jĂ€mfört med motsvarande period föregĂ„ende Ă„r.

För övriga egendomsförsÀkringar har dÀremot antalet skadeanmÀlningar minskat. För villahemförsÀkringar har antalet anmÀlningar minskat med knappt 14 procent, för hemförsÀkringar Àr minskningen drygt 8 procent och för bÄtförsÀkring Àr nedgÄngen 11 procent.

SkadeanmÀlningarna för trafik och motor har minskat med drygt 8 procent och för företags- och fastighetsförsÀkringar med drygt 1 procent.

Premieinbetalningar

Premieinbetalningarna inom livförsÀkring har ökat med 17,1 procent

De senaste fyra kvartalen har premievolymen för liv- och pensionsförsÀkring ökat med hela 17,1 procent jÀmfört med föregÄende fyra kvartal.

Under de senaste fyra kvartalen, fram till andra kvartalet i Är, betalades det in 442 miljarder kronor till försÀkringsbolag i Sverige.

  • LivförsĂ€kring: Ökning pĂ„ 36,1 procent av privat k-försĂ€kring!

Cirka 344 miljarder kronor — 78 procent av premieinbetalningarna — avsĂ„g pensions- och livförsĂ€kringar. JĂ€mfört med de fyra föregĂ„ende kvartalen har premieinbetalningarna till pensions- och livförsĂ€kringar ökat med hela 17,1 procent.

Av de 344 miljarderna avsĂ„g 166 miljarder kronor konkurrensutsatt tjĂ€nstepensionsförsĂ€kring. Ökningen var 6,6 procent jĂ€mfört med föregĂ„ende tolvmĂ„nadersperiod. Privat livförsĂ€kringssparande utgjorde 140 miljarder kronor, motsvarande en ökning med 36,1 procent. Allra störst har ökningen varit inom privat kapitalförsĂ€kring dĂ€r ökningen Ă€r pĂ„ hela 36,8 procent.

  • SkadeförsĂ€kring: Ökning inom alla försĂ€kringsgrenar, utom villahem

Cirka 98 miljarder kronor betalades in som premier avseende skadeförsÀkring, vilket motsvarar en ökning med 4,1 procent jÀmfört med föregÄende tolvmÄnadersperiod.

Med undantag för hem- och villaförsÀkring har samtliga de försÀkringsgrenar inom skadeförsÀkring som redovisas av Svensk FörsÀkring haft en tillvÀxt under den gÄngna tolvmÄnadersperioden; trafik- och motorfordonsförsÀkring, företags- och fastighetsförsÀkring, sjuk-, olycksfalls- och sjukvÄrdsförsÀkring samt övrig skadeförsÀkring.

Störst har ökningen varit inom â€Ă¶vrig skadeförsĂ€kring” dĂ€r ökningen har uppgĂ„tt till 7,63 procent.

Trafik- och motorfordonsförsäkring ökade med 5,42 procent, företags- och fastighetsförsĂ€kring med 5,23 procent och inom sjuk-, olycksfalls- och sjukvårdsförsäkring steg premievolymen med 5,22 procent. NedgĂ„ngen för premierna inom hem- och villaförsĂ€kring uppgick till —0,83 procent.

Svensk FörsÀkring konstaterar att premievolymerna inom skadeförsÀkring har ökat stadigt under en lÀngre tid. Sedan andra kvartalet 2012 har de Ärsvisa premieinkomsterna för sjuk-, olycksfalls och sjukvÄrdsförsÀkringar ökat med 74 procent. Premieinkomsterna för hem- och villaförsÀkringar har under samma period ökat med 38 procent, premieinkomsterna för trafik- och motorfordonsförsÀkringar med 41 procent och premieinkomsterna för företags- och fastighetsförsÀkringar ökat med 34 procent.

SkadeförsÀkringsmarknaden

LÀnsförsÀkringar fortsÀtter att öka
medan Trygg-Hansa tappar mest

LĂ€nsförsĂ€kringar har ökat mest och Trygg-Hansa har tappat mest i marknadsandel av den totala skadeförsĂ€kringsmarknaden under den senaste tolvmĂ„nadersperioden. Samtidigt har marknadskoncentrationen ökat nĂ„got — ”de fyra stora” har totalt sett stĂ€rkt sin position.

De senaste fyra kvartalen Àr LÀnsförsÀkringar den bolagsgrupp som har ökat sina marknadsandelar mest inom svensk skadeförsÀkring, följt av Folksam. LÀnsförsÀkringars ökning uppgÄr till 0,6 procentenheter till 30,7 procent.

Störst tapp under perioden stÄr Trygg-Hansa för. Trygg-Hansas andel av den svenska försÀkringsmarknaden har gÄtt ned med 0,6 procentenheter och Àr nu nere pÄ 13,3 procent.

Statistiken visar ocksÄ att koncentrationen pÄ den svenska försÀkringsmarknaden har ökat nÄgot under det senaste Äret. Den samlade marknadsandelen för de tio största skadeförsÀkringsbolagen uppgÄr nu till 90,5 procent, en ökning med 0,1 procentenheter jÀmfört med det föregÄende Äret.

Ser man till de fyra största bolagen — LF, If, Folksam och Trygg-Hansa — har den samlade marknadsandelen legat stilla under det senaste Ă„ret pĂ„ 78,7 procent. Marknadskoncentrationen kommer dock att öka nĂ€r Trygg-Hansa i ett senare skede slĂ„s samman med Moderna. Skulle Modernas siffror i dag inkluderas med Trygg-Hansa uppgĂ„r bolagets marknadsandel till 16,7 procent och de fyra största bolagens marknadsandel till 82,1 procent.

Marknadsandelar för Sveriges största skadeförsÀkringsbolag

Marknadsandel (%) juli 2019—juni 2020 Marknadsandel (%) juli 2020—juni 2021 FörĂ€ndring (procentenheter)
LÀnsförsÀkringar 30,2 30,7 0,5
If 18,2 18,2 0
Folksam 16,4 16,5 0,1
Trygg-Hansa 13,9 13,3 -0,6
Moderna 3,3 3,4 0,1
Dina 2,8 2,8 0
Gjensidige 1,8 1,8 0
Protector 1,5 1,6 0,1
Zurich 1,2 1,2 0
Anticimex 1,1 1 -0,1
Ica FörsÀkring 0,7 0,8 0,1
Solid 0,7 0,7 0
PRI 0,6 0,6 0
Summa 92,4 92,6 0

 ‱ Störst blir större. LĂ€nsförsĂ€kringar — dominanten pĂ„ den svenska skadeförsĂ€kringsmarknaden — tycks ha stĂ€rkt sin position ytterligare under det senaste Ă„ret.

LivförsÀkringsmarknaden

Nu Àr Avanza Pension störst pÄ den
svenska livförsÀkringsmarknaden!

Den mest dramatiska förÀndringen pÄ livförsÀkringsmarknaden den senaste tolvmÄnadersperioden Àr att Avanza nu Àr Sveriges största livbolag mÀtt i inbetalda premier. Samtidigt Àr det inte Avanza utan den eviga konkurrenten Nordnet som Àr det bolag som ökar mest i marknadsandel.

Avanzas marknadsandel av inbetalade livförsÀkringspremier ökade under den gÄngna tolvmÄnadersperioden med 1,7 procentenheter till 11,9 procent.

För Nordnet var ökningen i marknadsandel hela 2,9 procentenheter till 7,3 procent.

Störst tapp stÄr Skandia för. NedgÄngen med 2,1 procentenheter innebÀr att Skandia nu ligger under pÄ en marknadsandel pÄ 9,0 procent av inbetalda premier jÀmfört med 11,1 procent föregÄende tolvmÄnadersperiod.

De tio största livbolagen hade under de senaste fyra kvartalen en samlad marknadsandel pÄ 86,1 procent. Detta Àr nÄgot mindre Àn vad de tio största livbolagen hade i marknadsandel föregÄende fyra kvartal; 86,3 procent.

En tydlig tendens de senaste Ă„ren Ă€r att de bankĂ€gda livbolagen vĂ€xer pĂ„ bekostnad av fristĂ„ende försĂ€kringsbolag. Samtliga de livbolag som Ă€gs av svenska banker — inklusive Avanza och Nordnet — ökade sin marknadsandel under den senaste tolvmĂ„nadersperioden, medan de livbolag som minskade sin marknadsandel mest samtliga Ă€r fristĂ„ende bolag.

Marknadsandelar för Sveriges största livförsÀkringsbolag

Marknadsandel 190701-200630 Marknadsandel 200701-210630 FörÀndring (procentenheter)
(procent) (procent)
Avanza 10,2 11,9 1,7
Folksam 13,0 11,5 -1,5
Alecta 10,2 9,1 -1,1
Skandia 11,1 9,0 -2,1
Futur 7,4 8,6 1,2
SEB 8,2 8,3 0,1
Nordea 7,1 7,3 0,2
Nordnet 4,4 7,3 2,9
Swedbank 6,4 7,0 0,6
AMF 7,3 6,1 -1,2
Handelsbanken 5,4 5,9 0,5
LÀnsförsÀkringar 3,6 3,3 -0,3
SPP 3,4 2,9 -0,5
Movestic 1,2 1,5 0,3
Summa 98,9 99,7 0,8

‱ Avanza toppar! Under det senaste Ă„ret har Avanza Pension gĂ„tt om pensionsjĂ€ttar som Skandia, Folksam och Alecta — och Ă€r i dag den största aktören pĂ„ den svenska livförsĂ€kringsmarknaden.  

Flytt av försÀkringskapital

47 miljarder kronor har
flyttats de senaste tolv mÄnaderna

De senaste fyra kvartalen genomfördes flytt av 47 miljarder kronor i försÀkringskapital. Det motsvarar en nedgÄng med knappt 1 procent jÀmfört med föregÄende tolvmÄnadersperiod.

Flyttarna av tjĂ€nstepensionsförsĂ€kring via valcentraler har minskat med 14 procent medan flyttarna av tjĂ€nstepensionsförsĂ€kring utanför valcentraler har ökat med 11 procent. Flytt av privat livförsĂ€kringssparande — privata kapitalförsĂ€kringar och privata pensionsförsĂ€kringar — har minskat med 20 procent.

Svensk FörsÀkring pÄpekar att flyttarna totalt sett har ökat kraftigt de senaste tio Ären. Sedan motsvarande kvartal 2012 har det Ärliga inflyttade försÀkringskapitalet ökat frÄn drygt 18 miljarder kronor till knappt 47 miljarder kronor. Störst har ökningen varit nÀr det gÀller flytt av tjÀnstepensionskapital utanför valcentralerna.

Totalavkastning pÄ livförsÀkringskapital

De svenska livbolagen hade en
avkastning pÄ i genomsnitt 4,5 procent

Totalavkastningen pÄ de tillgÄngar som förvaltas av svenska livförsÀkringsbolag har i genomsnitt uppgÄtt till 8,1 procent under Ärets första sex mÄnader. Det kan jÀmföras med att den genomsnittliga Ärliga kapitalavkastningen de senaste tio Ären har legat pÄ 6,7 procent.

Under andra kvartalet uppgick totalavkastningen till i genomsnitt 3,4 procent i svenska livbolag.

Svensk FörsÀkring pÄpekar att det faktum att avkastningen har varit förhÄllandevis god under Ärets första tvÄ kvartal frÀmst beror pÄ den goda utvecklingen pÄ aktiemarknaderna i Sverige och utomlands sedan Ärsskiftet.

HÀr kan du som har ett abonnemang pÄ Sak & Liv Premium ta del av analysen i pdf-format.


Vilken Àr den billigaste och bÀsta hundförsÀkringen?

Posted on april 6, 2022 by - Annons

VÄra hundar Àr en del av familjen och det Àr precis lika viktigt med en bra försÀkring till vÄr hund som till oss sjÀlva. Det finns ett flertal försÀkringsbolag att vÀlja mellan och inom varje försÀkring följer olika val att ta hÀnsyn till. Vilka faktorer Àr viktiga att tÀnka pÄ och vad Àr viktigast för dig och din hund?

Det Àr viktigt att hitta den bÀsta hundförsÀkringen, för att vara sÀker pÄ att alltid kunna ge din Àlskade hund den vÄrd den behöver. Sen Àr det individuellt vad man anser vara den bÀsta försÀkringen. Om du har en valp, sÄ kan man med de flesta försÀkringsbolag försÀkra hunden frÄn att den Àr sex veckor gammal. Hur högt upp i Äldern kan skilja mellan bolagen. En del bolag har ingen grÀns för max Älder.

SjÀlvklart vill vi finna en hundförsÀkring som Àr sÄ billig som möjligt, men det beror ju ocksÄ vad försÀkringen innehÄller. Beroende pÄ era behov sÄ kan det ibland vara bÀttre att satsa pÄ en som kostar lite mer varje mÄnad. För att kunna fÄ mer hjÀlp nÀr det behövs.

För att finna den hundförsÀkring som Àr som bÀst för er, Àr det bÀsta om ni jÀmför hundförsÀkring. DÄ fÄr ni en klar översikt över innehÄllet. Vad kommer ni betala för varje mÄnad och hur stor sjÀlvrisk tillkommer. Dessa tvÄ frÄgor tÀcker ett större omrÄde och det Àr viktigt att man förstÄr alla villkor.

Fördelar med en bra hundförsÀkring

Med alla försÀkringar följer flera fördelar. Annars hade ju inte sÄ mÄnga tecknat försÀkringar som innehÄller mer Àn en grundförsÀkring. En del fokuserar pÄ kostnaderna, medan andra lÀgger lite mer prio pÄ vad man fÄr för pengarna. SÄ lÀnge man sjÀlv Àr nöjd med sitt val.

  • Med större konkurrens pĂ„ marknaden har det skett flera förĂ€ndringar och idag har flertalet hundförsĂ€kringar samma villkor för blandraser och renrasiga hundar.
  • En prisvĂ€rd försĂ€kring blir en god investering, dĂ„ ni kommer fĂ„ bra ekonomisk hjĂ€lp vid olika behandlingar. Det kan till exempel handla om medicinering eller operationer. DĂ„ behöver det inte finnas nĂ„gon oro om hunden skulle bli sjuk eller rĂ„ka ut för en olycka.
  • Du fĂ„r oftast vĂ€ldigt bra hjĂ€lp av veterinĂ€ren nĂ€r ni Ă€r dĂ€r pĂ„ ett besök. De kontaktar ditt försĂ€kringsbolag, och kontrollerar vad som ingĂ„r i den och hur mycket du sjĂ€lv ska betala till veterinĂ€ren. Resterande, som de ska fĂ„ av ditt försĂ€kringsbolag, ordnar de sen med ditt försĂ€kringsbolag. SĂ„ den processen gĂ„r mĂ„nga gĂ„nger vĂ€ldigt smidigt.
  • En operation för din hund kan bli vĂ€ldigt kostsam. Hur hög kostnaden kan bli beror pĂ„ vilken typ av operation det gĂ€ller och om det Ă€r akut. Den kan hamna mellan nĂ„gra enstaka tusenlappar upp till tiotalet tusenlappar. Till exempel om din hund svĂ€ljer nĂ„got som inte kommer ut pĂ„ naturlig vĂ€g och skapar stora problem för hunden. Antingen kommer det behövas krĂ€kmedel eller en operation. Om det Ă€r ett akut lĂ€ge och ni hamnar pĂ„ ett djursjukhus, sĂ„ blir det en mycket högre kostnad. Kostnaden för denna behandling kan hamna mellan 7.000 och 60.000 kr.
  • En del anser att det Ă€r bĂ€ttre att spara pĂ„ egen hand och ansöka om ett lĂ„n, om det skulle behövas en större summa. Detta Ă€r sjĂ€lvklart upp till dig sjĂ€lv att bestĂ€mma. Dock bör man tĂ€nka pĂ„ att ett lĂ„n kan komma med höga kostnader i form av rĂ€nta och övriga kostnader.

Hur ska du jÀmföra hundförsÀkringar?

Innan du tittar för mycket pÄ kostnaderna sÄ fundera pÄ vad som kan vara bra att ha inkluderat i försÀkringen. Om du inte Àr helt sÀker pÄ allt, kan du fÄ mycket hjÀlp nÀr du tittar pÄ jÀmförelser. DÀr kommer det listas viktiga faktorerna och det kommer finnas tydliga översikter.

  • Hur gammal Ă€r din hund idag, nu nĂ€r ni Ă€r igĂ„ng med att finna en passande försĂ€kring? MĂ„nga bolag har inte en övre grĂ€ns pĂ„ hundens Ă„lder, vilket kan vara en trygghet om hunden redan nu Ă€r i högre Ă„lder. Oavsett Ă„ldern sĂ„ Ă€r det viktigt att kontrollera innehĂ„llet. En del bolag Ă€ndrar villkoren efter hand som hunden blir Ă€ldre.
  • Kan du sjĂ€lv bestĂ€mma hur du vill ha sjĂ€lvrisken? Detta Ă€r möjligt med de flesta bolagen. Till exempel att exkludera den fasta delen och enbart ha den procentuella delen. Den senare kan du aldrig fĂ„ bort helt, men du kan ha möjlighet till att vĂ€lja hur hög den ska vara.
  • Hur lĂ„ng period gĂ€ller sjĂ€lvrisken? Detta kan avgöra om den fasta ska finnas med eller inte. NĂ€r man Ă€ndrar sjĂ€lvrisken sĂ„ kommer det ju Ă€ven pĂ„verka mĂ„nadskostnaden. En fast sjĂ€lvrisk som gĂ€ller under 365 eller 100 dagar Ă€r stor skillnad.
  • Det kan vara viktigt att det ingĂ„r medicinering i försĂ€kringen. Även om hunden idag Ă€r fullt frisk, kan det uppkomma nĂ„got pĂ„ vĂ€gen. Till exempel skabb eller borrelia. Behandling och medicinering för detta kan komma upp i en högre kostnad.
  • Med nĂ„gra försĂ€kringsbolag kan man Ă€ven inkludera rehabilitering. Om ni misstĂ€nker att det kan komma vĂ€l till pass. Det kan handla om hur det ser ut med hundens förĂ€ldrar eller specifikt för den rasen. Om ni exempelvis har en ras som Ă€r kĂ€nd för att fĂ„ problem med höfterna.
  • Karenstid inkluderar den tid frĂ„n den dag du tecknade försĂ€kringen fram till den dag som försĂ€kringen börjar gĂ€lla. Ofta tror man att försĂ€kringen börjar gĂ€lla direkt, men sĂ„ Ă€r inte alltid fallet. Om det finns en karenstid pĂ„ exempelvis 10 dagar, sĂ„ kan ni inte fĂ„ hjĂ€lp frĂ„n försĂ€kringen de första 10 dagarna pĂ„ försĂ€kringen.
  • LivförsĂ€kring Ă€r en stor trygghet. Även om man inte vill tĂ€nka pĂ„ eventuell avlivning eller att det skapas problem för avel, utstĂ€llning eller annat. Det kan ske och dĂ„ Ă€r det tryggt med en livförsĂ€kring som tĂ€cker kostnader kring detta.

SjÀlvrisk och mÄnadskostnad

Alla resonerar olika gÀllande vad som Àr det bÀsta alternativet. Vilka faktorer Àr de viktigaste för er. Visst lÄter det inte sÀrskilt roligt med att jÀmföra försÀkringar, men det krÀvs inte mycket av din tid för att sen fÄ det bÀsta för din hund. NÀr du vÀl har satt dig in i alla detaljer, sÄ gÄr det snabbt. Och sen har du ju all kunskap, om det skulle tillkomma fler husdjur att försÀkra.

En försÀkring bör ses som en form av investering och de första faktorer som merparten tÀnker pÄ Àr mÄnadskostnad och sjÀlvrisk. Det Àr ju en kostnad man vill vara sÀker Àr hÄllbar för ens ekonomi. Oftast kan man fÄ en lÀgre sjÀlvrisk om man betalar en högre mÄnadskostnad, men det Àr ju ocksÄ skillnad mellan bolagen pÄ dessa kostnader.

För mÄnga kÀnns det bÀttre med att betala en högre mÄnadskostnad, dÄ det inte blir sÄ mycket pengar pÄ en gÄng. JÀmfört med om man har en högre sjÀlvrisk. Dock bör man Àven ha i Ätanke att oftast bestÄr sjÀlvrisken av en fast kostnad och en procentuell. 

Skillnaden mellan dessa Àr att den fasta kostnaden endast utgÄr en gÄng inom en speciell period, som kan vara inom ett Är, medan den procentuella kommer varje gÄng man behöver nyttja sin försÀkring.

Hundens Ă„lder

Hur gammal hunden Àr kan ha betydelse pÄ olika försÀkringar. Om det gÀller en hundvalp som ska försÀkras, sÄ finns det flera försÀkringsbolag som erbjuder försÀkringar frÄn det att de Àr sex eller Ätta veckor gamla. Med hundvalpar kan man bli erbjuden rabatter. Vilket Àr en trevlig förmÄn, men det Àr en god idé att kontrollera vad priset blir efter rabatten. Vad kommer försÀkringen kosta nÀr rabatten inte lÀngre Àr inkluderad?

HundÀgare som har en Àldre hund kan idag kÀnna sig mer lugna med att flertalet försÀkringsbolag inte lÀngre har en specifik grÀns för max Älder. Idag Àr det lÀttare att försÀkra gammal hund. Man kan fÄ en försÀkring pÄ sin Àlskade hund Ànda till dennes sista andetag

Med Àldre hundar kan det vara av högre vikt att fÄ med medicinering och rehabilitering i försÀkringen. DÄ kan du ge ett Ànnu bÀttre och friskare liv Ät din hund. Det finns till och med tillfÀllen dÄ medicinering eller rehabilitering kan leda till att det inte kommer behövas en operation. Vilket Àr bÀttre för hundens hÀlsa och er plÄnbok.

En prisvÀrd försÀkring

GÀllande din hundförsÀkring bör du tÀnka mer pÄ att fÄ en prisvÀrd försÀkring istÀllet för att den just ska vara billig. Beroende pÄ hur lÀget ser ut med hund och Àgare, sÄ kan det mÄnga gÄnger vara bÀttre med att betala lite extra i mÄnaden för att fÄ ett bÀttre innehÄll.

  • Om ni kommer anvĂ€nda er hund för ett speciellt anvĂ€ndningsomrĂ„de kan det behövas tillĂ€gg. Till exempel för jakt eller avel.
  • Titta pĂ„ hur jĂ€mförelsesajter jĂ€mför försĂ€kringar sĂ„ Ă€r det lĂ€ttare att avgöra vilka faktorer som Ă€r av störst vikt för er hund.
  • Är det vĂ€rt att ta bort den fasta sjĂ€lvrisken, jĂ€mfört med hur hög den procentuella delen eller mĂ„nadskostnaden dĂ„ blir.
  • Det kan vara bra att lĂ€sa omdömen frĂ„n andra hundĂ€gare. Som hur hjĂ€lpsamma bolaget Ă€r dĂ„ de behövs och hur bra deras kundtjĂ€nst fungerar.
  • Hur resonerar de i olika tester för bĂ€sta djurförsĂ€kring? Det bolag som ligger i toppen behöver inte vara den bĂ€sta hundförsĂ€kringen för er. DĂ€rmed Ă€r det bra om ni Ă€ven lĂ€ser om resterande bolag i listan.

Svensk FörsÀkring: HÀr Àr de största riskerna för branschen

Posted on december 14, 2021 by - AllmÀnt

Trots att Ă„terhĂ€mtningen av den svenska ekonomin fortsĂ€tter efter inbromsningen i samband med utbrottet av pandemin, ser Svensk FörsĂ€kring vissa risker för ekonomin framöver. Det handlar dels om globala risker för den ekonomiska utvecklingen — exempelvis ökad smittspridning, högre energipriser och brist pĂ„ halvledare — dels om stigande inflation och risken för högre rĂ€ntor som i sin tur kan pĂ„verka vinsterna i nĂ€ringslivet, börsutvecklingen och vĂ€rdet pĂ„ obligationsinnehav.

Jonas Söderberg Àr ekonom pÄ Svensk FörsÀkring och har skrivit avsnittet i Svensk FörsÀkrings omvÀrldsbevakningsrapport, som presenteras under tisdagen.

Du pÄpekar i din text att bolagen Àr vÀl rustade för olika slags förÀndringar och att de senaste tio Ärens goda avkastning innebÀr att svenska försÀkringsbolag i dag har en stark ekonomi. Du pekar ocksÄ pÄ att mycket talar för ökade premievolymer bÄde inom liv och sak. Det lÄter inte som om du ser nÄgra större problem egentligen. 

— Det Ă€r ganska korrekt, de svenska försĂ€krings- och tjĂ€nstepensionsföretagen har en god finansiell stĂ€llning och Ă€r vĂ€l rustade för alla de scenarier som man kan se framför sig. Det gĂ„r naturligtvis att mĂ„la ut möjliga scenarier som skapar Ă€nnu större problem, men det Ă€r inte sĂ„ realistiskt.

— Bolagen Ă€r starka, de har klarat pandemin vĂ€l och trots de orosmoln som finns fĂ„r man komma ihĂ„g att prognosmakarna ser en fortsatt ganska ljus ekonomisk utveckling framöver. Det Ă€r ocksĂ„ bra för branschen i och med att de inbetalda premierna förvĂ€ntas ökade med en sĂ„dan ekonomisk utveckling.

— FI gör ocksĂ„ i sin senaste stabilitetsrapport samma bedömning, att de svenska bolagen Ă€r vĂ€l rustade att klara av exempelvis ett stort aktiefall. Det Ă€r alltsĂ„ inte bara vi som sĂ€ger att de svenska bolagen Ă€r starka, men vi kompletterar FI:s bild och ger en lite bredare utblick med bland annat internationella jĂ€mförelser.

Ja, om man ser pÄ de jÀmförelser som ny lyfter fram, sÄ ligger ju Sverige I topp bland de lÀnder som jÀmförs nÀr det gÀller finansiell styrka!

— Ja, sĂ„ Ă€r det. Det gĂ€ller framförallt tjĂ€nstepensionsföretagen dĂ„ Sverige ligger i topp. Men Ă€ven för försĂ€kringsföretagen Ă€r Sverige bland de fem lĂ€nder som Ă€r i topp nĂ€r det gĂ€ller solvenskvoten.

— SĂ„ visst ser det bra ut. Det Ă€r alltid svĂ„rt att avgöra nĂ€r har man en tillrĂ€ckligt god finansiell stĂ€llning, men i jĂ€mförelse med andra lĂ€nder har vi en vĂ€ldigt god position. Det gĂ€ller Ă€ven i ett historiskt perspektiv.

Ett skÀl tycks ju vara att svenska bolag har en större andel aktier Àn försÀkringsbolag i mÄnga andra lÀnder, vilket har gynnat dem under de Är som har varit med en lÄng ihÄllande uppgÄng av börskurser. 

— Nu har vi inte studerat i detalj varför de svenska bolagen Ă€r starkare Ă€n bolag i andra lĂ€nder, men vi kan konstatera att svenska bolag har kunnat ta hĂ„lla en hög andel aktier för att man redan tidigare har haft god finansiell stĂ€llning. Det har definitivt varit gynnsamt för dem med tanke pĂ„ den goda utvecklingen pĂ„ aktiemarknaden.

Med detta sagt Àr det ÀndÄ ett antal olika möjliga risker som ni pekar pÄ i rapporten. Vad skulle du sÀga Àr de allra mest betydelsefulla ekonomiska riskerna pÄ ett par Ärs sikt för försÀkringsbranschen? 

— VĂ€ldigt mycket hĂ€nger ihop med den ekonomiska utvecklingen, sĂ„ frĂ„gan handlar ju om vad vi tror fĂ„r störst pĂ„verkan pĂ„ ekonomin. Skulle det visa sig nu nĂ€r vi fĂ„r en ökad smittspridning att vi Ă€nnu inte har kommit ut ur pandemin, och den fortfarande kan fĂ„ omfattande ekonomiska konsekvenser sĂ„ Ă€r det svĂ„rt att sia som hur det blir. Vi vet inte i dag hur allvarliga varianter av viruset vi kommer att se framöver. Det kan fĂ„ stor pĂ„verkan pĂ„ den ekonomiska utveckling, det visar om inte annat utvecklingen under det andra kvartalet 2020.

— Sedan finns det mĂ„nga andra saker som kan pĂ„verka, som ökade energipriser. Gaspriserna i Europa Ă€r pĂ„ historiskt höga nivĂ„er vilket pĂ„verkar den ekonomiska utvecklingen, problemen med leverantörskedjor blir mer och mer allvarsamma. Det Ă€r svĂ„rt att i dag avgöra vad som hĂ€nder med Ryssland och Ukraina. NĂ„got som skulle kunna fĂ„ stor pĂ„verkan Ă€r ocksĂ„ ett stort aktieprisfall, men det ser vi i dag inte nĂ„gra stora tendenser till. Men den mest uppenbara risken i dag Ă€r vĂ€l Omikron-varianten av viruset som kan leda till en ökad smittspridning dĂ€r samhĂ€llen Ă„ter vĂ€ljer att stĂ€nga ned.

— PĂ„ sikt har vi ju ett klimathot som inte gĂ„r att bortse ifrĂ„n. Men det har vi berört mer utförligt i andra sammanhang, bland annat i den nyligen publicerade rapporten om hĂ„llbara investeringar.

Du pekar ut pandemin och Omikron som den största och mest konkreta risken. Men ser man till utvecklingen sedan pandemin inleddes, sÄ tycks ju försÀkringsbolagen ha gynnats ekonomiskt av coronakrisen med ökade premievolymer och minskad skadefrekvens. 

— Ja, men dĂ„ talar vi om en tid dĂ€r vĂ€rldens lĂ€nder har satsat enorma resurser för att pandemin inte ska slĂ„s sönder ekonomin, vilket har lett till att det inte har blivit sĂ„ illa med ekonomin som man befarade inledningsvis. Jag vet inte om vi kan hoppas pĂ„ att det gĂ„r lika bra nĂ€sta gĂ„ng.

— Att aktiemarknaden repade sig sĂ„ snabbt efter vĂ„ren 2020 tror jag överraskade alla. Det Ă€r troligt att konsekvenserna blir vĂ€rre om pandemin Ă„ter skulle utvecklas lika dramatiskt som under vĂ„ren 2020. Det realistiska Ă€r att det kan bli vĂ€ldigt problematiskt att hantera en sĂ„dan situation för mĂ„nga lĂ€nder med tanke pĂ„ att man har skuldsatt sig kraftigt hittills under pandemin. Det Ă€r ocksĂ„ svĂ„rt att veta vilka mer lĂ„ngsiktiga konsekvenser en ny dramatisk utveckling av pandemin skulle fĂ„ för hur mĂ€nniskor beter sig.

En helt annan risk som du lyfter fram i rapporten Àr den politiska risken, dÀr det bland annat rÄder osÀkerhet kring finanspolitiken med utgÄngspunkt frÄn det politiska lÀget. Kan du utveckla det lite grand?

— Det man kan sĂ€ga Ă€r att om problemen förvĂ€rras, sĂ„ Ă€r den penningpolitiska verktygslĂ„dan — det vill sĂ€ga vad Riksbanken kan göra — i stor utstrĂ€ckning uttömd. DĂ€rmed Ă€r det finanspolitiken som behövs för att stödja ekonomin. Och hur mycket man dĂ„ vill satsa kan mycket vĂ€l bero pĂ„ vem som styr över i finanspolitiken. Det skiljer ocksĂ„ lite grand pĂ„ hur man ser pĂ„ att ta upp lĂ„n för att göra stora investeringar framöver för sĂ„dant som klimatomstĂ€llningen.

Vilket Àr ditt rÄd till en finansminister nÀr det gÀller finanspolitiken framöver?

— Jag har inte nĂ„got direkt rĂ„d till finansministern. DĂ€remot har jag ett medskick och det Ă€r att inte glömma bort försĂ€krings- och tjĂ€nstepensionsföretagens viktiga roll för den ekonomiska Ă„terhĂ€mtningen och den gröna omstĂ€llningen, bland annat i den pĂ„gĂ„ende översynen av Solvens II.

Du varnar I din text Àven för politiska initiativ pÄ Europa-nivÄ, nÀrmare bestÀmt för EU-kommissionens förslag att Àndra den symmetriska aktieriskdÀmparen. Det lÄter komplicerat. Hur kan du beskriva den problematiken pÄ ett enkelt sÀtt?

— Jag ska försöka! Det handlar om att i Solvens II finns ett kapitalkrav för aktier som Ă€r bestĂ€mt till en viss nivĂ„. I normallĂ€get ska man ha kapital för att kunna hantera en aktienedgĂ„ng pĂ„ 39 procent. Men det kravet varierar över tiden till följd av den symmetriska aktieriskdĂ€mparen. Vid goda tider höjs kapitalkravet och vid dĂ„liga tider sĂ€nks kravet. Exakt hur mycket beror pĂ„ vĂ€rdet pĂ„ en portfölj som Eiopa har skapat med utgĂ„ngspunkt frĂ„n de europeiska försĂ€kringsbolagens innehav. Men den portföljen Ă€r inte i överensstĂ€mmelse med hur innehaven ser ut i de svenska försĂ€kringsbolagen.

– Vi har sett under pandemin att man kan komma i ett lĂ€ge dĂ€r förĂ€ndringen av den symmetriska aktieriskdĂ€mparen fĂ„r ett större genomslag Ă€n vad som sker pĂ„ aktiemarknaden i stort. NĂ€r vi sĂ„g ett ras pĂ„ börsen pĂ„ 20 procent blev kravet att man skulle klara ett krav pĂ„ 29 procents ras av aktievĂ€rdena. Det innebĂ€r att istĂ€llet för att solvensen försĂ€mrades nĂ€r aktievĂ€rdena föll, sĂ„ förbĂ€ttrades den för svenska försĂ€kringsföretag under perioden.

— Detta visar att det i grunden finns ett problem med den symmetriska aktieriskdĂ€mparen. I tider av goda tider fĂ„r du ett ökat kapitalkrav. Det innebĂ€r att i ett lĂ€ge nĂ€r det gĂ„r vĂ€ldigt bra, sĂ„ kan de svenska försĂ€kringsbolagens solvens komma att försĂ€mras. Det blir vĂ€ldigt mĂ€rkligt. Hittills har den effekten varit begrĂ€nsat, eftersom förĂ€ndringen har kunnat variera med högst 10 procentenheter. Men nu föreslĂ„r EU-kommissionen att variationen skulle kunna vara upp till 17 procentenheter! I sĂ„ fall skulle de problem som finns med den symmetriska aktieriskdĂ€mparen förvĂ€rras, och förĂ€ndringarna av solvenskraven skulle bli mer oförutsĂ€gbara. Detta skulle definitivt kunna skapa problem för de svenska försĂ€kringsbolagen med tanke pĂ„ de relativt stora aktieinnehav man har.

— Det hĂ€r Ă€r nĂ„got som vi Ă€r bekymrade över och nĂ„got som vi jobbar med i den pĂ„gĂ„ende översyn av solvens II, bland annat försöker vi fĂ„ finansdepartementet att stoppa detta förslag i de pĂ„gĂ„ende förhandlingarna pĂ„ EU-nivĂ„.

En annan problematik som du lyfter fram Àr risken för höger inflation och högre rÀntor och de effekter detta kan fÄ för försÀkringsbranschen. 

— Att diskutera hög inflation Ă€r inte vad vi har varit vana vid de senaste Ă„ren. Vi har vĂ€l nĂ€stan glömt bort hur man tĂ€nker om det och vilka konsekvenser det kan fĂ„ för försĂ€krings- och tjĂ€nstepensionsföretagen. DĂ€rför pekar vi bland annat pĂ„ risken för att hög inflation kan leda till högre skadekostnader till följd av högre reparationskostnader Ă€n vad man rĂ€knar med. Men vi bedömer Ă€ndĂ„ att skadeförsĂ€kringsbolagen kan hantera det.

— Inflationen och inflationsförvĂ€ntningarna Ă€r nĂ„got lĂ€gre i Sverige Ă€n exempelvis i USA. Det finns fortfarande mycket som pekar pĂ„ att prisökningarna Ă€r mer av temporĂ€r natur. Men ju lĂ€ngre det gĂ„r med höjda inflationstal desto mer pekar det pĂ„ att den ökade inflationen inte Ă€r sĂ„ temporĂ€r — Ă€ven om Riksbanken fortfarande har den synen att det Ă€r en övergĂ„ende inflation.

— Men i USA har inflationen stigit betydligt mer och det finns nu ett högre tryck pĂ„ centralbanken att göra nĂ„got. Det man mĂ„ste tĂ€nka pĂ„ Ă€r att den amerikanska rĂ€ntemarknaden i dag nĂ€stan har större betydelse för den svenska börsen eftersom nĂ€ringslivet Ă€r sĂ„ pass internationellt. Det innebĂ€r att faran med hög inflation och stigande rĂ€ntor i USA Ă€r ett större bekymmer för utvecklingen pĂ„ aktiemarknaden Ă€n om vi bara tittar pĂ„ hur det ser ut i Sverige, sĂ€ger Jonas Söderberg.

HÀr kan du ta del av Svensk FörsÀkrings rapport i dess helhet.

SÄ planerar de stora livbolagen för livet efter pandemin

Posted on september 7, 2021 by - Liv

Hur har försÀkringsbranschen hanterat pandemin hittills? Och vilka effekter av pandemin kan komma att bli bestÄende framöver? Sak & Liv har talat med VD:ar och högre chefer i nÄgra av de största svenska livbolagen. 

Coronapandemin har nu pÄgÄtt i över 18 mÄnader.

Covid 19-smittan har orsakat miljontals dödsoffer, lĂ„ngtidssjuka patienter — och pĂ„ mĂ„nga omrĂ„den en omfattande utslagning av företag och anstĂ€llda.

Men det finns ocksÄ ovÀntade positiva sidoeffekter.

Bland det som lyfts fram Àr tillfÀlligt bÀttre luftkvalitet, nya arbetsmöjligheter för anstÀllda och uppsnabbade processer för lÀkemedelsutveckling.

NÄgra andra effekter Àr ett ökat intresse för inhemsk produktion, högre status för vÄrdyrken och, för mÄnga, större möjligheter att kombinera familjeliv och arbetsliv.

De som i Sverige har drabbats hÄrdast av de ekonomiska konsekvenserna av pandemin Àr unga och utrikes födda, dÀr man kan se en ökning av arbetslöshetstalen. Under förra Äret försvann 20 procent av jobben inom hotell- och restaurangbranschen dÀr unga och utrikesfödda har varit en stor grupp.

FörsÀkringsbranschen har dock generellt gynnats ekonomiskt under pandemin. Premievolymerna har gÄtt upp. Dels har mÄnga ökat sitt försÀkringssparande i privata kapitalförsÀkringar i samband med gynnsamma börsklimatet, dels har hushÄllens minskade konsumtion av exempelvis utlandsresor lett till ett ökat försÀkringssparande. Sakbolagen har Àven pÄverkats positivt av minskade skadekostnader.

Nu ser det ut som om effekterna av pandemin successivt Ă€r pĂ„ vĂ€g att avta i Sverige. Allt fler svenskar vĂ€ljer att vaccinera sig, antalet avlidna i sviterna av covid 19 sjunker dramatiskt och under tisdagen fattades beslut om att större delen av restriktionerna kan slopas den 29 september. Även om smittotalen har stigit, i första hand bland ungdomar vid skolstarten, Ă€r kĂ€nslan nu av att vi pĂ„ allvar börjar se slutet pĂ„ pandemi-parentesen.

Men hur ser livet ut pÄ andra sidan pandemin?

PÄ vilket sÀtt har covid-19 fÄtt bestÄende betydelse för hur vi arbetar i försÀkringsbranschen?

Sak & Liv har frÄgat VD:ar och högre chefer i nÄgra av de största svenska livförsÀkringsbolagen om hur coronapandemin har pÄverkat verksamheten hittills och vilka effekter de tror att vi kommer att leva med framöver.

De tillfrÄgade tycks vara eniga om att krisen hittills har lett till en ökad flexibilitet nÀr det gÀller hur arbetet organiseras.

Alla sÀger sig ha kunnat upprÀtthÄlla samma effektivitet och produktivitet som före pandemin. Ja, i vissa fall har effektiviteten till och med ökat.

Uppenbart Àr ocksÄ att en allt större andel arbete hemifrÄn kommer att accepteras Àven i ett lÀngre perspektiv, jÀmfört med situationen före pandemin.

En annan bestÄende effekt Àr att kostnaderna för arbetsresor, konferenser och kontorslokaler förmodligen kommer att minska, eftersom digitala möten och konferenser sannolikt fortsÀtter att öka jÀmfört med tidigare.

PĂ„ minuskontot under pandemin lyfter livbolagen fram en minskad nyförsĂ€ljning till företag, eftersom den förmedlade affĂ€ren hittills i huvudsak har byggt pĂ„ fysiska besök av förmedlare hos företag. Denna nyförsĂ€ljning har varit svĂ„r att ersĂ€tta med digital distributionskraft — Ă€ven om bolagen har försökt.

Livbolagens VD:ar Àr eniga om att hemarbete till 100 procent inte Àr hÄllbart i lÀngden. Det finns framförallt fyra anledningar till det:

  • Det Ă€r svĂ„rt att bygga en företagskultur och skapa gemenskap om anstĂ€llda inte trĂ€ffas pĂ„ kontoret.
  • Kreativiteten blir lidande. Digitala möten fungerar bra för att klara det löpande arbetet, men kreativt utvecklingsarbete behöver den dynamik som fysiska möten skapar.
  • Det Ă€r inte bra för personalen att aldrig trĂ€ffa kollegor och chefer. Man behöver det sociala nĂ€tverk och den gemenskap som kontoret erbjuder. Dessutom visar det sig att mĂ„nga tenderar att arbeta för mycket nĂ€r de jobbar hemifrĂ„n.
  • Hemarbete Ă€r negativt för nyanstĂ€llda som inte kommer in i organisationen ordentligt nĂ€r de inte kan gĂ„ runt och lĂ€ra kĂ€nna kollegor och chefer.

SĂ„ Ă€ven om andelen hemarbete kommer att öka jĂ€mfört med tidigare Ă€r det ingen VD som tĂ€nker göra som vissa stora techbolag, och erbjuda den som vill att fritt vĂ€lja var man ska jobba. Kontoret kommer fortsatt att vara navet i verksamheten — Ă€ven om alla VD:ar poĂ€ngterar att arbetsplatsen mĂ„ste göras mer attraktiv sĂ„ att de anstĂ€llda hellre arbetar dĂ€r Ă€n hemma.

TvÄ positiva effekter av pandemin som lyfts fram Àr att digitaliseringen har tagit kliv framÄt och att arbetet kring hÄllbarhetsfrÄgor har accelererat. Ytterligare en positiv effekt Àr att personalrelaterade kostnader har minskat nÄgot. Dock Àr detta förmodligen en övergÄende effekt som minskar i takt med att anstÀllda ÄtervÀnder till kontoret.

En gemensam erfarenhet som VD:arna nĂ€mner Ă€r att de sjĂ€lva och deras chefer har blivit bĂ€ttre pĂ„ att leda digitala möten — och att en del möten faktiskt passar sig bĂ€ttre att hĂ„llas digitalt Ă€n fysiskt eftersom mötesdisciplinen kan vara bĂ€ttre pĂ„ nĂ€tet.

En annan ledningserfarenhet frÄn krisen Àr att det Àr nödvÀndigt att ligga nÀra medarbetarna med information, mÄlstyrning och uppföljning.

Men den kanske viktigaste förÀndringen som corona-krisen har lett till hittills Àr en ökad decentralisering av arbetet, dÀr individen har fÄtt ett större individuellt ansvar. Ingen VD vill dock kalla corona-pandemin för en game-changer för branschen. Visserligen Àr alla eniga om att pandemin pÄ mÄnga sÀtt har varit en omskakande upplevelse, men mÄnga menar att den senaste finanskrisen var en jobbigare upplevelse med tanke pÄ att hela branschen dÄ var hotad pÄ allvar av utvecklingen.

Nedan följer tio gemensamma frÄgor till VD:ar och högre chefer i Handelsbanken Liv, SEB Pension & FörsÀkring, Folksam Liv, Skandia och Alecta. Intervjuerna genomfördes i juni.

Vad var dina första tankar nÀr Covid-19 slog till? 

Louise Sander*, VD för Handelsbanken Liv:

— ”Det hĂ€r Ă€r nog över till sommaren”. SĂ„ blev det ju inte, men det var ett bra test pĂ„ vĂ„r krisberedskap. Eftersom försĂ€kringsbranschen arbetar med risker, tror jag att vĂ„r krisberedskap var bĂ€ttre Ă€n i mĂ„nga andra branscher. VĂ„r krisstab aktiverades snabbt och fungerade bra.

*Intervjun genomfördes dÄ Louise Sander fortfarande var VD för Handelsbanken Liv.

David Teare, VD för SEB Pension och FörsÀkring:

— Jag, som mĂ„nga andra, var optimist först. Trodde det skulle gĂ„ över snabbt. Eftersom jag Ă€r intresserad av historia började jag sedan jĂ€mföra med tidigare epidemier och dĂ„ blev jag mindre optimistisk. Det man nu kan sĂ€ga Ă€r att epidemin fĂ„tt dramatiska effekter för individer och för affĂ€rslivet.

Anna-Karin Laurell, affÀrsomrÄdeschef Liv i Folksam:

— Jag förstod inte vidden av det. Sedan blev jag lite rĂ€dd nĂ€r jag förstod det —- bĂ„de vad gĂ€llde nĂ€ra och anhöriga, men ocksĂ„ för vĂ„ra medarbetare.

Frans Lindelöw, VD och koncernchef i Skandia:

— Först var jag inte sĂ„ orolig, men efter att ha sett en dokumentĂ€r frĂ„n Wuhan dĂ€r man svetsade fast dörrar sĂ„ folk inte kunde komma ut, förstod jag att det hĂ€r var allvarligt och att det skulle bli lĂ„ngvarigt. Det blev Ă€nnu tydligare nĂ€r den amerikanska centralbanken i ett tidigt skede pratade om arbetslöshetssiffror uppĂ„t 25 procent.

Magnus Billing, VD för Alecta:

— Vi sammankallade direkt vĂ„r krisledning, som tidigare trĂ€nat pĂ„ lite olika krisscenarier. Vi landade snabbt i en strategi med tre delar; att klara kĂ€rnaffĂ€ren, att skydda personalen och att bidra till minskad smittspridning.

Vilka förÀndringar gjorde ni inledningsvis i er verksamhet pÄ grund av pandemin? 

Louise Sander:

— Hemarbete för anstĂ€llda, instĂ€llda konferenser med mera. För kunder gjorde vi det möjligt att slopa sparpremierna under hela 2020 och första halvĂ„ret 2021. Vi höll ocksĂ„ fler rĂ„dgivningar online.

David Teare:

— SEB-gruppens krisstab har varit igĂ„ng frĂ„n dag ett och vi anpassade successivt vĂ„r verksamhet. FörsĂ€kringsbranschen har ett stort samhĂ€llsansvar och det gĂ€ller sĂ€rskilt i kristider. Vi var tvungna att ta ansvar för vĂ„ra kunder och det gjorde vi. NĂ€r det blir tuffa tider tror jag att vĂ„r bransch Ă€r bra pĂ„ att visa vad vi kan. Vi uppgraderade vĂ„r plattform, sĂ„ att rĂ„dgivning online fungerade enklare bĂ„de för privata kunder och företagskunder.

Anna-Karin Laurell:

— Vi arbetar sedan flera Ă„r aktivitetsbaserat i Folksam. Det innebĂ€r bland annat att flera anvĂ€nder samma tangentbord, vilket inte fungerar i pandemitider. PĂ„ bara ett par veckor fick vi dĂ€rför 80 procent av personalen att arbeta hemifrĂ„n. Vi digitaliserade snabbt arbetsprocesser och kundmöten. För medarbetare och chefer ordnade vi förelĂ€sningar kring hĂ€lsa, yoga med mera och skickade ergonomiska skrivbord och stora skĂ€rmar hem till dem som ville ha det.

Frans Lindelöw:

— Vi aktiverade snabbt vĂ„r krisorganisation som tog en mĂ€ngd snabba beslut. Vi gick lĂ€ngre Ă€n rekommendationerna frĂ„n FHM. Till exempel rekommenderade vi alla som varit pĂ„ sportlov utomlands att jobba hemifrĂ„n. Vi ökade informationen till de anstĂ€llda och genomförde regelbundna enkĂ€ter för att se hur personalen mĂ„dde. I kristider Ă€r det viktigare Ă€n nĂ„gonsin med frekvent information. NĂ€r det gĂ€llde kapitalförvaltningen gjorde vi ocksĂ„ snabba förĂ€ndringar. Vi gick in i 2020 med den lĂ€gsta andelen aktier i tradportföljen sedan 2008, pĂ„ grund av oro för en svagare konjunktur. Efter det kraftiga börsfallet i mars, sĂ„ började vi öka aktieandelen i tradportföljen igen, sĂ„ att den vid Ă„rets slut lĂ„g pĂ„ 28 procent i aktier mot 22 procent vid Ă„rets början.

Magnus Billing:

— Vi lĂ€mnade snabbt kontoret och alla fick jobba hemifrĂ„n. Vi sĂ„g att det bara var nĂ„gra funktioner som behövde vara pĂ„ kontoret. Sedan gĂ€llde det att serva medarbetarna, sĂ„ att det gick smidigt att jobba hemifrĂ„n och se till att kundernas behov blev tillfredsstĂ€llda. I kapitalförvaltningen skapade vi beredskap att stötta företag som kunde behöva kapitaltillskott och se till att vĂ„r egen kapitaltĂ€ckning var tillrĂ€cklig om situationen skulle förvĂ€rras. Vi hade redan inlett ett arbete pĂ„ att skapa en mer robust portfölj genom att fram till 2024 öka andelen i alternativa tillgĂ„ngsslag, som fastigheter och infrastruktur, till 20 procent tom 2024. Mitt under pandemin sjösatte vi vĂ„rt eget fastighetsbolag. Men jag Ă€r glad över att vi hade is i magen och inte gjorde nĂ„gra större omallokeringar.

Sett i backspegeln — var det rĂ€tt Ă„tgĂ€rder eller borde ni ha agerat annorlunda? 

Louise Sander:

— Det var rĂ€tt. Önskar dock att vi hade haft en större vana av att boka nya kundmöten med företag digitalt. Traditionen har varit att nya kundmöten med företag har skett fysiskt dĂ„ vi ofta erbjuder hela bankens tjĂ€nster. Under senaste Ă„ret har vi haft nĂ„got fĂ€rre nya kundmöten med företag, vilket gjort att nyförsĂ€ljningen blivit lidande. Nu stĂ€ller vi och sĂ„ digitala möten Ă€r vanligare nu.

David Teare:

— Jag tror inte att vi hade kunnat göra sĂ„ mycket annorlunda Ă€n vad vi har gjort. Corona-krisen har dock gjort att vĂ„r digitala omstĂ€llning har gĂ„tt snabbare Ă€n vad den annars hade gjort.

Anna-Karin Laurell:

— Jag tycker vi gjorde rĂ€tt som prioriterade en snabb omstĂ€llning till digitalisering med hemarbete.

Frans Lindelöw:

— Jag tycker att vi gjorde det bra. Det fungerade i det nĂ€rmaste smĂ€rtfritt att att övergĂ„ till Teams-möten för personal och kunder. Vi tar ocksĂ„ med oss mycket av det vi har lĂ€rt oss under krisen. Det Ă€r bland annat att arbetsplatsen fortsatt ska vara navet, men att vi kommer införa en ökad grad av flexibilitet nĂ€r det gĂ€ller hemarbete. Cirka 15 procent av personalen pĂ„ huvudkontoret har varit pĂ„ kontoret och vĂ„r samtrimmade ledningsgrupp har trĂ€ffats fysiskt vid behov. PĂ„ vĂ„ra kundcenter i Sundsvall, Linköping och Göteborg har en större andel av personalen varit pĂ„ kontoren.

Magnus Billing:

— Jag tycker att vi gjorde det mesta rĂ€tt, vilket ocksĂ„ bekrĂ€ftades av de betyg vi fick av medarbetare och kunder i enkĂ€ter. Men jag kĂ€nner inte att den hĂ€r krisen Ă€r över och nĂ€r den Ă€r över fĂ„r vi utvĂ€rdera vad vi kunde ha gjort bĂ€ttre. Det finns sĂ€kert saker vid hade kunnat göra annorlunda.

Vilka förÀndringar blir bestÄende i ert företag? 

Louise Sander:

— Mer flexibilitet kring arbetet, fĂ€rre fysiska möten över grĂ€nserna, till exempel styrelseutskott kommer i större utstrĂ€ckning att hĂ„llas digitalt. En annan bestĂ„ende effekt Ă€r att nya digitala tjĂ€nster införs snabbare. Det finns en ökande efterfrĂ„gan pĂ„ digitala sjĂ€lvbetjĂ€ningstjĂ€nster inom livförsĂ€kring dĂ€r vi legat efter andra banktjĂ€nster / produkter, men med modernare bassystem sĂ„ möjliggörs nya digitala tjĂ€nster framöver.

David Teare:

— En positiv effekt av denna kris Ă€r att den har visat att det gĂ„r att jobba effektivare. Mindre fysiska möten och mindre arbetsresor kommer att bli bestĂ„ende effekter. Det gĂ€ller dessutom vĂ„rt och branschens arbete kring hĂ„llbarhetsfrĂ„gor, som har accelererat pĂ„ grund av Covid-19.

Anna-Karin Laurell:

— Vi Ă€r en stor och bred verksamhet, sĂ„ det blir lite olika beroende pĂ„ vilken avdelning man jobbar i. Vi har gjort en medarbetarundersökning under vĂ„ren, som förvĂ€ntat visar att instĂ€llningen till hemarbete varierar beroende pĂ„ livssituation och bostadsförhĂ„llande. De som bor lite trĂ„ngt och inte har familj vill hellre arbeta pĂ„ kontoret till exempel. Vi hĂ„ller pĂ„ att analysera och inga besluta tas förrĂ€n efter sommaren.

Frans Lindelöw:

— Det Ă€r för tidigt att uttala sig om. Det kommer att bli en ökad grad av flexibilitet, men vi har inte bestĂ€mt hur mĂ„nga dagar i veckan anstĂ€llda kan jobba hemifrĂ„n. Det beror pĂ„ arbetsuppgifter och blir ett beslut för respektive chef att fatta. Vi landar i en slags hybrid med hemarbete och kontorsarbete. Jag tror att mĂ„nga underskattar betydelsen av sociala kontakter pĂ„ kontoret. Att genomföra kreativa processer pĂ„ Teams eller Zoom fungerar heller inte sĂ„ bra. En annan erfarenhet Ă€r att blandade möten med folk pĂ„ kontoret och resten uppkopplade digitalt inte heller fungerar sĂ„ bra.

Magnus Billing:

— Vi fortsĂ€tter strategin kring kapitalförvaltningen om att skapa en mer robust portfölj till 2024. NĂ€r det gĂ€ller den egna organisationen har vi gjort ett antal workshops med medarbetarna om hur de ser pĂ„ framtidens arbetsplats. En slutsats Ă€r att vi ska göra mer för att skapa en attraktiv arbetsplats, sĂ„ att medarbetarna föredrar att jobba pĂ„ kontoret. Företagskulturen Ă€r svĂ„r att vĂ„rda och utveckla över tid om anstĂ€llda arbetar pĂ„ distans och vi tappar kreativitet om vi inte trĂ€ffas.

Vad kommer att gÀlla för hemarbete i företaget framöver? 

Louise Sander:

— Det kommer att variera mellan avdelningar utifrĂ„n behov av teamarbete och möten; men det blir större flexibilitet till hemarbete utifrĂ„n avdelningens förutsĂ€ttningar. Vill inte uttala mig om bemanningen pĂ„ kontoren, för det Ă€r inte mitt bord.

David Teare:

— Vi har gjort flera enkĂ€ter med vĂ„ra anstĂ€llda om hur de har upplevt situationen med hemarbete. Vi har Ă€ven tittat pĂ„ hur andra företag och branscher agerar kring denna frĂ„ga, men vi har inte fattat nĂ„gra beslut Ă€n. Det sker först efter sommaren nĂ€r vi ser att en Ă„tergĂ„ng Ă€r möjlig och de flesta Ă€r fĂ€rdigvaccinerade.

Anna-Karin Laurell:

— Det beror pĂ„ vilken del av verksamheten det handlar om. Generellt kommer vi att tillĂ„ta mer hemarbete Ă€n tidigare. Det möjliggörs genom ny teknologi. Till exempel har vi infört nya telefonisystem, sĂ„ att det fungerar vĂ€l att jobba hemifrĂ„n.

Frans Lindelöw:

— Det blir en hybridlösning som ocksĂ„ kan förĂ€ndras efter behov. Vad vi kan se kommer det sannolikt behövas mindre kontorsytor. Redan före Corona-pandemin kunde vi se att i snitt var belĂ€ggningen pĂ„ kontoret cirka 60 procent. Men det handlar i Ă€nnu högre grad om att skapa attraktiva arbetsplatser, sĂ„ att personalen vill jobba pĂ„ kontoret.

Magnus Billing:

— Det kommer att bli en ökad flexibilitet och mer decentralisering dĂ€r individen fĂ„r ett större ansvar att lösa sina uppgifter. Det stĂ€ller nya krav pĂ„ chefer, som dĂ€rför fĂ„r ökat stöd nĂ€r vi kommer arbeta mer decentraliserat i agila team. Men jag hoppas att arbete pĂ„ kontoret kommer fortsatt att dominera. Jag gillar inte att jobba hemifrĂ„n och jag vill trĂ€ffa kollegorna. Det tror jag gĂ€ller för de flesta.

Ser du nÄgra problem med en ökad andel hemarbete? 

Louise Sander:

— Ja, vi Ă€r mĂ„nga som upplever att enbart hemarbete skapar lĂ€gre kreativitet, mindre energi och problem med att etablera en kultur och vi-kĂ€nsla pĂ„ distans. NĂ€r det gĂ€ller utvecklingsprojekt behövs fysiska möten för att slĂ€ppa loss nödvĂ€ndig energi och kreativitet. Jag tycker det vore fel som arbetsgivare att cementera hemarbete. Efter att alla vĂ„ra anstĂ€llda vaccinerats fĂ€rdigt, sĂ„ ska det normala vara att jobba pĂ„ kontoret, Ă€ven om vi tillĂ„ter en ökad flexibilitet jĂ€mfört med tidigare.

— Det har ju till exempel varit vĂ€rdelöst för unga att komma in pĂ„ arbetsmarknaden under denna period och starta med ett Ă„r av hemarbete. Medan det omvĂ€nt har varit positivt för smĂ„barnsförĂ€ldrar, som lĂ€ttare kunnat fĂ„ ihop arbetsliv med familjeliv. En effekt som inte uppmĂ€rksammats sĂ„ mycket Ă€r att vĂ„ra anstĂ€llda jobbat lĂ€ngre. NĂ€r möten tidigare startade vid 9, sĂ„ har mĂ„nga haft sitt första möte vid 8 och det har varit vanligt med möten Ă€ven efter 17 pĂ„ eftermiddagen.

David Teare:

— Det finns för- och nackdelar. En ökad andel hemarbete skapar bĂ„de nya utmaningar och möjligheter. Det Ă€r det vi utvĂ€rderar nu.

Anna-Karin Laurell:

— Ja, det finns för- och nackdelar. Jag har sjĂ€lv jobbat hemifrĂ„n det senaste Ă„ret och det har varit trĂ„kigt. Det Ă€r ocksĂ„ svĂ„rt att sĂ€tta företagskulturen om man aldrig trĂ€ffas fysiskt. Även utvecklingsarbetet blir lidande om man inte kan trĂ€ffas fysiskt och fĂ„ mer dynamik i en grupp. En annan lite överraskande negativ effekt Ă€r att mĂ„nga tenderar att arbeta för mycket nĂ€r de jobbar hemma.

Frans Lindelöw:

– Ett problem Ă€r att vissa medarbetare tenderar att arbeta för mycket nĂ€r de jobbar hemifrĂ„n. Vi har uppmanat dem att ta pauser och prioritera fysisk aktivitet. För nyanstĂ€llda har det ocksĂ„ varit jobbigt nĂ€r de inte kunnat lĂ€ra kĂ€nna kollegor ordentligt. Det Ă€r ocksĂ„ svĂ„rare att bygga företagskultur i en digital vĂ€rld och det Ă€r svĂ„rare att leda verksamheten. Jag har sett att det Ă€r nödvĂ€ndigt att ligga nĂ€rmare medarbetarna och att ha en tydligare mĂ„lstyrning.

Magnus Billing:

— Det kommer att bli en ökad flexibilitet och mer decentralisering dĂ€r individen fĂ„r ett större ansvar att lösa sina uppgifter. Det stĂ€ller nya krav pĂ„ chefer, som dĂ€rför fĂ„r ökat stöd nĂ€r vi kommer arbeta mer decentraliserat i agila team. Men jag hoppas att arbete pĂ„ kontoret kommer fortsatt att dominera. Jag gillar inte att jobba hemifrĂ„n och jag vill trĂ€ffa kollegorna. Det tror jag gĂ€ller för de flesta.

Har er organisation fungerat lika bra som före pandemins utbrott? 

Louise Sander:

— Ja, det tycker jag. Flera enheter rapporterar om en högre effektivitet. Men i lĂ€ngden Ă€r det inte hĂ„llbart att hela personalen arbetar hemifrĂ„n. SjĂ€lv Ă€r jag trött pĂ„ digitala möten och Ă„ker in till kontoret för fysiska möten, sĂ„ snart det varit möjligt. Det senaste Ă„ret har det varit trĂ„kigare pĂ„ jobbet.

David Teare:

— Ja, det tycker jag. MĂ„nga anstĂ€llda har blivit inspirerade av nya arbetsmetoder och vi har lyckats upprĂ€tthĂ„lla vĂ„ra kunders behov.

Anna-Karin Laurell:

— Ja, det har fungerat över förvĂ€ntan. Vi gick in i 2020 med en stark försĂ€ljning och starka finanser. Vi lyckades ocksĂ„ under 2020 att öka antalet kundmöten. Under andra och tredje kvartalet 2020 tappade vi dock en hel del nyförsĂ€ljning i den förmedlade affĂ€ren, som traditionellt byggt pĂ„ fysiska möten. Under sommaren och hösten förra Ă„ret prioriterade vi dĂ€rför nyförsĂ€ljningen till företag i digitala kanaler.

Frans Lindelöw:

— Ja och i vissa delar Ă€ven effektivare. Inom utvecklingsdelen har det skrivits mer kod Ă€n före pandemin. Men det Ă€r ingen lĂ„ngvarigt hĂ„llbar lösning att medarbetarna jobbar hemifrĂ„n till hundra procent. De flesta vill ha en gemenskap och dĂ„ mĂ„ste man trĂ€ffas fysiskt.

Magnus Billing:

– Vi har ökat effektiviteten, vilket bland annat kan ses i att stĂ€lltiderna har försvunnit. Vi har sett att allt gĂ„r att köra hemifrĂ„n, utom nĂ„gra enstaka funktioner. Vad som inte fungerar lika effektivt Ă€r sĂ„ kallade hybridmöten nĂ€r nĂ„gra medarbetare trĂ€ffas fysiskt och andra Ă€r uppkopplade pĂ„ Teams. DĂ„ Ă€r det bĂ€ttre att alla trĂ€ffas fysiskt eller att alla möts digitalt.

Har tiden med covid-19 lett till högre eller lÀgre kostnader? 

Louise Sander:

— LĂ€gre kostnader för resor men ingen stor skillnad.

David Teare:

— Kostnaderna har varit oförĂ€ndrade. De har minskat för resor, men samtidigt har vi lagt mer pengar pĂ„ it-utveckling och kurser.

Anna-Karin Laurell:

— Vi har fĂ„tt lĂ€gre kostnader och starkare finanser. Alla personalbaserade kostnader har minskat, men vi kan inte vĂ€nja oss vid detta. Vi mĂ„ste investera i sĂ„vĂ€l personal som ny teknik.

Frans Lindelöw:

— Kostnaderna har minskat med cirka 5 procent. Det Ă€r personalrelaterade kostnader som resor etc. Vi hade redan rullat ut ny teknik med bland annat Teams till alla anstĂ€llda innan pandemin och dĂ€rmed hade vi redan gjort investeringar i IT-miljön.

Magnus Billing:

— VĂ„ra lĂ„ga kostnader Ă€r oförĂ€ndrade.

Ekonomiskt tycks försÀkringsbranschen ha varit en vinnare under pandemin. Tror du att det Àr en bestÄende effekt?

Louise Sander:

— Det Ă€r kapitalförvaltningsprodukter som varit vinnare. KapitalförsĂ€kring har ökat absolut mest och det följer alltid börsrörelserna, Kommer det en nedgĂ„ng pĂ„ börsen försvinner dessa flöden till dels.

— Corona-epidemin har lett till en ökad riskmedvetenhet, vilket ocksĂ„ ökat efterfrĂ„gan pĂ„ riskminimeringsprodukter. Det tror jag Ă€r en bestĂ„ende effekt.

David Teare:

— Jag tror att det ökande privata försĂ€kringssparandet beror pĂ„ att folk har dragit ned pĂ„ andra kostnader och prioriterat sparande och det Ă€r sannolikt en utveckling som fortsĂ€tter.

Anna-Karin Laurell:

— I tider av osĂ€kerhet ökar behovet av trygghet. Det Ă€r nog en viktig orsak till att det privata försĂ€kringssparandet har ökat sĂ„ snabbt. Vi sĂ„g ocksĂ„ en snabb ökning av personer som tecknade dödsfallsförsĂ€kringar av samma orsak.

Frans Lindelöw:

— Privatpersoners aktieintresse har ökat kraftigt, vilket ocksĂ„ lett till ökat försĂ€kringssparande. Det Ă€r depĂ„försĂ€kringar som fĂ„tt ett kraftigt tillflöde, medan traditionell livförsĂ€kring varit mindre intressant. Det Ă€r en utveckling som gĂ„r i vĂ„gor och det finns idag tydliga bubbelvarningar inom delar av kapitalmarknaden, som kommer att förĂ€ndra kapitalflödena. I nedgĂ„ng ser vi ofta ett flöde in i traditionell försĂ€kring.

Magnus Billing:

— Det privata sparandet har gĂ„tt upp, nĂ€r mĂ€nniskor prioriterar trygghet framför konsumtion. Kollektiva sparförsĂ€kringar har inte ökat lika snabbt som privata kapitalförsĂ€kringar, men det Ă€r trender som förĂ€ndras över tid. Konsumtionen kommer att öka nĂ€r krisen lagt sig, vilket kommer att pĂ„verka utrymmet för sparande.

Vad Àr ditt mest bestÄende minne av det gÄngna Äret, sett ur ett Corona-perspektiv? 

Louise Sander:

— Året har visat att vĂ€rlden Ă€r sĂ„rbar och att det Ă€r oerhört jobbigt nĂ€r den personliga friheten inskrĂ€nks.

David Teare:

— Jag har arbetat i finansbranschen i 35 Ă„r och genomlevt flera kriser. Jag tycker att det som kĂ€nnetecknat denna kris, Ă€r att vi lyckades anpassa oss sĂ„ snabbt och att den har lett till en acceleration av digitalisering och hĂ„llbarhetsarbetet.

Anna-Karin Laurell:

— Jag har blivit vĂ€ldigt imponerad över forskningen och lĂ€kemedelsindustrin, som sĂ„ snabbt kunde fĂ„ fram flera fungerande vaccin.

Frans Lindelöw:

— Det Ă€r den pĂ„tagliga rĂ€dsla i samhĂ€llet som blev synlig och hur den satte spĂ„r hos mĂ„nga. Som chef Ă€r det viktigt att ha respekt för folks rĂ€dsla och ta höjd för hur den yttrar sig hos olika personer. Pandemin har pĂ„verkat alla sociala kontakter och det fĂ„r sannolikt bestĂ„ende effekter som vi inte kan överblicka Ă€nnu.

Magnus Billing:

— Jag blev förvĂ„nad över hur skört samhĂ€llet Ă€r. Det blev vĂ€ldigt tydligt i denna kris. Jag blev ocksĂ„ överraskad över hastigheten i förloppet och att pandemin blir sĂ„ lĂ„ngvarig. Även om den hĂ€r krisen fĂ„tt stora och tragiska konsekvenser för mĂ„nga mĂ€nniskor, sĂ„ för egen del tycker jag att den senaste finanskrisen var jobbigare, dĂ„ den hotade att rasera hela finansbranschen.

HÀr kan du som har ett abonnemang pÄ Sak & Liv Premium ta del av en pdf med intervjuerna med livbolagscheferna.


Nu ökar Trygg-Hansa mest pÄ skadeförsÀkringsmarknaden

Posted on maj 30, 2022 by - AllmÀnt

Årets första kvartal bjuder ett antal anmĂ€rkningsvĂ€rda förĂ€ndringar pĂ„ den svenska försĂ€kringsmarknaden, framgĂ„r det av Svensk FörsĂ€krings sammanstĂ€llning ”FörsĂ€kringsmarknaden” för första kvartalet i Ă„r:

  • Trygg-Hansa ökar mest pĂ„ sakförsĂ€kringsmarknaden! Under det senaste kvartalet har Trygg-Hansa ökat mest i marknadsandel pĂ„ den svenska sakförsĂ€kringsmarknaden, medan If har tappat mest i marknadsandel. Genom samgĂ„endet med Moderna gĂ„r nu Trygg-Hansa om Folksam och blir det tredje största bolaget i Sverige, enligt Svensk FörsĂ€krings statistik.
  • Futur Pension ökar mest inom liv! Av den senaste kvartalsrapporten framgĂ„r att Futur Pension Ă€r det livbolag som har ökat mest i marknadsandel under första kvartalet i Ă„r. Marknadsandelen har ökat till knappt 11 procent och dĂ€rmed Ă€r Futur i dag trea pĂ„ den svenska livförsĂ€kringsmarknaden efter Avanza och Folksam.
  • FörsĂ€kringsflyttarna ökade med 37 procent! Under kvartalet uppgick flytt av pensions- och kapitalförsĂ€kringar till 17 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning med hela 37 procent jĂ€mfört med första kvartalet under förra Ă„ret.
Inledning

Den 25 maj presenterade Svensk FörsÀkring statistik över utvecklingen pÄ den svenska försÀkringsmarknaden under det första kvartalet 2021.

Rapporten ”FörsĂ€kringsmarknaden kvartal 1, 2022” innehĂ„ller ett antal intressanta punkter som rör utvecklingen i branschen.

I denna nyhetsfördjupning gör vi nÄgra nedslag i rapporten som vi bedömer kan vara av sÀrskilt intresse för branschen.

SkadeersÀttning
FörsÀkringsersÀttningarna inom livförsÀkring ökade med 28 procent

Skadeutbetalningarna inom livförsÀkring ökade under första kvartalet ökat med 28 procent, framgÄr det av Svensk FörsÀkrings statistik. Inom skadeförsÀkring har skadekostnaderna dÀremot minskat med 5 procent.

Under det första kvartalet i Är betalade försÀkrings- och tjÀnstepensionsföretagen ut totalt cirka 88 miljarder kronor i försÀkringsersÀttningar.

Av detta betalades 72,3 miljarder kronor ut frÄn pensions- och livförsÀkringar. JÀmfört med kvartal 1 förra har utbetalningarna inom pensions- och livförsÀkringar ökat med hela 28 procent.

Skadeutbetalningarna frÄn olika skadeförsÀkringar uppgick till 15,9 miljarder kronor, vilket innebÀr en minskning med 5 procent jÀmfört med motsvarande period föregÄende Är. Möjligen nÄgot överraskande med tanke pÄ att pandemirestriktionerna avblÄstes under första kvartalet i Är, vilket kunde förvÀntas öka skadekostnaderna.

Det rullande ÄrsvÀrdet av försÀkringsersÀttningarna i svenska försÀkringsbolag, det vill sÀga summan av den senaste tolvmÄnadersperioden, uppgick till drygt 330 miljarder kronor.

De senaste tio Ären har de Ärsvisa totala utbetalningarna under ökat med 71 procent till 136,8 miljarder kronor.

De fyra senaste kvartalen anmÀldes drygt 2,8 miljoner skador inom egendomsförsÀkringar: motorfordonsförsÀkring, trafikförsÀkring, hemförsÀkring, villahemförsÀkring, fritidshusförsÀkring, bÄtförsÀkring samt företags- och fastighetsförsÀkring.

NĂ€stan hĂ€lften av de anmĂ€lda skadorna under det senaste Ă„ret var inom motorfordonsförsĂ€kringar. Det Ă€r framför allt personbilar som skadas och det handlar mest om glasskador, till exempel skador pĂ„ vindrutor, samt vagnskador. Till trafikförsĂ€kringen, som Ă€r lagstadgad, anmĂ€ldes drygt 369 000 skador motsvarande 13 procent av skadeanmĂ€lningarna. Knappt en tredjedel — 32 procent — av de anmĂ€lda skadorna var inom hem- och villaförsĂ€kringar.

Antalet anmÀlda skador inom egendomsförsÀkringar ökade med drygt 6 procent under första kvartalet 2022, jÀmfört med motsvarande kvartal Äret före. Antalet skador inom motorfordonsförsÀkring ökade med drygt 9 procent och trafikförsÀkringar har ökat med 1,5 procent. Antalet skador inom hemförsÀkringar ökade med drygt 5 procent, skador inom villahem ökade under kvartalet med 4 procent medan skador inom fritidshusförsÀkring minskade med 6 procent.

Antalet skadeanmÀlningar för företags- och fastighetsförsÀkringar samt för bÄtförsÀkringar Àr pÄ samma nivÄer som motsvarande kvartal Äret innan.

Sett över lite lÀngre tid sÄ har antalet anmÀlda skador inom egendomsförsÀkringar ökat markant. Det rullande ÄrsvÀrdet har den senaste tioÄrsperioden ökat med nÀrmare 26 procent, frÄn drygt 2,2 miljoner till drygt 2,8 miljoner skadeanmÀlningar Ärligen.

Premieinbetalningar
3 procents ökning av premieinbetalningar till svenska försÀkringsbolag kvartal 1

Premieinbetalningarna till svenska försÀkringsbolag ökade under första kvartalet i Är med 3 procent, enligt Svensk FörsÀkrings rapport FörsÀkringsmarknaden för första kvartalet i Är.

Under första kvartalet betalades det in drygt 161 miljarder kronor i premier till svenska försÀkringsbolag, inklusive tjÀnstepensionsföretag.

JÀmfört med första kvartalet 2021 har premieinbetalningarna för bÄde pension- och livförsÀkringar och skadeförsÀkringar ökat med cirka 3 procent.

Det rullande Ă„rsvĂ€rdet av premieinbetalningarna — det vill sĂ€ga; summan av de fyra senaste kvartalen — uppgick till drygt 514 miljarder kronor.

JÀmfört med för tio Är sedan sÄ har de Ärsvisa premieinkomsterna ökat med 114 procent.

  • LivförsĂ€kring: Ökning till 127,2 miljarder kronor

Drygt 79 procent, eller 127,2 miljarder kronor, av dessa premier betalades in till pensions- och livförsÀkringar.

Av dessa inbetalningar gick nÀrmare 120 miljarder kronor till konkurrensutsatta försÀkringar och drygt 7 miljarder kronor till ej konkurrensutsatta försÀkringar.

Störst har ökningen varit under första kvartalet för produktomrÄdet tjÀnstepensionsförsÀkring via valcentral dÀr ökningen uppgick till 6,1 procent jÀmfört med motsvarande period 2021, till 46,8 miljarder kronor. TjÀnstepensionsförsÀkringar utanför valcentral ökade med 4,8 procent till 20,7 miljarder kronor.

Det privata livförsÀkringssparandet minskade under kvartalet med 4,3 procent till 48,7 miljarder kronor.

I ett lÀngre perspektiv har de Ärliga premieinbetalningarna till konkurrensutsatta pensions- och livförsÀkringar ökat med 135 procent de senaste tio Ären.

  • SkadeförsĂ€kring: 33,8 miljarder kronor i premier under Q1

Knappt 21 procent, motsvarande 33,8 miljarder kronor, betalades in till skadeförsÀkringar.

Samtliga de försĂ€kringsgrenar inom skadeförsĂ€kring som redovisas av Svensk FörsĂ€kring har haft en tillvĂ€xt under den gĂ„ngna tolvmĂ„nadersperioden med undantag för â€Ă¶vrig skadeförsĂ€kring”, som bland annat omfattar djurförsĂ€kring.

Trafik- och motorfordonsförsäkring ökade med 2,3 procent och företags- och fastighetsförsĂ€kring steg med 6,2 procent. Inom sjuk-, olycksfalls- och sjukvårdsförsäkring steg premievolymen med 3,6 procent, medan premierna inom hem- och villaförsĂ€kring ökade med mer blygsamma 1,1 procent. Inom ”Övrig skadeförsĂ€kring” minskade volymen, enligt Svensk FörsĂ€krings redovisning, med 1,4 procent.

Under den senaste tolvmÄnadersperioden stod premieinkomsterna för trafik- och motorfordonsförsÀkringar för 34,2 miljarder kronor i premier, motsvarande 35 procent av skadeförsÀkringsföretagens totala premieinkomster.

Företags- och fastighetsförsÀkringar omfattade 23 procent eller 22,0 miljarder kronor av de totala premieinkomsterna den senaste tolvmÄnadersperioden och och hem- och villaförsÀkringar stod för 19 procent eller 18,9 miljarder kronor av premieinkomsterna för skadeförsÀkringsföretagen under det senaste Äret. Sjuk-, olycksfalls- och sjukvÄrdsförsÀkringar omfattade 12,8 miljarder kronor motsvarande 13 procent av de totala premieinkomsterna. Resterande skadeförsÀkringar hos skadeförsÀkringsföretagen omfattade 9 procent (9,1 miljarder kronor) av premieinkomsterna.

De senaste tio Ären har de Ärliga premieinkomsterna för skadeförsÀkringsföretag ökat med totalt 54 procent.

SkadeförsÀkringsmarknaden
Trygg-Hansa Àr den stora marknadsvinnaren första kvartalet

Trygg-Hansa var det bolag som ökade mest i marknadsandel under första kvartalet, jÀmfört med föregÄende Är. If var det bolag som tappade mest i marknadsandel.

Det senaste kvartalet Ă€r Trygg-Hansa det bolag som har ökat sina marknadsandelar mest inom svensk skadeförsĂ€kring, följt av Protector och gruppen â€Ă¶vriga” som bĂ„da ökar med 0,2 procentenheter. Trygg-Hansas ökning uppgĂ„r till 0,6 procentenheter och den totala marknadsandelen uppgĂ„r under första kvartalet i Ă„r till 14,0 procent.

Störst tapp i marknadsandel under perioden stÄr If och Folksam fö. If har tappat 0,5 procent i marknadsandel och Folksams marknadsandel har minskat med 0,4 procent. If har nu en marknadsandel pÄ 17,6 procent medan Folksam har 16,3 procent av marknaden.

Koncentrationen pÄ den svenska försÀkringsmarknaden minskade nÄgot under Ärets första kvartal. Den samlade marknadsandelen för de tio största skadeförsÀkringsbolagen uppgÄr nu till 90,8 procent, motsvarande en ökning med minskning med 0,3 procentenheter jÀmfört med motsvarande period 2021.

Även sett till de fyra största bolagsgrupperna inom skadeförsĂ€kring — LĂ€nsförsĂ€kringar, If, Folksam och Trygg-Hansa — har den samlade marknadsandelen gĂ„tt ned nĂ„got under det senaste kvartalet. De fyra största bolagen har i dag en samlad marknadsandel pĂ„ 78,4 procent av svensk skadeförsĂ€kring, vilket Ă€r en minskning med 0,4 procentenheter pĂ„ ett Ă„r.

Marknadskoncentrationen kan förvÀntas öka under andra kvartalet i Är nÀr Trygg-Hansa slagits samman med Moderna. Skulle Modernas siffror under första kvartalet inkluderas med Trygg-Hansa uppgÄr bolagets marknadsandel till 17,3 procent och de fyra största bolagens marknadsandel till 81,7 procent. Men Àven i detta fall har marknadskoncentrationen minskat nÄgot eftersom Modernas marknadsandel varit oförÀndrad det senaste Äret.

Marknadsandelar för Sveriges största skadeförsÀkringsbolag

Företag Marknads-andel (%) kvartal 1 2021 Marknads-andel (%) kvartal 1 2022 FörÀndring (procent-enheter)
LÀnsförsÀkringar 30,6 30,5 -0,1
If 18,1 17,6 -0,5
Folksam 16,7 16,3 -0,4
Trygg-Hansa 13,4 14,0 0,6
Moderna 3,3 3,3 0,0
Dina 2,8 2,8 0,0
Gjensidige 1,8 1,9 0,1
Protector 1,6 1,8 0,2
Löf 1,8 1,6 -0,2
Zurich 1,2 1,2 0,0
Anticimex 1,0 1,0 0,0
ICA FörsÀkring 0,8 0,9 0,1
Solid 0,7 0,7 0,0
Chubb 0,6 0,6 0,0
Övriga 5,8 6,0 0,2
Summa 100,0 100,0 0,0

 

  • Uppryckning av Trygg-Hansa. Trygg-Hansa har under första kvartalet ökat med hela 0,6 procentenheter jĂ€mfört med motsvarande period föregĂ„ende Ă„r. LĂ€nsförsĂ€kringar — dominanten pĂ„ den svenska skadeförsĂ€kringsmarknaden — ligger fortfarande pĂ„ en marknadsandel över 30 procent.
LivförsÀkringsmarknaden
Futur ökade mest pÄ den svenska livförsÀkringsmarknaden

Futur Pension Àr det livbolag som ökade mest i marknadsandel under det första kvartalet i Är, jÀmfört med motsvarande period föregÄende Är. AMF Àr det bolag som har tappat mest i marknadsandel. Störst pÄ livmarknaden under kvartalet var Avanza Pension.

Avanzas marknadsandel av inbetalade livförsĂ€kringspremier minskade visserligen under kvartalet med —0,1 procentenheter till 11,8 procent. Men eftersom Folksam — som var etta pĂ„ livmarknaden första kvartalet förra Ă„ret — uppvisade en minskning av marknadsandelen med 1,0 procentenheter gick Avanza om och blev totalt sett störst pĂ„ marknaden.

Störst ökningen i marknadsandel under kvartalet stÄr Futur Pension för. Marknadsandelen ökade med 2,7 procentenheter till 11,0 procent och dÀrmed Àr Futur trea pÄ den svenska livmarknaden.

AMF har tappat mest i marknadsandel pÄ den konkurrensutsatta delen av livmarknaden under det första kvartalet i Är. NedgÄngen uppgÄr till 1,8 procentenheter och AMF:s marknadsandel uppgÄr nu till 5,2 procent.

De tio största livbolagen hade under kvartalet en samlad marknadsandel pÄ 84,7 procent, en nedgÄng jÀmfört med marknadsandelen för de tio största livbolagen första kvartal 2021; 85,6 procent.

 

Marknadsandelar för Sveriges största livförsÀkringsbolag

Företag/
företagsgrupp		 Marknads-andel (%) kvartal 1 2021 Marknads-andel (%) kvartal 1 2022 FörÀndring (procent-enheter)
Avanza 11,9 11,8 -0,1
Folksam 12,0 11,0 -1,0
Futur Pension 8,2 11,0 2,7
SEB 8,2 9,1 0,9
Skandia 9,2 8,6 -0,6
Alecta 9,5 8,3 -1,2
Nordea Liv 7,1 7,0 -0,1
Swedbank FörsÀkring 6,9 6,5 -0,4
Nordnet 5,6 5,9 0,3
Handelsbanken 5,7 5,7 0,0
AMF 7,0 5,2 -1,8
Movestic 1,2 3,0 1,8
LÀnsförsÀkringar 3,5 3,0 -0,5
SPP 3,3 2,6 -0,7
Övriga 0,9 1,4 0,5
Flytt av försÀkringskapital
FörsÀkringsflyttar ökade med 37 procent under första kvartalet i Är

Under det första kvartalet 2022 flyttades knappt 17 miljarder kronor av försÀkringskapitalet. JÀmfört med motsvarande kvartal föregÄende Är har det inflyttade kapitalet ökat med nÀra 37 procent

Enligt Svensk FörsÀkrings statistik har flyttarna av tjÀnstepensionsförsÀkring via valcentraler ökat med 48 procent medan flyttarna av tjÀnstepensionsförsÀkring utanför valcentraler har ökat med 35 procent.

Flytt av privat livförsÀkringssparande, som omfattar privata kapitalförsÀkringar och privata pensionsförsÀkringar, har ökat med cirka 8 procent.

Över en lĂ€ngre tidsperiod har försĂ€kringsflyttarna ökat kraftigt. Det rullande Ă„rsvĂ€rdet har de senaste tio Ă„ren ökat frĂ„n 18 miljarder kronor till 69 miljarder kronor under. Den största delen av ökningen för tjĂ€nstepensionsförsĂ€kring avser flyttar av tjĂ€nstepensionskapital utanför valcentralerna.

Totalavkastning pÄ livförsÀkringskapital
Avkastning hittills i Ă„r pĂ„ i genomsnitt –4,1 procent

För det första kvartalet 2022 uppgick den genomsnittliga totalavkastningen pĂ„ livförsĂ€krings- och tjĂ€nstepensionsföretagens tillgĂ„ngar till –4,1 procent.

Enligt Svensk FörsÀkring Àr den frÀmsta orsaken till att avkastningen föll under de tre första mÄnaderna av 2022 den sÀmre utvecklingen pÄ aktiemarknaderna i Sverige och i övriga vÀrlden till följd av Rysslands invasion av Ukraina.

HÀr kan du som har ett abonnemang pÄ Sak & Liv Premium ta del av genomgÄngen i pdf-format.


Framtidsspaning – sĂ„ hĂ€r kommer online casinon se ut i framtiden!

Posted on december 16, 2020 by - Annons

Online casinon utvecklas i samband med att tekniken gör stora framsteg. Under de senaste Ären har online casinon utvecklats, exempelvis sÄ kan vi nu legitimera oss med BankID och vi kan spela pÄ mobilen och plattan.

Det kommer i framtiden komma nya och spÀnnande utvecklingar för online casinon och vissa spaningar Àr att VR kommer vÀxa sig större och Àven live casinon.

NÀr det kommer till online casinos spelutbud tror vi att det mesta kommer förbli relativt detsamma nu som om nÄgra Är. De mest populÀra spelen som online casinon erbjuder Àr slots som Àr anvÀndarvÀnliga och har ett retro-tema. Det vi tror kommer bli en förÀndring Àr att tekniken kommer utvecklas och förbÀttras.

Det har skett stora tekniska framsteg i vÀrlden som förenklar mÀnniskors vardag, detta har Àven online casinon anammat. Du kan i din mobil streama live casinon i HD-kvalitet, du kan betala snabbt och tryggt med Swish och slippa krÄnglig registrering och enkelt logga in med ett BankID. Dessa lösningar har gjort online casinon allt mer smidiga och lÀttillgÀngliga.

Virtual reality gör intÄg!

Virtual reality (VR) har under de senaste Ären blivit extremt populÀrt och anammats av exempelvis dator- och TV-spelbranschen. Det tisslas och tasslas om att VR kommer bli nÀsta stora grej för online casinon att satsa pÄ. VR Àr en teknik som erbjuder det unika sÀttet att kÀnna som om att man befinner sig i en annan verklighet. I exempelvis datorspel fÄr det spelarna att faktiskt uppleva att de befinner sig i spelets vÀrld. Utrustningen som krÀvs Àr ett par VR-glasögon.

Med hjÀlp av VR kan online casinon erbjuda sina spelare möjligheten att uppleva ett casino pÄ ett helt nytt sÀtt. I Sverige finns det bara fyra stycken fysiska casinon vilket innebÀr att det finns begrÀnsad möjlighet att besöka casinon i Sverige. PÄ grund av denna begrÀnsade möjlighet ser vi mycket fram emot att se om online casinon börjar utveckla VR-anpassade casinosajter.

Vi hoppas pÄ att man i framtiden med hjÀlp av VR-teknik kommer kunna gÄ runt i virtuella casinon, interagera med personal och till sist Àven kunna interagera med andra spelare. Det har redan nu faktiskt slÀppts VR-versioner av spelen Starburst och GonzoŽs quest. Det blir spÀnnande vad VR kommer kunna bidra med till online casinon.

Gamification = Spelifiering

Spelifiering Àr ett begrepp som innebÀr att man arbetar för att göra allt till ett spel. NÀr man pratar om att online casinon anvÀnder Spelifiering innebÀr det hela upplevelsen pÄ casinot ska vara som ett spel, inte bara spelen i sig. Du som spelare kommer alltsÄ redan börja spela innan du kickat igÄng första spelet.

Det finns flera olika sÀtt sajter kan Spelifiera sig pÄ. Ett populÀrt sÀtt Àr att alla spelare fÄr varsin liten avatar som följer spelaren runt pÄ sajten. Avataren kan sedan fÄ uppdrag att slutföra för att tilldelas nÄgon sorts av belöning. Belöningarna bestÄr oftast inte av pengar utan av andra typer av fördelar.

Grafiken Àr vÀldigt viktig nÀr det kommer till Spelifiering. Samtidigt som grafiken utvecklas kan Àven Spelifiering utvecklas. Kanske kommer Spelifiering spela en större och viktigare roll hos online casinon Àn vad de faktiska casinospelen gör.

Utökat utbud av live casinon

Live casinon Àr ett relativt nytt fenomen för online casinon, men ett fenomen vi tror kommer utvecklas framöver. Live casinon erbjuder spelare att interagera med en dealer i spel sÄ som blackjack, roulett, poker och baccarat.

Konceptet med live casinon passar dock mycket fler typer av casinospel Àn de vi nÀmnt ovan. Det krÄngliga med live casino Àr att det krÀvs utbildad personal, en studio och vÀlfungerande teknik för att ett live casino ska fungera. Det verkar dock ha gÄtt upp för mÄnga spelutvecklare och online casinon att det finns en stigande popularitet för live casinon bland spelare. NÀr efterfrÄgan Àr högre Àn utbudet tror vi att det kommer bli en stafett om vilken spelutvecklare som först hinner utveckla ett fungerade system för live casinon.

Vad vi hoppas pÄ i framtiden!

Online casinon har en mycket spÀnnande utveckling framför sig och vi följer spÀnt denna resa. Vi har nÄgra önskemÄl som vi hoppas pÄ att i framtiden kunna se i casinobranschen.

  1. Att Svenska Spelinspektionen kan möta utlÀndska casinolicenser halvvÀgs. Idag skiljer det mycket pÄ svenska casinon och casinon utan licens. Denna klyfta innebÀr att allt fler spelare vÀljer casinon utan svensk spellicens istÀllet för svenska casinon.
  2. Att alla online casinon satsar ordentligt pÄ en vÀlfungerande kundsupport. Flera casinon lÄter sin kundsupport vara bristfÀllig vilket verkligen sÀnker casinots legitimitet. RÄkar en spelare ut för problem eller krÄngel sÄ ska det finnas en vÀlfungerande kundsupport i form av chatt eller telefon som direkt kan hjÀlpa till.
  3. Att VR verkligen slÄr igenom. NÄgot som vi vÀntar spÀnt pÄ Àr utvecklingen av VR pÄ online casinon. Vi tror att detta kan vara nÀsta stora steg för online casinon. Att erbjuda sina spelare att uppleva ett lyxigt casino inifrÄn dÀr man kan spela, mingla med andra spelare eller iaktta spÀnnande pokerturneringar.

Glöm inte att alltid spela ansvarsfullt. PÄ Stodlinjen.se kan man fÄ hjÀlp och vÀgledning av utbildad och professionell personal.

För och nackdelar med Sveriges spellicens

Posted on mars 30, 2022 by - Annons

I Sverige finns sedan den 1:a januari 2019 en svensk spelreglering som innebÀr att casinon som vill rikta sig mot svenska spelare mÄste ha en svensk spellicens. Den svenska spellicensen innebÀr en hel den skydd för svenska spelare eftersom den Àr mycket strikt. Men i sin tur innebÀr det ocksÄ en del begrÀnsningar som du inte hittar pÄ casinon utan svensk spellicens. Den svenska spelregleringen kontrollerar bland annat bonusregler, marknadsföring, möjlighet till autospin och insÀttningsgrÀnser. Exakt vad som Àr fördelar och nackdelar kan variera i Äsikterna eftersom vi alla har olika preferenser och erfarenheter av online casino. I den hÀr artikeln kommer vi i alla fall fÄ igenom de faktorer som anses vara de största för- och nackdelarna med Sveriges spellicens för online spel.

  • Bonusregler kontrolleras
  • Casinot betalar skatt inte spelarna
  • Casinon Ă€r kopplade till Spelpaus
  • Registrering sker med BankID

Fördelar med Sveriges spellicens

Den största fördelen med den svenska spellicensen, och den primÀra anledningen till att den finns Àr sÀkerheten. Det Àr viktigt att du som spelar pÄ ett online casino kan kÀnna dig trygg. Och dÄ pratar vi om faktorer som att personuppgifter Àr i trygga hÀnder, att ingen kan kapa ditt konto, att betalningsmetoderna Àr sÀkra och att casinot inte kan fuska i spelen. PÄ svenska casinon registrerar du dig med BankID. Det Àr ett krav för att casinot ska ha koll pÄ vilka deras spelare Àr. Det innebÀr dock att du oftast inte behöver lÀmna ut personuppgifter sÄ som namn och adress. Allt detta finns redan kopplat till ditt BankID som Àr en sÀker metod för verifieringar online. Det finns krav pÄ att slumpgeneratorer ska anvÀndas.

En annan viktig punkt Àr att du ska kunna kÀnna dig trygg med att fÄ hjÀlp om ditt spelande blir problematiskt. Svenska casinon Àr dÀrför alltid kopplade till Spelpaus. DÀr kan du sjÀlv stÀnga av dig frÄn spel under en begrÀnsad dit eller tills vidare. Du kan inte Ängra din avstÀngning frÄn Spelpaus. Vill du ÀndÄ spela fÄr du vÀnda dig till utlÀndska casinon. Du hittar seriösa aktörer hos casinoutanbankid.net. Det Àr dock inte rekommenderat att spela pÄ utlÀndska casinon om du en gÄng har stÀngt av dig frÄn spel. Enligt den svenska spellicensen Àr casinot skyldigt att uppmÀrksamma spelbeteende som kan vara problematiskt och kontakta dessa spelare. Du har Àven ett starkt konsumentskydd pÄ svenska casinon, som du inte har pÄ utlÀndska spelsidor.

Nackdelar med Sveriges spellicens

Den största nackdelen med Sveriges spellicens Àr framför allt alla begrÀnsningar. Kanske frÀmst inom casinobonusarna. PÄ svenska casinon kan du endas fÄ en bonus, en vÀlkomstbonus. Detta eftersom den svenska spelregleringen sÀger att casinot endast fÄr dela ut en bonus per spelare. PÄ casinon med utlÀndsk licens fÄr du oftast vÀlkomstbonus nÀr du Àr ny och sedan regelbundna bonusar nÀr du fortsÀtter att spela hos dem. Det Àr inte ovanligt att du erbjuds veckovisa bonusar. Du kan exempelvis fÄ en viss procent cash back pÄ alla dina förluster du gör under en vecka. NÄgot sÄdant Àr inte möjligt pÄ svenska casinon pÄ grund av den svenska spellicensen. Det finns inte heller tillgÄng till VIP-program eller lojalitetsprogram pÄ casinon med svensk licens pÄ grund av det hÀr.

En annan begrÀnsning som mÄnga ser som en nackdel Àr insÀttningsgrÀnserna. Du fÄr inte sÀtta in hur mycket som helt under en vecka eller dag enligt den svenska spelregleringen. Dessutom mÄste du sjÀlv sÀtta personlig insÀttningsgrÀns, och den kan du inte Àndra uppÄt direkt nÀr du vill. Det Àr alltsÄ inte du sjÀlv som bestÀmmer hur mycket du vill eller kan spela för, utan spelregleringen har satt upp restriktioner runt detta. Du Àr Àven begrÀnsad i hur snabbt du kan spela. MÄnga spelautomater har funktionen autospin, men den Àr inte tillÄten i Sverige. Du behöver ha en paus pÄ minst tre sekunder mellan varje snurr. nÀr du spelar DÀrför kan du inte anvÀnda spelens funktioner helt och hÄllet som det Àr tÀnkt enligt speltillverkaren.

Spela ansvarsfullt

Som du ser finns det bÄde fördelar och nackdelar med Sverige spellicens. Huruvida du tycker fördelarna eller nackdelarna vÀger tyngt mÄste du avgöra sjÀlv. Det finns dock flera spellicenser som Àr precis lika seriösa och sÀkra som den svenska. Det som skiljer sig Àr framför allt restriktionerna för ansvarsfullt spelande. Om du dÀremot vet med dig att du inte har nÄgra problem med att kontrollera ditt spelande, kan du kÀnna dig trygg pÄ casinon med utlÀndsk spellicens. De flesta licenser har regler gÀllande ansvarsfullt spelande, Àven om de inte Àr lika strikta som den svenska. Vill du fÄ tillgÄng till mÄnga bonusar behöver du vÀnda dig bort frÄn den svenska spellicensen. VÀlj gÀrna en spellicens frÄn Malta, eftersom vinsterna fÄ fortfarande Àr skattefria.

Mats Dahlquist: Ambitionen Àr nu att fÄ fart pÄ tillvÀxten pÄ allvar!

Posted on november 15, 2021 by - Sak

Trygg-Hansa Àr just nu mitt uppe i förberedelserna för att bli en integrerad del av Tryg-koncernen. Sak & Liv har talat med VD Mats Dahlquist, som bland annat berÀttar att en del av uppdraget frÄn de nya Àgarna Àr att tillvÀxten i verksamheten ska ta fart pÄ allvar.

I vÄras genomfördes en av Europas största affÀrer i skadeförsÀkringsbranschen pÄ senare tid, nÀr danska Tryg tillsammans med kanadensiska Intact förvÀrvade brittiska RSA-koncernen och delade upp verksamheterna mellan sig.

Trygs intresse var framförallt att ta över Trygg-Hansa i Sverige samt Codan i Norge.

För att finansiera affĂ€ren genomförde Tryg en nyemission pĂ„ motsvarande 50 miljarder SEK — en av de största kapitalanskaffningarna nĂ„gonsin i Danmark.

Nu till vÄren kommer den danska delen av Codan att avyttras frÄn Intact och Tryg till Alm Brand; det hade blivit alltför magstarkt av konkurrensskÀl om ocksÄ Codan Danmark hade ingÄtt i förvÀrvet. Trygg-Hansa ska dÄ samordnas fullt ut med Moderna FörsÀkringar, Trygs nuvarande verksamhet i Sverige.

Under oktober bekrÀftades att Trygg-Hansa Àr namnet pÄ den sammanslagna verksamheten i Sverige medan Moderna FörsÀkringar försvinner som varumÀrke. I samband med detta offentliggjordes ocksÄ den nya företagsledningen för den sammanslagna organisationen.

Sak & Liv har trÀffat Mats Dahlquist som fortsÀtter som VD för Trygg-Hansa Àven efter den nordiska jÀtteaffÀren.

— Det Ă€r en otroligt hĂ€ftig resa som vi ska göra! För de flesta i organisationen Ă€r det hĂ€r en once in a lifetime experience att vara med om en stor fusion av det hĂ€r slaget, sĂ€ger Mats Dahlquist till Sak & Liv.

Kan du beskriva hur organisationen ser ut för att genomföra affÀren?

— Vi har satt upp en organisation dĂ€r vi gĂ„r igenom affĂ€rsomrĂ„de för affĂ€rsomrĂ„de, funktion för funktion. Hur samordnar vi produkterna? Hur ska villkoren se ut? Det arbetet pĂ„gĂ„r intensivt just nu och löper pĂ„ framöver. Det finns ett programkontor pĂ„ Tryg-nivĂ„ som bland annat hanterar vĂ„rt de-merger. Dessutom finns ett lokalt projektkontor i Sverige. Vi gör vĂ„rt bĂ€sta för att avgrĂ€nsa projektet frĂ„n den löpande verksamheten för att inte störa alltför mycket.

— PĂ„ vĂ„r sida Ă€r Jonas StĂ„lenhag — ansvarig för affĂ€rsutveckling i Trygg-Hansa — en nyckelspelare i omvandlingen. I Moderna Ă€r Fredrik Lihammer, Head of Operations & Engagement Lead, involverad i vĂ€ldigt hög grad. I övrigt skulle jag vĂ€l sĂ€ga ”ingen nĂ€mnd, ingen glömd”, vĂ€ldigt mĂ„nga medarbetare arbetar med de olika projekten.

— PĂ„ ett sĂ€tt Ă€r det hĂ€r en speciell affĂ€r eftersom det tar lĂ„ng tid med de olika stegen. Det innebĂ€r att vi fĂ„r tid pĂ„ oss. Men det saknas inte saker att arbeta med. Vi började pĂ„ allvar den 1 juni och har arbetat hĂ„rt sedan dess. Samtidigt bestĂ€mde vi internt att vi mĂ„ste hushĂ„lla med vĂ„r energi. Vi sĂ„g till att alla kunde ta sin sommarsemester som vanligt Ă€ven om de var djupt involverade i projektarbetet. Det Ă€r ett maratonlopp! Vi Ă€r inte klara pĂ„ fyra veckor utan det kommer att ta upp till fyra Ă„r att bli helt klara med alla delar. Nu har vi hittat en bra rytm, en bra ordning dĂ€r vi bĂ„de arbetar intensivt med fusionen och samtidigt klarar av att hantera vardagen.

— Men som alltid nĂ€r det gĂ€ller större förĂ€ndringar Ă€r det annars inte de problem som vi kĂ€nner till som Ă€r det stora bekymret — utan det som vi inte kĂ€nner till.

Vad skulle du sÀga Àr de största kÀnda utmaningarna i affÀren? Och vilka Àr de största glÀdjeÀmnena hittills?  

— Kortsiktigt Ă€r den stora utmaningen systemsidan som tar mycket kraft. Det Ă€r inte helt trivialt att hantera de förĂ€ndringarna. Man har en tendens att underskatta komplexiteten. Nu kommer vi inte att skifta alla vĂ„ra system i grunden. Policysystemet Ă€r vi till exempel ensamma om i koncernen. Men vi har i dag gemensamma finanssystem med Codan och det ska Ă€ndras helt och hĂ„llet. DĂ€rifrĂ„n kommer mycket av komplexiteten, finanssystemet berör sĂ„ mycket i all vĂ„r rapportering.

— Det finns ocksĂ„ mycket glĂ€dje i den förĂ€ndring vi Ă€r inne i! Vi ser vĂ€ldigt positivt pĂ„ vĂ„ra nya Ă€gare — Tryg och Trygg-Hansa Ă€r en bra match! Vi i Trygg-Hansa har kompetens och kunskaper som vi kan tillföra Tryg, bland annat inom data och prissĂ€ttning. Tryg kan tillföra mycket med sin innovationsförmĂ„ga och sitt tillvĂ€xtfokus. En del av Trygs ökade premievolym kommer visserligen frĂ„n förvĂ€rvet av Alka, men de har Ă€ven haft en organisk tillvĂ€xt. NĂ€r vi integrerar Moderna och Trygg-Hansa innebĂ€r det ocksĂ„ att vi fĂ„r in ny affĂ€r som vi inte har i dag. Exempelvis kommer nu en djurförsĂ€kringsdel in i det nya Trygg-Hansa.

PÄ sÀtt och vis gÄr Trygg-Hansa frÄn en dansk Àgare till en annan. Vad skulle du sÀga hittills Àr skillnaden mellan att ingÄ i Codan/RSA och vara en del av Tryg? 

— Det Ă€r inte nĂ„gon jĂ€ttestor skillnad Ă€n. Vi Ă€r Ă„ andra sidan fortfarande en del av Codan, det Ă€r först till vĂ„ren som vi Ă€gs direkt av Tryg. Hittills har det egentligen inte förĂ€ndrat nĂ„gra av vĂ„ra processer. Det som inte finns kvar i dag i organisationen Ă€r RSA i London. Det innebĂ€r kortare beslutsvĂ€gar.

— Även i framtiden kommer det att vara mycket som sköts gemensamt pĂ„ skandinavisk nivĂ„. Redan i dag Ă€r det mycket av it i koncernen som hanteras gemensamt. Det nya för vĂ„r del Ă€r vĂ€l att vi fĂ„r in Legal som en del av den svenska ledningsgruppen. Vi kommer ocksĂ„ att hantera mer av Finance i Sverige. Men i grund och botten Ă€r det mycket samma resurser framöver som vi har i dag.

Personer jag har talat med i Trygg-Hansa har uttryckt glÀdje över den nya Àgarbilden; att man gÄr frÄn en Àgare som mest har fokuserat pÄ besparingar till en som fokuserar pÄ verksamheten. Vad tÀnker du om den bilden?

— Det Ă€r inte min sak att recensera Ă€garna. Men jag kan tycka att den bild som en del har Ă€r lite orĂ€ttvis mot RSA. De har tillfört mycket, de har en god teknisk kompetens och Ă€r starka inom governance och mycket av det har vi tagit till oss frĂ„n RSA. Även om det frĂ„n utsidan har uppfattats som att RSA i första hand har haft en kostnadsagenda, sĂ„ Ă€r det absolut inte det enda de har bidragit med.

— Samtidigt Ă€r Tryg mycket nĂ€rmare oss, som skandinaviskt bolag. Och vi blir tillsammans en verkligt stark spelare i Skandinavien, vi blir ju Skandinaviens största sakförsĂ€kringsbolag. Hittills har Tryg varit en ganska liten spelare i Sverige, nu blir man stor pĂ„ tre marknader. I den mĂ„n det dyker upp grĂ€nsöverskridande skandinaviska affĂ€rer kommer vi att kunna vara ett starkt alternativ.

Nu tonar det fram tre sakförsÀkringskoncerner med stora nordiska ambitioner: Tryg, If och Gjensidige. Ingen av dem har i dag svenska Àgare. Trygg-Hansa Àgs av danska Tryg, If ingÄr i finlÀndska Sampo och Gjensidige har moderbolaget i Norge. Har du nÄgon tanke om varför det Àr sÄ? 

— Jag har inte funderat över varför det Ă€r pĂ„ det sĂ€ttet, jag har egentligen inget riktigt bra svar.

Först under nÀsta Är kommer Trygg-Hansa att gÄ samman med Moderna FörsÀkringar och ingÄ direkt i Tryg. Vilka utmaningar och möjligheter ser du med detta andra steg i affÀren?

— Det Ă€r förstĂ„s en utmaning att slĂ„ samman företagskulturer. Men vi kan ocksĂ„ se att likheterna Ă€r större Ă€n olikheterna och det gör det sĂ„ mycket lĂ€ttare att smĂ€lta ihop till en enhet. Det Ă€r ju ocksĂ„ en liten bransch dĂ€r mĂ„nga kĂ€nner varandra och har arbetat ihop tidigare, det underlĂ€ttar diskussionerna om samgĂ„endet. Men vi har en kulturresa framför oss dĂ€r vi ska skapa en ny gemensam kultur, vilket Ă€r ett lĂ„ngsiktigt arbete. Kultur tar tid, och man formar det genom att visa hur man sjĂ€lv skapar och agerar utifrĂ„n sina kulturella vĂ€rderingar.

— NĂ€r det gĂ€ller möjligheterna med samgĂ„endet fĂ„r vi heller inte glömma de tvĂ„ specialiserade varumĂ€rkena Atlantica och Bilsport & MC. Det Ă€r tvĂ„ entreprenörsdrivna och snabbfotade organisationer som vi sĂ€kert framöver kan utveckla samarbeten med. Jag ser definitivt möjligheter med den nya Ă€garbilden inom flera olika produktomrĂ„den.

Vilka produkter tÀnker du att det kan handla om?

— Inte minst handlar det om mobility; transportsektorn i en bredare kontext. Antalet privatĂ€gda fordon ökar fortfarande, men peaken Ă€r förmodligen inte sĂ„ lĂ„ngt borta. Vi har i dag bara sett början pĂ„ utvecklingen med leasinglösningar, delade fordon och fleet-upplĂ€gg. Vi fĂ„r se vad som tar fart först. Sedan har vi ocksĂ„ hela omrĂ„det med hĂ€lsa och sjukdom dĂ€r vi vill vara med och utveckla nytt.

PÄ vilket sÀtt kommer annars kunderna att mÀrka att Trygg-Hansa ingÄr i en ny Àgarkonstellation? 

— Det kommer att mĂ€rkas nĂ€r det gĂ€ller vĂ„ra produkter: Tryg Ă€r lite snabbare Ă€n oss nĂ€r det gĂ€ller utveckling och att driva innovation. Redan i dag finns en del av den snabbheten och innovationstanken i Moderna och jag hoppas pĂ„ att vi nu ska kunna fĂ„ en bra mix av det lilla bolagets snabbrörlighet och det stora bolagets styrka.

— Tryg har ocksĂ„ ett starkt samhĂ€llsengagemang och vill att Trygg-Hansa ska vara en engagerad samhĂ€llsaktör. Det Ă€r vi pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt redan i dag. Vi har jobbat med vattensĂ€kerhet sedan 50-talet genom vĂ„r satsning pĂ„ livbojar och genom sommarsimskolor för barn. VĂ„rt andra fokusomrĂ„de Ă€r psykisk ohĂ€lsa bland unga dĂ€r vi inom kort lanserar en utbildning i psykisk hĂ€lsa i högstadiet som en del i vĂ„rt samarbete inom Avicii Arena. Psykisk ohĂ€lsa bland unga har en naturlig koppling till vĂ„ra barnförsĂ€kringar, och vi ser att det Ă€r ett vĂ€xande problem i samhĂ€llet.

— Vi vet ocksĂ„ att vĂ„rt samhĂ€llsengagemang skapar stolthet bland vĂ„ra medarbetare. Jag har nog aldrig fĂ„tt sĂ„ mĂ„nga mejl internt som nĂ€r vi gick ut och berĂ€ttade om satsningen pĂ„ Avicii Arena och vĂ„rt initiativ för att förebygga den psykiska ohĂ€lsan bland unga.

GÄr det att uttala nÄgot konkret mÄl för Trygg-Hansa efter samgÄendet? 

— Nej, inte Ă€n. Vi har en vision, men vi har inte kommit tillrĂ€ckligt lĂ„ngt Ă€nnu, sĂ„ det fĂ„r vi Ă„terkomma till lite lĂ€ngre fram. Men helt klart Ă€r att vi ska vĂ€xa. SakförsĂ€kring Ă€r en ganska mogen bransch dĂ€r produkter och tjĂ€nster Ă€r rĂ€tt lika. Vill man vĂ€xa handlar det om att vara kreativ pĂ„ produktomrĂ„det och anvĂ€nda sig av nya distributionskanaler. Jag tror pĂ„ att hitta nya distributionsmöjligheter genom partnerskap. Inom bilsektorn har det arbetats med partnerskap lĂ€nge men jag tror ocksĂ„ att det finns nya omrĂ„den dĂ€r man kan hitta liknande möjligheter till samarbete.

— Trygg-Hansa har tidigare över tid tappat marknadsandelar. Det ska vi vĂ€nda. Redan nu börjar vi se effekterna av det arbete vi har bedrivit för att fĂ„ till en tillvĂ€xt i verksamheten. Ambitionen Ă€r nu att fĂ„ fart pĂ„ tillvĂ€xten pĂ„ allvar. Det i sig tror jag ocksĂ„ skapar ett ytterligare engagemang internt.

Trygg-Hansa har lÀnge varit ett av de mest lönsamma bolagen pÄ den svenska marknaden. Vad tÀnker du om möjligheten att kunna behÄlla den positionen, samtidigt som ni satsar pÄ tillvÀxt? 

— Trygg-Hansa kommer att fortsĂ€tta att ha en vĂ€ldigt god marginal. Det handlar bland annat om vĂ„r tekniska kompetens dĂ€r vĂ„ra medarbetare Ă€r fantastiskt duktiga pĂ„ att göra ett genomtĂ€nkt riskurval. Jag hoppas och tror att vi ska kunna fortsĂ€tta att ha en god nivĂ„ pĂ„ lönsamheten framöver!

VarumÀrket Trygg-Hansa har lÀnge varit Àgt av SEB. I samband med affÀren har nu Tryg förvÀrvat Àven varumÀrket. GÄr det att sÀga vad det kostade, och vad det betyder att varumÀrket nu finns i koncernen? 

— I det korta perspektivet har det inte sĂ„ stor betydelse. FrĂ„n Trygs sida ville man ha tillgĂ„ng till varumĂ€rket och nu har man fri dispositionsrĂ€tt över det. Jag tror att förutsĂ€ttningarna och köpeskillingen för försĂ€ljningen av varumĂ€rket finns reglerat i ett gammalt avtal, men det Ă€r inget jag kĂ€nner till i detalj.

Du har tidigare nÀmnt att digitaliseringen av försÀkringsbranschen gÄtt lÄngsammare Àn exempelvis resebranschen, dÀr du har lÄng erfarenhet, pÄ grund av att förÀndringstrycket har varit lÀgre. Vad Àr dina tankar nu om hur snabbt branschen och Trygg-Hansa borde digitaliseras? 

— År 2016 talade jag pĂ„ en konferens anordnad av DI och jag var vĂ€l lite kaxig nĂ€r jag pĂ„stod det. Om jag ser pĂ„ vĂ„r utveckling sedan dess sĂ„ har det hĂ€nt vĂ€ldigt mycket. Jag uppfattar det som att vi i dag ligger ganska lĂ„ngt framme i Sverige nĂ€r det gĂ€ller digitalisering i försĂ€kringsbranschen, inte minst nĂ€r det gĂ€ller kundgrĂ€nssnittet pĂ„ privatmarknaden och för smĂ„företag. Det ser lite annorlunda ut nĂ€r det gĂ€ller efterfrĂ„gan frĂ„n andra typer av kunder, exempelvis inom industriförsĂ€kring och kommunikationen med mĂ€klarkanalen. Men vi kommer att fortsĂ€tta vĂ„r digitaliseringsresa.

— Det Ă€r ocksĂ„ uppenbart att digitaliseringen kommer att krĂ€va en förenkling av vissa produkter. Om vi ska kunna digitalisera skadeprocessen helt och hĂ„llet fĂ„r det inte finnas för mĂ„nga undantag i villkoren, dĂ„ fungerar inte kundkommunikationen som den ska. Vi behöver arbeta igenom produkterna i grunden för att kunna ta nĂ€sta steg pĂ„ digitaliseringen.

— PĂ„ sĂ„ vis pĂ„minner det om hur resebranschen har agerat. DĂ€r byggde man tidigare systemen för att de skulle vara logiska för en försĂ€ljare som talade med en kund om resan. NĂ€r kunden sedan sjĂ€lv skulle hantera allt digitalt fungerade det inte att processerna sĂ„g likadana ut. Vi behöver göra samma resa inom försĂ€kring.

Hur ser du pÄ risken att ni blir omsprungna av aktörer som Àr born digital och kan erbjuda mer snabbfotade och kundanpassade lösningar? 

— De aktörer som har dykt upp pĂ„ marknaden har hittills inte fĂ„tt nĂ„got vĂ€ldigt stort genomslag pĂ„ marknaden. Det Ă€r inte sĂ„ lĂ€tt att göra försĂ€kring utan att vara försĂ€kring, Ă€ven om man tar in ett stort kapital. Men vi Ă€r absolut intresserade av att samarbeta med digitala bolag. Tryg har haft en lösning dĂ€r man har skapat ett ”digitalt campus” med externa bolag i sina lokaler. Vi kan kanske inspireras av hur de har agerat pĂ„ det omrĂ„det, sĂ€ger Mats Dahlquist till Sak & Liv.

Om Mats Dahlquist

Mats Dahlquist Ă€r född 1966 och har — innan han kom till försĂ€kringsbranschen — arbetat under mĂ„nga Ă„r resebranschen. Under 13 Ă„r vad han anstĂ€lld vid Fritidsresor dĂ€r han bland annat ansvarade för strategisk marknadsföring och i flera Ă„r var han VD för Kuoni Nordic AB som bland annat driver Apollo Resor.

År 2016 kom han till Trygg-Hansa som marknad- och kommunikationsdirektör. Han utnĂ€mndes till VD för Trygg-Hansa i december 2018 och hade dĂ„ haft rollen som tf VD sedan augusti 2018. I april i Ă„r meddelades att han kommer att fortsĂ€tta som VD för Trygg-Hansa Ă€ven efter Trygs förvĂ€rv och samgĂ„endet med Moderna FörsĂ€kringar. Som en del av uppdraget som VD för Trygg-Hansa sitter han med i styrelserna för Svensk FörsĂ€kring och FörsĂ€kringsbranschens Arbetsgivareorganisation.

Om Tryg och Trygg-Hansa-affÀren

I oktober förra Ă„ret lĂ€mnade danska Tryg och kanadensiska Intact ett indikativt bud pĂ„ hela den brittiska RSA-koncernen. Ett formellt bud pĂ„ 7,2 miljarder GBP — motsvarande 84 miljarder SEK — lĂ€mnades till RSA under november och godkĂ€ndes vid en extra bolagsstĂ€mma i RSA. Efter en nyemission i Tryg pĂ„ 37 miljarder DKK, och efter att nödvĂ€ndiga tillstĂ„nd för förvĂ€rvet inhĂ€mtats, genomfördes förvĂ€rvet den 1 juni i Ă„r. Fortfarande Ă€r Trygg-Hansa formellt en del av danska Codan som Ă€gs gemensamt av Intact och Tryg. I samband med att Codan Danmark under vĂ„ren 2022 tas över av danska Alm Brand kommer Trygg-Hansa att ingĂ„ direkt i Tryg-koncernen och ocksĂ„ gĂ„ samman med Moderna FörsĂ€kringars organisation. VarumĂ€rket för den nya organisationen kommer Ă€ven fortsĂ€ttningsvis att vara Trygg-Hansa medan varumĂ€rket Moderna FörsĂ€kringar försvinner frĂ„n marknaden. Formellt fungerar Trygg-Hansa i dag som en filial för danska Codan och kommer framöver att vara en filial för Tryg.

Vilket online casino ger dig den bÀsta vÀlkomstbonusen?

Posted on juli 1, 2023 by - Annons

Att spela pÄ online casinon kan vara en spÀnnande och underhÄllande upplevelse för dig som vill ha ett roligt tidsfördriv i tv-soffan eller pÄ bussen till jobbet. Med de mÄnga breda spelutbud som erbjuds pÄ online casinon idag Àr det inte konstigt att allt fler svenskar Àr nyfikna pÄ att testa lyckan med slots eller live casino-spel. NÀr du vÀljer var du ska spela Àr en av de mest avgörande faktorerna vilket online casino som erbjuder den bÀsta vÀlkomstbonusen. HÀr gÄr vi igenom vad du behöver tÀnka pÄ nÀr du vÀljer online casino och hur vÀlkomstbonusar fungerar.

Vad Àr en vÀlkomstbonus?

VÀlkomstbonusar Àr engÄngserbjudanden som nya spelare pÄ ett casino kan ta del av. Det Àr vanligt att casinon erbjuder olika typer av vÀlkomstbonusar och det kan vara viktigt att förstÄ hur de olika typerna fungerar. HÀr Àr nÄgra av de vanligaste typerna av vÀlkomstbonusar:

  • Bonus som matchar din insĂ€ttning
  • Free spins pĂ„ en eller flera utvalda slotspel
  • En specifik summa att spela för pĂ„ casinots bettingsida

En vanlig form av vĂ€lkomstbonus Ă€r en matchningsbonus eller insĂ€ttningsbonus. Denna form innebĂ€r att casinot matchar hela eller delar av din första insĂ€ttning pĂ„ spelkontot. Casinot kan till exempel erbjuda en 100 % insĂ€ttningsbonus upp till 100 kr – du fĂ„r alltsĂ„ 100 kr extra att spela för om du sĂ€tter in 100 kr pĂ„ spelkontot.

Free spins pÄ svenska casinon

En annan vanlig vÀlkomstbonus Àr free spins som Àr gratissnurr som du kan anvÀnda pÄ utvalda spelautomater pÄ ett casino online. I mÄnga fall nÀr vÀlkomstbonusen bestÄr av free spins fÄr du 50 eller 100 free spins nÀr du gör din första insÀttning. Genom att anvÀnda dessa gratissnurr kan du spela pÄ de utvalda spelautomaterna och har chansen att vinna riktiga pengar utan att riskera dina egna pengar.

Hur man hittar casinot med den bÀsta vÀlkomstbonusen?

NÀr du letar efter det bÀsta online casinot med den bÀsta vÀlkomstbonusen finns det ett par saker du bör fokusera pÄ. Först och frÀmst Àr det viktigt att vÀlja ett casino som Àr sÀkert och pÄlitligt. Se till att casinot har en svensk spellicens frÄn Spelinspektionen för att garantera att casinot följer svenska lagar.

NÄgot annat som Àr lika viktigt nÀr det kommer till vÀlkomstbonusar Àr att ha koll pÄ vilka villkor och regler som gÀller för bonusen. Var sÀrskilt uppmÀrksam pÄ eventuella omsÀttningskrav. Detta Àr villkor som krÀver att du spelar för dina bonuspengar ett visst antal gÄnger innan de kan tas ut som riktiga pengar.

Det Àr ocksÄ viktigt att kÀnna till eventuella tidsbegrÀnsningar du har för att utnyttja bonusen.

LÀs om olika casinon innan du vÀljer

Att lÀsa recensioner och jÀmföra olika online casinon Àr ett smidigt sÀtt att hitta rÀtt casino för dig. I recensionerna kan du lÀsa om casinots spelutbud och vilka betalmetoder de anvÀnder. Du kan Àven se hur bra casinot fungerar pÄ mobilen, vilket Àr extra viktigt om du har tÀnkt spela nÀr du Àr ute pÄ sprÄng. FörsÀkra dig om att casinot har den typ av spel du vill spela och att de har en riktigt spellicens innan du skapar ett spelkonto hos dem.

Spela ansvarsfullt

NÀr du har hittat ett online casino med en bra vÀlkomstbonus som passar dig kan du ta del av bonusen och börja spela. Kom bara ihÄg att casinospelande Àr en form av underhÄllning och inte en stabil inkomstkÀlla. Det Àr viktigt att spela ansvarsfullt och att aldrig spela om pengar du inte har rÄd att förlora. Onlinecasinon kan vara vÀldigt roliga sÄ lÀnge du vet var dina grÀnser gÄr, rent ekonomiskt.

SÀtt upp spelgrÀnser i casinot sÄ att du inte kan sÀtta in eller spela för mer Àn en viss summa. AnvÀnd casinots egna funktioner för att sÀkerstÀlla att du inte rÄkar spela för mycket. Det finns gott om slots och andra spel dÀr du kan spela för bara ett par ören i taget och njuta av spelet utan att riskera att förlora stora summor.

Hur du hittar det perfekta slotspelet?

Innan du skapar ett konto pÄ ett casino kan du ofta utforska spelutbudet och testa de olika spelen gratis. NÀstan alla slots har idag ett demolÀge som lÄter dig spela spelet för lÄtsaspengar sÄ att du kan se om spelet kÀnns rÀtt för dig och om du tycker att det Àr kul att spela. I demolÀget Àr oftast alla funktioner aktiverade sÄ att du fÄr en full förstÄelse av hur spelet fungerar och kan testa spelet fullt ut, utan att spela för riktiga pengar. De mÄnga slotspelen skiljer sig nÀr det kommer till tema, grafik, ljud och vinstformer, sÄ det Àr vÀrt att lÀgga lite tid pÄ att testa olika varianter innan man börjar spela pÄ riktigt.

”LF kan vara en smart kombination av att vara lokal i en digital vĂ€rld”

Posted on juni 1, 2022 by - AllmÀnt

”Vi kan vara den smarta kombinationen av att vara lokal i den digitala vĂ€rlden”. Det sĂ€ger LFAB:s nya styrelseordförande Maria Engholm i en intervju med Sak & Liv om LĂ€nsförsĂ€kringars styrkor och framtida utmaningar. 

Som framgĂ„r i artikel pĂ„ annan plats har bolagsstĂ€mman utsett Maria Engholm att eftertrĂ€da Caesar Åfors som ordförande i LĂ€nsförsĂ€kringar AB.

Grattis till ditt nya uppdrag som ordförande i styrelsen för LĂ€nsförsĂ€kringar AB — en av de mest centrala styrelseposterna inom svensk försĂ€kring! Även om du har suttit som styrelseordförande i LĂ€nsförsĂ€kringar Dalarna och i styrelsen för LĂ€nsförsĂ€kringar AB under ett antal Ă„r, sĂ„ Ă€r det förstĂ„s viss skillnad att gĂ„ in som ordförande i det gemensamt Ă€gda bolaget i Sveriges ledande försĂ€kringsgrupp.

— Tack för det! Ja, som du sĂ€ger har jag funnits med i LĂ€nsförsĂ€kringargruppen under mĂ„nga Ă„r, framförallt som ledamot i styrelsen för Dalarnas FörsĂ€kringsbolag dĂ€r jag Ă€ven har varit vice ordförande och ordförande. Jag har ocksĂ„ arbetat relativt lĂ„ng tid i de gemensamma bolagen dĂ€r jag suttit i styrelsen för forskningsstiftelsen och banken och varit vice ordförande i flera Ă„r i LĂ€nsförsĂ€kringar AB. Det ger en god insikt i vĂ„ra gemensamma utmaningar och en förstĂ„else för de Ă„tgĂ€rder man mĂ„ste vidta för att utvecklas i takt med omvĂ€rlden, framförallt nĂ€r det gĂ€ller den digitala omstĂ€llning som vi befinner oss i.

Vem Àr Maria Engholm? 

— Jag Ă€r en dalkulla, 55 Ă„r, och har arbetat inom diverse olika branscher. Jag Ă€r civilekonom och har ocksĂ„ en teknisk bakgrund, och har under de senaste drygt tio Ă„ren arbetat inom HSB.

PÄ vilket sÀtt skulle du sÀga att du Àr en bra styrelseordförande för LÀnsförsÀkringar AB? 

— Jag ser mig sjĂ€lv som en lagspelare och tror att de som har jobbat med mig skulle trycka pĂ„ att jag har mycket energi och stort engagemang i det jag gör — och att jag Ă€r uthĂ„llig. Detta i kombination med att jag har god insikt om vĂ„ra utmaningar och om behovet av balans i verksamheten gör att jag kĂ€nner mig trygg i den hĂ€r rollen.

Vad tÀnker du att du skulle behöva bli Ànnu bÀttre i din roll som ordförande? 

— Det finns anledning att vara ödmjuk och lyfta fram att man stĂ€ndigt behöver utvecklas pĂ„ alla omrĂ„den som ledare. Men det Ă€r alltid ett lagarbete, vi Ă€r ett lag i styrelsen som utsetts av vĂ„ra Ă€gare för att styra och förverkliga mĂ„l och visioner för LFAB.

Vad Àr LÀnsförsÀkringar bra pÄ i dag?

— Vi Ă€r bra pĂ„ att vara nĂ€ra kunden; att ligga nĂ€ra kundens egen utvecklingsresa och de förĂ€ndringar som man möter vid olika tidpunkter i livet. Den nĂ€rheten i kombination med den kunskap och den kompetens som finns bĂ„de i vĂ„ra lĂ€nsbolag och i vĂ„ra gemensamma bolag tror jag föder den framgĂ„ngen som vi ser i dag och som vi ska utveckla framöver.

Och vad behöver LĂ€nsförsĂ€kringar framförallt bli bĂ€ttre pĂ„ i framtiden? Du nĂ€mnde den digitala omstĂ€llningen — finns det andra saker som du ser som avgörande? 

— Man behöver nog börja i precis den trĂ„den. I dagens vĂ€rld vĂ€ljer individen sjĂ€lv var och hur man ska kontakta ett bolag. Den stora utmaningen för oss Ă€r att vara enkla och attraktiva och samtidigt klara av alla regler som krĂ€vs för den branschen vi agerar inom. Sedan behöver det kombineras med kostnadseffektivitet och att vi hela tiden fortsĂ€tta att utvecklas. I det arbetet utgĂ„r vi frĂ„n vĂ„r federation med 23 lĂ€nsförsĂ€kringsbolag som har bestĂ€mt sig för att arbeta gemensamt inom vissa omrĂ„den. Det kommer att bli mycket intressant att vara med och utveckla vĂ„r verksamhet framĂ„t sĂ„ att vi fortsĂ€tter att vara attraktiva för vĂ„ra kunder.

Du Äterkommer till LÀnsförsÀkringars utmaning med digitaliseringen. Kan det ligga en konflikt i att bÄde satsa stort digitalt och att behÄlla en lokal nÀrvaro?

— Nu ser jag inte det som en konflikt, utan snarare som en möjlig och önskvĂ€rd kombination — dĂ€r vi har en unik möjlighet att erbjuda det vi har. Vi kan vara den smarta kombinationen av att vara lokal i den digitala vĂ€rlden.

— En annan frĂ„ga som Ă€r betydelsefull Ă€r att vi Ă€ven i framtiden behöver vara bra pĂ„ att vĂ„rda vĂ„rt varumĂ€rke för att visa att vi Ă€r en attraktiv arbetsgivare. Det Ă€r viktigt för att locka kompetent personal. Ytterligare ett perspektiv Ă€r att vi och vĂ„ra kunder stĂ„r inför en förĂ€ndrad omvĂ€rld med ökade rĂ€ntor och stigande kostnader för drivmedel och mat. Vad kommer allt detta att betyda för invĂ„narna i Sverige? Vi har ett förĂ€ndrat lĂ€ge nu och ska vi fortsĂ€tta att vara framgĂ„ngsrika mĂ„ste vi reflektera över hur den förĂ€ndringen pĂ„verkar vĂ„ra kunder och vĂ„r verksamhet

Till vardags arbetar du som VD för HSB MÀlardalarna. Precis som LÀnsförsÀkringar Àr HSB en medlemsÀgd organisation med regionala sjÀlvstÀndiga enheter. Vilka likheter och skillnader ser du mellan de bÄda organisationerna? 

— HSB Ă€r en kooperation. Det som Ă€r likheter Ă€r givetvis att vĂ„ra medlemmar/kunder Ă€ger verksamheten. I HSB:s fall Ă€r det vĂ„ra medlemmar som Ă€ger oss. LĂ€nsförsĂ€kringar Ă€gs av sina sakförsĂ€kringskunder. Den stora olikheten Ă€r naturligtvis branscherna i sig. HSB handlar om fastigheter och boende medan LĂ€nsförsĂ€kringar gĂ€ller trygghet i form av försĂ€kring, bank och liv.

— VĂ€rdegrundsmĂ€ssigt har vi stora likheter och det finns ocksĂ„ en vilja i bĂ„da organisationerna att arbeta tillsammans. Jag tror ocksĂ„ att man inom HSB och LĂ€nsförsĂ€kringar delar en viss frustration över att förĂ€ndringstakten Ă€r sĂ„ hög och att inte alla gĂ„r i takt, samtidigt som det Ă€r viktigt att ha förankringen i organisationen. DĂ€r Ă€r utmaningen att klara av att förankra förĂ€ndringarna pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt i alla led.

Det finns sÀkert de som förknippar HSB-rörelsen mer med ett rörelsebolag som Folksam Àn med LÀnsförsÀkringar. Vad kan du sÀga till dem om varför du har engagerat dig pÄ styrelsenivÄ i LÀnsförsÀkringar? 

— Mitt engagemang i LĂ€nsförsĂ€kringar fanns lĂ„ngt innan jag blev anstĂ€lld i HSB-vĂ€rlden, sĂ„ det var en given förutsĂ€ttning nĂ€r jag började pĂ„ HSB.

Har du sjÀlv försÀkringar Àven i nÄgot annat bolag Àn LÀnsförsÀkringar? 

— Jag har tidigare haft en barnförsĂ€kring i ett annat bolag, men det var vĂ€l tio Ă„r sedan. I dag Ă€r jag helkund i Dalarnas FörsĂ€kringsbolag — och en stolt sĂ„dan. UtifrĂ„n ett Dalarna-perspektiv Ă€r jag vĂ€ldigt stolt över att dalmasar och dalkullor i sĂ„ hög grad vĂ€ljer att vara vĂ„ra kunder!

BÄde inom HSB och i LÀnsförsÀkringars konkurrent Dina FörsÀkringar har det under senare tid skett flera samgÄenden mellan regionala organisationer. Din egen verksamhet i HSB, HSB MÀlardalarna, Àr till exempel resultatet av en fusion mellan HSB Dalarna och HSB MÀlardalarna. Kan det i ett lÀngre perspektiv finnas behov av ytterligare samgÄenden Àven inom LÀnsförsÀkringar? 

— Om man tittar pĂ„ hur vĂ„ra 23 lĂ€nsförsĂ€kringsbolags resultat- och balansrĂ€kningar ser ut sĂ„ finns inget ekonomiskt incitament, alla levererar ett starkt resultat och har goda finanser. Att vi genomförde en fusion mellan HSB Dalarna och HSB MĂ€lardalen handlade om att vi sĂ„g att vi var för smĂ„ för att kunna fortsĂ€tta med bland annat den digitala utvecklingen. De lokalt kundĂ€gda lĂ€nsförsĂ€kringsbolagen Ă€r sĂ„ mycket starkare i sig, och har ocksĂ„ stora möjligheter att hjĂ€lpa varandra utan att slĂ„ ihop bolagen. I och med att de lokalt kundĂ€gda lĂ€nsförsĂ€kringsbolagen tillsammans Ă€ger LĂ€nsförsĂ€kringar AB skapar vi förutsĂ€ttningar för hela gruppen med gemensam utveckling, service och vissa affĂ€rer. Det Ă€r vĂ„rt sĂ€tt att arbeta gemensamt och samtidigt vĂ€rna den lokala verksamheten i lĂ€nsförsĂ€kringsbolagen. Om det ska ske fusioner i framtiden Ă€r det nĂ„got som mĂ„ste komma underifrĂ„n och inifrĂ„n. Men det Ă€r absolut ingen frĂ„ga som drivs inom LĂ€nsförsĂ€kringar i dag.

Det brukar heta att en styrelses frÀmsta uppgift Àr att tillsÀtta rÀtt VD. I februari entledigade styrelsen den dÄvarande VD:n och har nu inlett en rekryteringsprocess. Hur ligger ni till nÀr det gÀller tillsÀttandet av en ordinarie VD för LÀnsförsÀkringar AB? 

— Styrelsen har pĂ„börjat rekryteringsprocessen. Arbetet inleds med att faststĂ€lla kravprofil som efter sommaren lĂ€gger grunden för fortsatta steg i rekryteringsprocessen.

Hur kommer den kravprofilen att se ut?

— Jag vill inte föregripa nĂ„got utan vill gĂ€rna att styrelsen jobbar igenom processen tillsammans. NĂ€r vi har arbetat fĂ€rdigt med kravprofilen rĂ€knar jag med att vi kommer att kommunicera det Ă€ven externt.

MĂ„nga blev överraskade nĂ€r styrelsen fattade beslut i februari om att entlediga den dĂ„varande VD:n. DĂ„ sades att bakgrunden till beslutet var olika syn pĂ„ styrningsfrĂ„gor. Är det nĂ„got ytterligare som du tĂ€nker att man kan kommentera kring varför styrelsen bedömde att det behövdes en ny ledare för bolaget? 

— De erfarenheter som styrelsen har tagit med sig i den processen i vĂ„ras Ă€r viktiga i vĂ„rt fortsatta arbete med att hitta en ny VD för LFAB. Vi tar med oss allt det nĂ€r vi blickar framĂ„t i rekryteringen av en ny VD.

Om du avslutningsvis ska sÀga nÄgot om varför man ska bli kund hos LÀnsförsÀkringar. Vad Àr anledningen till att man ska teckna en försÀkring eller ha sitt sparande hos er?

— DĂ€r kan jag kan bara gĂ„ till mig sjĂ€lv. Jag Ă€r kund i LĂ€nsförsĂ€kringar för att jag kĂ€nner att nĂ€r det brinner och brandkĂ„ren kommer ut — och LĂ€nsförsĂ€kringars representanter redan finns pĂ„ plats — dĂ„ kĂ€nner jag en otrolig trygghet i att jag Ă€r kund i Dalarnas försĂ€kringsbolag. NĂ€r det uppstĂ„r en situation och man Ă€r hjĂ€lplös, dĂ„ finns LĂ€nsförsĂ€kringar pĂ„ plats lokalt — nĂ€ra och kompetenta, sĂ€ger Maria Engholm till Sak & Liv.

Online Casino med casino bet i Sverige vs. resten av Skandinavien

Posted on februari 16, 2022 by - Annons

Om du vill göra ett casino bet, dÄ spelar det ibland roll var du befinner dig. I mÄnga fall Àr det olika regler i Sverige, Finland, Norge och Danmark. Hur reglerna skiljer sig mellan lÀnderna kontra ser likadana ut tar vi en nÀrmare till pÄ i den hÀr artikeln.

Det Àr lagligt att spela casino pÄ nÀtet i Finland

Att lÀgga en casino bet Àr helt lagligt i Finland, oavsett om aktören Àgs av finska staten eller om de har sin bas i Malta. Men lagstiftningen Àr dock lite krÄnglig. Det finska styret vill nÀmligen ha ett nationellt monopol för spel, men Àn sÄ lÀnge gÄr inte EU med pÄ det. 

Den finska regeringen kÀmpar alltsÄ med nÀbbar och klor för att alla online casino-aktörer i Finland ska tvingas ge hela eller delar av överskottet tillbaka till finska befolkningen. Finska regeringen vill ha det ungefÀr som Sverige hade det tidigare, innan vi öppnade upp spelmarknaden för utlÀndska aktörer.

Men hur blir det, kommer Finland fÄ sitt online casino-monopol? 

Nej, mycket talar för att det inte fÄr det pÄ grund av EU:s konkurrenslagstiftning.

Norska staten vill ocksÄ ha en form av monopol för online casinon

Den norska staten vill reglera den inhemska spelmarknaden, och det rejÀlt. De försöker nÀmligen blockera alla utlÀndska spelsidor med hjÀlp av DNS-teknik, och den norska staten har Àven satt press pÄ bankerna för att de ska vara tvungna att avbryta transaktioner till utlÀndska spelbolag.

Norge har dock ett eget spelmonopol och erbjuder dÀr speltjÀnster via bland annat Norsk Tipping. 

Men gÄr det att spela pÄ utlÀndska casinon i Norge? 

JodÄ, det gÄr bra.

Det finns nÀmligen betaltjÀnster som gör att du kan undgÄ statens blockeringar av utlÀndska online-casinon. Men vÀrt att tÀnka pÄ Àr att du behöver betala skatt pÄ dina vinster om du spelar pÄ utlÀndska casinon i Norge, och du behöver ocksÄ ha vissa tekniska kunskaper för att ens komma Ät den utlÀndska casinosidorna.

I Sverige behövs svensk licens som frÄn Spelinspektionen

Alla casino-aktörer som marknadsför sig mot svenskar mÄste ha svensk spellicens. NÀr du som svensk spelar pÄ ett online casino med svensk licens har du rÀtt att fÄ dina vinster utbetalda utan att behöva skatta för dem. 

Du spelar Àven sÀkrare dÄ den svenska spellicensen fungerar som en sorts kvalitetsmÀrkning som sorterar bort online-casinon som inte sköter sig. Bonusarna har dock blivit sÀmre, dÄ det numera Àr maximalt en bonus per spelare och licens som gÀller för personer som vill spela pÄ online casinon med svensk licens.

Svenskar fÄr Àven spela pÄ casinon utan svensk spellicens, men dÄ mÄste man skatta för sina vinster. En tydlig fördel med att spela pÄ casinon utan svensk licens Àr att du i regel fÄr betydligt bÀttre bonusar och vÀlkomsterbjudanden.

Danmark har ocksÄ en nationell spellicens

Danmark var till och med före Sverige nÀr det kom till att erbjuda casinospel med nationell licens. I Danmark mÄste du nÀmligen anvÀnda dig av nemID (danskarnas Bank-ID) för att logga in pÄ casinot, som i sin tur ska vara godkÀnt av en statlig myndighet.

I Danmark Àr det Spelmyndigheten kontrollerar online casino-aktörerna i stÀllet för Spelinspektionen som hÄller koll pÄ den svenska spelmarknaden. 

En bra sak som Spelmyndigheten i Danmark beslutat om Àr att omsÀttningskravet för en bonus aldrig för ligga pÄ mer Àn 10x, vilket Àr en regel som borde införas Àven i Sverige. 

Hur förÀndras spelbranschen i Skandinavien?

Som Streamat.se förtydligar tar casinobranschen och spelbranschen efter varandra, bland annat nÀr det kommer till casino bonusar. Det ska bli spÀnnande att se hur det utvecklar sig i Sverige och resten av Skandinavien nÀr det kommer till sÄvÀl spelutbudet som spelens innehÄll. 

Kanske blir det sÄ att funktioner som e-sportare uppskattar, sÄsom ett snabbt tempo och lagspel kommer att bli stort inom casinobranschen? Och utöver det, vilket land kommer att ligga i framkant nÀr det kommer till att erbjuda dessa nya typer av (förhoppningsvis mer engagerande) casinospel?

Eventuellt blir det Sverige, som i vÄr tur har mÄnga kÀnda casino-speltillverkare sÄsom exempelvis NetEnt Casino.

”Dynamiska finansiella marknader Ă€r en förutsĂ€ttning för tillvĂ€xt”

Posted on maj 19, 2022 by - Förmedling

Den fria vĂ€rldens ekonomier mĂ„ste se till att vara sĂ„ ledande att auktoritĂ€ra regimer — som Kina och Ryssland — tvingas att förhĂ„lla sig till den fria vĂ€rldens rĂ€ttsordning istĂ€llet för tvĂ€rtom. Det skriver SFM:s ordförande Gunnar Hökmark i ett inlĂ€gg bland annat apropĂ„ det pĂ„gĂ„ende kriget i Ukraina. Han pĂ„pekar att försĂ€kringsmarknaden Ă€r en del av de finansiella marknaderna och lyfter fram SFM:s insatser för att öka dynamiken pĂ„ marknaden och bidra till en utveckling som leder till högre kvalitet och trovĂ€rdighet. 

I alla tider har dynamiska finansiella marknader varit en förutsÀttning för nytt företagande, tillvÀxt och innovationer som avgjort vilka ekonomier som varit de ledande.

Det Àr lÀtt att se betydelsen av detta i de utmaningar som idag möter oss i form av Ryssland och Kina eller den globala vÀxthuseffekten. Rysslands krig i Ukraina Àr ett brutalt exempel pÄ en bister verklighet.

Å ena sidan ser vi den geopolitiska konflikten och kraftmĂ€tningen mellan den fria vĂ€rlden och de auktoritĂ€ra regimerna. Den kinesiska diktaturen ser sin ekonomiska styrka som ett led i sin makt gentemot omvĂ€rlden. Den fria vĂ€rldens ekonomier mĂ„ste se till att med tillvĂ€xt, investeringar och innovationer — och lönsamhet — vara sĂ„ ledande att Kina, liksom Ryssland, tvingas att förhĂ„lla sig till den fria vĂ€rldens rĂ€ttsordning istĂ€llet för tvĂ€rtom.

Å andra sidan ser vi hur klimatomstĂ€llningen kan fĂ„ en geopolitisk betydelse genom att fossila brĂ€nslen fĂ„r stanna i jorden samtidigt som nya teknologier inom transporter, kommunikation, flyg och industriella processer vĂ€xer fram. Det handlar om digitalisering och utveckling av artificiell intelligens samt en ny vĂ„g av elektrifiering. Det krĂ€ver riskvilligt kapital, finansiella marknader som kan balansera och utjĂ€mna risker för att pĂ„ det viset pĂ„ en gĂ„ng slĂ„ vakt om bĂ„de det nya och det gamla.

Det kan synas vara ett lÄngt steg att gÄ frÄn den globala perspektiven till den svenska försÀkringsmarknaden. Men till syvende och sist Àr det de stora perspektiven de finansiella marknader handlar om. Att analysera risk, ta risk och sprida risk i en förÀnderlig och osÀker vÀrld. Det Àr i detta stora perspektiv som ocksÄ försÀkringsförmedling ska ses. Den binder samman olika verksamheter pÄ de finansiella marknaderna, frÄn olika sparformer och investeringar till balanseringen av risker.

Den svenska försÀkringsmarknaden gynnas av den konkurrens som förmedling av försÀkringar utvecklar. Det Àr uppenbart att utan försÀkringsförmedling skulle den svenska marknaden ha fÀrre aktörer, mindre konkurrens och dÀrmed högre premier för försÀkringstagare. Och mindre av ekonomisk dynamik.

Finansinspektionens analyser kring den svenska försÀkringsmarknaden visade att konkurrensen gett lÀgre försÀkringsavgifter. Konkurrensen pressar priser och kostnader över hela linjen. Samma konkurrens pÄverkar sjÀlvfallet premier liksom utvecklingen av nya produkter med de konsekvenser det har för ekonomin i sin helhet och för den enskilde konsumenten.

Det Àr dags att bÄde det större perspektivet pÄ ekonomins utveckling och det mindre pÄ den enskildes nytta fÄr pÄverka synen pÄ försÀkringsförmedling.

En billigare distribution ger ökad konkurrens, det blir lÀttare för nya konkurrenter att komma ut pÄ den svenska marknaden. Konkurrens innebÀr att försÀkringserbjudandet nÄr fler mÀnniskor i det svenska samhÀllet som dÀrmed blir mer stabilt. PÄ individnivÄ innebÀr det att den enskilde personen eller det nya företagandet fÄr ett effektivare erbjudande.

Det Àr nÀmligen möjligheten att utveckla erbjudanden och produkter som Àr anpassade till mÄnga olika behov och till den enskildes sÀrskilda krav som leder till större trygghet och en bÀttre fungerande ekonomi i sin helhet. Ju bÀttre differentiering till en komplex verklighet vi kan uppnÄ desto bÀttre fungerar försÀkringar, bÄde vad gÀller rÀtt premie och rÀtt skadehantering.

Det Àr det nya SFM:s uppgift att med alla sina verksamheter följa och driva denna debatt för att pÄverka den med kunskaper och analys frÄn verkligheten. Men vi gör mer Àn sÄ.

Genom utvecklingen av InsureSec, som nu tar nya steg mot ökad kvalitet och en strÀvan att anpassa tester och kvalitetskontroll till mÄngfalden av behov ser vi till att förmedlarmarknaden stÄr under en stÀndig utveckling mot högre kvalitet och hög trovÀrdighet.

Genom InsureEd ser vi till att det finns en utbildning som kan vara hela finansmarknadens med rötterna i förmedling och försÀkringar men med en bredd som nÄr vidare.

För Sverige behöver effektiva finansiella marknader som ger innovationer och trygghet pÄ samma gÄng.

Gunnar Hökmark
Gunnar Hökmark Àr ordförande i Svenska FörsÀkringsförmedlares förening och tidigare Europaparlamentariker

Nicklas Larsen: Jag lÀngtar tills samgÄendet Àr i hamn!

Posted on november 22, 2021 by - Sak

”Jag lĂ€ngtar verkligen tills samgĂ„endet mellan Moderna och Trygg-Hansa Ă€r i hamn sĂ„ att vi kan rikta all energi framĂ„t!”  Det sĂ€ger Moderna FörsĂ€kringars VD Nicklas Larsen i en intervju om den kommande sammanslagningen av organisationerna för Trygg-Hansa och Moderna FörsĂ€kringar. 

Sammanslagningen av organisationerna för Trygg-Hansa och Moderna dröjer av allt att döma till vÄren 2022. Men förberedelserna Àr i full gÄng.

Nyligen offentliggjordes den nya företagsledningen för Trygg-Hansa/Moderna efter samgÄendet. I den nya organisationen blir Modernas VD Nicklas Larsen ansvarig för företagsmarknaden och medlem av företagsledningen under VD Mats Dahlquist.

Sak & Liv har talat med Nicklas Larsen om planerna inför samgÄendet.

Du har i snart tvÄ Är varit VD för Trygs dotterbolag i Sverige och Àven dessförinnan arbetat inom Tryg. Vad har du fÄr rÄd till medarbetarna i Trygg-Hansa som nu fÄr vÀnja sig vid att vara en del av Tryg-koncernen?

— Jag vill först lyfta fram att Tryg Ă€r en fantastisk koncern. Det finns en anledning till att jag ville komma tillbaka dit nĂ€r jag fick chansen att bli VD för Moderna! Tryg har lyckats kombinera ett starkt fokus pĂ„ kund med en lönsam tillvĂ€xt. Vi har en god företagskultur, och undersökningar visar att medarbetarna Ă€r vĂ€ldigt nöjda. Det dagliga arbetet vilar pĂ„ en stark vision att göra det enklare för kunderna — och det Ă€r tydligt att vi gör det tillsammans. Alla förvĂ€ntas ta ansvar för att lösa uppgifter, och det finns en tillit till medarbetarna. Vi ser till att lösa saker gemensamt. Den kulturen skapar en kraft som vi har stor nytta av; medarbetarna gör gĂ€rna det dĂ€r lilla extra och det Ă€r en vĂ€ldig styrka!

— Det övergripande som utmĂ€rker Tryg Ă€r kombinationen av att ha kunden i centrum och fokus pĂ„ kundupplevelsen — samtidigt som man har en lönsam och vĂ€xande försĂ€kringsverksamhet med en stor innovationskraft i grunden. Jag Ă€r ocksĂ„ övertygad om att vĂ„ra vĂ€rderingar har bidragit till att vi har klarat oss bra under pandemin. Alla medarbetare och ledare inom Moderna har tagit ett enormt ansvar. Vi har gjort insatser för att stĂ€rka tillsammanskĂ€nslan nĂ€r vi inte har trĂ€ffats fysiskt med interna filmer. Vi har verkligen försökt att vara synliga och nĂ€rvarande för varandra — och jag kan ocksĂ„ sĂ€ga stolt att vĂ„ra medarbetarundersökningar visar att vi faktiskt har lyckat med det!

Nu Àr vi steg för steg pÄ vÀg in i post-pandemi-vÀrlden. Vilka lÀrdomar tÀnker du annars att vi kan ta med oss frÄn pandemin?  

— En lĂ€rdom Ă€r att man inte alltid behöver mötas fysiskt. Nu nĂ€r vi i lugn takt Ă„tervĂ€nder till kontoren tar vi igen ett uppdĂ€mt behov av att ses. Det har sagts som att vi nu Ă„ter fĂ„r ”lukta och kĂ€nna pĂ„ varandra” och det Ă€r bra, Men man behöver inte göra det varje gĂ„ng man ska samtala. Det gĂ„r att vara mer effektiv och mer miljömedveten Ă€n vad vi har varit förut. SĂ„ vi kan ta till oss att det gĂ„r att hantera mycket genom digitala möten. Det tror jag blir nĂ„got som lever vidare. UtgĂ„ngspunkten för arbetet kommer att vara kontoret, men vi fĂ„r ta till oss att framöver att man inte alltid behöver resa och inte alltid behöver ta sig till sitt kontor.

Du har tidigare Àven arbetat i ledande befattningar i Trygg-Hansa/Codan. Vad skulle du sÀga att det finns för likheter och skillnader mellan de bÄda företagskulturerna?

— Nu var det ett tag sedan jag arbetade i Trygg-Hansa, men organisationernas vĂ€rderingar Ă€r faktiskt i grunden rĂ€tt lika. Det Ă€r tvĂ„ skandinaviska verksamheter, bĂ„da har livbojarna som symbol. Vad som annars utmĂ€rker Trygg-Hansa Ă€r man har vĂ€ldigt vĂ€l utarbetade processer och systematik i verksamheten. I Tryg — och inte minst i Moderna — Ă€r det snarare modet i organisationen och medarbetarnas beslutskraft som Ă€r det bĂ€rande.

— Nu Ă€r vi i en process dĂ€r vi lĂ€r kĂ€nna varandra bĂ€ttre. Vi bygger nĂ„got tillsammans som blir Ă€nnu starkare, med utgĂ„ngspunkt frĂ„n styrkorna i respektive organisation och kultur och kombinationen av det har förutsĂ€ttningar att bli riktigt bra. Men det Ă€r ocksĂ„ tydligt att i grunden Ă€r vi ganska lika. Det Ă€r inte sĂ„ att det sticker ut hur vĂ€ldigt olika vi Ă€r. Vi Ă€r bĂ„da sakförsĂ€kringsbolag och har jobbat med nordisk försĂ€kring under ganska lĂ„ng tid. Det gĂ„r bra för bĂ„da verksamheterna, vi har formulerat en gemensam strategi och tĂ€nker att det bidrar till att överbrygga eventuella kulturella skillnader. Redan i dag har vi startat olika projekt för att forma en gemensam svensk företagskultur som ocksĂ„ passar in i Tryg. Det Ă€r nĂ„got som vi tar pĂ„ stort allvar.

Det brukar ibland lyftas fram att svenskt och danskt nÀringsliv har överraskande stora skillnader. Du har erfarenhet bÄde av svenska och danska organisationer. Vad tÀnker du skiljer de bÄda lÀndernas nÀringslivskultur Ät, och vad Àr ditt rÄd till Tryg för att den fortsatta integrationen ska gÄ sÄ smidigt som möjligt?

— Nu Ă€r ju jag sĂ„ lyckligt lottad att jag Ă€r halvdansk; jag har en dansk pappa och en svensk mamma. SĂ„ pĂ„ sĂ€tt och vis Ă€r jag kanske en av de sĂ€msta att reflektera över detta. Men saker och ting fungerar olika, och om man bara utgĂ„r frĂ„n att allt Ă€r lika — bara för att vi Ă€r tvĂ„ grannlĂ€nder — sĂ„ blir man förvĂ„nad. De flesta i bĂ„de Moderna och Trygg-Hansa har ju arbetat lĂ€nge med sina nordiska kollegor som jag ser inga stora risker med detta.

— Samtidigt som det finns förutsĂ€ttningar för att skapa en stor vĂ€xtkraft tillsammans mĂ„ste man förstĂ„s vara observant pĂ„ skillnaderna. Kanske blir det lite karikatyr över det, men det ligger nĂ„got i att danskar Ă€r snabbare pĂ„ avtryckaren nĂ€r det gĂ€ller att komma igĂ„ng med nya projekt. Svenskar Ă€r lite mer planerande och förbereder nya satsningar noggrant. Danskar kan tycka att svenskar sitter i möte lĂ€nge innan man kommer till skott. Med detta sagt behöver inte den ena vĂ€gen vara bĂ€ttre Ă€n den andra, det Ă€r bara lite olika tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€tt. Men nĂ€r jag har arbetat i olika nordiska organisationer.  upplever jag inte att sĂ„ vĂ€ldigt stor skillnad.

Vilka utmaningar och möjligheter ser du annars nÀr det gÀller den kommande samordningen mellan Moderna och Trygg-Hansa?

— Jag tror att det finns vĂ€ldigt stora möjligheter i den hĂ€r affĂ€ren, det finns mycket att bygga pĂ„ i organisationerna. Det jag ser som utmaningar i det korta perspektivet handlar om sĂ„dant som system och it. BĂ„de verksamhetssystem och finansdelen Ă€r integrerade nordiskt. Först ska vi skilja ut den svenska och norska verksamheten ur Codan Danmark, det Ă€r ett arbete som Ă€r bĂ„de svĂ„rt och komplicerat och det mĂ„ste vara pĂ„ plats och klart till vĂ„ren. Det Ă€r en klar utmaning.

— Att Tryg gĂ„r frĂ„n ett i huvudsak danskt bolag — med liten verksamhet i Norge och Sverige — till att bli ett riktigt skandinaviskt bolag ger i sig möjligheter. Vi blir ju faktiskt Skandinaviens största försĂ€kringsbolag. Trygg-Hansa har en enorm styrka i sitt varumĂ€rke, sin lönsamhet, sin effektivitet, sina strukturer och starkt produktutbud. Tryg tillför nu tillsammans med Moderna en verksamhet som har klarat lönsam tillvĂ€xt och har ett starkt fokus pĂ„ produktinnovation. Tryg har ocksĂ„ mycket erfarenhet kring partnerskap som gĂ„r att överföra. Kombinationen kommer att bli riktigt stark.

Nu Àr du utnÀmnd till ansvarig för Commercial Lines i den kommande Trygg-Hansa-organisationen. Vad kan du sÀga om de kommande ambitionerna pÄ företagssidan? Vad behöver göras för att fÄ verksamheten att lyfta ytterligare? 

— Till att börja med vill jag sĂ€ga att jag Ă€r vĂ€ldigt glad över min nya roll. Det blir spĂ€nnande att utveckla Commercial Lines och kombinera verksamheten i Trygg-Hansa med det som Moderna har. Jag vill i det hĂ€r skedet inte sĂ€ga sĂ„ vĂ€ldigt mycket om vilka planer vi har, men jag kan med sĂ€kerhet sĂ€ga att vi kommer att fortsĂ€tta att ha ett fokus pĂ„ det digitala. Vi vill förbĂ€ttra vĂ„ra erbjudanden för smĂ„företag och hitta starka samarbeten kring midmarket. Vi ska fortsĂ€tta att utveckla vĂ„ra styrkor tillsammans med förmedlarna. Vi Ă€r ocksĂ„ intresserade av de större industrisegmenten, men dĂ€r ser konkurrensen annorlunda ut, dĂ€r kommer de stora internationella spelarna in. DĂ€r ska vi vara lite smarta och frĂ„ga oss var vi kan tillföra mest. Det har varit en uttalad strategi att finnas med i alla de tre segmenten — privat, commercial och corporate. Men det vi ska bli absolut bĂ€st pĂ„ mĂ„ste ha sin utgĂ„ngspunkt i vĂ„r nĂ€rmarknad.

Lönsamheten Àr i dag betydligt starkare pÄ privatmarknaden Àn pÄ företagsmarknaden. Vad tÀnker du om premienivÄer och lönsamhet inom olika segment framöver?

— Min uppfattning Ă€r att vi pĂ„ företagsmarknaden i dag ser tillfredsstĂ€llande nivĂ„er, det ser förnuftigt ut i bĂ„de Tryg, Trygg-Hansa och Moderna. Att behĂ„lla de nivĂ„erna över tid och att inte skapa för mycket spĂ€nningar och volatilitet kommer att vara vĂ€gen till framgĂ„ng. I de lite större segmenten kommer vi se en högre grad av storskadeexponering sĂ„ att resultatet kan svĂ€nga kraftigt frĂ„n ett Ă„r till ett annat. DĂ„ gĂ€ller det att bygga upp en bra portfölj med olika typer av företagskunder för att minska svĂ€ngningarna.

— Det Ă€r sjĂ€lvklart angelĂ€get att behĂ„lla den lönsamhet vi ser nu. Men det Ă€r svĂ„rt att nĂ„ samma nivĂ„er pĂ„ lönsamhet inom företag och industri som vi ser inom privat, bland annat eftersom konkurrenssituationen ser sĂ„ annorlunda ut. Nyckeln Ă€r som jag ser det att satsa mer pĂ„ innovation, att skapa nya produkter för företagsmarknaden, och det Ă€r nĂ„got som Tryg har lyckats vĂ€ldigt vĂ€l med i Danmark.

NÀr Trygg-Hansa och Moderna gÄr samman kommer det förstÄs att bli en viss överlappning av funktioner. GÄr det redan nu att sÀga nÄgot om övertaligheten och ifall du ser att kontor i landet kan behöva lÀggas ned?

— Nej, det Ă€r alldeles för tidigt för att sĂ€ga nĂ„got specifikt om det. Vi har sagt att det kommer att finnas en övertalighet och roller som dubbleras nĂ€r företagen gĂ„r samman, men inom Tryg strĂ€var man alltid strĂ€var efter att hantera personalminskningar sĂ„ smidigt som möjligt för medarbetarna. Med den naturliga omsĂ€ttning vi har pĂ„ 8—12 procent Ă„rligen tror jag att det finns goda förutsĂ€ttning att möta den övertalighet vi ser fram till 2024 utan nĂ„gra större bekymmer, men vi kan inte utesluta att vi hamnar i situationer med nedskĂ€rningar i samband med just dubbelroller.

Du har sÀkert fÄtt frÄgan om du inte allra helst hade velat bli VD för hela Trygg-Hansa. Vad brukar du svara pÄ det?

— Faktum Ă€r att jag har fĂ„tt den frĂ„gan vid stormöten internt i Moderna, och jag fick ocksĂ„ den frĂ„gan vid utannonseringen av uppdraget i vĂ„ras. Jag Ă€r öppen och Ă€rlig och det Ă€r klart att det hade varit vĂ€ldigt spĂ€nnande att bli VD för det gemensamma bolaget. Samtidigt förstĂ„r jag vĂ€ldigt vĂ€l varför det Ă€r Mats Dahlquist som tar den rollen nu. Trygg-Hansa Ă€r det stora bolaget. För mig har det varit kĂ€nt lĂ€nge hur det skulle bli.

— Som en person med ambitioner sĂ„ Ă€r det klart att jag ocksĂ„ hade tyckt att det skulle vara kul, men jag tycker verkligen att det nu blir en bra lösning. Jag ser massor av spĂ€nnande möjligheter och kĂ€nner en stor lust och energi att vara en del av gemensamma resan. Jag lĂ€ngtar verkligen tills samgĂ„endet Ă€r i hamn sĂ„ att vi kan rikta all energi framĂ„t!

I och med Trygs förvĂ€rv av Trygg-Hansa och Codan i Norge fĂ„r vi inte mindre Ă€n tre skadeförsĂ€kringsgrupper med nordiska ambitioner — de andra tvĂ„ Ă€r If och dessutom Gjensidige, som löpande genomför förvĂ€rv för att stĂ€rka sin position i Sverige och Danmark. Vad Ă€r din tanke om den nya konkurrensbilden med tre nordiska jĂ€ttar?

— Det finns sĂ„ klart en nordisk marknad. Samtidigt tror jag att kunderna inom small och midsize i första hand Ă€r kunder pĂ„ sin hemmamarknad. Jag tror inte att det förĂ€ndras för att vi fĂ„r lösningar pĂ„ ett nordiskt eller skandinaviskt plan. Men med storleken kommer möjligheten att göra stora investeringar, att satsa pĂ„ produktinnovation och att ta nya satsningar till respektive marknad i de bolag som har nĂ€rvaro i flera lĂ€nder. Till viss del blir man ocksĂ„ mer motstĂ„ndskraftig mot det tryck som finns frĂ„n eventuella internationella spelare. Grundperspektivet Ă€r att det spetsar till oss och pĂ„ sikt gör oss starkare att det finns flera nordiska aktörer. Vi behöver alla anstrĂ€nga oss lite extra!

Vad Àr annars dina tankar nÀr det gÀller den svenska försÀkringsbranschen? Hur ser förutsÀttningarna ut i branschen för att klara konkurrensen pÄ sikt frÄn större internationella aktörer och frÄn nya pigga insurtechbolag?

— Jag tycker att förutsĂ€ttningarna Ă€r goda nĂ€r det gĂ€ller den internationella konkurrensen. Vi kĂ€nner vĂ„ra hemmamarknader vĂ€l, vi har stor nĂ€rvaro hos kunderna och har nĂ€ra samarbetspartner och kĂ€nner deras behov vĂ€l. Det Ă€r inte alls lĂ€tt att kopiera det för utlĂ€ndska aktörer — varken inom privat eller commercial.

– NĂ€r det gĂ€ller insurtech tĂ€nker jag att kundernas förvĂ€ntningar pĂ„ digitala upplevelser inte nödvĂ€ndigtvis formas av vĂ„ra konkurrenter i branschen. Snarare handlar det om den dagliga upplevelsen av hur enkelt det Ă€r med andra digitala tjĂ€nster. FörsĂ€kring kommer inte att ligga först nĂ€r det gĂ€ller att innovera digitalt och komma med nya lösningar, men vi mĂ„ste ha bra koll vad som hĂ€nder i andra branscher. Nu tror jag inte att insurtech kommer pĂ„ bred front och snabbt ta vĂ„r marknad. Men Ă€ven om jag inte ser ett omedelbart hot frĂ„n insurtech fĂ„r vi inte bli för lata. Jag tror pĂ„ att utveckla agilitet och snabbhet i vĂ„r egen utveckling.

Vilka branscher tÀnker du kan vara föredömen nÀr det gÀller digital utveckling?

— Titta pĂ„ vad som har hĂ€nt i retailbranschenm med all onlineshopping! Ta media och nöjes- och filmkonsumtion dĂ€r man fĂ„r en kundupplevelse som ligger lĂ„ngt framme! Se pĂ„ hur internetbanker har flyttat en hel affĂ€rsmodell frĂ„n fysiska möten pĂ„ kontor till att det mesta sköts digitalt! Nu vill jag inte sĂ€ga att inte försĂ€kringsbranschen Ă€r framĂ„t, vi satsar mycket och utvecklas snabbt. Men kundernas förvĂ€ntningar bildas inte nödvĂ€ndigtvis av upplevelser i försĂ€kringsbranschen, utan kan lika gĂ€rna handla om hur man upplever att Netflix presenterar serier och underhĂ„llning, sĂ€ger Nicklas Larsen.