Sök resultat för: JN0-637 PDF Demo 🌑 JN0-637 PraxisprĂŒfung đŸ“© JN0-637 PrĂŒfungsĂŒbungen đŸŒŸ 《 www.itzert.com 》 ist die beste Webseite um den kostenlosen Download von ☀ JN0-637 ☀ zu erhalten đŸ‘¶JN0-637 Online PrĂŒfung

AMF: RekordlÄga avgifter 2021 pÄ den svenska fondmarknaden

Posted on juni 20, 2022 by - AllmÀnt

För femte Ă„ret i rad sjönk under förra Ă„ret den genomsnittliga Ă„rliga avgiften pĂ„ den svenska fondmarknaden. Det framgĂ„r av AMF:s avgiftsrapport som publicerades i dag pĂ„ morgonen. NedgĂ„ngen var frĂ„n i genomsnitt 1,37 procent 2020 till 1,35 procent 2021 – vilket Ă€r den lĂ€gsta nivĂ„n sedan AMF började ge ut in avgiftsrapporten för 15 Ă„r sedan.

Snittavgiften i kategorin aktiefonder sjönk under 2021 till 1,51 (1,52) procent och i kategorin rĂ€ntefonder till 0,94 (0,96) procent. Även bland blandfonder sjönk avgifterna och den genomsnittliga avgiften uppgick under 2021 till 1,27 (1,29) procent.

Dock ökade för andra Äret i rad den genomsnittliga avgiften för alternativa investeringar. Den genomsnittliga avgiften ligger nu pÄ 1,6 (1,56) procent.

— Det Ă€r givetvis positivt att fondavgifterna fortsĂ€tter att sjunka. Det tillsammans med att de viktade avgifterna Ă€r lĂ€gre Ă€n den genomsnittliga avgiften tyder pĂ„ att fondkonsumenterna generellt fattar medvetna val nĂ€r de vĂ€ljer fonder. Sedan 2011 har den genomsnittliga avgiften för samtliga fondkategorier sjunkit frĂ„n 1,66 procent till 1,35 procent. Det kan inte nog betonas hur stor skillnad det kan innebĂ€ra för ett lĂ„ngsiktigt sparande som det till pensionen om man vĂ€ljer prisvĂ€rda fonder med lĂ„g avgift, kommenterar Per Wiklund, stabschef och vice VD pĂ„ AMF Fonder, i en kommentar.

Nettosparandet under 2021 uppgick till drygt 191 miljarder kronor. Det stora nettosparandet tillsammans med en god marknadsutveckling innebar att fondförmögenheten under Äret ökade med hela 1 357 miljarder kronor till totalt 6 812 miljarder kronor.

— Utvecklingen under 2021 var mycket stark pĂ„ vĂ€rldens börser, Stockholmsbörsen steg med 39 procent under Ă„ret, och Nasdaq och S&P 500 gick upp med 22 respektive 29 procent. Det hĂ€r stĂ„r som bekant i stark kontrast mot utvecklingen under första halvan av 2022, dĂ€r komponentbrist, höjda realrĂ€ntor och Rysslands invasion av Ukraina lett till kraftiga börsfall, sĂ€ger Per Wiklund.

Av AMF:s rapport framgÄr ocksÄ igenom vilka sparformer som Àr vanligast. De senaste Ären har spararna valt ISK som sparform framför direktsparande, en trend som fortsatte under 2021.

— Investeringssparkontot har gĂ„tt starkt sedan det kom, pĂ„ bekostnad av direktsparandet. Om nuvarande statslĂ„nerĂ€nta höjs eller stĂ„r sig till i november nĂ€r nĂ€sta Ă„rs ISK-skatt ska spikas kan vi se en skattehöjning pĂ„ ISK-sparande. Det tillsammans med att spararna eventuellt rör sig mot mer defensiva placeringar i till exempel rĂ€ntor som oftare handlas i direktsparande kan göra att trenden förĂ€ndras, sĂ€ger Per Wiklund.

HÀr kan du som har ett abonnemang pÄ Sak & Liv Premium ta del av rapporten.


Hur hanteras överskottskapitalet nÀr ett livbolag ska likvideras?

Posted on mars 14, 2022 by - Liv

Inget i bolagsordningen reglerar hur ett eventuellt överskott nĂ€r ett ömsesidigt drivet försĂ€kringsaktiebolag likvideras. VD:arna i SEB Trygg Liv Gamla och LĂ€nsförsĂ€kringar Liv — som bĂ„da har stĂ€ngt för nyteckning — menar dock att risken för att det skulle uppstĂ„ ett överskott vid en kommande likvidation endast Ă€r teoretisk. 

Hur hanterar de ömsesidigt drivna livbolagen egentligen sina överskott? Och hur sÀkerstÀlls en rÀttvis fördelning mellan olika generationer av försÀkringstagare?

Den frÄgan har aktualiserats bland annat i och med mÄngÄrige aktuarien Stig Aggevalls brev till Finansinspektionen, dÀr han framförde synpunkter bland annat pÄ fördelningen av överskottet i de livbolag som Àr i runoff. I brevet pekade Aggevall bland annat pÄ hur brittiska Equitable Life rÄkade ut för en gruppstÀmning frÄn missnöjda försÀkringstagare som ifrÄgasatte bolagets överskottsfördelning, vilket i sin förlÀngning utplÄnade bolaget.

HĂ€r kan du ta del av Sak & Livs artikel om Stig Aggevalls brev.

Gamla LivförsĂ€kringsaktiebolaget SEB Trygg Liv (publ) — ”SEB Trygg Liv Gamla” — och LĂ€nsförsĂ€kringar Liv Ă€r de tvĂ„ stora svenska livbolag som i dag Ă€r stĂ€ngda för nyteckning och med andra ord befinner sig i runoff, och förr eller senare kommer att likvideras. SEB Trygg Liv Gamla förvaltar i dag 192 miljarder kronor och LĂ€nsförsĂ€kringar Liv Gamla 118 miljarder kronor. BĂ„da bolagen Ă€r livförsĂ€kringsaktiebolag som drivs enligt ömsesidighetsprincipen.

Stig Aggevall menade i sitt brev till FI att det var mĂ€rkligt att försĂ€kringstagarna inte löpande fĂ„r del av hela den överkonsolidering pĂ„ 15—20 procent som bolagen har i dag.

— Det Ă€r mĂ€rkligt att de överskott som bolagen genererar inte tillfaller försĂ€kringstagarna. Konsolideringsgraden i dessa bolag behöver ju inte öka, eftersom de försĂ€kringstekniska avsĂ€ttningarna minskar och slutligen försvinner, sade Stig Aggevall bland annat i en kommentar till Sak & Liv.

SEB Trygg Liv Gamla stÀngde för nyteckning 1997. Planen var dÄ att bolaget skulle likvideras Är 2066, men enligt VD Nils Henriksson kommer det sannolikt att dröja lÀngre Àn sÄ. LÀnsförsÀkringar Liv stÀngde för nyteckning 2011 vilket innebÀr att bolaget troligen kommer att leva vidare lÀngre Àn SEB Trygg Liv Gamla

En frÄga man kan stÀlla sig Àr vad som hÀnder med överskottet i bolaget nÀr de sista försÀkringstagarna har fÄtt pengarna utbetalda och bolaget ska likvideras. Vad hÀnder egentligen med kvarvarande överskottskapital i ett runoff-bolag i samband med likvidationen?

Sak & Liv har talat med VD:arna i LÀnsförsÀkringar gamla tradlivbolag LÀnsförsÀkringar Liv och SEB:s gamla tradlivbolag .

Enligt Nils Henriksson finns det i dag inga detaljerade regler om hur avvecklingen ska gÄ till:

— Av vĂ„ra drygt 300 000 kunder Ă€r det mĂ„nga som har Ă„tskilliga Ă„r kvar att leva och vi har fortsatt kvar mĂ„nga försĂ€kringar under inbetalning. 1996 tecknades ett 70-Ă„rigt avtal mellan tradlivbolaget och moderbolaget SEB om avveckling 2066, men medellivslĂ€ngden har ju som bekant ökat kraftigt, sĂ„ avvecklingen kommer att ske senare. Hur den ska gĂ„ till Ă€r inte reglerat i detalj, sĂ€ger Nils Henriksson som sedan 2012 Ă€r VD för SEB Trygg Liv Gamla.

Vid utgÄngen av 2020 uppgick konsolideringskapitalet i SEB Trygg Liv Gamla till 92 miljarder kronor och solvenskapitalkravet enligt Solvens 2 till 29,9 miljarder. Bolaget hade med andra ord drygt tre gÄnger mer kapital Àn vad som krÀvs enligt nuvarande lagkrav.

SÄ hÀr stÄr det i bolagsordningen om pÄ vilket sÀtt försÀkringstagarna har rÀtt till överskottskapitalet.

“FörsĂ€kringstagarna har förutom den garanterade ersĂ€ttningen rĂ€tt till del i bolagets vinstmedel i form av Ă„terbĂ€ring eller sĂ€nkning av avtalad premie. Den nĂ€rmare fördelningen och gottskrivningen av vinstmedel ges inte av försĂ€kringsavtalen, utan bestĂ€ms löpande av bolagets styrelse”, heter det i bolagsordningen.

Av denna skrivning i bolagens bolagsordningar kan man alltsĂ„ konstatera att det i princip Ă€r upp till respektive bolags styrelse att besluta om hur försĂ€kringstagarnas pengar ska fördelas över tid. Det innebĂ€r att det teoretiskt skulle kunna finnas betydande överskott kvar i bolag som ska likvideras — utan att vare sig styrelsen eller Finansinspektionen har gjort nĂ„got Ă„t det. Hur ett sĂ„dant eventuellt överskott ska fördelas nĂ€r det inte finns nĂ„gra aktiva försĂ€kringstagare kvar i bolaget tycks med andra ord med nuvarande regler vara högst oklart.

Nils Henriksson menar dock att risken för att det skulle uppstÄ ett överskott efter slutbetalningen endast Àr teoretisk:

— Det Ă€r vĂ„r uppgift i ledningen att se till att det inte finns nĂ„got överskottskapital kvar nĂ€r alla försĂ€kringar under utbetalning Ă€r avslutade. Enligt min uppfattning har den styrelse som till Ă€ventyrs lĂ„ter ”betydande överskott” finnas kvar inte fullgjort sin uppgift i hur vinstmedlen ska fördelas. För mig Ă€r denna risk att betrakta som teoretisk, sĂ€ger Nils Henriksson.

Nils Henriksson invÀnder Àven mot Stig Aggevalls synpunkter nÀr det gÀller konsolideringsgraden:

— Aggevall har som jag uppfattar det synpunkter pĂ„ konsolideringsgraden, dvs han tycker att den borde hĂ„llas nĂ€rmare 100 procent. Även om den skulle ha varit 100 procent per 2020 sĂ„ hade konsolideringskapitalet dock varit lika stort. Konsolideringskapitalet framgĂ„r av balansrĂ€kningen, men det gör inte konsolideringsgraden. Konsolideringsgraden Ă€r enkelt uttryckt kvoten mellan summa tillgĂ„ngar och summa försĂ€kringskapital, dĂ€r summa försĂ€kringskapital inkluderar preliminĂ€rt fördelade vinstmedel. Utvecklingen pĂ„ summa försĂ€kringskapital bestĂ€ms av vad Ă„terbĂ€ringsrĂ€ntan Ă€r över tid.

— Tittar du pĂ„ Skandia Liv, som Aggevall berömmer, sĂ„ kommer du att se ett mycket stort konsolideringskapital i balansrĂ€kningen. Klassisk traditionell försĂ€kring Ă€r som sagt en produkt dĂ€r kapitalavkastningen utjĂ€mnas över tiden. SĂ„ vĂ€xer tex hittills i Ă„r försĂ€kringstagarnas kapital i Gamla Liv med 10% i Ă„rstakt, före skatt och avgifter, trots den stora marknadsoron.

LÀnsförsÀkringars gamla tradlivbolag LÀnsförsÀkringar Liv hamnade i akuta solvensproblem Är 2011. Bolaget tvingades dÄ att stÀnga för nyteckning och dra ned pÄ sin riskexponering, sÄ att huvuddelen av bolagets placeringar lades i lÄgavkastande rÀntepapper.

— Efter flera Ă„rs arbete har balansrĂ€kningen stĂ€rkts och placeringsportföljen förbĂ€ttrats, men Gamla Trad har fortfarande cirka 75 procent i rĂ€ntebĂ€rande tillgĂ„ngar, sĂ€ger LĂ€nsförsĂ€kringar Livs VD Jakob Carlsson till Sak & Liv.

SÄ hÀr formuleras det i LÀnsförsÀkringar Livs bolagsordning om försÀkringstagarnas rÀtt till överskottsmedel:

”Bolagets Ă„rsvinst skall avsĂ€ttas till konsolideringsfonden. Konsolideringsfonden fĂ„r anvĂ€ndas för förlusttĂ€ckning eller, till den del den inte behövs för bolagets konsolidering, gottskrivas försĂ€kringar genom Ă„terbĂ€ring utifrĂ„n hur denna Ă€r fördelad pĂ„ försĂ€kringarna vid utbetalningstidpunkten.” 

Inte heller hÀr tycks det med andra ord finnas nÄgot regelverk som klargör vart ett eventuellt överskottskapital tar vÀgen i samband med bolagets kommande likvidering.

LĂ€nsförsĂ€kringar har sedan 2013 försökt fĂ„ kunderna som har den gamla tradlivprodukten ”Gamla Trad” att frivilligt flytta över sina försĂ€kringar frĂ„n produkten Gamla Trad till Nya Trad-bestĂ„ndet. Eftersom kunderna i Gamla Trad har en genomsnittlig garantirĂ€nta pĂ„ 3,6 procent, jĂ€mfört med 1 procent i Nya Trad, har denna överflyttning gĂ„tt relativt trögt. Endast 130 000 kunder har flyttat frĂ„n Gamla till Nya Trad och det finns i dag cirka 400 000 kunder kvar i Gamla Trad.

— Nya Trad har en bĂ€ttre solvensgrad och kan dĂ€rför ta större risk Ă€n Gamla Trad. Det har gjort att Nya Trad haft en högre avkastning och har givit en genomsnittlig Ă„rlig Ă„terbĂ€ring pĂ„ 7,5 procent sedan starten jĂ€mfört med under 4 procent i Gamla Trad. Avtalet mellan gamla tradlivbolaget och moderbolaget LFAB löper till 2038. Vad som hĂ€nder dĂ€refter Ă€r Ă€nnu inte bestĂ€mt. Men vĂ„r uppgift i ledningen Ă€r att löpande se till att balansera överskotten över tid till kunderna. Det var dĂ€rför vi gjorde en extra Ă„terbĂ€ringsutdelning till gamla tradlivkunderna pĂ„ 10 procent i februari, sĂ€ger Jakob Carlsson.

Just det faktum att det hÀr handlar om tvÄ bolag som visserligen drivs enligt ömsesidighetsprincipen men formellt Àr försÀkringsaktiebolag kan sÀgas vara en komplicerande faktor nÀr det gÀller vem som har rÀtt till livbolagets pengar efter en likvidation. I ömsesidiga försÀkringsbolags bolagsordning ska det finnas en bestÀmmelse om vad som hÀnder med eventuellt överaskott vid en likvidation, men det gÀller inte för försÀkringsaktiebolag.

Dock framgÄr det av försÀkringsrörelselagen att bolagsstÀmman i ett försÀkringsaktiebolag inte fÄr fatta ett beslut som Àr Àgnat att ge en otillbörlig fördel Ät en aktieÀgare eller nÄgon annan till nackdel för de försÀkringstagare eller andra ersÀttningsberÀttigade som pÄ grund av försÀkringsavtal har rÀtt till en andel av de ackumulerade vinster som har uppstÄtt i rörelsen.

Men med tanke pÄ att dessa tvÄ runoff-bolag kan komma att likvideras först nÀr den sista försÀkringstagaren har avlidit, kan det bli svÄrt att hÀvda i det lÀget ett det finns nÄgon annan Àn aktieÀgarna som ska ta del av eventuella ÄterstÄende tillgÄngar i bolaget. Teoretiskt sett kan med andra ord överkonsoliderade bolag i runoff kan bli tomma bolag med omfattande tillgÄngar, nÀr inga försÀkringstagare lÀngre finns kvar.

HÀr kan du som har ett abonnemang pÄ Sak & Liv Premium ta del av bolagsordningen för SEB Trygg Liv Gamla och hÀr för LÀnsförsÀkringar Liv.


Resurs: Solid FörsÀkring vÀntas börsnoteras den 1 december

Posted on november 22, 2021 by - Sak

Styrelsen för Resurs Holding har nu fattat beslut om tidsplanen för utdelningen och börsnoteringen av aktierna i Solid FörsÀkringsaktiebolag. AvstÀmningsdag för utdelningen blir den 29 november och börsnoteringen vÀntas till den 1 december.

Det var den 2 novemer som en extra bolagsstÀmma i Resurs Holding AB beslutade att dela ut samtliga aktier i Solid FörsÀkringsaktiebolag  till Resurs aktieÀgare i enlighet med styrelsens förslag.

Resurs styrelse beslutade pÄ mÄndagen att de som pÄ avstÀmningsdagen den 29 november Àr registrerade som aktieÀgare i Resurs Àr berÀttigade att erhÄlla aktier i Solid FörsÀkring i förhÄllande till nuvarande innehav i Resurs. Tio aktier i Resurs berÀttigar till en aktie i Solid FörsÀkring. För de aktieÀgare i Resurs som Àr berÀttigade att erhÄlla aktier i Solid FörsÀkring vÀntas aktierna finnas tillgÀngliga pÄ respektive aktieÀgares depÄ eller VP-konto den 1 december.

Sista dag för handel i Resurs aktie — inklusive rĂ€tt att erhĂ„lla aktier i Solid FörsĂ€kring — Ă€r den 25 november 2021. FrĂ„n och med den 26 november 2021 handlas Resurs aktie utan rĂ€tt att erhĂ„lla aktier i Solid FörsĂ€kring.

Första dag för handel med Solid FörsÀkrings aktie pÄ Nasdaq Stockholm förvÀntas vara den 1 december, alltsÄ samma dag som aktierna ska finnas tillgÀngliga pÄ aktieÀgarnas konton.

Anders Lundin om Gjensidiges ambitiösa tillvÀxtplaner i Sverige

Posted on oktober 12, 2021 by - Sak

För en dryg vecka utsÄgs Anders Lundin till ny chef för Gjensidige i Sverige frÄn att nÀrmast tidigare ha varit COO. Sak & Liv har trÀffat Anders Lundin för en intervju om Gjensidiges planer för den svenska marknaden. I intervjun berÀttar han bland annat att Gjensidige stÄr inför en kraftig tillvÀxtfas och att ambitionen Àr att varumÀrket ska bli betydligt mer synligt pÄ den svenska marknaden. Han utesluter inte heller att Gjensidige pÄ sikt satsar inom livomrÄdet i Sverige. 

Grattis Anders Lundin till nytt jobb! 

— Tack! Det kĂ€nns superroligt och spĂ€nnande! Jag har ju varit i branschen ganska lĂ€nge i olika roller och nu fĂ„r jag chansen att svara för helheten i en organisation. Det Ă€r utmanade och nĂ„got som jag tar mig an med ödmjukhet. Men det ska bli kanonkul! Jag har ju jobbat med övergripande och strategiska frĂ„gor tidigare men inte pĂ„ den hĂ€r positionen.

Du har nu varit i fem Ă„r pĂ„ Gjensidige. Tidigare har du bland annat varit pĂ„ Trygg-Hansa i knappt tio Ă„r — tvĂ„ bolag med utlĂ€ndska Ă€gare. Vad kan du berĂ€tta om skillnaderna mellan Trygg-Hansa som organisation och Gjensidige? 

— Det finns likheter och det finns skillnader men skillnaderna Ă€r kanske inte sĂ„ stora Ă€ndĂ„. Trygg-Hansa/Codan/RSA var ju stora i Sverige men inte i Norge. I Gjensidige Ă€r jag i en del som Ă€r den lilla pĂ„ marknaden.

— Nu kanske jag inte ska uttala mig sĂ„ mycket om hur Trygg-Hansa Ă€r i dag, dĂ„ det börjar bli mĂ„nga Ă„r sedan jag var dĂ€r. Men man kan konstatera att i en mindre organisation som Gjensidige blir mĂ„nga fler nyckelpersoner inom verksamheten. Det Ă€r förstĂ„s annorlunda i en stor organisation.

— Sett till hela Norden har Gjensidige sĂ„ klart mĂ„nga kompetenta personer som ger stöd i organisationen. Jag skulle verkligen inte vara utan den stora organisationens muskler, samtidigt som det finns fördelar med att ha en organisation i Sverige som inte Ă€r alltför stor utan mer lĂ€ttrörlig.

Ja, i Sverige Ă€r ju Gjensidige lĂ„ngt ifrĂ„n att vara ett av de dominerande bolagen. Men i Norge Ă€r man en dominerande aktör inom sakförsĂ€kring och Gjensidige Ă€r en av de försĂ€kringsgrupper som gĂ€rna vill vĂ€xa i Norden — inklusive Sverige.

— Mitt uppdrag Ă€r att fĂ„ till tillvĂ€xt. Det Ă€r den övergripande ambitionen och uppdraget för mig och resten av organisationen. Vi har nu skapat ett starkt fundament och utifrĂ„n det ska vi nu fĂ„ till mer tillvĂ€xt. Samtidigt ska vi bidra med svarta siffror genom ett positivt underwriting-resultat.

Under första halvÄret i Är redovisade Gjensidige i Sverige ett positivt resultat med en combined ratio pÄ 97,8 procent. Kan du sÀga i siffror vad mÄlet Àr framöver i Gjensidige för resultat och tillvÀxt?

— Jag kan inte ange nĂ„gra siffror i dag. Men det jag kan sĂ€ga Ă€r att vi ska fortsĂ€tta ha ett positivt resultat och att vi ska ha en rejĂ€l tillvĂ€xt. Vi Ă€r pĂ„ vĂ€g in i en kraftig tillvĂ€xtresa. Vi ska se till att Ă„stadkomma en starkare distribution Ă€n i dag — parallellt med att vi upprĂ€tthĂ„ller en god lönsamhet.

Och kan du sÀga var tillvÀxten ska komma ifrÄn nÄgonstans? 

— Den ska komma frĂ„n samtliga tre delar som vi arbetar med; företag, partnersamarbeten och privatsidan. Utmaningen nĂ€r det gĂ€ller privatmarknaden Ă€r att vi har ett relativt okĂ€nt varumĂ€rke. Vi har synts en del via genom vĂ„ra sponsorskap; exempelvis ishockey, handboll och tennis, men vi har behov av att göra mer.

Alla Àr ju inte jÀtteintresserade av idrott. Hur ska ni nÄ ut till hela svenska folket med ett varumÀrke som kanske lÄter lite frÀmmande för svenska öron? 

— Vi tittar pĂ„ det just nu. Vad kan vi göra för att nĂ„ ut bredare? Det finns olika sĂ€tt att öka kĂ€nnedomen om ett varumĂ€rke. Det behöver inte vara en nackdel att namnet inte lĂ„ter svenskt — kanske kan man istĂ€llet utnyttja det för att sticka ut pĂ„ marknaden. Just nu har vi ett team som arbetar ganska intensivt med vĂ„r varumĂ€rkesstrategi och det kommer att mĂ€rkas framöver.

Om du nu inte kan kommunicera i siffror vilka mĂ„l som finns för tillvĂ€xten eller resultatet — kan du sĂ€ga om tanken Ă€r att tillvĂ€xten i första hand ska ske organiskt eller genom förvĂ€rv? 

— Organiskt vĂ€xer vi redan i dag, med lönsamhet. Det ska vi fortsĂ€tta med och utveckla vidare. NĂ€r det gĂ€ller strukturaffĂ€rer tittar koncernen alltid efter vilka möjligheter som finns pĂ„ marknaden.

Vad skulle du sÀga Àr Gjensidiges komparativa fördelar pÄ den svenska marknaden?

— Det beror helt pĂ„ vilken marknad vi talar om. NĂ€r det gĂ€ller företagsmarknaden, och partnersamarbetena inom det omrĂ„det, har vi etablerat en vĂ€ldigt solid position bland förmedlarna. Det har skett enorma kvalitetslyft dĂ€r och vi jobbar brett med förmedlarmarknaden.

— PĂ„ privatsidan har vi starka partners men har inte tillrĂ€ckligt stark position nĂ€r det gĂ€ller försĂ€ljning under eget varumĂ€rke. Det Ă€r nĂ„got som vi arbetar intensivt med. Men överlag har vi bra produkter, starka partners och ett fungerande co-branding och white label-upplĂ€gg för vĂ„ra samarbeten. I dag har vi Ă€ven bra kontroll pĂ„ kostnadssidan.

Och vad skulle du sÀga Àr de största utmaningarna för organisationen?

— För det första behöver vi göra flera saker samtidigt. UpprĂ€tthĂ„lla driften samtidigt som vi tar in ny kompetens i organisationen och öka volymerna och fĂ„ det digitala pĂ„ plats. För det andra behöver vi bli mer kĂ€nda pĂ„ marknaden. Men under första delen av 2022 kommer vi att synas mera!

Du har ju koncernledningen i Norge dÀr Gjensidige Àr oerhört vÀlkÀnt och inarbetat. Vilken förstÄelse tÀnker du att du möter hos ledningen för att förutsÀttningarna ser helt annorlunda ut i Sverige för Gjensidige? 

— I dag finns en oerhört god insikt i koncernledningen om skillnaderna det Ă€r mellan de olika marknaderna. Jag skulle till och med sĂ€ga att insikten i skillnaderna Ă€r pĂ„ grĂ€nsen till glasklar.

Nu har det nyligen fattats beslut om att hÀva de restriktioner vi har levt med under pandemin och mÄnga Àr givetvis mycket glada över det. Samtidigt har effekterna för försÀkringsbranschen av pandemin varit övervÀgande positiva, ur ekonomisk synvinkel. Vad Àr din tanke om hur det pÄverkar resultatet framöver att restriktionerna har försvunnit?

— Vi har redan sedan en tid tillbaka sett en Äterstabilisering av resultatet och mĂ„ste vara uppmĂ€rksamma pĂ„ de effekter som kan komma nĂ€r restriktionerna har hĂ€vts. Det gĂ€ller att ligga nĂ€ra vĂ„ra resultat. Och det Ă€r givetvis en gemensam utmaning för hela branschen.

— Samtidigt finns det en del vi redan vet och en del vi Ă€nnu inte vet. Naturligtvis vet vi att resorna till och frĂ„n jobbet ökar och att det ökade bilĂ„kandet fĂ„r betydelse för skadeutfallet, men det Ă€r svĂ„rt att sĂ€ga om och i sĂ„ fall nĂ€r bilĂ„kandet Ă€r tillbaka till tidigare nivĂ„er.

Hur tÀnker du att verksamheten förÀndras nu nÀr restriktionerna försvinner? 

— Ja, tĂ€nk om det fanns ett facit pĂ„ det redan nu! Vi kommer att behöva prova oss fram nĂ€r det gĂ€ller hur mycket medarbetarna ska vara pĂ„ plats. Vi börjar med att ha mixade möten dĂ€r nĂ„gra Ă€r pĂ„ plats och nĂ„gra kopplar upp sig hemifrĂ„n. Det gĂ€ller ocksĂ„ att ha en ödmjuk attityd till att alla plötsligt fĂ„r nya förutsĂ€ttningar för sitt jobb. Vi Ă€r pĂ„ vĂ€g in i en helt ny fas dĂ€r vi fĂ„r tĂ€nka till pĂ„ allvar om hur vi ska organisera oss i framtiden.

— Vi har alla fĂ„tt nya referensramar om vad man kan göra pĂ„ distans. Alla har sett vilka möjligheter som finns med Teams med mera. Hur kommer vi att utforma kontorsmiljöer framöver? Hur mycket arbete hemifrĂ„n Ă€r lĂ€mpligt i ett lĂ€ngre perspektiv? Alla sĂ„dana frĂ„gor behöver vi ta stĂ€llning till med tiden.

NÄgot som har blivit uppenbart under pandemin Àr ocksÄ hur pÄfrestningarna har lett till konflikter. Gjensidige har stÀmts av försÀkringstagare som har menat sig ha rÀtt till ersÀttning under epidemiavbrottsförsÀkringar. Nu har Gjensidige vunnit det mÄl som avgjorts hittills. Men bortsett frÄn det kan det vÀl inte vara bra att kunniga personer har helt olika syn pÄ vad ett försÀkringsvillkor innebÀr. Hur kan man göra för att undvika den typen av konflikter i framtiden?   

— Nu rör vi oss pĂ„ ett omrĂ„de som inte helt trĂ€ffar min expertis. Men det Ă€r alltid trist med olika tolkningar av vad en försĂ€kring Ă€r till för och vad den ska tĂ€cka. Arbetet fortsĂ€tter för vĂ„r del med att gĂ„ igenom villkoren för att se att de Ă€r sĂ„ klara och begripliga som möjligt och inte ska bli föremĂ„l för tolkning i olika tvister.

Vi talade tidigare om att Gjensidige har genomfört en rad förvÀrv i Norden. Ett stort förvÀrv i Sverige Àr Nordeuropa FörsÀkring som blev klart i vÄras. Nyligen blev det klart att flera ledande personer lÀmnar Nordeuropa för att starta ett nytt bolag Àgt av Nordeuropas tidigare försÀkringsgivare Knif. Vad Àr din kommentar till avhoppen och vad i övrigt gÄr att sÀga om integrationen av Nordeuropa?

— FörvĂ€rvet av Nordeuropa Ă€r nĂ„got vĂ€ldigt positivt. Bolaget kompletterar vĂ„r verksamhet vĂ€ldigt vĂ€l med den service och de skrĂ€ddarsydda produkter som man har arbetat med för mĂ€klare. Att nĂ„gra medarbetare nu valt att hoppa av ser jag som relativt odramatiskt. Organisationen bestĂ„r av mĂ„nga fler personer Ă€n de som nu lĂ€mnar. Det viktiga med Nordeuropa Ă€r att vi lyckas fortsĂ€tta hĂ„lla en god servicenivĂ„.

Du nÀmnde att det finns en förstÄelse i Norge för att förutsÀttningarna Àr annorlunda i Sverige. Men en utveckling som inte vore otÀnkbar Àr att Gjensidige satsar pÄ livsidan i Sverige pÄ motsvarande sÀtt som i Norge. Hur ser du pÄ möjligheterna för en livsatsning? 

— Det korta svaret Ă€r att vi har koncentrerat oss i Sverige pĂ„ skadeförsĂ€kringsomrĂ„det. Men livdelen Ă€r förstĂ„s ocksĂ„ nĂ„got vi tittar pĂ„. Det blir naturligt mer fokus pĂ„ det i och med att vi förvĂ€rvat Nordeuropa men det Ă€r inget jag kan kommentera nĂ€rmare nu.

SpÀnnande, vi fÄr se vad som hÀnder! Avslutningsvis: Hur ser du pÄ dig sjÀlv som ledare? Vad Àr du bra pÄ?

— Jag skulle sĂ€ga att jag Ă€r en blandning mellan att vara vĂ€ldigt resultatorienterad — samtidigt som jag tycker att jag Ă€r bra pĂ„ att hantera folk. Jag kan materian bra och kan ocksĂ„ fĂ„ ut det bĂ€sta ur en organisation. Det Ă€r ju ocksĂ„ det som Ă€r den stora utmaningen som ledare; att vara resultatorienterad och samtidigt förstĂ„ medarbetarnas behov.

Vad skulle du behöva vara bÀttre pÄ?

— Jag jobbar kontinuerligt för att förbĂ€ttra mig pĂ„ olika omrĂ„den. Vad jag skulle önska Ă€r att jag har Ă€nnu mer tid för att vara tillgĂ€nglig för medarbetarna.

Hur kommer det att mÀrkas att du har gÄtt in som ny chef för Gjensidige i Sverige? 

— Å ena sidan Ă€r jag som jag Ă€r, och det kommer förstĂ„s att mĂ€rkas att det Ă€r en annan person som leder organisationen Ă€n tidigare.

— Å andra sidan inte alls. Vi har de planer vi har som jag har varit med och tagit fram. Det kommer att vara kontinuitet.

Om Anders Lundin

Anders Lundin har varit anstÀlld vid Gjensidige Sverige sedan 2016 och kommer nÀrmast frÄn ett uppdrag som Chief Operating Officer. Tidigare har han bland annat arbetat i ledande befattningar pÄ Trygg-Hansa och under ett drygt Är pÄ Vardia som chef för pris och produkt. Han har lÀst ekonomi vid Stockholms universitet och marknadsföring vid IHM Business School.

AysegĂŒl Cin som nu har ett överordnat ansvar för Baltikum och Sverige, ingĂ„r fortsatt i koncernledningen i Gjensidige och Anders Lundin kommer att rapportera till henne.

Parallellt med uppdraget som Sverigechef i Gjensidige sitter Anders Lundin i styrelsen för tolv olika svenska aktiebolag, de flesta av dem med koppling till Gjensidige, exempelvis Nordeuropa FörsÀkring AB samt förmedlarbolagen FörsÀkringsakademin JW AB, Certes Sak AB och FörsÀkringshuset Amb & Rosén AB.

Om Gjensidige i Sverige

Under första halvÄret i Äret hade Gjensidige i Sverige premieintÀkter pÄ 808 (777) miljoner NOK, motsvarande 825 miljoner SEK, och ett försÀkringsrörelseresultat pÄ 18 (6) miljoner NOK. Combined ratio uppgick till 97,8 (99,3) procent. Antalet anstÀllda i Sverige var vid halvÄrsskiftet 263 (269) personer.

Enligt den senaste marknadsstatistiken frÄn Svensk FörsÀkring Àr Gjensidige det sjunde största skadeförsÀkringsbolaget i Sverige med en samlad marknadsandel pÄ 1,8 procent av skadeförsÀkringsmarknaden.

7,7 procents avkastning i Alectas förmÄnsbestÀmda portfölj

Posted on juli 16, 2021 by - Liv

Under första halvÄret i Är hade Alectas förmÄnsbestÀmda portfölj, som stÄr för större delen av det förvaltade kapitalet i bolaget, en avkastning pÄ 7,7 procent. Det framgÄr av Alectas delÄrsrapport pÄ fredagsmorgonen. 

Den senaste femĂ„rsperioden har Alectas förmĂ„nsbestĂ€mda försĂ€kring — motsvarande ITP2 — haft en genomsnittlig Ă„rsavkastning pĂ„ 7,1 procent.

Det förvaltade kapital i den totala portföljen för förmÄnsbestÀmd försÀkring uppgick vid halvÄrsskiftet till 936 miljarder kronor. Totalt förvaltar Alecta ett kapital pÄ 1 134 miljarder kronor.

I Alectas premiebestÀmda lösning Alecta Optimal Pension uppgick avkastningen under första halvÄret till 12,4 procent. Den senaste femÄrsperioden har den genomsnittliga Ärliga avkastningen för Alecta Optimal Pensions varit 10,3 procent. Avkastningen för Alecta Optimal Pension avser förvalsportföljen med 60 procent aktier. Det förvaltade kapitalet i den totala portföljen för Alecta Optimal Pension uppgick till 198 (147) miljarder kronor vid periodens utgÄng.

Den positiva avkastningen för Alecta under perioden beror framförallt pÄ utvecklingen i aktieportföljen. Alecta lyfter Àven fram ett fortsatt aktivt arbete med att hitta god avkastning frÄn de rÀntebÀrande placeringarna och breddningen av tillgÄngsportföljen mot mer alternativa investeringar som fastigheter, infrastruktur och alternativa krediter.

— Alecta har Ă€ven detta halvĂ„r levererat en god avkastning och har en fortsatt stark finansiell stĂ€llning. Vi har gjort det med tydligt och disciplinerat fokus pĂ„ kostnadseffektivitet. Alecta har, trots pandemins utmaningar, lyckats sĂ€kerstĂ€lla ett mycket gott resultat för Alectas kunder. Samtliga vĂ„ra kunder har goda skĂ€l att kĂ€nna sig trygga med att vi fortsĂ€tter skapa kundnytta genom lĂ„ngsiktigt god avkastning pĂ„ deras pensionskapital till en mycket lĂ„g avgift, sĂ€ger Alectas VD Magnus Billing i en kommentar.

Alectas siffror visar att kundnöjdheten har ökat under perioden, trots att arbetet under pandemin har skett pÄ distans:

— Det Ă€r tack vare mina fantastiska kollegor och deras starka engagemang för vĂ„ra kunder. VĂ„rt kontinuerliga och ambitiösa arbete med att utveckla vĂ„rt digitala kundmöte i enlighet med vĂ„r digitaliseringsstrategi, har Ă€ven tydligt bidragit till den fina kundnöjdhetsutvecklingen, sĂ€ger Magnus Billing.

FörmÄnsbestÀmd försÀkring
Avkastningen för Alectas förmÄnsbestÀmda försÀkring var 7,7 procent under det första halvÄret 2021. Den senaste femÄrsperioden har genomsnittlig Ärsavkastning varit 7,1 procent. Inom förmÄnsbestÀmd försÀkring uppgick den kollektiva konsolideringen till 165 procent den 30 juni 2021.

I förmÄnsbestÀmd försÀkring bestÀms pensionens storlek utifrÄn den försÀkrades lön och tjÀnstetid. Avkastningen har över tid frÀmst betydelse för arbetsgivarnas pensionskostnader.

Förvaltat kapital i den totala portföljen för förmÄnsbestÀmd försÀkring uppgick till 936 miljarder kronor (816) vid periodens utgÄng.

Alectas solvensgrad var 187 procent den 30 juni 2021.

Totalt kapital som Alecta förvaltar var 1134 miljarder kronor (963) vid periodens utgÄng

HÀr kan du som har ett abonnemang pÄ Sak & Liv Premium ta del av Alectas delÄrsrapport.


Itello ökade omsĂ€ttningen 14 % — satsar vidare internationellt

Posted on mars 3, 2021 by - Liv, AllmÀnt

Under förra Ă„ret ökade omsĂ€ttningen för Itello med 14 procent till 375 miljoner kronor. Nu Ă€r siktet instĂ€llt pĂ„ vidare internationell expansion — inom tvĂ„ Ă„r hoppas man pĂ„ minst en ny nĂ€ra samarbetspartner utanför Norden. 

Itello Àr ledande leverantör av affÀrssystem och digitala lösningar för liv- och pensionsbranschen i Sverige.

För ett par Är sedan slog man fast en ny strategi som innebÀr att företaget ska expandera internationellt.

Mats Lillienberg, med en bakgrund bland annat frÄn ledande befattningar inom Telia och internationella it-bolag, anstÀlldes som ny VD Är 2018 med uppdraget att fullfölja den nya strategin. Sak & Liv har talat med honom om Äret som har gÄtt och om planerna inför framtiden.

Vad kan du berÀtta om Äret som har gÄtt nÀr det gÀller sÄdant som omsÀttning, resultat och antal anstÀllda? 

— 2020 har varit ett bra Ă„r resultatmĂ€ssigt och omsĂ€ttningsmĂ€ssigt. Sedan har ju Ă„ret varit som det har varit med pandemin. Det rĂ„dde mycket osĂ€kerhet i mars 2020 nĂ€r ingen visste hur det skulle gĂ„ med pandemin och det pĂ„verkade oss sĂ„ klart.

— Men Ă„ret har Ă€ndĂ„ löpt pĂ„, och nu kan vi konstatera att omsĂ€ttningen har ökat med 14 procent, varav 9 procent organiskt, till drygt 375 miljoner kronor. Det fĂ„r man vara vĂ€ldigt nöjd med med tanke pĂ„ pandemins konsekvenser. FrĂ„n mars förra Ă„ret har 90-95 procent av personalen jobbat hemifrĂ„n. Om pandemin hade intrĂ€ffat för ett par Ă„r sedan, hade det inte kunnat fungera pĂ„ samma sĂ€tt som har skett. I dag har vi möjligheten att jobba digitalt pĂ„ ett helt annat sĂ€tt Ă€n för bara nĂ„gra Ă„r sedan, och det gör att vi har kunnat köra pĂ„ med verksamheten trots att vi har jobbat hemifrĂ„n. Det har fungerat som de ska och det har bidragit till att vi har kunnat öka vĂ„r omsĂ€ttning.

— ResultatmĂ€ssigt skulle jag sĂ€ga att vi kunde uppvisa en hĂ€lsosam marginal för 2020. Även om jag inte kan ge nĂ„gon exakt siffra Ă€nnu handlar det om en tvĂ„siffrig procentuell resultatmarginal.

År 2019 hade Itello ett resultat pĂ„ 35 miljoner kronor efter finansnetto. Kan du sĂ€ga om resultatet för 2020 Ă€r högre eller lĂ€gre?

— Det var procentuellt ungefĂ€r pĂ„ samma nivĂ„ som Ă„r 2019. Det har till och med varit en liten ökning, trots att vi har genomfört stora investeringar bland annat nĂ€r det gĂ€ller antalet anstĂ€llda.

— ResursmĂ€ssigt har vi ökat ungefĂ€r 10 procent, vi har gĂ„tt frĂ„n 203 anstĂ€llda vid utgĂ„ngen av 2019 till 222 anstĂ€llda 2020. Det Ă€r framförallt inom produktutveckling och leveranskapacitet som vi har vĂ€xt och det har fungerat vĂ€l bĂ„de för oss och vĂ„ra kunder.

Vilka utmaningar tÀnker du annars att det har med pandemin för er del?

— Nu efter snart ett Ă„r ser man att folk börjar tycka att det Ă€r extremt trĂ„kigt att sitta ensam hemma och jobba. Det arbetssĂ€ttet fungerar bra nĂ€r man gör löpande arbetsuppgifter, men de spontana mötena blir inte av. Visst gĂ„r det att mötas digitalt via skĂ€rm, men det blir inte pĂ„ samma sĂ€tt som nĂ€r stöter ihop vid kaffemaskinen och byter nĂ„gra snabba tankar. Om lĂ€get skulle fortsĂ€tta under ett helt Ă„r till kommer det nog att fĂ„ konsekvenser för verksamheten. Men vi hoppas sĂ„ klart att det snart ska gĂ„ att se slutet pĂ„ pandemin.

— En del av vĂ„ra kunder har valt att genomföra satsningar under den hĂ€r speciella perioden, det Ă€r ett av skĂ€len till att vi har kunnat fortsĂ€tta att utvecklas under Ă„ret. Vi kan ocksĂ„ se redan nu att Ă„r 2021 kommer att bli ett vĂ€ldigt spĂ€nnande Ă„r. Jag mĂ„ste sĂ€ga att det har börjat bra, men jag kan inte berĂ€tta mer Ă€n sĂ„ Ă€nnu.

En motgÄng för er del under 2020 var att delar av det omfattande Fora-projektet fick förÀndras pÄ grund av rÀttslÀget i EU nÀr det gÀller molntjÀnster med lagring utanför Europa. Vad kan du berÀtta om statusen kring Fora-projektet i dag? 

— Det som intrĂ€ffade under förra Ă„ret var Schrems II-historien, dĂ€r man inom EU har vissa frĂ„getecken som gĂ€ller datalagring i publika molntjĂ€nster. Det Ă€r inget vi kan avgöra, utan nĂ„got som EU och USA mĂ„ste förhandla och enas om. För vĂ„r del Ă€r tjĂ€nsten Itello Live nĂ„got som fungerar i bĂ„de i publika och privata moln. Fora hade till en början för avsikt att gĂ„ upp i en publik molnlösning, men bestĂ€mde sig i höstas för att det inte var lĂ€ge att göra det dĂ„. Förr eller senare kommer det att bli av och just nu anvĂ€nder sig Fora av en privat molnlösning för att anvĂ€nda Itello Live.

En framgÄng förra Äret var ju dÀremot utvecklingen i Norge dÀr ni har fÄtt in nya kunder och satsat pÄ nya projekt. För ett och ett halvt Är sedan förvÀrvade Itello ett konsult- och mjukvarubolag i Norge, Eikos. Vad kan du berÀtta om Eikos utveckling under 2020? 

— Eikos Ă€r i dag ett helĂ€gt dotterboplag i Itello-koncernen. I Norge sĂ€ljer vi bĂ„da vĂ„ra system Inca och Njord. Njord Ă€r en produkt som Eikos hade redan nĂ€r de kom in i Itello-familjen. Njord har fokus pĂ„ garanterade pensionslösningar och vi fortsĂ€tter att supporta den produkten. Nu har vi gjort en lösning dĂ€r vi kopplar samman Inca och Njord. Vi fortsĂ€tter med vĂ„rt fokus pĂ„ vĂ„ra hemmamarknader som i dag Ă€r Sverige och Norge, och har vĂ€ldigt intressanta saker pĂ„ gĂ„ng i Norge just nu.

— Under vĂ„ren har vi lanserat en tjĂ€nst för Egen Pensjonskonto tillsammans med Nordnet. Egen Pensjonskonto Ă€r nĂ„got som ger möjlighet för den privata sektorns anstĂ€llda att hantera sitt pensionssparande med hjĂ€lp av onlinetjĂ€nster och det var varit en mycket lyckosam satsning hittills.

Tidigare har ni bland annat talat om att komma in djupare pÄ den finlÀndska marknaden. Vad kan du berÀtta mer om planerna österut?

— Vi har haft diskussioner i Finland men det har Ă€n sĂ„ lĂ€nge stannat vid diskussioner. Jag hoppas och tror att det kan röra pĂ„ sig mer under 2021, men ett problem Ă€r att det Ă€r svĂ„rare att genomföra möten under pandemin. De första mötena med en kund Ă€r det bra om man har fysiskt. Det har förstĂ„s svĂ„rare under 2020 och fortsĂ€tter att vara problematiskt nu under 2021. I Norge har vi ju ett dotterbolag med egen personal, vilket gör det betydligt lĂ€ttare att fĂ„ till kundmöten. Finland Ă€r en större utmaning, men vi hoppas att allt ska Ă„tergĂ„ till ett normallĂ€ge senare under Ă„ret.

Kan det bli nÄgot förvÀrv i Finland pÄ motsvarande sÀtt som i Norge?

— Just nu tittar vi inte pĂ„ det utan siktar pĂ„ att Ă„stadkomma ett partnerskap pĂ„ den finlĂ€ndska marknaden.

Det senaste Äret har ni ocksÄ rekryterat personer till sÀlj och marknad med bred internationell erfarenhet, och ni har tidigare talat om att expandera till minst en marknad utanför Norden de kommande Ären. Hur ser planerna ut för den internationella satsningen i dag?

— VĂ„rt mĂ„l Ă€r att vĂ€xa Ă€ven utanför Norden. Det övergripande strategiska mĂ„let att bli den ledande leverantören av pensionssystem i Europa. Vi har arbetat vĂ€ldigt mycket under 202o och nu under 2021 för att förbereda oss pĂ„ att kunna ta den positionen. En av de saker vi fokuserar pĂ„ Ă€r att utveckla vĂ„r produkt sĂ„ att den blir mer ”partner enabled”, det vill sĂ€ga möjligt för partners att arbeta med den pĂ„ ett enkelt sĂ€tt. VĂ„r tanke Ă€r nu att pĂ„ andra marknader samarbeta med partners sĂ„ att vi tillsammans kan genomföra migreringar, konfigurationer och hantering av systemet. Det har varit mycket arbete för att förenkla produkten.

— Vi har tagit in kapacitet pĂ„ sĂ€ljsidan med kompetens kring andra marknader. Vi fortsĂ€tter med rekryteringar, samtidigt som det ocksĂ„ gĂ€ller att hitta rĂ€tt partners pĂ„ olika marknader. De marknader vi tittar pĂ„ i första hand DACH-lĂ€nderna ·— Tyskland, Österrike och Schweiz — samt Frankrike och England. Vi ser stora möjligheter eftersom Inca-produkten idag Ă€r vĂ€ldigt konfigurerbar och jag skulle tro att vi under 2022 har landat i minst ett partnersamarbete i Europa.

En partner i Sverige Àr Future Core som ni har samarbetat med under flera Är. Ni har nu startat ett gemensamt projekt kring mindre livbolag. GÄr det att se nÄgot resultat av det samarbetet hittills?

— Vi har haft ett nĂ€ra samarbete under lĂ„ng tid. Jag kan inte sĂ€ga sĂ„ mycket konkret Ă€n om det projektet, med det Ă€r pĂ„ gĂ„ng. Det vi gör ihop med Future Core i dag Ă€r i princip det sĂ€ttet som vi vill samarbete med partners pĂ„, pĂ„ andra marknader. Parallellt med projektet med mindre livbolag fortsĂ€tter Future Core att arbeta i vĂ„ra projekt med migrering för befintliga kunder för att kunna stĂ€nga ned Ă€ldre systemlösningar.

Avslutningsvis: Vilka Àr dina önskenyheter för 2021, förutom dÄ förstÄs att vi ska fÄ bukt med viruset?

— Det kommer att hĂ€nda mycket spĂ€nnande. Vi tror att det dyker upp nyheter kring mindre livbolag med Future Core, och att vi ocksĂ„ ska kunna avisera nĂ„got mer bĂ„de pĂ„ den norska och den svenska marknaden, sĂ€ger Mats Lillienberg till Sak & Liv.

Skatteverket Àndrar sin stÄndpunkt om beskattning av utlandspensioner

Posted on september 8, 2020 by - Pension

Skatteverket byter nu delvis fot nÀr det gÀller beskattning av pensioner frÄn andra lÀnder. Tidigare har Skatteverket har i ett stÀllningstagande ansett att det avgörande för hur en utlandspension ska beskattas i Sverige Àr vilken slags svensk pension som den pÄminner mest om. I det nya stÀllningstagandet sÀger Skatteverket att det avgörande för om en utlandspension Àr att betrakta som en socialförsÀkringspension eller en tjÀnstepension, Àr hur pensionen definieras i det land dÀr pengarna betalas ut. 

Det nya stÀllningstagandet frÄn Skatteverket publicerades i förra veckan och ersÀtter ett tidigare stÀllningstagande frÄn 2018.

I det nya stÀllningstagandet tydliggör Skatteverket att det Àr utbetalningslandets bedömning av en utlandspension som ska gÀlla. Om en utlandspension enligt ett lands lagstiftning klassificeras som en socialförsÀkringspension, sÄ Àr det ocksÄ sÄ den ska betraktas vid den svenska inkomstbeskattningen. Ifall pensionen frÄn utlandet dÀremot klassas som tjÀnstepension i utbetalningslandet, ska den klassificeras som en tjÀnstepension Àven vid den svenska inkomstbeskattningen.

Skatteverket betonar att denna bedömning gÀller oavsett om pensionen betalas ut frÄn ett land inom EU/EES-omrÄdet eller frÄn ett land utanför detta omrÄde.

StÀllningstagandet görs med anledning av en frÄga om en Älderspension frÄn ett annat land. FrÄgan var hÀr om pensionen vid inkomstbeskattningen skulle klassificeras som en socialförsÀkringspension eller som en tjÀnstepension. Ytterligare en frÄga i sammanhanget var om ersÀttningen skulle betrakta som pension enligt inkomstskattelagen.

I det hÀr fallet handlade det om en Älderspension som betalas ut pÄ grund av en livförsÀkring i ett utlÀndskt livförsÀkringsföretag inom EES. FörsÀkringen tecknades av arbetsgivaren Är 1985 nÀr den försÀkrade bodde och arbetade utomlands och i landet dÀr pengarna betalas ut klassificerades Älderspensionen som en tjÀnstepension.

Skatteverket kommer nu alltsÄ fram till att det Àr lagstiftningen i det land som pengarna betalas ut som avgör om en utbetald pension kan definieras som en tjÀnstepension eller som en socialförsÀkringspension. SÄ hÀr formuleras det i beslutet:

— NĂ€r det gĂ€ller den skatterĂ€ttsliga klassificeringen av en utlĂ€ndsk pension som betalas ut enligt ett lands lagstiftning Ă€r det Skatteverkets uppfattning att utbetalningslandets bedömning ska gĂ€lla. Detta innebĂ€r att pension som betalas frĂ„n utlandet enligt ett lands lagstiftning om socialförsĂ€kring ska klassificeras som en socialförsĂ€kringspension vid inkomstbeskattningen och att pension som betalas frĂ„n utlandet enligt ett lands lagstiftning om tjĂ€nstepension ska klassificeras som en tjĂ€nstepension vid inkomstbeskattningen.

Med andra ord Àr det inte den svenska lagstiftningen utan det land dÀr utbetalningen sker som avgör om en pension ska betraktas som en tjÀnstepension eller en socialförsÀkringspension. SÄ hÀr skriver Skatteverket:

— OvanstĂ„ende innebĂ€r att den aktuella Ă„lderspensionen som betalas ut enligt en utlĂ€ndsk lagstiftning som skriftligen har anmĂ€lts enligt artikel 9 i förordningen och som anses som tjĂ€nstepension i utbetalningslandet skatterĂ€ttsligt ska klassificeras som en tjĂ€nstepension och inte som en socialförsĂ€kringspension vid inkomstbeskattningen i Sverige.

Samtidigt Àr det inte lagstiftningen i det utbetalande landet avgör om en tjÀnstepension skattemÀssigt i Sverige definieras en pensionsförsÀkring eller en kapitalförsÀkring, utan den svenska lagstiftningen.

I det aktuella fallet Àr tecknades livförsÀkringen som ligger till grund för tjÀnstepensionen 1985. Eftersom den har tecknats före 1997 och det inte har yrkats pÄ att reglerna om pensionsförsÀkring ska tillÀmpas, sÄ betraktas den dÀrmed som en kapitalförsÀkring.

— ErsĂ€ttningen som betalas ut Ă€r alltsĂ„ inte pension enligt 10 kap. 5 § första stycket IL utan Ă€r skattefri enligt 8 kap. 14 § IL. Om tjĂ€nstepensionen i stĂ€llet hade betalats ut pĂ„ grund av en pensionsförsĂ€kring hade den varit pension enligt 10 kap. 5 § första stycket 4 IL och skattepliktig enligt 11 kap. 1 § första stycket IL, skriver Skatteverket i sitt stĂ€llningstagande.

HÀr kan du som har ett abonnemang pÄ Sak & Liv Premium ta del av Skatteverkets stÀllningstagande.


SEB Pension och FörsÀkring sÀnker ÄterbÀringsrÀntan den 1 maj

Posted on april 29, 2020 by - AllmÀnt

SEB Pension och FörsĂ€kring AB meddelade i dag pĂ„ morgonen att man per den 1 maj sĂ€nker Ă„terbĂ€ringsrĂ€ntan i sin traditionella pensionsförsĂ€kring. ÅterbĂ€ringen för tjĂ€nstepension sĂ€nks frĂ„n 3,5 till 2,5 procent och Ă„terbĂ€ringsrĂ€ntan för övrig livförsĂ€kring, det vill sĂ€ga kapitalförsĂ€kring och privat pensionsförsĂ€kring, frĂ„n 2,5 till 2,0 procent.

– Under april har vi sett att bĂ„de KovĂ„-graden och avkastningen i bĂ„da portföljerna förbĂ€ttrats och justeringen ska dĂ€rmed ses som en försiktighetsĂ„tgĂ€rd med hĂ€nsyn till den osĂ€kerhet som fortsatt rĂ„der pĂ„ de finansiella marknaderna till följd av covid-19-pandemin. Vi bedömer den nya nivĂ„n pĂ„ Ă„terbĂ€ringsrĂ€ntan som uthĂ„llig och rĂ€knar med en Ă„tergĂ„ng till en mer normal nivĂ„ nĂ€r den största osĂ€kerheten har lagt sig, sĂ€ger Pontus Bergekrans, Investeringschef Pension & FörsĂ€kring, i en kommentar.

KovÄ-graden visar relationen mellan verksamhetens samlade tillgÄngar och det totala försÀkringskapitalet. Per den 31 mars 2020 uppgick den till 103,9 procent för tjÀnstepensionsförsÀkring och till 99,1 procent för övrig försÀkring.

Den genomsnittliga ÄterbÀringsrÀntan för Ären 2010-2019 har varit 6,2 procent för tjÀnstepension och 6,4 procent för övrig livförsÀkring.

Premievolymen för SEB Liv och Pension i Sverige steg under första kvartalet med 9 procent till 4 431 (4 075) miljoner kronor, jÀmfört med motsvarande period föregÄende Är. Det framgÄr av information frÄn SEB i anslutning till kvartalsrapporten i dag pÄ morgonen.

Av premierna för SEB Liv och Pension i Sverige avsÄg 1 323 (1 143) miljoner kronor traditionell försÀkring och 3 108 (2 916) miljoner kronor fond- och depÄförsÀkring. TillgÄngar under förvaltning i SEB Liv och Pension i Sverige minskade under kvartalet med 18 procent till 228,5 (278,8) miljarder kronor.

Utöver detta finns SEB Gamla Liv, dÀr tillgÄngarna under förvaltning minskade under första kvartalet frÄn 174,9 miljarder kronor till 165,4 miljarder kronor. Premievolymen i Gamla Liv sjönk jÀmfört med första kvartalet föregÄende Är till 117 (131) miljoner kronor.

NÀr det gÀller hela liv- och pensionsverksamheten för SEB, det vill sÀga inte enbart Sverige, steg premievolymen under första kvartalet med hela 43 procent jÀmfört med motsvarande period föregÄende Är, till 10 231 (7 150) miljoner kronor. Koncernens hela förvaltade kapital inom liv- och pension sjönk samtidigt under första kvartalet med 13 procent till 343,1 (395,3) miljarder kronor.

För SEB-koncernen som helhet minskade rörelseintÀkterna med 15 procent till 10 089 (11 907) miljoner kronor jÀmfört med motsvarande period 2019. Samtidigt halverades resultatet till 2 355 (4 681) miljoner kronor. Siffran över förvÀntade kreditförluster steg till 1 494 (422) miljoner kronor.

SEB:s VD och koncernchef, Johan Torgeby, kommenterar resultatet sÄ hÀr:

— Covid-19-pandemin fick negativa konsekvenser pĂ„ det rapporterade finansiella kvartalsresultatet, men den underliggande affĂ€ren Ă€r fortfarande stark. Med negativa marknadsvĂ€rderingar och högre förvĂ€ntade nettokreditförluster minskade rörelseresultatet med 58 procent jĂ€mfört med det starka fjĂ€rde kvartalet 2020. SEB:s kapitalbuffert Ă€r 310 baspunkter över kravet och vi har styrkan att hjĂ€lpa vĂ„ra kunder genom stormen, sĂ„ som vi har gjort mĂ„nga gĂ„nger förut.

HÀr kan du som har ett abonnemang pÄ Sak & Liv Premium ta del av rapporten.


Bolund förlÀnger remisstiden för flyttrÀtts-Ds:en till den 13 maj

Posted on april 20, 2020 by - Liv

Efter en begÀran frÄn sju livbolag om mer betÀnketid, med hÀnsyn till corona-krisen, förlÀnger nu regeringen remisstiden för promemorian Avgifter vid Äterköp och flytt av fond- och depÄförsÀkringar frÄn den 22 april till den 13 maj. DÀremot menar inte regeringen att det finns skÀl att skjuta upp lagstiftningen. I svaret till livbolagen passar finansmarknadsministern pÄ att kritisera att livbolag tar ut flyttavgifter som Àr en procentuell andel av det flyttade beloppet. 

Finansmarknadsminister Per Bolund har nu svarat de sju livbolag som — med hĂ€nvisning till situationen i corona-tider — vill skjuta upp bĂ„de remisstiden och ikrafttrĂ€dandet av den nya flyttrĂ€ttslagstiftningen. Det nya regelverket Ă€r bland annat tĂ€nkt att maximera livbolagens kostnadsuttag för flytt av försĂ€kringar till drygt 600 kronor, nĂ€r det rör sig om depĂ„- eller fondförsĂ€kringar.

Det var den 6 april som företrÀdare för Folksam, Futur Pension, LÀnsförsÀkringar Fondliv, Movestic Liv & Pension, SEB Pension och FörsÀkring, Skandia och Swedbank FörsÀkring framförde önskemÄlet om att skjuta upp lagstiftningsprocessen för förslaget om förÀndrade flytt- och Äterköpsregler för fond- och depÄförsÀkringar. Departementspromemorian om de nya flyttrÀttsreglerna skickades ut den 11 mars och remissinstanserna uppmanades dÄ att inkomma med svar senast den 22 april, det vill sÀga pÄ onsdag denna vecka.

I sitt svar skriver Per Bolund att han har förstÄelse för att utbrottet av covid-19 medför stora utmaningar.

— Med hĂ€nsyn till den rĂ„dande situationen har remisstiden för promemorian Avgifter vid Ă„terköp och flytt av fond- och depĂ„försĂ€kringar förlĂ€ngts till och med den 13 maj 2020, skriver finansmarknadsministern i sitt svar.

Samtidigt framhÄller han att han inte anser att lagstiftningens ikrafttrÀdande bör försenas, eftersom det finns ett tydligt behov att se över avgiftsreglerna vid Äterköp och flytt av fond- och depÄförsÀkringar.

Han passar ocksÄ pÄ att  markera att han oroas av att flera försÀkringsföretag fortfarande tillÀmpar en avgiftsmodell dÀr flyttavgiften Àr en procentuell andel av det flyttade kapitalet.

— Detta borde redan ha varit Ă„tgĂ€rdat av de berörda bolagen innan utbrottet av covid-19 var en faktor att ta hĂ€nsyn till, skriver Per Bolund i sitt svar till bolagen.

HÀr kan du som har ett abonnemang pÄ Sak & Liv Premium ta del av Per Bolunds brev.


Folksam ordnar inkomstförsÀkring för 50 000 medlemmar i HRF

Posted on december 3, 2019 by - Sak

Den 1 februari 2020 lanserar Folksam en inkomstförsĂ€kring för alla medlemmar i Hotell- och restaurangfacket. Alla som Ă€r medlemmar i HRF senast den 31 januari omfattas av försĂ€kringen — under förutsĂ€ttning att de Ă€ven med med i Hotell- och restauranganstĂ€lldas a-kassa, HRAK.

Vid HRF:s kongress 2014 beslöts att förbundet inte skulle ha en inkomstförsĂ€kring, eftersom man istĂ€llet ansĂ„g att a-kassan borde förbĂ€ttras. Men vid den senaste kongressen var förbundet mer positivt — nĂ„got som nu har lett till att HRF avtalat med Folksam om en obligatorisk inkomstförsĂ€kring, med möjlighet till kompletterande skydd.

– Vi har inte Ă€ndrat oss ideologiskt, men eftersom politiken inte har förmĂ„tt skapa en trygg arbetslöshetsförsĂ€kring beslutades att vi skulle införa en inkomstförsĂ€kring, om ekonomin tillĂ€t det. Nu har vi kommit fram till att vi har rĂ„d, kommenterar Per Persson, avtalssekreterare pĂ„ HRF, i en intervju i tidningen Hotellrevyn.

FörsÀkringen ska fungera som ett komplement till ersÀttningen frÄn a-kassan, och skyddar inkomsten med upp till 80 procent av ersÀttningsbar inkomst upp till 50 000 kronor i mÄnaden.

För den som blir medlem efter den 31 januari krÀvs det medlemskap i HRF i minst 12 mÄnader för att kunna ta del av inkomstförsÀkringen.

För medlemmar med en inkomst mellan 25 025 kronor och 50 000 kronor per mÄnad betalas ersÀttning ut frÄn dag 1 till dag 100 under en arbetslöshetsperiod. Den som tjÀnar mellan 20 900 kronor och 25 025 kronor per mÄnad kan fÄ ersÀttning frÄn inkomstförsÀkringen frÄn dag 101 till dag 200 i arbetslöshetsperioden.

Det Àr Àven möjligt att teckna ett frivilligt tillÀgg till inkomstförsÀkringen som innebÀr att tiden med inkomstförsÀkring förlÀngs. Den som har en mÄnadsinkomst mellan 25 025 kronor och 50 000 kronor kan förlÀnga skyddet sÄ att det gÀller frÄn dag 101 till dag 300 i arbetslöshetsperioden, medan den som tjÀnar mellan 23 887 kronor och 25 025 kronor per mÄnad kan förlÀnga skyddet frÄn dag 201 till dag 300.

Den som tecknar tillÀggsförsÀkringen före den 1 maj 2020 omfattas direkt av skyddet, medan den som tecknar tillÀggsskyddet efter den 1 maj mÄste ha haft det frivilliga tillÀgget i 12 mÄnader innan det gÄr att fÄ ut ersÀttning. Kostnaden för den frivilliga tillÀggsförsÀkringen varierar mellan 17 och 133 kronor per mÄnad beroende pÄ mÄnadsinkomst.

HRF Àr ett förbund inom LO och organiserar cirka 50 000 anstÀllda.

Utredning om upphandlade fonder för premiepensionen skjuts upp

Posted on september 12, 2019 by - Pension

Regeringen meddelade under torsdagen att delar av utredningen om upphandling av fonder till ett fondtorg för premiepensionen ska skjutas upp. Uppdraget att inrÀtta den nya myndigheten för premiepensionen ska nu lÀggas fram senast Ärsskiftet 2020/21. DÀremot ska fortfarande förslaget pÄ regelverk för det upphandlade fondtorget presenteras senast den 1 november i Är.  

Det var i juni förra Äret som regeringen beslutade om kommittédirektiv för utredningen om ett upphandlat fondtorg för premiepensionen. Till sÀrskild utredaren utsÄgs Mikael Westerberg.

Ett uppdrag till utredaren var at uppdraget att utforma ett regelverk för ett upphandlat fondtorg för premiepension, och föreslÄ hur regleringen ska fungera av den nya myndigheten som ska hantera fondtorget. Detta uppdrag ska  redovisas senast den 1 november  i Är.

Utredaren fick ocksÄ ett annat uppdrag, nÀmligen att förbereda inrÀttandet den nya myndigheten som ska ansvara för fondtorget för
premiepension. Ursprungligen var det sagt att detta uppdrag skulle redovisas senast den 31 augusti 2020 och att den nya myndigheten skulle kunna starta sin verksamhet den 1 september 2020.

Men nu skjuts alltsÄ uppdrag att förbereda inrÀttandet den nya myndigheten fram till den 31 december nÀsta Är samtidigt som starten av den nya planerade myndigheten skjuts upp till den 1 januari 2021.

Det sÀgs inget i regeringsbeslutet om att uppdraget att utforma ett regelverk för ett upphandlat fondtorg för premiepensionen skulle skjutas upp. Det innebÀr att planerade datumet för att redovisa detta uppdrag fortfarande Àr den 1 november.

Huvudsekreterare i utredningen Àr Elin Berglöf och sekreterare Àr Lovisa Hedberg, Jonas Westberg och Jonas Opperud. Experter i utredningen Àr Erik Fransson, Ellen Hausel Heldahl, Karin HÄÄg, Lars Hörngren, Sara Kinnander, Stefan Lundbergh, Fredrik Nordström, Stefan Oscarson, Maria Rydbeck, Ole Settergren, Anne-Therése Zetterström och Annika Sundén.

HÀr kan du som har ett abonnemang pÄ Sak & Liv Premium ta del av tillÀggsdirektivet i dess helhet.


”PĂ„ sikt ska Itello bli en ledande europeisk aktör”

Posted on augusti 28, 2019 by - Liv

För en dryg vecka sedan gick Itello ut med nyheten att man förvÀrvat Eikos AS i Norge. Det norska dotterbolaget Àr tÀnkt bidra till snabb tillvÀxt för Itello pÄ den norska marknaden. Men ambitionerna i ett lÀngre perspektiv Àr större Àn att bara expandera i Norden: Itello vill bli en ledande aktör i Europa inom systemlösningar för liv- och pensionsbranschen. Sak & Liv har trÀffat Itellos VD Mats Lillienberg. 

Mats Lillienberg har varit VD för Itello sedan maj förra Äret.

Redan nÀr han tilltrÀdde deklarerade han att ambitionen Àr att vÀxa internationellt.

Ett steg i den riktningen togs i förra veckan, nĂ€r Itello förvĂ€rvade Eikos AS i Norge — som erbjuder tjĂ€nster och systemlösningar för liv- och pensionsbranschen — frĂ„n bolagets tre grundare.

Itello har haft en nĂ€rvaro pĂ„ den norska marknaden sedan Ă„r 2011 — bland annat för Nordnets norska verksamhet·— och rekryterade redan förra Ă„ret en landschef för Norge sedan man beslutat att definiera den norska marknaden som en hemmamarknad.

I och med förvÀrvet blir Eikos nu plattformen för satsningen pÄ den norska marknaden, med ambitionen att fÄ in nya kunder till bolagets livbolagssystem Inca.

— AffĂ€ren Ă€r en viktig milstolpe för vĂ„r del. Dels fĂ„r vi en distributionskanal in pĂ„ den norska marknaden, dels fĂ„r vi kompetens som fungerar som kvalificerade kravstĂ€llare nĂ€r vi vidareutvecklar Inca för den norska marknaden. Vi hoppas att det leder till att vi fĂ„r in ett antal livbolag som kunder till Inca i Norge framöver, utöver de kunder som Eikos har i dag bland norska pensionskassor. PĂ„ sikt hoppas vi kunna vĂ€xa till 80—90 miljoner kronor i omsĂ€ttning i Norge, sĂ€ger Mats Lillienberg till Sak & Liv.

— Kortsiktigt Ă€r mĂ„let att fĂ„ en ny livbolagskund under nĂ€sta Ă„r. LĂ„ngsiktigt ska vi vara marknadsledande i Norden; dĂ„ krĂ€vs att vi har fĂ„tt in ett par etablerade kunder i Norge och dessutom i Finland. Vi mĂ„ste vinna de affĂ€rer som kommer upp den nĂ€rmaste tiden.

Vilka reaktioner har ni fÄtt sÄ lÄngt pÄ den norska marknaden pÄ förvÀrvet?

— Det har varit vĂ€ldigt positivt i Norge, bĂ„de frĂ„n norska prospekts och frĂ„n Eikos nuvarande kunder.

Du nÀmner ocksÄ Finland. Vad tÀnker du om ytterligare förvÀrv i Norden framöver? 

— Det kan vara sĂ„ att vi förvĂ€rvar nĂ„got i Finland, det beror lite pĂ„. Det finns olika sĂ€tt att komma in pĂ„ en marknad. I Norge blev det ett förvĂ€rv, och vi fĂ„r se hur vi gör pĂ„ den finska marknaden.

Och hur tÀnker ni om Danmark? 

— Danmark Ă€r annorlunda, det Ă€r ingen enkel marknad att vara aktiv pĂ„ i dag. Det Ă€r ingen slump att flera aktörer under senare tid har lĂ€mnat den danska livmarknaden.

‱ Itellos omsĂ€ttning steg med 20 procent

Nyligen lÀmnade Itello in sin Ärsredovisning för 2018. Av den framgÄr att omsÀttningen steg till 260 miljoner kronor, samtidigt som vinstmarginalen sjönk nÄgot, till 12 procent med utgÄngspunkt frÄn resultatet före skatt.

— Jag rĂ€tt sĂ„ nöjd med Ă„ret, vi gjorde vad vi hade föresatt oss. Vi tog in ett riktigt stort nytt avtal — Fora — och förnyade vĂ„rt samarbetsavtal med Folksam. Vi satte igĂ„ng ett kvalitetsarbete kring utveckling och leveranser.

— TillvĂ€xten var ungefĂ€r 20 procent och samtidigt investerade vi vĂ€ldigt mycket under Ă„ret i ny personal — och det har vi fortsatt att göra Ă€ven under 2019. Förra Ă„ret ökade vi med cirka 60 nya medarbetare. Det Ă€r en rejĂ€l satsning och det tar tid innan alla kommer in i produktion. sĂ€ger Mats Lillienberg.

MÄnga verksamheter inom it talar i dag om utmaningarna nÀr det gÀller att rekrytera personal. Hur tÀnker ni om det?

— Visst har vi utmaningar, vi har Spotify och snart Ă€ven Microsoft pĂ„ andra sidan gatan. Det Ă€r en utmaning att hitta rĂ€tt talanger. Det Ă€r ocksĂ„ en anledning till att vi har öppnat ett kontor Ă€ven i UmeĂ„.

Vad kan du sÀga om era mÄl framöver?  

— Under 2019 rĂ€knar vi med att vĂ€xa med 15 procent och ha en resultatmarginal pĂ„ runt 10 procent. LĂ„ngsiktigt Ă€r mĂ„let att ha en tillvĂ€xt pĂ„ minst 15 procent.

— I och med migreringar hos vĂ„ra kunder har vi ökat det förvaltade kapitalet rejĂ€lt; frĂ„n 880 miljarder kronor för tvĂ„ Ă„r sedan till cirka 1 000 miljarder i dag och runt 12 miljoner försĂ€kringsavtal i Inca hos vĂ„ra kunder. Redan dĂ€r Ă€r vi en betydande aktör Ă€ven i ett europeiskt perspektiv. Med den volymen och med kommande satsningar i Norge och i Finland fĂ„r vi en ordentlig bas för vidare expansion i Europa. Vi visar att vi klarar av att skala upp verksamheten frĂ„n vĂ„r ursprungliga hemmamarknad i Sverige till flera nya lĂ€nder, och vi har visat att vi klarar av att migrera stora bestĂ„nd felfritt. Vi har redan flera svenska tjĂ€nstepensionsbolag som kommer att tillĂ€mpa IORP 2, de kommer att vara viktiga som referenskunder pĂ„ andra marknader.

— Ambitionen Ă€r att expandera pĂ„ en ytterligare marknad utanför Norden inom fem Ă„r. Exakt var vi kommer att satsa vidare framöver kan jag inte sĂ€ga; det pĂ„gĂ„r en utvĂ€rdering av olika marknader för att se var vi kan passa bĂ€st. Blir det Tyskland, Spanien eller Frankrike? Det kan vi inte sĂ€ga i dag. Men det finns definitivt möjligheter framöver, sĂ€ger Mats Lillienberg till Sak & Liv.

SRN: Utan riskkompensation sÄ Àr det ingen riktig försÀkring

Posted on mars 5, 2019 by - Liv

För att en sparprodukt ska betraktas som en försĂ€kring, mĂ„ste den omfatta riskutjĂ€mning. Det skriver SkatterĂ€ttsnĂ€mnden i ett fĂ€rskt beslut, dĂ€r man bedömer att en fondförsĂ€kringsprodukt i ett annat EU-land inte Ă€r att betrakta som försĂ€kring i Sverige, eftersom försäkringstagaren inte fĂ„r någon riskkompensation. SkatterĂ€ttsnĂ€mnden stöder sitt beslut pĂ„ ett yttrande frĂ„n Finansinspektionen. 

I pilotĂ€rendet vid SkatterĂ€ttsnĂ€mnden har en sparare meddelat att han avser att påbörja ett långsiktigt sparande i en fondförsäkring i ett annat land i EU. Försäkringsbolaget har tillstånd att verka i Sverige. Av villkoren för produkten framgĂ„r att 99 procent av försäkringens värde betalas till förmånstagare eller dödsbo i hĂ€ndelse av dödsfall. Om den enskilde dĂ€remot avslutar försäkringen i förtid betalas det fulla värdet ut, utan nĂ„gon reduktion. Enligt villkoren lämnar försäkringsgivaren inte någon riskkompensation under försäkringstiden.

FrĂ„gan för SkatterĂ€ttsnĂ€mnden Ă€r om den aktuella fondförsäkringen kan ses som en kapitalförsäkring enligt den svenska skattelagstiftningen.

Ett argument som spararen framfört till nĂ€mnden Ă€r att den aktuella produkten Ă€r närmast identisk med en försĂ€kring som prövades i Högsta förvaltningsdomstolen Ă„r 2015 och som dĂ„ bedömdes som en kapitalförsäkring. Den enda skillnaden hĂ€r var att den kapitalförsäkring som dĂ„ prövades, Ă€ven omfattande en riskkompensation. Men, menade spararen, eftersom varken Skatterättsnämnden eller Högsta förvaltningsdomstolen dĂ„ berörde frågan om riskkompensation sĂ„ borde den inte ha nĂ„gon avgörande betydelse för om försäkringen skattemässigt ska ses som en kapitalförsäkring.

Skatteverket var dĂ€remot av en annan uppfattning. Eftersom det är en renodlad sparprodukt utan någon riskhantering från försäkringsgivarens sida Ă€r det heller inte frĂ„ga om nĂ„gon försĂ€kring, ansĂ„g Skatteverket.

SkatterĂ€ttsnĂ€mnden valde att begĂ€ra in ett yttrande frĂ„n Finansinspektionen. I sitt yttrande menade Finansinspektionen att eftersom livförsäkring bygger på utjämning av risk, sĂ„ är riskkompensation i någon form en förutsättning för att en produkt ska bedömas som en livförsäkring. Eftersom det inte förekommer nĂ„gon riskkompensation i denna produkt, sĂ„ Ă€r det dĂ€rmed inte heller en försĂ€kring i den svenska försĂ€kringsrörelselagens mening, enligt FI.

SÄ hÀr formuleras det i FI-yttrandet:

— Avtalets utformning innebär att avtalet saknar betydelse från försäkringsmässiga ståndpunkter. Produkten utgör därmed ett rent sparande. Mot den bakgrunden gör Finansinspektionen bedömningen att den i ärendet aktuella produkten inte kan anses motsvara sådan försäkring som avses i 2 kap. 12 § III försäkringsrörelselagen (2010:2043).

SkatterÀttsnÀmnden skriver i sitt beslut att man gör samma bedömning som FI. NÀmnden menar ocksÄ att om det inte Àr en försÀkring i försÀkringsrörelselagens mening, sÄ kan det heller inte vara en försÀkring i inkomstskattelagens mening. SÄ hÀr skriver SkatterÀttsnÀmnden i sitt beslut:

— I det nu aktuella yttrandet anger Finansinspektionen att livförsäkring bygger på utjämning av risk i ett försäkringskollektiv och att förekomsten av riskkompensation i någon form är en förutsättning för att en sådan produkt som är föremål för bedömning ska anses motsvara en sådan livförsäkring som avses i 2 kap. 12 § FRL. Det har inte framkommit något skäl för Skatterättsnämnden att göra någon annan bedömning. Nämnden anser vidare att bedömningen av en försäkrings karaktär vid inkomstbeskattningen ska grundas på vad som gäller enligt försäkringsrörelselagstiftningen. Mot den bakgrunden kan den aktuella produkten inte anses utgöra en kapitalförsäkring enligt IL eller AvpL.

HÀr kan du som har ett abonnemang pÄ Sak & Liv Premium lÀsa referatet av beslutet i SkatterÀttsnÀmnden.

 

Lena Schelin om hur Sveriges minsta bolag fick den högsta avkastningen

Posted on februari 26, 2019 by - Liv

AllmĂ€nna Änke- och Pupillkassan i Sverige hade under förra Ă„ret Sveriges bĂ€sta avkastning bland de traditionella livbolagen, med 3,2 procent. Sak & Liv har talat med VD Lena Schelin om bakgrunden till bolagets framgĂ„ngar.

Lena Schelin Ă€r VD för AllmĂ€nna Änke- och Pupillkassan i Sverige, eller i dagligt tal Ӏnkan”. Bolaget Ă€r Sveriges — ja, kanske till och med vĂ€rldens — Ă€ldsta livbolag, grundat Ă„r 1740.

Med fyra anstÀllda och knappt 400 miljoner kronor i förvaltat kapital Àr man Àven Sverige minsta livbolag.

Och det allra bÀsta!

Åtminstone om man utgĂ„r frĂ„n kapitalavkastningen förra Ă„ret.

I de reviderade siffrorna för 2018 landar bolagets totalavkastning pÄ 3,2 procent.

Visserligen Àr det betydligt lÀgre Àn föregÄende Är dÄ avkastningen var 7,8 procent.

Men 3,2 procent Àr ÀndÄ högre Àn vad nÄgot annat bolag pÄ den svenska marknaden lyckades med under förra Äret.

Bara SEB Trygg Liv Gamla Àr i nÀrheten av den siffran med en totalavkastning pÄ 3,0 procent, enligt statistiken frÄn Svensk FörsÀkring. Flera av de andra livbolagen hade negativ avkastning 2018.

En förklaring till den goda avkastningen Àr fastigheten och att bolaget i tid klarade av att minska andelen aktier samtidigt som man ökad i alternativa investeringar som onoterade bolag och infrastruktur.

Samtidigt med den relativt sett goda avkastningen, ökade premieinkomsten rejĂ€lt. År 2017 lĂ„g premievolymen pĂ„ 12,3 miljoner kronor. Förra Ă„ret hade det ökat till cirka 16 miljoner kronor — med andra ord en ökning pĂ„ 30 procent! Och jĂ€mfört med för tio Ă„r sedan har bolagets premieinkomst fyrfaldigats; premierna Ă„r 2008 uppgick till cirka 4 miljoner kronor.

— 16 miljoner kronor lĂ„ter kanske inte sĂ„ mycket om man jĂ€mför med de volymer som de största livbolagen har, men för oss Ă€r det mycket och helt i enlighet med vĂ„ra mĂ„l. Sedan mĂ„ste man ha i Ă„tanke att vi inte kan vĂ€xa för fort. Tar vi in för mĂ„nga nya kunder sprĂ€cker vi de fina nyckeltal vi har i dag, och tvingas öka kostnaderna nĂ€r vi anstĂ€ller fler personer för att ta hand om den vĂ€xande kundstocken, sĂ€ger Lena Schelin till Sak & Liv.

Tidigare i Ă„r aviserade Lena Schelin att hon lĂ€mnar sin anstĂ€llning senare i Ă„r, senast vid halvĂ„rsskiftet, för att gĂ„ i pension. NĂ„gon eftertrĂ€dare har Ă€nnu inte utsetts, men Lena Schelin hoppas att den person som rekryteras ska vara nĂ„gon som har stor förstĂ„else för den speciella arbetsplatsen som Änkan utgör.

— Jag hoppas förstĂ„s att styrelsen fĂ„r in rĂ€tt person sĂ„ snart som möjligt. Det Ă€r ett vĂ€ldigt speciellt jobb, dĂ€r man bĂ„de har ansvar för helheten, men ocksĂ„ mĂ„ste vara beredd pĂ„ att rycka in hela tiden pĂ„ detaljnivĂ„. Ena stunden diskuterar man nya försĂ€kringsvillkor, nĂ€sta kokar man kaffe eller gĂ„r ut med soporna.

— Det Ă€r rĂ€tt mycket konkreta frĂ„gor med koppling till vĂ„r fastighet i Gamla Stan, och till vĂ„r kapitalförvaltning. Om man gillar att ta ett utmanande arbete Ă€r det hĂ€r precis rĂ€tt uppdrag att ta pĂ„ sig!

Det kÀnns som att du kan lÀmna av med gott samvete, inte minst med tanke pÄ att ni toppar avkastningsligan under ditt sista helÄr som VD.

— Jag har ganska gott samvete. I ett sĂ„dant hĂ€r litet bolag handlar mycket om att klara av att göra ett bra riskurval. Ett livbolag som inte klarar det blir inte lĂ„nglivat. Men vi har bra och engagerad personal och styrelse som kan hantera det — utan dem skulle det inte gĂ„. Sedan Ă€r det ju ocksĂ„ en fördel att vara sĂ„ pass nischade som vi Ă€r.

I mÄnga betydligt större bolag har man beklagat sig de senaste Ären över vad man uppfattar som en regelverkstsunami. Hur hanterar ni alla nya regelverk, ni som Àr ett betydligt mindre bolag men som ÀndÄ i princip mÄste följa alla nya regelverk pÄ samma sÀtt som de större?

— Även om vi bara Ă€r fyra anstĂ€llda, sĂ„ Ă€r vi runt tio personer i nĂ€tverket runt bolaget om man rĂ€knar in Ă€ven alla konsulter som vi behöver ta in för expertfunktioner som compliance och riskbedömningar. Men det har varit mycket att hantera med sĂ„dant som Solvens 2, penningtvĂ€tt, GDPR, IDD med mera. Det tar mycket tid och kostar mycket pengar som slĂ„r direkt mot vĂ„rt resultat. De nya regelverken Ă€r i sjĂ€lva verket den största operativa risken för oss.

Är det nĂ„got annat som du kĂ€nner dig nöjd med att ha utrĂ€ttat under din tid som VD?

— En sak som jag Ă€r stolt över Ă€r att vi har lyckats med digitaliseringen. NĂ€r jag började stod förmedlarna för 80—85 procent av affĂ€ren. Nu kan man gĂ„ in pĂ„ vĂ„r hemsida med hjĂ€lp av Bank-ID, och i dag Ă€r webben vĂ„r största försĂ€ljningskanal med 60 procent. Det Ă€r ett paradigmskifte för oss! Att vi har kunnat göra en sĂ„ radikal omsvĂ€ngning pĂ„ sĂ„ kort tid beror delvis pĂ„ att vi Ă€r sĂ„ smĂ„. Sedan försöker vi att arbeta med influencers, det vi tidigare kallade för ”ambassadörer”, hitta personer som Ă€r kunder hos oss som kan tala vĂ€l för oss i sitt nĂ€tverk, sĂ€ger Lena Schelin.

TjÀnstepensionsförbundets tuffa kritik mot den nya lagstiftningen

Posted on oktober 9, 2018 by - Liv

Den nya lagstiftningen för tjÀnstepensionsföretag innebÀr en orimlig tidspress för tjÀnstepensionskassorna. Det skriver TjÀnstepensionsförbundet i ett kritiskt remissyttrande pÄ promemorian om en ny reglering av tjÀnstepensionsföretag. 

TjĂ€nstepensionsförbundet – som i första hand bestĂ„r av svenska pensionskassor – har yttrat sig över promemorian ”En ny reglering för tjĂ€nstepensionsföretag” som lades fram av regeringen i juli.

Den nya lagen Àr tÀnkt att gÀlla tjÀnstepensionsföretag som enbart erbjuder livförsÀkring knuten till en anstÀllning. Alla försÀkringsföretag och pensionskassor som uppfyller vissa krav ska kunna omvandlas till tjÀnstepensionsföretag och det blir möjligt att bilda nya tjÀnstepensionsföretag.

Förslaget bygger pÄ EU:s tjÀnstepensionsdirektiv IORP II. Regeringen föreslÄr i promemorian att EU-regelverket kompletteras med en förstÀrkt solvensreglering och föreslÄr bland annat ett riskkÀnsligt kapitalkrav som motsvarar kapitalbehovet enligt Finansinspektionens trafikljusmodell. De nya reglerna Àr tÀnkta att trÀda i kraft den 1 maj 2019.

I sitt remissvar riktar förbundet bitvis tuff kritik mot förslaget till ny lagstiftning, som man menar Àr alltför lÄngtgÄende och innehÄller för snÀva tidsramar för anpassningen till den nya lagstiftningen. Det hÀr Àr nÄgra av de punkter dÀr tjÀnstepensionsförbundet framför kritik:

‱ Olyckligt att utgĂ„ frĂ„n försĂ€kring! Förbundet menar att den nya IORP-lagstiftningen behövs, men menar att förslaget att basera tjänstepensionsregleringen på ställningstagandet att tjĂ€nstepensionsverksamheten är en form av försäkringsrörelse är olyckligt och får flera oönskade konsekvenser.

‱ Alltför begrĂ€nsad syn pĂ„ tjĂ€nstepension! TjĂ€nstepensionsförbundet kritiserar kravet i promemorian pĂ„ att tillståndet att driva tjänstepensionsverksamhet mĂ„ste vara kopplat enbart till försĂ€kringsklasserna inom direkt livförsĂ€kring. IstĂ€llet vill man att Lagen om tjĂ€nstepensionsföretag ska avse all verksamhet som omfattas av IORP II-regelverket.

‱ Orimlig tidspress för pensionskassorna! I remissvaret skriver TjĂ€nstepensionsförbundet att det sent framtagna lagförslaget innebĂ€r en orimlig tidspress för pensionskassorna, eftersom övergĂ„ngsperiodens slutdatum Ă€r redan den 30 juni nĂ€sta Ă„r. Förbundet önskar att befintliga pensionskassor ska fĂ„ ett förenklat övergĂ„ngsförfarande och pĂ„pekar att försĂ€kringsföretagens tjĂ€nstepensionsverksamheter har fram till den 31 december 2022 pĂ„ sig att anpassa sig till de nya reglerna.

– Det saknas helt motivering i promemorian till varför just tjänstepensionskassor ska ha en större tidspress på sig än försäkringbolagen, skriver TjĂ€nstepensionsförbundet i sitt remissvar.

Remisstiden för promemorian Àr fram till den 12 september. Ytterligare synpunkter frÄn remissinstanserna kan med andra ord förvÀntas under veckan.

HÀr kan du lÀsa TjÀnstepensionsförbundets remissvar.