Högsta domstolen kommer i ett prejudicerande mål fram till att beviskraven när det gäller patientskadeersättningen bör vara lägre än vad tingsrätt och hovrätt ansett. Tvisten gäller en kvinna som stämt Zurich för att få rätt till patientskadeersättning efter en operation som orsakat kronisk smärta i en fot. Målet återförvisas nu till hovrätten.
Bakgrunden är att en nu 55-årig kvinna bosatt i Saltsjö-Boo hösten 2014 sökte vård för måttliga besvär i vänster fot. I januari 2015 genomfördes en operation hos Ortopediska Huset i Stockholm som ägs av vårdföretaget Capi0.
Men det gick inte som planerat; smärtan i foten blev inte bättre och två veckor efter operationen diagnosticerades hon med Complex Regional Pain Syndrome, en störning i nervsystemet innebärande bland annat stark kronisk smärta. Under flera års tid därefter uppbar hon sjukpenning och aktivitetsstöd.
Kvinnan vände sig efter operationen till Inspektionen för vård och omsorg som i ett beslut konstaterade brister i Ortopediska Husets diagnosticering och dokumentation. Hon kontaktade också Zurich, där Ortopediska Huset hade en patientskadeförsäkring.
Men Zurich avslog hennes begäran om ersättning.
Kvinnan gick då till domstol för att få ut den patientskadeersättning hon ansåg sig ha rätt till. Hon yrkade på ersättning på 247 000 kronor i ideell skadeersättning, 110 000 kronor i ersättning för merkostnader, 1 426 000 kronor i ersättning för retroaktiv inkomstförlust och en årlig livränta på 264 000 kronor fram till 65 års ålder. Hon framförde bland annat att operationen av hennes vänstra fot inte varit medicinskt motiverad och att smärtan delvis orsakats av stygn som lämnats kvar i foten efter operationen.
I en första vända beslutade Stockholms tingsrätt att gå på Zurichs linje. Domstolen menade visserligen att hennes besvär sannolikt orsakades av operationen men ansåg samtidigt att hon inte visat att
operationen inte var medicinskt motiverad eller att skadan kunnat undvikas genom någon annan mindre riskfylld vårdinsats. Inte heller menade domstolen att kvinnan visat att de kvarlämnade stygnen bidragit till problemen. Enligt tingsrättsdomen skulle kvinnan som förlorande part stå för rättegångskostnader på 510 000 kronor.
Kvinnan överklagade domen. Hovrätten gick i likhet med tingsrätten på Zurichs linje, men med den skillnaden att man ansåg att de rättegångskostnader som kvinnan skulle stå för i tingsrätten uppgick till hela 897 000 kronor. Därutöver skulle kvinnan enligt domen betala ytterligare 415 000 kronor för rättegångskostnaderna i hovrätten.
Hovrättsdomen överklagades av kvinnan till Högsta domstolen.
Högsta domstolen beslutade i november förra året att meddela prövningstillstånd när det gäller beviskravet för om kvinnans skada hade kunnat undvikas genom ett annat utförande av det valda förfarandet eller genom val av ett annat tillgängligt förfarande som enligt en bedömning i efterhand från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt.
I sin dom den 8 maj kommer HD fram till att beviskravet är att det ska föreligga övervägande sannolikhet för att skadan hade kunnat undvikas genom ett annat utförande av det valda förfarandet eller genom val av ett annat tillgängligt förfarande som enligt en bedömning i efterhand från medicinsk synpunkt skulle ha tillgodosett vårdbehovet på ett mindre riskfyllt sätt. Formuleringen övervägande sannolikhet innebär ett lindrigare krav på bevisning än vad lägre instanser ställt när det gäller frågan om behandlingsskadan hade kunnat undvikas.
Så här skriver HD bland annat i sin dom:
— Prövningen av om skadan hade kunnat undvikas får ofta göras genom en hypotetisk bedömning av om t.ex. en alternativ metod hade varit mindre riskfylld men ändå kunnat tillgodose det faktiska
vårdbehovet (jfr a. prop. s. 33). Även en sådan prövning berör i regel komplicerade medicinska förhållanden där patienten i stor utsträckning har att luta sig mot bedömningar av läkare med särskild specialistkompetens, vilka sinsemellan kan ha skilda uppfattningar. Detta talar i sig för en lindring av beviskravet.
— Ett lindrat beviskrav även när det gäller bestämmelsens senare led kan vidare väl förenas med lagtexten och paragrafens utformning i övrigt. Till detta ska läggas att ett lindrat beviskrav också står i överensstämmelse med Patientskadenämndens tillämpning. Det ligger även i linje med den ordning som gällde enligt den frivilliga försäkringen och med vad som gäller i andra nordiska länder.
Med andra ord menar HD att det ska ställas lindrigare krav på bevisningen på denna punkt än vad tingsrätt och hovrätt tidigare ansett i sina domar.
HD undanröjer därför hovrättsdomen och lämnar tillbaka målet till hovrätten för fortsatt handläggning, och meddelar också prövningstillstånd för målet i övrigt.
— Med hänsyn härtill bör prövningstillstånd meddelas i målet i övrigt, hovrättens dom undanröjas och målet lämnas tillbaka dit för fortsatt handläggning, heter det i HD:s dom.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i HD.
