Etikett: Mattias Munter

Akademikernotan — Skandias nya rapport om effekten av sen examen

Posted on oktober 1, 2019 by - Liv

Den som studerat vid universitet eller högskola riskerar att få tusentals kronor mindre i pension än förväntat, enligt en ny rapport från Skandia. Skandia pekar i rapporten på att Sverige jämfört med övriga Europa har ovanligt hög examensålder; typiskt sett cirka 28 år.

Skandia menar att detta innebär att en nyutexaminerad läkare behöver spara 2 000 kronor i månaden – hela arbetslivet – för att få en önskvärd pension.

I rapporten går också Skandia delvis i polemik med Pensionsmyndigheten, som sina typfallsberäkningar utgår från att svenskarna i snitt börjar jobba när de är 23 år. För stora grupper akademiker är ett så tidigt inträde i jobb i stort sett omöjligt, hävdar Skandia.

– Att många studenter i Sverige tar så sen examen gör att pensionerna riskerar att bli en besvikelse för stora grupper av akademiker. Att bara försöka höja pensionsåldern så som politikerna nu gjort är ett alltför ensidigt fokus. Politikerna behöver också prioritera förutsättningarna för att få fler unga att gå klart sin utbildning snabbare, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i en kommentar till rapporten.

Rapporten visar att för den som studerat klart tidigt kan det räcka med att spara hälften så mycket som om man tagit examen vid den typiska examensåldern. En person med lärarexamen som studerar klart så snabbt som det bara är möjligt kan behöva spara 700 kr i månaden under sitt arbetsliv för att nå en pension om 80 procent av slutlönen medan en lärare som tar sin examen vid en mer typisk examensålder, 28 år, istället behöver 1 300 kr i månaden för att nå samma kompensationsgrad.

– Tar man många år på sig att plugga färdigt, som många gör idag, behöver man spara ungefär dubbelt så mycket mer än om man studerat och tagit sin examen direkt efter gymnasiet. Är man akademiker och har börjat jobba sent är mitt råd att se över sin tjänstepension och komma igång med ett eget pensionssparande, säger Mattias Munter.

Rapporten presenteras under tisdagskvällen vid ett seminarium där bland andra statsrådet Matilda Ernkrans medverkar.

Här kan du ta del av hela rapporten från Skandia.

Skandia lanserar ny rapport om effekten av sen examen

Posted on september 13, 2019 by - Liv

Skandia kommer senare i höst att lansera en ny rapport om konsekvensen för samhället och för pensionerna av att många ungdomar kommer ut sent i arbetslivet. Rapporten lanseras i anslutning till en debatt den 1 oktober arrangerad av Skandia och tidningen Fokus. 

Arbetsnamnet för Skandias nya rapport är ”Akademikernotan – sen examen sänker pensionerna”.

Vid paneldiskussionen om Sveriges höga examensåldrar deltar Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning (S), Kristina Axén Olin (M), Mimmi Rönnqvist, ordförande SACO Studentråd och Tobias Krantz, chef för utbildning på Svenskt Näringsliv. Paneldiskussionen leds av Fokus Johan Hakelius.

Rapporten presenteras av Skandias pensionsekonom Mattias Munter.

— Den nya rapporten är en uppföljning på den rapport på samma tema som vi tog fram tidigare i år, men med nya fakta och fler beräkningar om vilka konsekvenser etableringsåldern får, säger Skandias presschef Pontus Haag till Sak & Liv.

 

Skandia: Pensionsmyndigheten förvillar om inträdesåldrar

Posted on maj 27, 2019 by - Liv

Skandia går i en debattartikel — skriven tillsammans med två företrädare för Svenskt Näringsliv — till attack mot Pensionsmyndighetens bild av när inträdesåldern på arbetsmarknaden sker i Sverige. Författarna av debattartikeln menar att Pensionsmyndigheter mer förvillar än folkbildar.

Det Skandia och Svenskt Näringsliv invänder mot är inlägg på sociala medier och i nyhetsartiklar där Pensionsmyndigheten och dess generaldirektör Daniel Barr i förra veckan menade att det är en myt att Sverige har en hög inträdesålder på arbetsmarknaden. Statistik från EU visar tvärtom att inträdesåldern i Sverige ligger lägre än i EU i genomsnitt.

Pensionsmyndighetens ståndpunkt uppmärksammades bland annat av Svenska Dagbladet i en nyhetsartikel där Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren uttalade sig så här:

– Det är intressant är att det finns en uppfattning om att unga i Sverige kommer ut i arbetslivet senare än ungdomar gör i andra EU-länder och att inträdet sker allt senare, men vi kan inte se några tecken på att det är så.

Det författarna av debattartikeln nu invänder emot är bland annat att Pensionsmyndigheten lyfter fram måttet ”inträdesålder i arbetskraften”. Det relevanta måttet borde i stället vara etableringsålder, det vill säga när 75 procent av en årskull är i arbete.  Där är Sverige ett länderna i OECD med högst etableringsålder, menar författarna av debattartikeln:

— Dessvärre blandar Pensionsmyndigheten bort korten när det gäller unga människors relativt sena etablering på arbetsmarknaden genom att med egna bearbetade data flytta fokus till inträdesålder i arbetskraften. Den senare är inte ett särskilt relevant mått i diskussionen om hur vi långsiktigt ska trygga framtida pensioner, heter det i debattartikeln.

Debattartikelns författare menar att det krävs reformer för att få ner examensåldrarna och därmed få ut högkvalificerad arbetskraft på arbetsmarknaden tidigare än i dag:

— Pensionsmyndighetens utspel är mot den bakgrunden beklagligt, eftersom man har ett viktigt informationsuppdrag och ett sådant här inlägg förvillar mer än det folkbildar, heter det i debattartikeln i Svenska Dagbladet undertecknad av Mattias Munter, Skandia, och av Mikaela Almerud och Tamara Sobolevskaia från Svenskt Näringsliv.

Här kan du ta del av hela artikeln.

Ny Skandiarapport: Unga behöver spara 2 Mkr extra till pensionen

Posted on mars 4, 2019 by - Pension

De yngre generationerna har stora utmaningar för att nå en bra pension. Den slutsatsen drar Skandia i en rapport där man jämfört 60-talister, 70-talister, 80-talister, 90-talister och 00-talister och deras väg mot pensionen. Av rapporten med titeln ”På väg mot pension” framgår bland annat att en civilingenjör född på 1990-talet behöver spara ihop över 2 miljoner kronor mer i pensionskapital, för att få samma pensionsnivå som en anställd född på 1960-talet.

— Rapporten visar skillnader mellan hur mycket eget ansvar olika generationer behöver ta för sin pension. En genomgående slutsats är att ju längre man har kvar till pension – desto mer kommer man själv behöva ta ansvar för att se till att man får en bra pension. Till exempel behöver en civilingenjör född på 90-talet spara två miljoner mer i jämförelse med en civilingenjör född på 1960-talet, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i en kommentar.

Enligt Skandia är detta en effekt av senare etablering på arbetsmarknaden i kombination med en ökande medellivslängd.

Exemplet med personer med civilingenjörsexamen ur olika generation, visar att en ingenjör född på 60-talet beräknas få en pension motsvarande 68 procent av slutlönen. Samma civilingenjör född på 1990-talet kan räkna med en kompensationsgrad på endast 53 procent av slutlönen. 00-talister kan förvänta sig en fortsatt nedgång till 51 procent av slutlönen. Utan tjänstepension faller siffran till 40 procent av slutlönen.

— Att få motsvarande halva lönen i pension kan förstås innebära att man tvingas till stora förändringar i sitt levnadsätt. Tjänstepension är därför den viktigaste jobbförmånen man kan ha och närmast ett måste eftersom den allmänna pensionsnivån sjunker. Mitt främsta råd till de yngre generationerna – säkerställ att din arbetsgivare betalar tjänstepension för dig eller spara motsvarande på egen hand om du är egen företagare. Komplettera gärna med ett eget sparande, säger Mattias Munter.

Här kan du läsa hela rapporten från Skandia.

Skandia: Allt färre bryr sig om premiepensionen

Posted on februari 5, 2019 by - Liv

Allt färre tycks bry sig om sin premiepension. I år har bara varannan sparare för avsikt att se över sina fondval i premiepensionen, visar en undersökning av Novus på uppdrag av Skandia.    

50 procent av de tillfrågade anger att de planerar att se över sina fondval i år, vilket är en nedgång jämfört med förra året då motsvarande siffra var 56 procent. Av de 50 procent som säger att de kan komma att se över sina fondval anger endast 13 procent att de absolut säkert tänker göra det, medan 37 procent anger att de kanske ska göra det.

– Trenden är att allt färre tycks engagera sig trots att det över tid handlar om stora pengar i framtida pension. Vi ser en signifikant nedgång bara från förra året över hur många som tänker se över sina fondval. Det är problematiskt eftersom premiepensionen kräver en viss aktivitet för att du inte ska fastna i fonder som har en olämplig risknivå eller en onödigt hög avgift, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i en kommentar.

Även siffran på 35 procent som har planer på att byta fonder är en nedgång jämfört med tidigare.Förra året var motsvarande siffra 40 procent.

– Vi ser att ambitionen tyvärr går ner även här jämfört med tidigare år. Vi vet att många ligger kvar i fonder år efter år och borde se över sina fondval och göra ett byte. Att investera i fonder kräver ett visst engagemang och aktivitet. Samtidigt vet vi att det är ännu färre som sedan faktiskt byter fond än vad undersökningen visar. Om fler blev medvetna om hur stora belopp det handlade om skulle aktiviteten sannolikt öka, säger Mattias Munter.

Undersökningen har gjorts under 4–10 januari 2019 bland personer 18–65 år som inte har börjat ta ut sin pension. Deltagarfrekvensen var 57 procent och antalet intervjuer är 1047. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus Sverigepanel.

Här kan du ta del av hela undersökningen.

Skandia överlämnar trepunktsprogram för bättre pensioner till den nya regeringen

Posted on januari 21, 2019 by - Liv

Hur ska svenska pensionärer kunna få bättre pensioner? Skandia lanserar nu ett trepunktsprogram till den nya regeringen för bättre pensioner. I en debattartikel i Dagens Samhälle föreslår man dels att premiepensionens andel av den allmänna pensionen ökat, satsningar på att få fler unga i jobb tidigt och Allemanspension — en ny bred sparform som uppmuntrar sparande till pensionen.

I debattartikeln, som är undertecknad av Skandias koncernchef Frans Lindelöw och pensionsekonom Mattias Munter, sägs bland annat att pensionssystemet är satt under mycket hård press och att det gäller för politikerna att lösa de kortsiktiga problemen samtidigt som de måste kunna blicka framåt.

Skandias trepunktsprogram syftar till att fler ska ha möjlighet att framöver nå närmare 80 procent av sin slutlön.

När det gäller premiepensionen konstaterar Skandia att avkastningen i genomsnitt har uppgått till 7,1 procent per år jämfört med inkomstpensionens 3,0 procent per år. Därför bör man överväga att öronmärka mer av den allmänna pensionen till förmån för premiepension, menar Skandia. Tanken på att sätta fler unga i jobb tidigare har som utgångspunkt att etableringsåldern på arbetsmarknaden är upp emot 30 år för stora grupper.

— Nu behövs politik för en snabbare genomströmning i högre utbildning, en utbyggd sommartermin och sänkta trösklar mellan utbildning och arbete, skriver författarna av debattartikeln.

Skandias förslag på Allemanspension innebär bland annat att sparandet är öronmärkt till pension och skatten på ett sparkapital i Allemanspension motsvarar en sjättedel av nuvarande skatt på sparande i ISK.

— Om pensionsgruppen inte sätter igång ett arbete för att göra det enklare att spara till sin pension så bör den kommande regeringen överväga att gå fram med egna förslag. Att bli gammal i Sverige ska nämligen inte innebära att behöva gå ner drastiskt i levnadsstandard. Målet bör vara att fler svenskar ska kunna nå 80 procent av sin slutlön i total pension, heter det i slutklämmen i debattinlägget.

Här kan du ta del av debattartikeln i Dagens Samhälle. 

Allemanspension! Skandia kräver nytt skattegynnat sparande

Posted on maj 20, 2018 by - Pension

Skandia kräver en ny skattegynnad sparform för att stärka pensionen. I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver VD Frans Lindelöw och sparekonom Mattias Munter att det krävs ett tydligt incitament för att få svenska folket att spara till pensionen. Den nya sparformen allemanspension presenteras i en separat rapport från Skandia. 

Artikelförfattarna konstaterar att pensionssystemet är satt under press, bland annat på grund av ökad medellivslängd och sent inträda på arbetsmarknaden. 

Samtidigt har politikerna stiftat lagar som gör det mindre förmånligt att spara själv till pensionen. Det avdragsgilla pensionssparandet har avskaffats och skatten på ISK-sparandet har de senaste åren höjts två gånger. 

En undersökning som Skandia hänvisar till i ett pressmeddelande i dag på morgonen visar att 17 procent av svenskarna har minskat sitt sparande under senare tid. 

Skandias förslag är nu att införa ett helt nytt förmånligt sparande, som man kallar för allemanspension. Allemanspensionen presenteras av Skandia i en separat rapport som offentliggjordes i dag. 

Enlgit Skandias förslag ska skatten på ett sparkapital i allemanspension för 2018 ligga på 0,08 procent, vilket motsvarar en sjättedel av den nuvarande skatten på sparande i ISK.

– Det är ett tydligt incitament som vi bedömer åter skulle få fler människor att spara till sin pension i Sverige, heter det i artikeln.

Enligt Skandias förslag ska pengarna på ett allemanspensionskonto vara öronmärkta för pensionssparande och inte kunna tas ut i förtid.

Här kan du ta del av Skandias rapport om allemanspensionen. 

Skandia: Hög examensålder bidrar till kraftigt sänkt pension

Posted on mars 19, 2018 by - Pension

Skandia skriver i en rapport att Sverige har en av de högsta examensåldrarna inom OECD. Den verkliga etableringsåldern på arbetsmarknaden är närmare 30 år istället för 23, som Pensionsmyndigheten utgår från i sina typfallsberäkningar. Det innebär att pensionen för många kan bli betydligt lägre än förväntat.  

Skandia har i sin rapport ”Hög examensålder sänker pensionen” undersökt hur den sena etableringsåldern påverkar svenskarnas pensioner.

– Den sena etableringen på arbetsmarknaden för främst akademiker gör att pensionerna inte kommer att räcka till för stora grupper. Att bara höja pensionsåldern så som man gjort i den senaste pensionsöverenskommelsen räcker helt klart inte, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett pressmeddelande.

I rapporten visas ett räkneexempel på en person med magisterexamen som väljer att jobba hela vägen till 70 år själv. Personen behöver själv spara cirka 1 550 kronor i månaden, närmare 1 000 kronor mer i månaden än vad Pensionsmyndighetens typfallsberäkningar visar, om hen vill nå en pension på 80 procent av slutlönen efter skatt. Vill man istället gå i pension vid 65 år behöver man spara uppemot 4 500 kronor i månaden.

Här hittar du Skandias rapport. 

Skandia: Bara två av tio har förtroende för pensionssystemet

Posted on mars 12, 2018 by - Pension

Endast två av tio svenskar säger sig ha förtroende för det svenska pensionssystemet, enligt en undersökning från Skandia. 

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Skandia.

– Att så få har förtroende hänger samman med att systemet helt enkelt levererar låga pensioner för stora grupper. Det kommer också att gälla föröverskådlig framtid om inte politikerna gör något dramatiskt. Lägg därtill att politikerna tagit bort skatteavdraget för privat pensionssparande när det som bäst behövs för att höja den totala pensionen, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i en kommentar.

Den främsta orsaken till lågt förtroende är att politikerna inte tar ansvar för att alla får en god pension (57 %). Andra orsaker är att pensionerna blir för låga i förhållanden till hur mycket man jobbat (51 %). Även höjningen av pensionsåldern är en orsak till lågt förtroende (25 %). 

Skandia presenterar i anslutning till undersökningen tre förslag som man anser kan stärka förtroendet för pensionssystemet på sikt:

• Kvalitetssäkra fondutbudet och gör traditionell försäkring valbar i premiepensionssystemet.

• Fokusera på att få ned inträdesåldern på arbetsmarknaden bland annat genom ökad genomströmning på högre utbildningar. 

• Utforma incitament för privat pensionssparande.

Skandia: PPM-sparare tycker att de saknar kunskap för fondval

Posted on februari 26, 2018 by - Pension

Två av tre premiepensionssparande säger sig sakna tillräcklig kunskap för att kunna placera sitt för att få pengarna att växa, visar en undersökning från Skandia.

I undersökningen, som har genomförts av Novus på uppdrag av Skandia, säger knappt en av fem kvinnor att de har tillräckligt med kunskap för pensionsval. 

– Premiepensionssystemet kräver kunskap om kapitalförvaltning som de flesta saknar. Den som inte har kunskap kan lätt göra fel val eller hamna i ickevalsalternativet AP7 Såfa som är en fond med mycket hög risk. Hög risk kan vara motiverad men man bör förstå vad det innebär, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i en kommentar till undersökningen.

De som saknar kunskap anser sig främst behöva kunskap om vad som avgör framtida avkastning (51 %), följt av lämplig risknivå (33 %) och information om hur och var man gör ett aktivt val (31 %). Undersökningen visar också att det är risknivå (33 %) följt av avgift (30 %) och historisk avkastning (24 %) som avgör fondvalet för spararna. Fondens varumärke och förtroende är också en viktig faktor (16 %). 

  – Spararna gör klokt i att titta på både risknivå och avgifter men vad som är lämplig risk är inte alltid lätt att avgöra. Titta på risknivån utifrån din situation, ålder och önskad avkastning. Med högre risk kommer också möjligheten till bättre avkastning på lång sikt. Historisk avkastning är däremot ett svagt beslutsunderlag eftersom backspegeln inte säger något om framtiden, säger Mattias Munter.   

Hållbarhet är däremot inte något som är anses speciellt viktigt för de stora flertalet sparare. Endast 12 procent anger att hållbarhetsfrågan avgör valet av fond.

Målgruppen för undersökningen var svenskar 18–65 år som inte har börjat ta ut pension. Totalt har 1010 intervjuer genomförts under perioden 19–23 januari 2018. Deltagarfrekvensen var 57 procent. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel.

Skandia: Bara 15 procent har förtroende för premiepensionen

Posted on februari 9, 2018 by - Pension

Endast 15 procent av svenskarna har förtroende för premiepensionssystemet. Det visar enundersökning från Skandia som publicerades i dag på morgonen.

Undersökningen har utförts av Novus, som har genomfört intervjuer med drygt 1 000 svenskar mellan 18 och 65 år.

– Att en så viktig del av ett statligt pensionssystem har ett sådant lågt förtroende är allvarligt och att sjunka lägre blir nog svårt. Det låga förtroendet har delvis sin förklaring i de välkända skandaler som slutat i brottsutredningar och försvunna sparpengar, kommenterar Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett pressmeddelande.  

Den främsta anledningen till att människor har lågt förtroende är att det känns otryggt eftersom värdet på pensionspengarna kan minska.

– Det är särskilt anmärkningsvärt att det är oron för nedgångar som leder till det låga förtroendet för systemet. Detta när premiepensionsspararna i snart ett decennium dragit nytta av en konstant börsuppgång och i princip alla sparare haft mycket god avkastning. Det säger mig att förtroendedebatten kommer att fortsätta när det blir sämre tider på börsen framöver, fortsätter Mattias Munter.   

En annan anledning till det låga förtroendet är att många inte litar på fonder och fondbolag i premiepensionssystemet.

– Oron för oseriösa fondbolag är sannolikt en reaktion på flera omskrivna skandaler med koppling till några aktörer på fondtorget. Som så ofta är det fåtalet som förstör för de många seriösa aktörerna, säger Mattias Munter.

– Finansdepartementets förslag för att skärpa kontrollen av fonderna är just nu ute på remiss och kan på sikt öka förtroendet, men om man verkligen har ambitionen att fondutbudet ska hålla högre kvalitet med bibehållen bredd så missar man målet. Föreslagna krav och riktlinjer är alltför trubbiga, slår mot populära fonder och försvårar för nya fonder med hållbarhetsinriktning att nå spararna, menar Mattias Munter.

Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel. Deltagarfrekvensen var 57 procent. 

Här kan du ta del av hela undersökningen. 

Skandia: Sex av tio ser bostaden som ett pensionssparande

Posted on november 27, 2017 by - Pension

Nära sex av tio svenskar mellan 50 och 79 år ser sin bostad som en slags pensionsförsäkring. Det framgår av en undersökning utförd av Skandia, som presenteras under måndagen. 

Skandia påpekar samtidigt att det kan finnas problem med att betrakta boendet som ett pensionssparande, eftersom värdet på bostaden är helt beroende av fastighetsmarknadens utveckling. 

Även om bostaden representerar ett stort värde, är det inte säkert att det värdet går att realisera. Närmare fem av tio kan inte tänka sig att flytta till mindre eller enklare boende för att få mer pengar att röra sig med.  

– Den närmast eviga uppgången på fastighetsmarknaden riskerar att forma en övertro på boendet som ett tryggt pensionssparande. Tron på bostaden som pensionsförsäkring bygger dels på fortsatt uppgång och dessutom måste man sälja eller belåna bostaden för att kunna frigöra pengarna. Pensionsparande bör ske med god riskspridning och inte med blint fokus på fastighetsmarknaden, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i en kommentar till undersökningen. 

– Boende bör ses som konsumtion och inte en säker investering eftersom du alltid kommer att behöva någonstans att bo. Att till exempel amortera för att i framtiden få en lägre boendekostnad är rätt sätt att se på bostaden i ett pensionsperspektiv. Med nya regelverk blir man tvingad till amortering i större utsträckning men det får inte ersätta det långsiktiga sparandet som man ska leva livet för som pensionär.  

Undersökningen bygger på 1 121 intervjuer som har genomförts med hjälp av webbintervjuer i Novus Sverige-panel.

Skandia: Börja jobba tidigare – ett alternativ till att sluta senare!

Posted on november 16, 2017 by - Pension

Höjd pensionsålder är inte den enda lösningen att när det gäller att arbeta längre för att få en bra pension. Att förlänga arbetslivet kan lika gärna vara att börja arbeta tidigare, skriver Skandias pensionsekonom Mattias Munter i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Mattias Munter konstaterar i artikeln att frågan om höjd pensionsålder inte är speciellt populär bland svenska folket; 71 procent föredrar pension vid 65 års ålder eller tidigare. 

Enligt Mattias Munter har Sverige en av de högsta examensåldrarna i västvärlden: 29,4 år jämfört med ett genomsnitt i OECD på 26 år. 

– Om fler kom i arbete tidigare skulle det ha en tydligt positiv effekt för pensionssystemet både för dagens och framtidens pensionärer, heter det i debattartikeln.

I artikeln framförs tre förslag som kan sänka genomsnittsåldern då en person börjar i arbetslivet: Inför sommarterminer på utbildningarna, ge bonus för den som tar examen snabbt och sänk inträdesåldern för avtalad tjänstepension.  

Här hittar du artikeln i Svenska Dagbladet. 

Vi flytt! Fyra av tio överväger att flytta utomlands efter pensionen

Posted on april 11, 2017 by - Pension

Hela 44 procent av svenskarna ser det som ett möjligt alternativ att flytta utomlands för att få det ekonomiskt bättre som pensionär. Det visar en undersökning från Skandia.

Allra störst är intresset för en utlandsflytt hos personer mellan 30 och 54 år – där uppger fem av tio att de kan tänka sig att flytta.

– De som är mitt i livet är mest positiva. En förklaring är att det är en generation som har rest, studerat och jobbat utomlands. Världen är lite mindre för dem än för tidigare generationer, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i en presskommentar.

Intresset för att flytta utomlands är högre bland dem som inte börjat ta ut pension (49 procent) än bland dem som redan är pensionärer (27 procent).

Män är också mer positiva till en flytt än kvinnor (48 procent för män och 41 procent för kvinnor).

 – Att intresset minskar närmare pensionsåldern beror mycket på att barn och barnbarn är en viktig faktor för många. Att flytta betyder mindre tid med nära och kära. Även om det är en relativ liten andel som faktiskt tar steget att flytta så är det en ökande trend, säger Mattias Munter.

Undersökningen har genomförts av Novus i samarbete med Skandia. 

Skandia: Inför lika regler för pensionsbolagen nu!

Posted on december 19, 2016 by - Liv

Frans Lindelöw och Mattias Munter – koncernchef respektive pensionsekonom vid Skandia – går i en debattartikel i Svenska Dagbladet till attack mot de skilda regelverken för olika typer av pensionsbolag. 

Det Skandiacheferna vänder sig emot är framförallt att det i dag fortfarande finns två olika system för att klassificera försäkringsbolagens risker och kapitalkrav, i och med att regelverket för tjänstepensionsbolag ännu inte är på plats.

Därigenom riskerar försäkringstagarna i avtalspensionsbolagen att få ett sämre skydd än i privata bolag, skriver artikelförfattarna. 

”Som konsekvens får en kollektivavtalad sjuksköterska, lärare eller polis inte samma trygghet i sin tjänstepension som en privatpraktiserande ­advokat eller tandläkare. /…/

Finansinspektionen har tagit fram ett verktyg för tillsyn som bättre än tidigare speglar verkligheten på den svenska marknaden. Exempelvis gällande negativ ränta och vars buffertkrav stämmer bättre överens med andra regelverk för liknande verksamhet. Detta förslag till tillsynsverktyg bör vara utgångspunkt för det fortsatta regelverksarbetet på tjänstepensionsområdet”, heter det bland annat i Skandias debattartikel.

Här kan du läsa hela artikeln.