Etikett: pensionsmyndigheten

”Upprörande aggressiv försäljning och bristfällig rådgivning om pension”

Är det en bra idé att ta ut den allmänna pensionen från 61 års ålder och fortsätta att arbeta, samtidigt som man placerar pengarna i en kapitalförsäkring? Nej, för att det ska vara lönsamt krävs en årlig avkastning på 7 procent – något få aktörer kan lova i dagens lågräntemiljö. Pensionsmyndigheten går nu till attack mot den bristfälliga rådgivningen och aggressiva försäljningen av sådana upplägg. 

Blivande pensionärer kontaktas ofta av säljare från försäkringsbolag som ger rådet att börja ta ut den allmänna pensionen från 61 år, samtidigt som man fortsätter att arbeta med lön. Pensionspengarna placeras exempelvis i en kapitalförsäkring i väntan på uttag.

Pensionsmyndigheten avråder från att tacka ja till sådana förslag, och går också till attack mot säljarna som kontaktar de blivande pensionärerna:

– Det är upprörande att vi fortfarande behöver ta del av så många vittnesmål om aggressiv försäljning och bristfällig rådgivning. Alldeles för många vet inte ens om att det de blivit uppmanade att göra innebär att de börjat ta ut sin allmänna pension – något de blir varse när de väl ansöker om att gå i pension, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande.

I en rapport som presenterades i dag konstateras myndigheten att det finns få potentiella fördelar men desto fler nackdelar med att ta ut sin pension tidigt, om syftet är att placera pengarna samtidigt som man fortsätter jobba. 

– För att det ska vara en lönsam affär att ta ut pensionen och placera den från 61 år krävs en avkastning på 7 procent per år om du lever till 86 års ålder, som är den ungefärliga medellivslängden för de som uppnått 65 års ålder, säger Monica Zettervall i Pensionsmyndighetens pressmeddelande.

I vissa fall kan det vara motiverat att ta ut pengarna tidigt – exempelvis om man vill ha en högre pension under sina första år som pensionär. Men då ska pengarna placeras sparform med låga avgifter, skriver Pensionsmyndigheten. 

Här hittar du en länk för att ladda ned hela Pensionsmyndighetens rapport.  

Pensionsmyndigheten gillar seniorlån – men de är alldeles för dyra!

Det är inget fel på seniorlån. Tvärtom kan det vara en bra möjlighet för äldre människor att förstärka sin ekonomi. Men dagens seniorlån har orimligt höga räntor, skriver Pensionsmyndigheten i en färsk analys. 

Seniorlån har drabbats av mycket negativ publicitet på senare tid.

Bland annat har TV4:s Kalla fakta rapporterat om hur Folksam fortsätter att sälja den omdiskuterade produkten Seniorkapital – trots att man har sagt att försäljningen har upphört. Kritiken har bland annat handlat om oseriösa säljmetoder. 

Nu har Pensionsmyndigheten analyserat företeelsen seniorlån.

Något överraskande kommer man fram till att det inte alls är en dålig idé att möjliggöra för pensionärer att ytterligare belåna sina bostäder för att på så sätt frigöra kapital. Förutsättningen är att det finns tillräckligt med kapital bundet i bostaden, att pensionären vill använda en del av kapitalet till konsumtion, och att det inte finns någon risk att pensionären förlorar huset eller lämnar en skuld till efterlevande. 

Sju av tio personer mellan 60 och 79 år bor i ägd bostad. De flesta av dem har en belåningsgrad som är lägre än 50 procent. 

– En pensionär med en medelinkomst på 17 000 kronor per månad har idag svårt att teckna ett vanligt bostadslån, oavsett vilken förmögenhet som ligger i bostaden, säger Pensionsmyndighetens pensionsexpert Monica Zettervall i ett pressmeddelande i dag.  

Men seniorlånen bör ha avsevärt lägre räntor och bättre villkor än vad marknaden erbjuder i dag, skriver Pensionsmyndigheten. I dag finns endast en aktör kvar på marknaden som erbjuder seniorlån.

– För att Pensionsmyndigheten fullt ut ska kunna rekommendera seniorlån, behöver räntan närma sig nivåerna på vanliga bostadslån. Man skulle kunna tänka sig att bankerna kom med nya varianter av seniorlån, med en generösare kreditprövning för äldre personer med lågt belånade bostäder. Produkterna måste också vara konsumentvänligt utformade med villkor och upplägg som är lätta att ta till sig, säger Erik Ferm, analytiker på Pensionsmyndigheten, i Pensionsmyndighetens pressmeddelande.  

Det här är några andra alternativ som Pensionsmyndigheten pekar på för den pensionär som inte kan teckna ett vanligt bostadslån:  

• Att sänka eller avbryta amortering på bostadslån i god tid innan pension och spara pengarna i till exempel en billig indexfond

• Låta en borgenär vara med som låntagare på ett vanligt bostadslån – exempelvis barn som inte själva behöver utnyttja sitt låneutrymme

Här kan du ta del av hela Pensionsmyndighetens rapport om seniorlån. 

• Sälja fastigheten och därigenom frigöra kapitalet

• Hyra ut del av bostaden för att både öka månadsinkomsten och möjligheten till bostadslån. 

Vem vill hjälpa Pensionsmyndigheten med kundanalys och tjänstedesign?

Pensionsmyndigheten har gått ut i en offentlig upphandling för att köpa in externa tjänster för kundanalyser, och utveckla kundinsiktsdrivna tjänster.

Enligt Pensionsmyndigheten behövs externt konsultstöd för den metod som kallas ”kundresor”, och för tjänstedesign som bygger på kundanalysen.

Anbud ska vara inlämnade senast den 31 januari. 

Pensionsmyndigheten avregistrerar två nya fonder från premiepensionen

Pensionsmyndigheten har beslutat att avregistrera fonderna GFG Global Medium Risk Fund och Fondeum Mixed Fund från fondtorget för premiepensionen. 

De båda fonderna – GFG Global Medium Risk Fund och Fondeum Mixed Fund – är köpstoppade sedan den 31 oktober i år. Stoppet infördes sedan Pensionsmyndigheten nåtts av uppgifter om att fonderna inte lever upp till de krav som finns för att få vara med på premiepensionens fondtorg. Sedan dess har Pensionsmyndigheten utrett de båda fonderna, och nu kommit fram till att fonderna inte är lämpliga att finnas på fondtorget. 

–    Vår utredning visar att det kring bägge dessa fonder finns allvarliga problem med bakomliggande intressekonflikter. Dessutom finns tecken på att fonderna skaffat nya sparare på olämpligt vis. Sådant beteende hör inte hemma på premiepensionens fondtorg, och därför råder det ingen tvekan om att det här är rätt väg att gå, säger Mikael Westberg, chefsjurist på Pensionsmyndigheten. 

Närmare 6 100 pensionssparare har sitt innehav placerade i de två fonderna. Totalt uppgår innehaven till cirka 800 miljoner svenska kronor.

Fondspararna får nu sitt innehav flyttat till det statliga alternativet AP7 Såfa.

Här hittar du Pensionsmyndighetens pressinformation om avregistreringen. 

Snittpensionen upp 260 kronor per månad 2017

Nästa år ökar den genomsnittliga pensionen med cirka 260 kronor per månad efter skatt, visar Pensionsmyndighetens prognoser.

Störst procentuell höjning av sin totala pension får pensionärer med medelhög eller hög inkomstpension, enligt Pensionsmyndighetens beräkningar.

Inkomstindex höjs nästa år med 2,8 procent. Prisbasbeloppet, som påverkar garantipensionen och de flesta tjänstepensioner, höjs med 1,1 procent.

Ensamboende pensionärer med bostadstillägg – drygt 260 000 personer varav de flesta kvinnor – får en genomsnittlig höjning av sin totala pension nästa år med 1,4 procent. Det motsvarar i snitt 199 kronor per månad.

Pensionärer med viss del garantipension, men som inte erhåller bostadstillägg, utgör cirka 435 000 personer. De får sin totala pension höjd med i genomsnitt 1,9 procent motsvarande 215 kronor per månad.

Här ser du Pensionsmyndighetens information i sin helhet. 

Så vill Pensionsmyndigheten vässa sin miljö- och etikmärkning

Vilka fonder i premiepensionssystemet har en etisk profil, och vilka tar hänsyn till miljön? Pensionsmyndigheten föreslår nu ett system för tydligare och mer lättillgänglig information om fondernas hållbarhet. 

Pensionsmyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att öka fokus på hållbarheten på premiepensionens fondtorg.

Sedan 2013 har Pensionsmyndigheten en egen märkning av miljö och etik. Dessutom använder man sig av Swesifs Hållbarhetsprofil. 

Nu tänker sig Pensionsmyndigheten att Hållbarhetsprofilen ska utvecklas, bland annat genom att kompletteras med hållbarhetsjämförelser på en särskild webbsida. 

– Fördelen med en samlad sida är att vi erbjuder information om fondutbudet ur ett hållbarhetsperspektiv och på ett för spararen lättillgängligt och jämförbart sätt. Målbilden är att intresserade sparare själva kan välja fonder som exempelvis tar hänsyn till mänskliga rättigheter och avstår från investeringar i kol och olja, säger Inger Söderbom, analytiker på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande i dag.

I ett senare skede när marknaden för oberoende hållbarhetsmärkning utvecklats kan vi fasa ut M/E-märkningen till förmån för en oberoende märkning. 

Swesif är ett oberoende nätverksforum för organisationer som arbetar för eller med hållbara investeringar i Sverige. 

Här läser du mer om Pensionsmyndighetens förslag. 

Inget mera Falcon! Nya förslag ska stoppa oseriösa premiepensionsbolag

Regeringen vill slippa ytterligare Falcon Funds-skandaler. Pensionsmyndigheten ska därför komma med nya förslag som minskar risken för oseriösa fondbolag på Pensionsmyndighetens fondtorg sig.

– Alla premiepensionssparare ska kunna känna sig trygga med att förvaltningen av deras premiepension sköts på ett säkert och professionellt sätt, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll i ett pressmeddelande från regeringen i dag.

Falcon Funds-skandalen har väckt stor uppmärksamhet under året. Uppdraget till Pensionsmyndigheten blir nu att analysera och klargöra de risker som kan uppstå när fondbolag och förvaltningsbolag som förvaltar fonder på Pensionsmyndighetens fondtorg inte följer reglerna, och föreslå åtgärder för att reducera dessa risker.

– Vi ger nu Pensionsmyndigheten ett brett uppdrag att vända på varje sten för att åtgärda eventuella brister i premiepensionssystemet. Detta ska vara ett tryggt system, säger finansmarknadsminister Per Bolund.

Uppdraget ska redovisas senast den 19 juni 2017.

Insättningar på 38 miljarder kronor till premiepensionen i nästa vecka

Pensionsmyndigheten påminner i dag i ett pressmeddelande om att det med start på måndag i nästa vecka sätts in 38 miljarder kronor på svenska folkets premiepensionskonton. 

Maximal insättning till premiepensionen är 10 894 kronor, och genomsnittet per sparare är 6 714 kronor. Pengarna fördelas på spararnas fondkonton utifrån den valda fördelningen mellan olika fonder. Den som vill byta fonder eller ändra fördelning mellan fonder innan de nya pengarna placeras behöver göra det senast nu på torsdag, den 8 december. Fondbyte eller ändrad fördelning som begärs från den 9 december läggs på kö och genomförs när pensionsrättshandeln är avslutad, tidigast den 14 december.

Förutom överföringarna till premiepensionssystemet, genomförs under december också den årliga insättningen av intjänade pensionsrätter på pensionsspararnas konton. För 2016 bokförs pensionsrätter på 244 miljarder kronor i inkomstpension, eller i genomsnitt 43 192 kronor per person.

Pensionsskulden för inkomstpensionen uppgår före årets insättningar till 8 517 miljarder kronor. Skulden balanseras av de avgifter som betalats in, till ett värde av 7 457 miljarder, samt de 1 230 miljarder som finns i de fem AP-fonderna 1–4 samt 6.

Pensionsmyndigheten passar också på att i sitt pressmeddelande informera om att cirka 90 procent av alla anställda också har en tjänstepension där arbetsgivaren betalar in en summa varje månad. Enligt Pensionsmyndighetens uppskattning sätter arbetsgivarna i år in cirka 195 miljarder kronor till sina anställda. 

Längre tradränta och nya dödlighetsantaganden sänker premiepensionen

Pensionsmyndigheten har beslutat att sänka förskottsräntan inom den premiepensionens traditionella försäkring, från 3,0 procent till 1,75 procent. Sänkningen gäller från och med den 1 januari 2017.

Den huvudsakliga anledningen till att förskottsräntan sänks är att dagens låga räntor bedöms att förbli låga under lång tid framöver. För den traditionella försäkringen, med stor andel placering i räntebärande papper, innebär detta att prognosen för framtida avkastning måste skrivas ned jämfört med tidigare antaganden.

Pensionsmyndigheten har också justerat dödlighetsantaganden i premiepensionen med hänsyn till ökande livslängd.

De två förändringarna innebär sammantaget lägre premiepensionsutbetalningar från den traditionella försäkringen.

Premiepensionens traditionella livförsäkring har valts av 300 000 pensionärer. Genomsnittligt utbetalat belopp är cirka 400 kronor per månad.

Enligt Pensionsmyndigheten innebär sänkningen av förskottsräntan 67 kronor lägre premiepensionsutbetalning per månad för en 65-åring med ett premiepensionskapital på 100 000 kr. Det motsvarar en sänkning med 13,1 procent. För den som är 75 år motsvarar minskningen istället 9,4 procent. 

Förändringen av livslängdsantagandena innebären lägre månadsutbetalning på 13 kronor för den som är 65 år och har ett premiepensionskapital på 100 000 kronor. 

Klicka här för mer information om sänkningen. 

Blåsta! Falcon Funds pensionssparare förlorar 32-59 % av värdet

De sparare som valt någon av Falcon Funds fonder i premiepensionssystemet förlorar mellan 32 och 59 procent av premiepensionen, beroende på vilken av de tre olika fonderna man har valt. Det konstaterar Pensionsmyndigheten, som 

Pensionsmyndigheten sade upp avtalet med fondbolaget Falcon Funds i juni.

Sedan dess har bolaget betalat tillbaka knappt hälften av premiepensionsspararnas innehav. Nu avslutar myndigheten Falcons tre fonder från spararnas premiepensionskonton.

De spararna som satt all sin premiepension i Falcon får därmed premiepensionen sänkt med mellan 32 och 59 procent, skriver Pensionsmyndigheten i ett pressmeddelande i dag.

Falcon Funds har betalat tillbaka 1,2 miljarder kronor från de tre fonderna. Den senaste inbetalningen skedde den 21 oktober. Men det är bara hälften av de pengar som skulle ha återbetalats. Den andra hälften, 1,2 miljarder kronor, återstår att betala tillbaka.

Det är olika hur mycket pengar som har återbetalats från de tre fonderna. Därav av förlusten skiljer sig åt beroende på vilken fond man har valt. 

– Samtliga Falcon Funds tre fonder får i samband med avslutet avsevärt lägre kurser än tidigare. Detta är tyvärr konsekvensen av att bolaget inte skött sina åtaganden på ett ansvarsfullt sätt, säger Mats Öberg, chef för Pensionsmyndighetens fondenhet, i dagens pressmeddelande.

När fonderna har avslutats återinvesteras spararnas innehav i AP7 Såfa, alternativt till de fonder spararen själv har valt.

Samtidigt fortsätter Pensionsmyndigheten att försöka få tillbaka de saknade pengarna från Falcon Funds.

– Vi jobbar oförtrutet vidare, både i dialog med berörda myndigheter och med de rättsliga medel som står till buds. Varje ytterligare krona vi får tillbaka i den här processen kommer att komma spararna till del i form av kompensationsbelopp på deras pensionskonton, avslutar Mats Öberg.

Två nya fonder stoppas av Pensionsmyndigheten

Pensionsmyndigheten har beslutat om köpstopp i två fonder i premiepensionens fondtorg: Fondeum Mixed Fund och GFG Global Medium Risk Fund. Bakgrunden är att Pensionsmyndigheten beslutat att utreda fonderna.

Tidigare i år briserade skandalen kring Falcon Funds och de försvunna pensionspengarna. Då meddelade Pensionsmyndigheten att man skulle undersöka samtliga fonder på fondtorget.

Bland annat har man undersökt om det har varit en misstänkt snabb uppbyggnad av kapital exempelvis via aggressiv försäljning, ifall fonden bara finns på premiepensionstorget och om fondens innehav är svåra att analysera. 

– I samband med att detta arbete har inletts så har vi fått fram uppgifter som gör att vi närmare behöver utreda om två fonder – GFG och Fondeum – kan vara kvar på fondtorget. Därför har vi köpstoppat fonderna, säger Mats Öberg, chef för fondenheten vid Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande.

Köpstoppet är tillfälligt i väntan på ytterligare utredning. Ifall utredningen visar att fonderna inte följer samarbetsavtalet, kan fonderna avregistreras från fondtorget.

De som har sparpengar i fonderna får nu information hem i brevlådan om att de kan byta från fonderna till övriga fonder på fondtorget eller till AP7:s Såfa-fond.

Pensionsmyndigheten kampanjar om företagarpensioner

Pensionsmyndigheten går nu ut i en kampanj riktad mot egenföretagare för att öka medvetenheten om pensionsfrågor. Kampanjen ska märkas i sociala medier och radio den kommande månaden. 

En bakgrund till kampanjen är att många småföretagare arbetar hårt utan att ta ut någon hög lön. Därmed finns det stor risk för att de får låg pension.

Egenföretagare saknar också ofta tjänstepension vilket ytterligare bidrar till risken för låg pension.

– Det allra viktigaste för din pension som företagare är att du tar ut lön eller överskott från företaget och att du betalar dina skatter och avgifter. Om du har möjlighet att spara extra till din pension så är det också bra. Som företagare saknar du nämligen tjänstepension som de flesta anställda får från sina arbetsgivare, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.

Miljarder borta av spararnas pengar – Falcon Funds polisanmäls

Vart har pensionsspararnas miljarder tagit vägen?

Pensionsmyndigheten har nu polisanmält Malta-baserade Falcons Funds som vägrat att lyda föreläggandet att sälja hela innehavet i sina tre fonder. Sammantaget har 22 000 sparare satt in 2,4 miljarder kronor i fonderna.  

Den 15 juni i år sade Pensionsmyndigheten upp samarbetsavtalet med fondförvaltaren Falcon Funds. Bakgrunden var att bolaget lurat till sig nya pensionssparare, och investerat på ett sätt som försvårat insyn i innehaven.

I samband med uppsägningen krävde Pensionsmyndighetens att innehavet i Falcons tre på premiepensionssystemets fondtorg skulle säljas. Falcon Funds bekräftade inledningsvis denna säljorder, men har sedan dess fram tills alldeles vägrat att betala tillbaka pengarna.

En mindre del av pengarna, 650 miljoner, har nu betalats tillbaka. Men fortfarande saknas större delen av pensionsspararnas kapital. Detta väcker starka misstankar om ekonomisk brottslighet, och Pensionsmyndigheten har därför anmält fondbolaget till Ekobrottsmyndigheten. 

Mikael Westberg, chefsjurist på Pensionsmyndigheten, uttalar sig så här ett pressmeddelande i dag:

– Situationen som föregått detta besked från den maltesiska finansinspektionen har varit lika allvarlig som absurd. Att vägra en säljorder från en andelsägare strider mot gällande lagar och regelverk och saknar så vitt vi vet motstycke på den europeiska finansmarknaden.

– Vårt fokus just nu är att få tillbaka så mycket som möjligt av pensionsspararnas pengar. Det är upp till de rättsvårdande myndigheterna i Sverige och internationellt att utreda vad som hänt, och om någon kan ställas till ansvar. Det är viktigt att det utreds vilken roll styrelsen i Falcon Funds och de andra aktörer som gjort detta möjligt har.

Pensionsmyndigheten säger sig också ha påbörjat ett arbete för att stärka skyddet för premiepensionsspararna.

Detta innefattar både åtgärder som myndigheten råder över, men också sådana förslag som kräver lagändringar. Bland annat kommer man se över om det ska ställas krav på att fonderna på premiepensionens fondtorg står under svensk tillsyn.