Etikett: pensionsmyndigheten

Efter Allra-skandalen: Fler misstänkta fondbolag granskas

Posted on november 10, 2017 by - Pension

Efter skandalerna i fondbolag som Falcon Funds och Allra, har Pensionsmyndigheten gått vidare med granskningar av fler fonder på premiepensionens fondtorg. Den nya granskningen kan gälla så många som fyra ytterligare fondbolag, berättar Sveriges Radios ekoredaktion i dag på morgonen.  

– Vi tittar på bolag som vi av olika skäl tycker att vi behöver granska närmare för att se om de följer avtalet med oss, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren i en intervju med Ekot.

Bakgrunden till granskningen kan vara frågetecken kring bolagens säljmetoder, att många kunder har klagat eller att bolagen har tillgångar som verkar tveksamma.

Pensionsmyndigheten har redan ingripit i ett till fondbolag, vid sidan om de uppärksammade Allra och Falcon Funds. Det gäller förvaltaren GFG där Pensionsmyndigheten misstänker att över 300 miljoner kronor av pensionsspararnas pengar har försvunnit i det bolaget.

Här kan du läsa mer och ta del av inslaget i Ekot. 

Äntligen! Bromsen försvinner – pensionerna upp 1 % nästa år

Posted on oktober 24, 2017 by - Pension

Pensionsmyndigheten beräknar att inkomst- och tilläggspensionerna ökar med 1 procent under nästa år. Dessutom upphör balanseringen – den så kallade bromsen – i pensionssystemet.

Balanseringsperioden inleddes under 2010, och avslutas alltså nu åtta år senare. När balanseringsperioden nu upphör får inkomstpensionerna det värde de skulle ha haft helt utan balansering. 

Räntan på pensionsspararnas inkomstpensionskonton i nästa orange kuvert väntas nästa år bli 2,6 procent.

Garantipensionen – liksom värdet av de flesta tjänstepensioner – bestäms av prisbasbeloppet vilket ökar med 1,6 procent 2018.

– Genom höjt bostadstillägg och sänkt skatt blir det en kraftig höjning av pensionen, netto efter skatt, för de med bostadstillägg och boendekostnad över 5 000 kronor per månad. Det rör sig om höjningar netto på mellan 500–1 000 kronor per månad, eller mellan fem och sju procent, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, i en presskommentar. 

Pensionshöjningarna får olika betydelse för olika inkomstgrupper.

Cirka 330 000 pensionärer med ingen eller låg inkomstpension och som har garantipension och eller bostadstillägg får cirka 1,6 procents ökning av sin allmänna pension. Till detta kommer höjt tak för bostadstillägg och lägre skatt för pensionärer.

440 000 pensionärer med som delvis har garantipension får en höjning av summan av inkomst- och garantipension mellan 1,0 och 1,6 procent. Även för denna grupp har det betydelse att taket höjs för bostadstillägg och att skatten sänks för pensionärer.

Majoriteten av pensionärerna, drygt 1,4 miljoner, har varken garantipension eller bostadstillägg De får sin inkomstpension höjd med 1,0 procent och kan även glädjas åt lägre skatt för pensionärer.

Pensionsmyndigheten vann mot Advisor om köpstoppad fond

Posted on oktober 17, 2017 by - Pension

Kammarrätten har avvisat ett överklagande från fondbolaget Advisor, som klagat på Pensionsmyndighetens köpstopp för en premiepensionsfond. Domstolen menar att beslutet inte kan ses som ett myndighetsbeslut. 

Den 7 juli i år beslutade Pensionsmyndigheten att köpstoppa Advisors fond Advisor Världen, Advisors enda fond på premiepensionstorget. 

Pensionsmyndigheten motiverade beslutet med att man utredde om Advisor brutit mot samarbetsavtalet med myndigheten. Man hänvisade till två vitesförelägganden i Patent- och marknadsföringsdomstolen, med anledning av Advisors marknadsföring av fonden. 

Under köpstoppet kan Advisor Världen inte kan väljas för nya köp. Däremot kan den som vill byta till någon av de övriga fonderna på fondtorget.

Advisor överklagade beslutet – först till Förvaltningsrätten där man fick nej. Därefter överklagade man vidare till Kammarrätten i Stockholm.  

Advisor menade i sitt överklagande att Pensionsmyndigheten utformat samarbetsavtalet på ett felaktigt sät, och att åtgärderna som vidtagits mot Advisor är att betrakta som myndighetsutövning. Därmed skulle beslutet vara möjligt att överklaga till domstol.   

På tisdagen föll domen i Kammarrätten i Stockholm. Kammarrätten går på samma linje som Förvaltningsrätten, det vill säga att beslutet från Pensionsmyndigheten inte är myndighetsutövning, utan istället endast en konsekvens av avtalet mellan Pensionsmyndigheten och Advisor.

– Beslutet kan därmed inte anses utgöra myndighetsutövning mot enskild och allmän förvaltningsdomstol är således inte behörig att pröva Advisors yrkande. Förvaltningsrättens beslut att avvisa överklagandet är därför riktigt och överklagandet ska avslås, heter det i Kammarrättens dom.  

Här kan du läsa Kammarrättens avgörande i sin helhet. 

Grundpension till utrikesfödda kostar 32 Mdr kr per år 2060

Posted on oktober 16, 2017 by - Pension

Grundskyddet i pensionssystemet på grund av av migration väntas år 2060 kosta cirka 32 miljarder kronor. Det har Pensionsmyndigheten räknat ut på uppdrag av regeringen.

Regeringens uppdrag i regleringsbrevet för 2017 innebar att Pensionsmyndigheten skulle analysera dagens migration och den förväntade framtida migrationen, och påverkan på grundskyddet i pensionssystemet.

Mer i detalj fick myndigheten i uppdrag att se över effekten på pensionsnivåer och grundskyddet för äldre; garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

– Eftersom invandrarnas livsinkomster förväntas vara betydligt lägre än övrigas kommer deras inkomstgrundade pensioner att behövas fyllas ut med grundtrygghetsförmåner. Men då majoriteten av de som kommer hit som asylinvandrare är förhållandevis unga, kommer det att dröja länge innan utgiftsökningen slår igenom helt, säger Ole Settergren, analyschef Pensionsmyndigheten, i en presskommentar.

Pensionsmyndigheten konstaterar i sin analys att huvuddelen av de invandrare som har kommit till Sverige de senaste 30 åren har gjort det av asyl- eller anhörighetsskäl. På senare år har flertalet kommit från länder utanför Europa, med låg eller medelhög välfärd. 

Det välfärdsmått man har utgått från kallas för Human Development Index, HDI, och används av FN för att ge en bild av olika länders välfärd utifrån landets bruttonationalinkomst, befolkningens förväntade medellivslängd och landets utbildningsnivå. 

Pensionsmyndigheten konstaterar att bland dagens utrikesfödda från utomeuropeiska länder med låg eller medel HDI, som är 65 år eller äldre, har idag omkring 80 procent antingen garantipension eller bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. Ifall det historiska livsinkomstmönstret kvarstår framgent, förväntas den andelen att ligga på liknande nivåer.

Enligt Pensionsmyndigheten, som har utgått från SCB:s prognos från mars 2017, kommer framtida invandring till Sverige att för 2017 uppgå till cirka 180 000 personer, och om några år till drygt 110 000 individer årligen. År 2060 kommer dagens utrikesfödda från länder utanför Europa med låg eller medel HDI och som har fyllt 65 år att vara som flest till antalet. Det innebär att utgifterna för grundskyddet kommer att successivt öka fram till 2060, för att därefter avta.

I rapporten har man utgått från sju olika grupper av framtida pensionärer, beräknat utifrån vilken del av världen personen är född i:

1- Svenskfödda 

2- Norden 

3- EU utom norden

4- Övriga Europa förutom EU   

5- Länder utanför Europa med högt HDI

6- Länder utanför Europa med medel HDI

7- Länder utanför Europa med lågt HDI

Utgifterna för grundskyddet inkl. skatteutgiften till dagens utrikesfödda från landsgrupperna 6 och 7 beräknas 2060 att uppgå till cirka 22 miljarder kronor, uttryckt i dagens lönenivå. Det motsvarar cirka 0,4 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Per individ utgör det i medeltal 7 600 kronor per månad.

Skyddet till de utrikesfödda från landsgrupperna 2-5 bedöms uppgå till nästan 10 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 2 000 kronor per person och månad. 

Totalt sett blir kostnaden för grundskyddet i pensionen för utrikesfödda med andra ord cirka 32 miljarder kronor per år. 

Det kan ställas i relation till att motsvarande skydd för samtliga äldre – oavsett om de har invandrat eller inte – i dag uppgår till omkring 43 miljarder kronor eller cirka 1 800 kronor per person och månad.

Skulle pensionsåldern inte höjas trots fortsatt livslängsökning, leder det till ett ökat behov av grundskydd. Då kan utgiften bedöms öka till omkring 1 900 kr per person och månad år 2060. 

Hon blir ny tillförordnad chef för Pensionsmyndigheten

Posted on oktober 5, 2017 by - Pension

I samband med att regeringen i dag utsågs Pensionsmyndighetens generaldirektör Katrin Westling Palm till ny generaldirektör på Skatteverket, beslutades även att Maria Rydbeck blir tillförordnad generaldirektör från och med den 1 november 2017, fram till dess att regeringen utser en ny ordinarie generaldirektör.

Maria Rydbeck är i dag chef för ledningsstaben samt ställföreträdande generaldirektör på Pensionsmyndigheten.

Hon är civilekonom från Stockholms Universitet. Innan hon började på Pensionsmyndigheten, arbetade hon vid Skatteverkets huvudkontor som Enhetschef på Produktionsavdelningen. Tidigare har hon bland annat arbetat i ledande befattningar vid Ekonomistyrningsverket, Näringsdepartementet och Statistiska centralbyrån.

– Maria Rydbeck är ny tillförordnad generaldirektör för Pensionsmyndigheten. Hon är en kompetent och mycket erfaren statstjänsteman som kommer ha ansvaret under den tid det tar regeringen att rekrytera en ny ordinarie generaldirektör, säger socialminister Annika Strandhäll i sin presskommentar.

Katrin Westling Palm går från Pensionsmyndigheten till Skatteverket

Posted on oktober 5, 2017 by - Pension

Regeringen meddelade i dag att Katrin Westling Palm utsetts till ny generaldirektör för Skatteverket. Hon är i dag generaldirektör för Pensionsmyndigheten. 

Katrin Westling Palm har varit chef för Pensionsmyndigheten sedan 2010, då myndigheten bildades. Dessförinnan var hon överdirektör vid Skatteverket där hon även varit ekonomidirektör och planeringschef 1997–2004. Hon är även ledamot i flera rådgivande organ som Rådet för digitalisering, Ekonomistyrningsverkets insynsråd samt ordförande i myndigheternas e-samverkansprogram.

Så här uttalade sig finansminister Magdalena Andersson om utnämningen till ny chef för Skatteverket: 

– Skatteverket är en av statsförvaltningens centrala myndigheter och genom skatteintäkter finansierar vi välfärden. För att myndigheten ska kunna utföra sina uppgifter är det viktigt att verksamheten fortsatt håller hög kvalitet och att det finns ett högt förtroende för Skatteverket. Jag är därför mycket glad över att tillkännage att regeringen i dag utsett Katrin Westling Palm som ny generaldirektör för Skatteverket. Med sin gedigna erfarenhet av att leda och utveckla statliga myndigheter tillsammans med hennes tidigare erfarenhet av Skatteverket är hon mycket lämpad att leda myndigheten. Hon kommer att stärka förtroendet för myndigheten externt och internt, säger finansminister Magdalena Andersson i en kommentar.

 

Så kan Sverige få bättre statistik över tjänstepensionerna

Posted on oktober 5, 2017 by - Pension

Vad behövs för att kunna leverera intressant statistik om svenska tjänstepensioner? Det har Pensionsmyndigheten undersökt, på regeringens uppdrag. 

I rapporten redovisar Pensionsmyndigheten två förteckningar över uppgifter som bör ingå i en framtida tjänstepensionsdatabas.

Den första förteckningen avser uppgifter om enskilda individers tjänstepensioner, den andra fångar in övergripande tjänstepensionsuppgifter som aggregerade individuppgifter och uppgifter på organisationsnivå.

Myndigheten bedömer att båda kategorier av information är relevanta inom ramen för uppdraget i regleringsbrevet. 

– De variabler vi valt att ta med är relativt detaljerade och avsedda att ge en bättre förståelse för vilka uppgifter som bör inhämtas för att bygga upp ett gediget faktaunderlag för analyser av tjänstepensionsområdet, säger Inger Johannisson, analytiker på Pensionsmyndighetens analysavdelning, i en presskommentar. 

Myndigheten skriver i rapporten att de föreslagna förteckningarna är tillräckliga för att fungera som utgångspunkt för en eventuell framtida lagreglering. Däremot är förteckningarna inte tillräckliga som underlag för att påbörja den praktiska uppbyggnaden av en tjänstepensionsdatabas. 

Pensionsmyndigheten menar också att tjänstepensionsdata bör kunna kopplas till exempelvis registerdata som tillhandahålls av SCB. På så sätt skulle kostnaderna för uppbyggnaden av databasen kunna hållas nere samtidigt som analysmöjligheterna både fördjupas och breddas.

– Det är viktigt att kunna följa utvecklingen även inom detta område. För den del av befolkningen som är pensionärer utgör tjänstepensionen en viktig, och på sikt allt viktigare, källa till försörjning. Tjänstepensionskapitalet utgör dessutom en stor del av de svenska hushållens förmögenhet, i dagsläget cirka 30 procent av hushållens finansiella tillgångar, säger Inger Johannisson. 

Här kan du ta del av Pensionsmyndighetens hela rapport!

Pensionsmyndigheten utreder: Hur påverkas pensioner av Brexit?

Posted on oktober 2, 2017 by - Pension

Pensionsmyndigheten har fått regeringens uppdrag att tillsammans med Försäkringskassan analysera konsekvenserna av det brittiska utträdet ur EU. Frågor som ska belysas är: Hur påverkas myndigheternas verksamheter? Hur påverkas personer som tar del av de svenska trygghetssystemen?

Runt 100 000 svenskar bor och arbetar i dag i Storbritannien.

En viktig förutsättning för goda möjligheter till utbyte mellan Sverige och Storbritannien är att det finns regler för exempelvis intjänande och utbetalning av ålderspension och tillgången till hälso- och sjukvård, skriver regeringen.

– Sverige ska vara väl förberett när Storbritannien lämnar EU så att enskilda inte kommer i kläm och för att vi även i framtiden ska kunna ha ett stort utbyte mellan våra två länder, säger socialminister Annika Strandhäll i en presskommentar.

Enligt regeringen finns behov av en fungerande samordning mellan de nationella trygghetssystemen, som i dag regleras inom ramen för EU-samarbetet. Samordningen behöver helt enkelt fungera även efter ett brittiskt utträde, för att enskilda inte ska gå miste om förmåner och för att arbetsgivare inte ska behöva betala dubbla arbetsgivaravgifter.

Myndigheterna ska lämna förslag på åtgärder för att säkerställa en fungerande samordning av de svenska och brittiska trygghetssystemen. De ska också ta fram statistik på socialförsäkringsområdet kopplat till ett brittiskt utträde ur EU.

Uppdraget ska delredovisas den 31 januari 2018. Slutredovisningen lämnas senast den 29 mars 2019.

Pensionsmyndigheten: Allt färre har grundskydd i pensionen

Posted on september 25, 2017 by - Pension

Andelen pensionärer med grundskydd – garantipension, bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd – minskar över tid. Störst är minskningen bland kvinnor, visar en studie som Pensionsmyndighetens analysavdelning presenterade nyligen. 

Andelen ålderspensionärer med grundskydd är enligt analysen högst äldre pensionärer.

Yngre ålderspensionärer generellt har högre inkomstgrundad pension jämfört med äldre pensionärer. Minskningen av andelen med något grundskydd förklaras främst av att färre pensionärer har garantipension.  

– Något förenklat kan man säga att antalet pensionärer med garantipension som tillkommer under ett år är färre än antalet som avlider, säger Stefan Granbom, analytiker på Pensionsmyndigheten, i en presskommentar.

Pensionärer med bostadstillägg eller äldreförsörjningsstöd har blivit färre över tid. För utrikesfödda har den däremot ökat. 

I studien beskrivs individernas allmänna pensioner och pensionsrelaterade grundskyddsförmåner brutto. Studien beaktar inte skatt på pensionen. Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd beräknas utifrån hushållets inkomster och förmögenhet. 

Här kan du ta del av hela Pensionsmyndighetens analys. 

Pensionsmyndigheten får 30 Mkr för information om pension

Posted on september 25, 2017 by - Pension

Pensionsmyndigheten föreslås i budgetpropositionen för 2018 att få 30 miljoner kronor för att informera allmänheten om pension om betydelsen av ett längre arbetsliv. 

I flera år har myndigheten haft ett informations- och konsumentuppdrag om att informera allmänheten och höja kunskapen om pension. Uppdraget har inneburit att informera om pensionen, vilka faktorer som påverkar pensionens storlek, hur stor pensionen kan antas bli och tydliggöra vilka konsekvenser olika val kan få för pensionen. 

Budgetpropositionen för 2018 föreslår att att detta uppdrag utökas och förlängs. Enligt regeringen behöver Pensionsmyndigheten arbeta mer med att nå de individer som har lägst kunskap och intresse för pensionsfrågor, och att göra mer uppsökande verksamhet.

– Fler måste ha kunskap om hur pensionen påverkas positivt av ett längre arbetsliv och negativt av exempelvis deltidsarbete och att gå i pension tidigt, säger socialminister Annika Strandhäll i en presskommentar.

– Pensionsmyndigheten gör ett väldigt bra arbete som behöver växlas upp. Det är oroväckande att bara 35 procent känner till att det antal år man arbetar påverkar storleken på pensionen. Du ska inte behöva gå och tänka på din pension hela tiden, men det är viktigt att man förstår grunderna i pensionssystemet och framför allt var man ska vända sig för att få information.

Anställda på Pensionsmyndigheten vill stoppa Bodström

Posted on september 22, 2017 by - Pension

Ett 50-tal medarbetare på Pensionsmyndigheten har skrivit ett brev till regeringen där man kräver att regeringen drar tillbaka utnämningen av Thomas Bodström till landshövding, mot bakgrund av hans styrelseengagemang i pensionsbolaget Allra. 

Brevet återges av Alectas pensionsekonom Staffan Ström på bloggen Staffans Ström, och riktar sig till civilminister Ardalan Shekarabi med kopia till finansmarknadsminister Per Bolund. Bland undertecknarna av brevet återfinns bland annat den namnkunnige Ole Settergren som är chef för analysavdelningen och sitter i myndighetens ledningsgrupp. 

Även Staffan Ström är mycket kritisk till beslutet att utse Bodström till landshövding, och betecknar det som ”inte bara olämpligt utan direkt omdömeslöst”. 

Så här formuleras kritiken bland annat i brevet: 

– Regeringen har således till landshövding utnämnt en person som tills nyligen var styrelseledamot i ett bolag som är föremål för en utredning om brott mot det allmänna pensionssystemet. Det väcker stor besvikelse och oro hos oss som arbetar med att förvalta och söka skapa förtroende för pensionssystemet och med att återvinna så mycket som möjligt av spararnas pensionspengar. 

– – – – –

Här kan du läsa Staffan Ströms inlägg inklusive hela brevet till regeringen.

Pensionsmyndigheten: Analys av flexpensionen pekar på problem

Posted on september 12, 2017 by - Pension

Det finns vissa fördelar med flexpensionslösningar – men också problem. Det konstaterar Pensionsmyndigheten i en ny rapport där man har undersökt så kallad flexpension inom de fyra största avtalsområdena.

För arbetstagaren innebär flexpension en förstärkt tjänstepension och ökade ekonomiska möjligheter att gå ner i arbetstid inför pensionen. Flexpensionen är en förstärkning av den övriga tjänstepensionen i syfte att bibehålla nivån i pensionen vid en längre livslängd.

Förra året var flexpension en stor fråga i avtalsförhandlingarna.  

Med flexpension möjliggörs ekonomiskt ett tidigare pensionsinträde än vad arbetstagaren annars hade valt. Den aspekten av flexpensionen kan vara problematiskt för såväl den enskilde som för samhällsekonomin, skriver Pensionsmyndigheten i sin analys. 

– Flexpensionen och en ökning av tjänstepensionen är i sig positivt. Det är bra att den som behöver gå tidigare ges möjlighet till det. Det finns dock en risk att flexpensionen används utan att arbetsmiljö och normer förbättras och istället som ett sätt att lättare bli av med äldre arbetskraft. Risken ökar också att fler lockas till att lämna arbetslivet i förtid utan att de egentligen vill eller behöver, säger Erik Ferm, analytiker på Pensionsmyndigheten, i en presskommentar.

Ett tidigt uttag av flexpensionen leder till en lägre utbetald total tjänstepension per månad. Om flexpensionen, och den medföljande nedtrappningen i arbetstid, samtidigt leder till ett ökat arbetsutbud längre upp i åldrarna kommer däremot den allmänna pensionen bli högre än vad den annars hade varit. I slutändan kan det bli stor skillnad i pensionsutfall för den enskilde beroende på hur flexpensionen används, konstaterar Pensionsmyndigheten.

Vad gäller effekten på arbetslivets längd är Pensionsmyndighetens bedömning att de två delarna i flexpensionen går i motsatt riktning: högre tjänstepension leder till en lägre pensionsålder, medan möjlighet för den enskilde att gå ner i arbetstid utan att helt lämna arbetsmarknaden leder till en högre pensionsålder. 

På så vis aktualiserar införandet av flexpensionslösningar pensionssystemets mest centrala avvägningsproblem – avvägningen mellan avsättning, nivå och pensionsålder, och vem som ska göra den avvägningen, menar Pensionsmyndigheten.

– Nuvarande ordning innebär att lagstiftaren och arbetsmarknadens parter förfogar över frågan och svaren var för sig. Här bör lagstiftaren vara medveten om att de nya tjänstepensionsavsättningarna som förhandlats fram på arbetsmarknaden kan leda till en effekt som går tvärt emot regeringens mål om ett längre arbetsliv. Genom att inte komma i mål med den sedan länge utredda höjningen av pensionsåldern har denna problematik förstärkts, säger Ole Settergren, Pensionsmyndighetens analyschef. 

Ole Settergren är även kritisk till begreppet flexpension som sådant. Flexpension är en höjning av avsättningarna till tjänstepensionen och behöver inget eget begrepp, menar Ole Settergren.

Här hittar du länken till hela rapporten om flexpensionen!

Pensionsmyndigheten inrättar ny avdelning för fondtorget

Posted on september 5, 2017 by - Pension

Pensionsmyndigheten har beslutat att inrätta en ny avdelning för att hantera sitt torg med värdepappersfonder. Nu söker man en chef som ska leda den nya avdelningen. 

En bakgrund till beslutet att inrätta den nya avdelningen är – enligt Pensionsmyndigheten – att man med största sannolikhet från januari 2018 kommer att få ett nytt uppdrag med nya och mer granskande uppgifter.

Uppgifterna innebär dels att granska vilka fonder och fondbolag som ska tillåtas inträde på Fondtorget, dels att granska att de som finns där följer samarbetsavtalet. Syftet är att förbättra konsumentskyddet så att pensionssparare och pensionärer blir stärkta i sina fondval.

Den chef som nu söks för den nya fondtorgsavdelningen kommer att rapportera direkt till generaldirektören och ingå i myndighetens ledningsgrupp.

Följande ansvarsområden ingår i uppdraget: 
• Fondhandel
• Fondtorget
• Fondinformation
• Analys och granskning av vilka som ska tillåtas tillträde på torget och granskning av att de som finns där följer reglerna.
• Ansvarig för samarbetsavtal med fonder och fondbolag
• Utveckling av interna arbetssätt och kravställning på system för fondtorgsverksamheten

I dag har Pensionsmyndigheten avtal med cirka 120 fondförvaltare som sammanlagt tillhandahåller cirka 850 valbara fonder.

Här kan du läsa mer om det nya uppdraget!

SPP: Fel pensionsfonder kan slås ut från premiepensionen

Posted on juli 17, 2017 by - Pension

Pensionsmyndighetens förslag på krav på fonder i premiepensionssystemet riskerar att slå ut fel typ av fonder. Det skriver SPP Fonders VD Åsa Wallenberg och SPP:s VD Staffan Hansén i en debattartikel i dag i Svenska Dagbladet. 

Den senaste tiden har det varit flera olika skandaler kring fonder i premiepensionssystemet. 

Pensionsmyndigheten har tagit fram en lista med förslag till åtgärder för att minska risken för bedrägerier i premiepensionssystemet framöver. En av punkterna på listan är att fonderna måste få mer än hälften av sitt kapital utanför premiepensionssystemet. 

Men den regeln riskerar att slå snett, skriver de båda företrädarna för SPP i sin debattartikel. 

– Den riskerar att slå ut många av såväl hållbarhetsfonderna som generationsfonderna i systemet. Detta av den enkla anledningen att de utvecklats delvis för just det systemet och på goda grunder är populära där, heter det i debattartikeln.

– Att straffa dessa fonder är därför orimligt, och kan inte heller sägas ligga i linje med den förändring pensionsarbetsgruppen, regeringen och finansmarknadsminister Per Bolund vill uppnå.

Pensionsmyndigheten köpstoppar premiepensionsfond från Advisor

Posted on juli 7, 2017 by - Pension

Pensionsmyndigheten meddelade under fredagen att fonden Advisor Världen har köpstoppats på premiepensionstorget. Köptstopppet gäller medan det utreds om bolaget har brutit mot samarbetsavtalet med Pensionsmyndigheten.

Advisor Världen är fondbolaget Advisors enda fond på premiepensionens fondtorg.

– Köpstoppet gäller under den tid vår utredning pågår, och innebär att fonden inte går att välja på fondtorget. Det finns flera skäl till att vi tittar närmare på Advisor, bland annat två domar som nyligen meddelats av Patent- och marknadsdomstolen men också synpunkter som kommit till vår kundservice, säger Mats Öberg, chef för Pensionsmyndighetens fondenhet i en presskommentar.

Om utredningen visar att fondbolaget inte följer samarbetsavtalet kan detta leda till att bolagets fond avregistreras från fondtorget. 

Under köpstoppet kan fonden inte kan väljas för nya köp, men den som vill kan byta från fonderna till någon av övriga fonder på fondtorget.