Etikett: Kammarrätten i Stockholm

Kammarrätten: Skadestånd från Söderberg & Partners är skattefritt

Posted on november 7, 2023 by - Förmedling

Kammarrätten i Stockholm konstaterar att en kvinna i 80-årsåldern inte behöver betala skatt på ett belopp på 100 000 kronor som hon fått från Söderberg & Partners i förlikningsbelopp sedan hon uttryckt missnöjde med bolagets rådgivning när det gäller löneväxling. 

Bakgrunden är att kvinnan fått råd av en rådgivare vid Söderberg & Partners när det gällde hanteringen av tjänstepensionen.

Kvinnan genomförde bland annat löneväxling vid tre tillfällen under åren 2007—2009, efter möten med rådgivaren. Men det fanns sådana brister när det gällde avtalet med arbetsgivaren om hur löneväxlingen skulle ske, att det blev lägre avsättningar till tjänstepensionen än hon trott.

Efter diskussion med Söderberg & Partners fick kvinnan ett förlikningsbelopp på 100 000 kronor.

Skatteverket menade i ett beslut år 2020 att detta belopp borde tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst. Det menade kvinnan var ologiskt eftersom förlikningsersättningen avsåg att ersätta en förlust som inte är avdragsgill i något inkomstslag. Då bör den heller inte vara skattepliktig, menade hon.

Kvinnan överklagade i en första vända Skatteverkets beslut till förvaltningsrätten, som dock gick på Skatteverkets linje. Hon överklagade vidare — och nu har Kammarrätten med ändring av domen i förvaltningsrätten beslutat att bifalla kvinnans önskemål om att ersättningen ska vara skattefri.

Kammarrätten håller visserligen med Skatteverket om att förlikningsersättningen har ett sådant samband med hennes tidigare tjänst att den är att anse som inkomst av tjänst, och att det inte rör sig om ett icke skattepliktigt ideellt skadestånd.

Dock konstaterar domstolen att det finns förutsättningar för att förlikningsersättningen ska vara skattefri.

Kammarrätten menar i domen att kvinnan har visat att Söderberg & Partners rådgivning har medfört en betydande minskning av hennes pensionskapital jämfört med en korrekt rådgivning.

— Att Söderberg & Partners valt att ingå förlikningsavtalen kan inte tolkas på annat sätt än att bolaget har accepterat att det åsamkat NN en skada. Av den ingivna utredningen framgår att den skada som drabbat NN med hög grad av sannolikhet inte kan botas helt med det av Söderberg & Partners utbetalda beloppet. Förlikningsersättningen ska därför anses som ett sådant skadestånd som är skattefritt enligt 8 kap. 22 § IL och överklagandet ska alltså bifallas, skriver kammarrätten i sin dom.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


SEB Gamla Liv vann i kammarrätten i tvist med Skatteverket om 103 Mkr

Posted on oktober 16, 2023 by - Liv

Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv har vunnit i ett skattemål vid kammarrätten i Stockholm. Skatteverket ville höja bolagets inkomst av näringsverksamhet med sammanlagt drygt 103 miljoner kronor med koppling till bolagets mottagna återförsäkring, men kammarrätten går i sin dom helt på försäkringsbolagets linje. 

Bakgrunden är att Skatteverket beslutat att höja Gamla Livförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Livs inkomst av näringsverksamhet för beskattningsåren 2014 och 2015 med 70,8 miljoner kronor respektive 32,7 miljoner kronor, avseende mottagen återförsäkring för risker kopplade till sjuk- och olycksfallsförsäkring.

Skatteverkets menade nämligen att den verksamhet som avsåg mottagen återförsäkring skulle beskattas med inkomstskatt, i enlighet med en undantagsbestämmelse i inkomstskattelagen.

Gamla Liv menade tvärtom att den mottagna återförsäkringen skulle beskattas med avkastningsskatt, enligt huvudregeln. Därför överklagade man beslutet till domstol.

Förvaltningsrätten i Stockholm beslutade i mars förra året att bifalla överklagandet och undanröja Skatteverkets beslut. Förvaltningsrätten slog i sin dom fast att det saknas stöd i såväl lagstiftning som i förarbetena för att lagtexten ska tolkas på det sätt som Skatteverket har gjort gällande.

Skatteverket lät sig inte nöjda med detta utan överklagade till kammarrätten i Stockholm.

Nu har kammarrättens dom kommit, och precis som förvaltningsrätten går man helt på bolagets linje.

— Kammarrätten anser i likhet med förvaltningsrätten att ordalydelsen i 39 kap. 4 § IL och 2 kap. 11 och 12 §§ lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel talar för att verksamhet när det gäller mottagen återförsäkring som är hänförlig till sjuk- och olycksfallsförsäkringar inte ska beskattas enligt bestämmelserna i IL. Det finns inte heller stöd i förarbetena för någon annan tolkning. Skatteverkets beslut att höja bolagets inkomst av näringsverksamhet för de aktuella beskattningsåren var alltså felaktiga, heter det bland annat i domen i kammarrätten.

Gamla hade yrkat ersättning för kostnader i kammarrätten med 123 000 kronor. I sin dom beviljar domstolen en ersättning med 60 000 kronor, det vill säga knappt hälften av det yrkade beloppet, med hänvisning till att bolagets argumentation i kammarrätten till stor del bestått av upprepningar från inlagorna i förvaltningsrätten.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


Gar-Bo Försäkring förlorade i domstol i miljontvist efter konkurs

Posted on oktober 9, 2023 by - Sak

Gar-Bo Försäkring har förlorat i kammarrätten i Stockholm i ett mål som rör garantier för en paketresa till OS i Japan sedan reseföretaget försatts i konkurs. 

Bakgrunden är att Gar-Bo Försäkring ställt ut en garantier för ett resebolag; LA Travel AB.

LA Travel gick i konkurs år 2020. Ett företag som anlitat resebolaget anmälde då detta under resegarantin. Företaget, Mirra Management, hade köpt biljetter till Olympiska spelen i Japan för 1,7 miljoner kronor.

Kammarkollegiet vände sig till Gar-Bo Försäkring och anmodade bolaget att betala ut ersättning under resegarantin.

Men Gar-Bo menade att underlaget för utbetalningen var bristfälligt och vände sig till förvaltningsrätten med en begäran om att domstolen skulle överpröva Kammarkollegiets beslut. Förvaltningsrätten höll med Gar-Bo om att underlaget var bristfälligt och menade att beslutet borde återförvisas för förnyad handlägning.

— Sammanfattningsvis bifaller förvaltningsrätten överklagandet på så vis att de båda överklagade besluten upphävas och att beslutet den 15 juni 2021 visas åter till Kammarkollegiet för förnyad handläggning i enlighet med skälen för avgörandet, skrev förvaltningsrätten bland annat i sin dom.

Kammarkollegiet överklagade domen till Kammarrätten i Stockholm och yrkade att förvaltningsrättens dom skulle upphävas.

Och i sin dom menar nu Kammarrätten att Gar-Bo Försäkring inte hade rätt att överklaga beslutet från Kammarkollegiet eftersom bolaget inte är part i ärendet. Så här skriver Kammarrätten bland annat i sin dom:

— Gar-Bo Försäkring AB är inte part i ärendet om ersättning och bolagets skyldighet att betala den beslutade ersättningen på grund av utfästelsen hade inte heller i sig kunnat beaktas i ärendet hos Kammarkollegiet. Bolagets rätt påverkas endast indirekt av Kammarkollegiets beslut genom den civilrättsliga förbindelsen med LA Travel AB. Bolaget har alltså inte rätt att överklaga beslutet om ersättning.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


Skandia förlorade i kammarrätten i miljontvist om direktpensionsskatt

Posted on mars 19, 2023 by - Liv

Hur visar man att en tidigare medarbetare i en försäkringskoncern med blandad verksamhet endast har arbetat i den inkomstbeskattade delen av verksamheten? Den frågan står i centrum för en skattetvist där Skatteverket underkänt Skandias deklaration av direktpension till tidigare medarbetare, med motiveringen att bolaget inte kunnat visa att personerna verkligen arbetat inom den inkomstbeskattade delen av bolaget. 

Skatteverket beslutade år 2019 att neka avdrag i Försäkringsaktiebolaget Skandia för beskattningsår 2017 på totalt 37,4 miljoner kronor.

Skatteverket anmärkte framförallt på bolagets kostnader för vissa direktpensionsutbetalningar till ett antal tidigare medarbetare. Avdragen gällde pensionsåtaganden genom företagsägda kapitalförsäkringar för befattningshavare i koncernledning, stabsfunktioner och inkomstbeskattade dotterbolag.

Skatteverket menade att Skandia felaktigt bokfört kostnaderna för direktpensionen i den del av Skandias verksamhet som var inkomstbeskattad, trots att man inte kunnat visa att det var i den delen av verksamheten som medarbetarna tidigare varit verksamma. Skatteverket menade med andra ord att Skandia gjort en felaktig fördelning av kostnaderna mellan de delar av koncernen som är inkomstbeskattad, aktieägarrörelsen, och den avkastningsbeskattade försäkringsrörelsen.

Skandia valde då att överklaga Skatteverkets beslut till förvaltningsrätten i Stockholm.

I sitt förstahandsyrkande begärde Skandia ett godkännande av avdrag för direktpensionerna på 33,5 miljoner kronor. Skandia framförde i rätten att de personer som berördes av pensionsutbetalningarna bara arbetat inom Skandias inkomstbeskattade verksamhet och att det därmed skulle medges avdrag fullt ut för pensionsutbetalningarna.

Förvaltningsrätten menade dock att Skandia inte gjort sitt förstahandsyrkande sannolikt.

— Det förhållandet att räkenskaperna uppges ha granskats av revisorer utan anmärkningar i dessa delar föranleder inte någon annan bedömning. Detsamma gäller det förhållandet att Skandias verksamhet står under Finansinspektionens tillsyn, slog förvaltningsrätten fast.

Däremot godtog domstolen Skandias andrahandsyrkande, med begäran om godkännande av avdrag på 32,2 miljoner kronor.

Skandia valde att att överklaga förvaltningsrättens beslut till kammarrätten och yrkade där på avdrag på 33,5 miljoner kronor, det vill säga det som var bolagets förstahandsyrkande i förvaltningsrätten.Skandia framförde bland annat att förvaltningsrätten gjort en felaktig bevisvärdering och tillämpat ett beviskrav som överstiger beviskravet i den ordinarie skatteprocessen.

— Bolaget har aldrig uppfattat att en arbetsgivare 30 år senare måste kunna bevisa exakt vilka arbetsuppgifter som legat till grund för den gjorda pensionsutfästelsen och att detta måste särskilt dokumenteras och arkiveras. Det är därtill högst oklart om bolaget hade kunnat behålla sådana uppgifter med hänsyn till bestämmelserna i GDPR. Beträffande ett fåtal individer har framkommit att dessa, åtminstone vid någon tidpunkt, haft sin anställning i avkastningsbeskattad försäkringsrörelse eller utomlands. Det är uppenbart att avdragsrätt föreligger även för pensionsutbetalningar avseende dessa individer. Dock förelåg stora svårigheter med att prestera bokföringsunderlag och liknande till stöd för avdragsrätten. I syfte att förenkla processen valde bolaget därför att frånträda yrkandet gällande dessa individer. Det ändrade yrkandet har dock inte någon inverkan på redovisningens och deklarationshanteringens bevisvärde avseende övriga individer, framförde Skandia bland annat i rättegången.

Kammarrätten under känner i sin dom Skandias argumentation, och fastställer därmed förvaltningsrättens beslut.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i kammarrätten, som meddelades den 31 januari.


Skandia förlorade i kammarrätten i skattetvist om 150 miljoner kr

Posted on juni 15, 2022 by - Liv

Kammarrätten i Stockholm har avslagit ett överklagande från Skandia Liv i en tvist om beskattning avseende beskattningsåret 2014. I tvisten hade Skandia överklagat en dom från förvaltningsdomstolen i Stockholm. Skandia yrkade i sitt överklagande att domstolen skulle medge begärd nedsättning av avkastningsskatt genom avräkning av utländsk skatt med 150 miljoner kronor.  

Bakgrunden till skattetvisten är att Skandia Liv år 2014 övertog försäkringsbeståndet från det tidigare Skandia-livbolaget ”Gamla Liv” och därefter fusionerade med bolaget. Den utländska skatt som Skandia Liv menade att det borde ske avräkning för har betakts av Gamla Liv.

Skandia Liv argumenterade i rättegången för att det övertagande bolaget vid en fusion inte bara övertar skyldigheten att betala skatt utan även rätten att undanröja dubbelbeskattning genom avräkning.

Kammarrätten tillbakavisar i sin dom det resonemanget. Så här heter det bland annat i domen:

— Som kammarrätten har redogjort för ovan är det Gamla Liv som har haft den i utlandet beskattade inkomsten. Det är dock Skandia Liv som är föremål för avkastningsskatt i Sverige och det skattesubjekt som begär avräkning av utländsk skatt. Den som påförs avkastningsskatten är således inte den som är skattskyldig för den utländska skatt för vilken avräkning begärs. Den omständigheten att bolagen har gått samman genom fusion förändrar, enligt kammarrättens uppfattning, inte denna slutsats.

Slutsatsen i Kammarrättens dom är därmed att det saknas förutsättningar för att medge Skandia Liv nedsättning av avkastningsskatt på pensionsmedel genom avräkning av utländsk skatt, och överklagandet avslås därför.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


Kammarrättten underkände brittisk pensionslösning för Skandias fd VD

Posted on mars 14, 2022 by - Liv

Kammarrätten i Stockholm har beslutat att konstruktionen av en brittisk pensionslösning för Skandia Livs ordförande och tidigare VD Hans-Erik Andersson inte är att jämställa med en svensk kapitalförsäkring. Utbetalningarna av pension ska därmed istället tas upp som inkomst av tjänst.  

Vilka internationella finansiella lösningar är egentligen att jämställa en svensk kapitalförsäkring, och hur drar man gränsen i förhållande till andra finansiella produkter som inte är försäkringar?

De frågorna har aktualiserats i en rättstvist där Skandia Livs nuvarande ordförande och tidigare VD Hans-Erik Andersson överklagat ett beslut från Skattemyndigheten gällande utbetalningar från en pensionslösning i Storbritannien.

Förutom att ha varit VD för Skandia har Hans-Erik Andersson en framgångsrik internationell karriär bakom sig i försäkringsbranschen där han bland annat varit Nordenchef för Marsh och

År 2019 beslutade Skatteverket att höja beloppet för inkomst av tjänst avseende allmän pension och tjänstepension för inkomståret 2017 med 1,2 miljoner kronor med anledning av utbetalningen av pension efter anställningen vid .

Pensionslösningen i Storbritannien innebar att delar av ett lönetillägg betalades in till en ”personal pension scheme” i försäkringsbolaget Prudential. År 2017 fördes pensionskapitalet över till kapitalförvaltningsbolaget St James’ Place Wealth Management. Hans-Erik Andersson menade att pensionslösningen skattemässigt var att jämställa med en svensk kapitalförsäkring. Skatteverket ansåg däremot att utbetalningarna var att betrakta som en pension på grund av tidigare tjänst och därmed skulle tas upp som inkomst i deklarationen.

Beslutet överklagades till förvaltningsrätten som meddelade sin dom år 2020. I domen menade förvaltningsrätten att det inte visats att det rörde sig om en kapitalförsäkring.

— Förvaltningsrätten anser sammanfattningsvis att ersättningen är att betrakta som en skattepliktig pension som ska beskattas i inkomstslaget tjänst beskattningsåret 2017. Dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Storbritannien inskränker inte Sveriges beskattningsrätt av inkomsten. Skatteverket har haft grund för sitt beslut. Överklagandet därför ska avslås, hette det i förvaltningsrättens dom.

Domen överklagades till kammarrätten. Kammarrätten meddelade sin dom i höstas. Även kammarrätten i Stockholm går helt på Skatteverkets linje.

— Mot bakgrund av det nu sagda, och med beaktande av att skatteavtalet mellan Sverige och Storbritannien inte inskränker Sveriges beskattningsrätt av inkomsten, ska överklagandet avslås, heter det bland annat i kammarrättens dom.

Eftersom domen inte har överklagats har den nu vunnit laga kraft.

Hans-Erik Andersson var VD för Skandia under åren 2004—2006. Han sitter sedan år 2013 i Skandias styrelse, sedan år 2015 som ordförande. Inför årets stämma har han meddelat att han inte kandiderar till styrelsen.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del a domen.


Trygg-Hansa förlorade i domstol om rätten att ta del av polisförhör

Posted on februari 17, 2022 by - Sak

Kammarrätten i Stockholm har meddelat dom i ett mål om Trygg-Hansas rätt att ta del av ett polisförhör. Domstolen menar att försäkringsbolaget inte har visat att man fungerade som ombud för försäkringstagaren i ärendet.

Möjligheten att ta del av förundersökningar för att fatta korrekta beslut i försäkringsärenden har uppmärksammats under senare tid.

Svensk Försäkring har påpekat att skaderegleringen har försvårats avsevärt på senare tid, då försäkringsbolagen förhindras ta del av polisens förundersökningsmaterial. Enligt Svensk Försäkring kommer detta sannolikt att medföra en större restriktivitet i ersättningar som inte kan styrkas samt innebära att skaderegleringen tar längre tid i anspråk.

Under januari meddelade Kammarrätten i Stockholm en dom där Trygg-Hansa nekas att ta del av förhör i en nedlagd polisutredning.

Bakgrunden är att en försäkringstagare eventuellt skulle kunna ha rätt till försäkringsersättning från Trygg-Hansa. För att styrka den rätten har hon gett bolaget fullmakt att inhämta uppgifter som behövs för att bedöma ersättningsanspråket.

Med stöd av denna fullmakt har Trygg-Hansa vänt sig till Polismyndigheten för att ta del av förhör i en nedlagd polisutredning. Dessa förhör skulle kunna styrka försäkringstagarens rätt till ersättning.

Men polisen sa nej.

Trygg-Hansa överklagade då beslutet till kammarrätten.

I rättegången argumenterade Trygg-Hansa för att begreppet ”anspråk på skadestånd” i lagen även borde omfatta en skadelidandes anspråk på försäkringsersättning med anledning av brott. Därför borde den bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som gäller möjlighet att ta del av information ur polisutredningar vid anspråk på skadestånd även kunna gälla i de fall där man ska bevisa sin rätt till försäkringsersättning, resonerade Trygg-Hansa. Den sekretessbrytande bestämmelsen finns i 35 kap. 8 § andra stycket i offentlighets- och sekretesslagen.

Men domstolen går inte på Trygg-Hansas linje. Kammarrätten slår i sin dom istället fast att man inte kan tolka fullmakten som att Trygg-Hansa i egenskap av ombud företräder den skadelidande.

Så här formuleras det i domen:

— I nu aktuellt fall kan den fullmakt som lämnats inte uppfattas som att bolaget företräder den skadelidande såsom ombud. Det är alltså inte den skadelidande som begär ut handlingarna och det finns heller inget som talar för att den skadelidande har överlåtit sin rätt till bolaget. Kammarrätten bedömer därför att den sekretessbrytande bestämmelsen i 35 kap. 8 § andra stycket OSL inte är tillämplig. Kammarrätten anser att uppgifterna i förhöret inte heller kan lämnas med ett förbehåll enligt 10 kap. 14 § OSL. Överklagandet ska därför avslås.

Domen skulle med andra ord möjligen kunna tolkas som en fingervisning att försäkringsbolag — för att kunna ta del av material ur en förundersökning — bör formulera fullmakten från försäkringstagaren på så sätt att det inte kan missförstås att försäkringsbolaget är ombud i ärendet för den försäkrade.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


Delseger för Trygg-Hansa om rätten att ta del av förundersökning

Posted on november 5, 2021 by - Sak

Trygg-Hansa har vunnit en delseger i ett rättsfall som gäller rätten att ta del av material i en förundersökning. Kammarrätten i Stockholm ger Trygg-Hansa delvis rätt och återförvisar nu ärendet till Polismyndigheten. 

I vilken mån har försäkringsbolag rätt att ta del av innehållet i en förundersökning, i anslutning till ett skaderegleringsärende?

Den frågan har blivit allt mer brännande i och med att försäkringsbolag i flera fall har nekats att ta del av förundersökningsmaterial som skulle kunna vara relevant i försäkringsärenden.

Svensk Försäkring har bland annat påpekat att skaderegleringen har försvårats avsevärt på senare tid, då försäkringsbolagen förhindras ta del av polisens förundersökningsmaterial. Enligt Svensk Försäkring kommer detta sannolikt att medföra en större restriktivitet i ersättningar som inte kan styrkas samt innebära att skaderegleringen tar längre tid i anspråk.

Nu har i alla fall Trygg-Hansa vunnit en delseger i ett domstolsärende där Polismyndigheten tidigare nekat bolaget att ta del av förundersökningsmaterial.

Bakgrunden till ärendet är att Trygg-Hansa önskade — med stöd av fullmakt från en försäkringstagare — att få ta del av bland annat vittnesförhör, misstankeförhör och tjänsteanteckningar i en nedlagd förundersökning.

— Handlingarna behövs därför för att tillgodose försäkringstagarens eventuella rätt till ersättning i enlighet med försäkringsvillkoren, skrev Trygg-Hansa i sitt överklagande.

Visserligen instämmer Kammarrätten i Polismyndighetens bedömning att uppgifter som inte lämnats ut omfattas av sekretess. Eftersom en målsägande inte anses som part i en förundersökning har bolaget inte heller rätt att ta del av uppgifterna med stöd av bestämmelsen om partsinsyn.

Men samtidigt konstaterar domstolen att sekretessen inte hindrar att en skadelidande — eller den som den skadelidande överlåtit sin rätt till — tar del av en uppgift om det behövs för att kunna få ett anspråk på skadestånd  tillgodosett och det inte bedöms vara av synnerlig vikt att den inte lämnas ut.

Så här heter det bland annat i domen:

— Enligt kammarrättens mening bör begreppet ”anspråk på skadestånd” även omfatta en skadelidandes anspråk på försäkringsersättning i anledning av brott. Bestämmelsen i 35 kap. 8 § andra stycket OSL är därför tillämplig i detta fall då den skadelidande försäkringstagaren, genom sitt försäkringsbolag, behöver uppgifter ur den nedlagda förundersökningen för att kunna bevisa sin rätt till försäkringsersättning.

Eftersom Polismyndigheten inte har prövat om det är av synnerlig vikt ”för den som uppgiften rör eller någon närstående till den enskilde att uppgifter inte lämnas ut” återförvisas målet till Polismyndigheten. I övrigt avslås Trygg-Hansas överklagande.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i kammrrätten.


Ny dom: Beslut i Svensk Försäkrings nämnder kan inte överklagas

Posted on juli 7, 2021 by - Allmänt

Kammarrätten i Stockholm har fattat beslut i ett ärende som gäller möjligheten att överklaga ett beslut i Svensk Försäkrings nämnder till domstol. Kammarrätten menar i likhet med länsrätten i Stockholm att ett beslut i Svensk Försäkrings nämnder inte är möjligt att överklaga till domstol. 

Bakgrunden är att Svensk Försäkrings nämnder i ett yttrande i april i år fattat beslut om att inte godkänna en person som ombud i ett försäkringsärende som skulle prövas i en nämnd.

Den person som underkänts som ombud i ärendet vände sig då till domstol och önskade att få beslutet överprövat. Han hänvisade bland annat till att han fungerat som ombud när motsvarande ärende prövades vid Helsingborgs tingsrätt.

I en första vända konstaterade förvaltningsrätten i Stockholm att Svensk Försäkrings Nämnder inte har agerat i en myndighets ställe och att det inte finns någon bestämmelse som anger att Svensk Försäkrings nämnders beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Därmed beslutade förvaltningsrätten att avvisa målet.

Beslutet överklagades, men inte heller kammarrätten menade att det fanns skäl för domstolen att ta upp ärendet.

— Kammarrätten gör samma bedömning som förvaltningsrätten har gjort. Överklagandet ska därför avslås, heter det i domen från Kammarätten i Stockholm.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


Folksam nekas att ta del av hemligstämplad polisutredning

Posted on juni 28, 2021 by - Sak

Nej, Folksam får inte ta del av sekretessbelagd information i en nedlagd polisutredning trots att det kan ha betydelse för skaderegleringen av ett försäkringsärende. Det är innebörden av en dom i kammarrätten i Stockholm. 

Bakgrunden till domen är att Folksam tidigare i år överklagade ett beslut från Polismyndigheten.

Folksam önskade ta del av vissa delar av innehållet i en nedlagd polisutredning men fick nej från Polismyndigheten med hänvisning till sekretessregler. Folksam fick visserligen ta del av polisanmälan och målsägandeförhör i ärendet, men Polismyndigheten menade att övrig information i polisutredningen omfattades av sekretess.

Folksams önskan var att ta del av samtliga förhör med målsäganden, den misstänkta gärningspersonen och vittnen, samt eventuella promemorior och övriga handlingar. Enligt Folksam skulle dessa uppgifter kunna lämnas ut med förbehåll, med eventuella namn i handlingarna maskerade. Enligt Folksam var det nödvändigt att ta del av hela utredningen för att kunna ta ställning till om målsäganden hade rätt till ersättning under sitt försäkringsavtal i Folksam.

Kammarrätten har nu prövat om uppgifter i misstankeförhör och vittnesförhör kan lämnas ut. Begäran om att ta del av andra delar av utredningen prövas i ett annat ärende hos Polismyndigheten.

Kammarrätten konstaterar i sin dom att det finns presumtion för sekretess för de uppgifter som Folksam vill ta del av. Visserligen har Folksams kund lämnat ett fullmakt till Folksam om att hämta de in handlingar som Folksam anser sig behöva för att bedöma ersättningsanspråket. Men enligt kammarrättens kan fullmakten inte ge Folksam rätt att ta del av handlingar med uppgifter som är skyddade av sekretess till förmån för någon annan person än Folksams kund. Inte heller av något annat skäl anser domstolen att Folksam har någon rätt att ta del av informationen i den nedlagda polisutredningen. Slutsatsen från domstolen blir därför att Folksams överklagande ska avstås.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen från kammarrätten i Stockholm.


Alla godkänner att pensionskassor ska få bryta mot kapitalkraven

Posted on augusti 12, 2020 by - Liv

Samtliga de remissinstanser som har kommit med remissvar på promemorian ”Anpassade tillståndskrav för tjänstepensionskassor” godkänner — eller avstår från att lämna synpunkter på — förslagen i promemorian, som sammanfattningsvis innebär att tjänstepensionskassor ska kunna tillåtas att bryta mot regelverket för tillståndspliktigt kapitalkrav i samband med ombildning.

Promemorian är föranledd av farhågor om att vissa av dagens tjänstepensionskassor som planerar ombildning till tjänstepensionsföreningar, på grund av corona-krisens inledande börsras skulle ha alltför svaga finanser för att kunna tillåtas att ombildas.

Förslaget i promemorian innebär i korthet att tillstånd för ombildning ska få ges även om en tjänstepensionskassa inte kan antas komma att uppfylla det riskkänsliga kapitalkrav som gäller enligt lagen om tjänstepensionsföretag.

Bland de remissinstanser som under senare tid har lämnat svar där man tillstyrker promemorians förslag märks Svensk Försäkring. Några av de remissinstanser som på sistone har framfört att man inte har några synpunkter är Kammarrätten i Stockholm, Konsumentverket, Advokatsamfundet och Bankföreningen.

Inte heller Förvaltningsrätten i Stockholm har några synpunkter på förslaget, men passar ändå på att konstatera att förslaget endast berör åtta tjänstepensionskassor, och att det nu bedöms att det ekonomiska läget kan vara sådant att bestämmelserna i promemorian inte alls behöver tillämpas.

Remisstiden på promemorian går ut denna vecka på fredag.

Här kan du ta del av samtliga registrerade remissvar på promemorian.

Ny dom i Kammarrätten: Förmedlare ska betala moms för skadereglering

Posted on januari 27, 2020 by - Förmedling

Ett förmedlarbolag har till större delen ägnat sig åt tjänster som inte är momsbefriade, däribland skadereglering. Därmed tvingas bolaget sammanlagt betala över 900 000 kronor extra i moms och skattetillägg, slår Kammarrätten i Stockholm fast i en färsk dom.

Vad av det en försäkringsförmedlare gör är belagt med moms, och vad är momsbefriat?

Skiljelinjen är inte alltid alldeles tydlig.

I en dom nyligen slog Kammarrätten i Stockholm fast att ett förmedlarbolag felaktigt bokfört hantering av vissa försäkringstjänster som en momsbefriad verksamhet, trots att det i själva verket handlade om tjänster som skulle ha varit belagda med moms. Eftersom domstolen — i likhet med Skatteverket — menar att förmedlarbolaget därmed lämnat oriktig information i sin momsdeklaration, tvingas bolaget också betala skattetillägg.

Verksamheten i förmedlarbolaget har till stor del bestått av skadereglering av försäkringsskador på bilar och förmedling av bilreparationer. Bolaget har därmed fungerat som ett mellanled mellan försäkringsgivare och skadeverkstäder där man har har haft avtal med en försäkringsgivare som har hänvisat skadedrabbade försäkringstagare till bolaget. Efter utförda reparationer har skadeverkstäderna fakturerat bolaget för reparationskostnaderna och bolaget har vidarefakturerat försäkringstagaren för självrisken och försäkringsgivaren för resterande del av reparationskostnaden. Man har även i viss utsträckning förmedlat försäkringar för självriskeliminering.

Skatteverket menade vid en genomgång av räkenskaperna att den verksamhet som bolaget ägnat sig åt inte utgjorde försäkringsförmedling och därmed inte ska vara momsbefriad. Eftersom bolaget inte har ägnat sig åt att söka upp potentiella försäkringstagare i syfte att sammanföra dem med försäkringsbolag, så har det inte handlat om försäkringsförmedlling i lagens mening, menade Skatteverket.

Bolaget överklagade Skatteverkets beslut till förvaltningsrätten. Förmedlarbolaget menade även att det förekom jäv hos beslutsfattare på Skatteverket.

Men Förvaltningsrätten gav inget stöd för bolagets tolkning av vad som är momsbefriad försäkringsverksamhet och vad som är momspliktigt.

Domen överklagades vidare till Kammarrätten i Stockholm, men inte heller där får bolaget stöd för sin tolkning.

— , skriver Kammarrätten bland annat i sin dom.

Den aktuella domen i Kammarrätten avser åren 2015—2017. Enligt domen ska momsbeloppet skrivas upp med 0,8 miljoner kronor. Till det kommer skattetillägg på 0,1 miljoner kronor. Samtidigt skrivs bolaget beskattningsbara inkomst ned med hänsyn till avdraget för momsen.

Förmedlarbolaget, som har koppling till en norsk försäkringsgivare, är försatt i likvidation sedan år 2017. Enligt verksamhetsbeskrivningen ska bolaget ägna sig åt bland annat skadereglering och skadekonsultation avseende försäkringsskador, it-konsultation och mjukvaruutveckling, försäkringsförmedling, bokföring  och utbildning.

Här kan du ta del av domen under förutsättning att du har ett abonnemang på Sak & Liv Premium.


Fotnot: En annan parallell dom avser bland annat felaktig hantering av moms i bolaget för perioden 2014—2015. Den domen hittar du här. 

Marsh förlorade i kammarrrätten i miljontvist om momsbetalning

Posted on november 13, 2019 by - Allmänt

Marsh har förlorat ett mål i kammarrätten i Stockholm om moms på utlandstjänster. Därmed tvingas Marsh betala ytterligare 1,4 miljoner kronor i skatt. Till det kommer ett skattetillägg på 277 000 kronor för att Marsh anses ha lämnat oriktiga uppgifter. 

Bakgrunden till skattetvisten är det svenska Marshbolagets samarbete med Marshbolag i andra länder.

Den aktuella skattetvisten gäller beskattningen för december 2010, då Marsh genomförde ett försäkringsförmedlaruppdrag tillsammans med vissa Marshbolag utomlands. Eftersom bolagen genomförde försäkringsförmedlingen tillsammans borde det inte bli någon moms på de koncerninterna transaktionerna, menade Marsh.

Men Skatteverket tyckte annorlunda. Efter en genomgång av transaktionerna beslutade man att det hela istället skulle betraktas som att Marsh i Sverige köpt in vissa administrativa tjänster från andra länder. De tjänster som köpts in i det här fallet var inte momsbefriade, menade myndigheten.

— Tjänsterna som Marshbolagen har tillhandahållit har inte visats utgöra försäkringsförmedling eller ha en tillräckligt nära anknytning till försäkringstransaktioner, argumenterade Skatteverket.

Skatteverket krävde därför Marsh på ytterligare 1,4 miljoner kronor i moms. Och eftersom man dessutom ansåg att Marsh lämnat oriktiga uppgifter beslutades om ett skattetillägg på 277 000 kronor.

Marsh överklagade Skatteverkets beslut till förvaltningsrätten i Stockholm. Domstolen gick dock helt och hållet på Skatteverkets linje. Köpen av tjänster från koncernbolag i andra länder var inte av den karaktären att de skulle vara momsbefriade, slog domstolen fast i sin dom.

Men Marsh gav sig inte, utan överklagade vidare till kammarrätten i Stockholm. I sitt överklagande menade Marsh bland annat att förvaltningsrätten landat i en felaktig slutsats när man slog fast att en momsbefriad förmedlartjänst måste omfatta uppsökande av nya kunder och hopkopplingen med en försäkringsgivare.

— Dessa villkor beskriver dock endast syftet med förmedlingsverksamheten och inte de praktiska arbetsmoment som ingår i en försäkringsförmedlingsprocess, argumenterade Marsh.

I veckan föll dom i kammarrätten. Inte heller kammarrätten ger något stöd för Marsh ståndpunkt utan menar att de tjänster som Marshbolagen i andra länder har utfört inte är att betrakta som momsbefriad försäkringsförmedling.

Så här formuleras det i domen:

— I likhet med förvaltningsrätten anser kammarrätten att det saknas stöd i utredningen för att de lokala Marshbolagen, genom upphandling av försäkringsavtal lokalt eller på annat sätt, har tillhandahållit Marsh AB tjänster med sådant innehåll att tjänsterna kan sägas innefatta uppsökande av försäkringstagare och sammanföring av dem med försäkringsgivare. De tjänster som de lokala Marshbolagen har tillhandahållit Marsh AB är därför inte undantagna från skatteplikt.

Domstolen avslår därmed överklagandet, vilket innebär att beslutet om moms och skattetillägg kvarstår.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i kammarrätten.


Sirius fick nej av HFD i skattetvist efter försäljning av Bermudabolag

Posted on oktober 31, 2019 by - Sak

Högsta förvaltningsdomstolen har sagt nej till att pröva en skattetvist efter Sirius Internationals försäljning av ett aktier i ett bolag på Bermuda. Sirius menade att reavinsten borde vara skattefri eftersom bolaget var att jämställa med ett svenskt aktiebolag. Skatteverket menade däremot att Sirius inkomst skulle höjas med 78 miljoner kronor, eftersom bolaget inte kunde jämställas med ett svenskt företag då det inte betalat någon inkomstskatt på Bermuda. 

Målet har koppling till de så kallade CFC-reglerna för beskattning av lågbeskattade dotterbolag i andra länder.

År 2013 sålde Sirius International andelar i ett bolag på Bermuda, Prospector Offshore Fund Ltd. Reavinsten vid försäljningen uppgick till 35 miljoner kronor. Enligt Sirius var detta en skattefri kapitalvinst vid avyttring av näringsbetingade andelar, eftersom bolaget enligt lag var att jämställa med ett svenskt aktiebolag.

Skatteverket menade däremot att reavinsten vid försäljningen inte skulle vara skattefri och ansåg dessutom att skatt skulle tas ut även för orealiserade värdeförändringar tidigare år på sammanlagt 43 miljoner kronor. Sammanlagt ville Skatteverket med andra ord öka Sirius beskattningsbara inkomst med 78 miljoner kronor.

Sirius argumenterade för att ett sådant beslut innebär att bolaget beskattas i två led — dels eftersom vinsten i bolaget i enlighet med CFC-regelverket beskattats i Sverige, dels i samband med beskattningen av reavinst vid försäljningen. Därför överklagade Sirius Skatteverkets beslut till domstol.

Förvaltningsrätten i Stockholm höll inte med Sirius. Domstolen tog bland annat fasta på att bolaget på Bermuda inte var föremål för inkomstskatt och att det därmed inte gick att jämställa det med ett svenskt aktiebolag. Domen överklagades till kammarrätten, men inte heller där fick Sirius rätt mot Skatteverket.

Sirius gjorde även ett försök att överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen — som dock i veckan meddelade att man inte tar upp målet till prövning.

Högsta förvaltningsdomstolen skriver i sitt kortfattade beslut att det inte finns skäl att meddela prövningstillstånd.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domarna i förvaltningsrätten, i kammarrätten, samt beslutet i Högsta förvaltningsdomstolen.

SPP förlorade i kammarrätten i momstvist om 30 miljoner kr

Posted on maj 11, 2019 by - Liv

Skatteverket har vunnit i en domstolstvist med SPP, som gäller moms för 30 miljoner kronor på tjänster kopplade till fondförvaltning. Kammarrätten slår i sin dom fast att tjänsterna gäller individuella fondplaceringstjänster och inte kollektiva sparformer. Därmed är momsen inte avdragsgill, beslutar domstolen. 

Tvisten mellan Skatteverket och SPP handlar totalt om 30 miljoner kronor i moms för åren 2009 och 2010.

Oenigheten gäller ifall momsen för vissa inköpta tjänster gällande fondförvaltning ska vara avdragsgill.

Skatteverket menade , med hänvisning till en dom i EU-domstolen, att det rörde sig om om inviduella placeringar och inte om kollektiva sparformer. Därmed var momsen inte avdragsgill, ansåg Skatteverket.

SPP överklagade Skatteverkets beslut, och fick delvis rätt i Förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten ansåg att SPP skulle få göra avdrag för moms på de tjänster som gällde förvaltning i sparformen ”fondförsäkring med entrélösning”. Däremot menade domstolen att det inte var möjligt att få momsavdrag för traditionell försäkring eller förvaltning i produkten ”Fritt val”.

Skatteverket överklagade domen från förvaltningsrätten till kammarrätten. Skatteverket argumenterade där för att produkten ”fondförsäkring med entrélösning” i SPP är att anse som en individuell fondplaceringstjänst, inte som en kollektiv sparform. Därmed är det inte möjligt att dra av momsen, menade Skatteverket.

Även SPP överklagade domen, med hänvisning till att inte endast entrélösningen skulle omfattas av möjligheten att dra av momsen, utan även andra sparformer.

Dom har nu fallit i Kammarrätten i målet, och domstolen går i domen helt på Skatteverkets linje. Så här heter det i domstolens sammanfattande bedömning:

— Sammanfattningsvis bedömer kammarrätten att sparformerna inte utgör särskilda investeringsfonder i mervärdesskattedirektivets mening och att tjänsterna inte omfattas av undantaget i 3 kap. 9 § ML. Det saknas därför grund för att sätta ned SPP:s utgående mervärdesskatt. Det innebär att Skatteverkets överklagande ska bifallas i den del det gäller mervärdesskatt och att SPP:s överklagande gällande mervärdesskatt ska avslås.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.