Etikett: pensionsmyndigheten

Ytterligare 315 Mkr betalas från Falcon – men fortfarande saknas 800 Mkr

De närmaste dagarna kommer pensionsspararna att få tillbaka ytterligare cirka 315 miljoner kronor från det Malta-baserade fondbolaget Falcon Funds tre premiepensionsfonder. Men fortfarande saknas stora belopp från Falcon-fonderna – uppskattningsvis cirka 800 miljoner kronor. 

De upphittade pengarna betalas i en första vända in till Pensionsmyndigheten. Därefter kommer de att sättas in på berörda sparares premiepensionskonton. 

Återbetalningen är ett resultat av att revisionsbolaget KPMG Malta – som har uppdraget att förvalta och avyttra kvarvarande innehav i Falcons fonder – har lyckats sälja en del av det som finns kvar i fonderna.

– Det är självklart positivt att pensionsspararna som haft Falcons fonder nu får tillbaka en del av de pengar som saknas. Det är dock väldigt stora belopp som fortfarande saknas och det är mycket allvarligt, säger Mikael Westberg, chefsjurist på Pensionsmyndigheten, i en presskommentar. 

Det har inletts en förundersökning med anledning av vad som inträffat i Falcon. 

– Vår främsta prioritet är att få tillbaka så mycket som möjligt av spararnas pengar. Vi kommer också att göra allt som står i vår makt för att de personer som orsakat spararna denna skada får stå till svars, säger Mikael Westberg i sin kommentar. 

”Förbjud telefonförsäljning av premiepension”

Förbjud telefonförsäljning av premiepensionslösningar! Kräv tre års historik för fonder och fondbolag! Inför ett tak på hur stor andel av fondens kapital som får finnas inom premiepensionen! Det är några av de slutliga förslagen för stärkt konsumentskydd inom premiepensionen som Pensionsmyndigheten nu har lämnat över till regeringen och pensionsgruppen.

Totalt handlar det om ett 30-tal förslag för att stärka konsumentskyddet. 

En viktig punkt är ett utökat och delvis nytt uppdrag för Pensionsmyndigheten.

–  Vi tror att vi inom ramen för nuvarande premiepensionssystem kan komma till rätta med de oseriösa aktörer och det bedrägliga beteende vi tyvärr fått hantera. Men för att göra det behöver vi ett tydligare och utökat uppdrag från regeringen och pensionsgruppen, säger Katrin Westling Palm i en presskommentar i samband med presentationen av förslagen.

Det var i december 2016 som Pensionsmyndigheten fick regeringens uppdrag att föreslå åtgärder för stärkt konsumentskydd på premiepensionens fondtorg. I mars gjordes en preliminär redovisning av förslagen. Nu har uppdraget slutrapporterats till regeringen för vidare hantering inom pensionsgruppen.

Det här är några av de viktigaste förslagen i sammanfattning: 

  • Krav på historik för fondbolag och fonder
    – Minst tre helårs avkastningshistorik för fond
    – Minst tre helårs verksamhetshistorik för fondbolag
  • Krav på ett visst förvaltat kapital innan registrering på fondtorget
    – Minst 500 miljoner kr förvaltat kapital i fonden
  • Krav på visst fortsatt förvaltat kapital och ett tak för Pensionsmyndighetens ägarandel
    – Max 50 procent av förvaltat kapital från premiepensionen
  • Utökat uppdrag och förändrat arbetssätt för Pensionsmyndigheten
  • Krav på egenhändig underskrift vid fondbyte
  • Förbud mot telefonförsäljning inom premiepensionen
  • Utvecklad strategisk samverkan mellan Pensionsmyndigheten, Konsumentverket, Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten
  • Inrättande av ett råd för premiepensionsfrågor med deltagande från branschen
  • Pensionsmyndigheten kommer även att senare i år komma med ett förslag om en fast årlig avgift för deltagande på fondtorget.

Här hittar du hela listan med Pensionsmyndighetens slutliga förslag om premiepensionen.

Stoppa fondbluffarna! Nu kommer Pensionsmyndighetens förslag

Under torsdagen lägger Pensionsmyndigheten fram sina förslag för att skapa ett säkrare premiepensionssystem. Förslaget överlämnas till statsråden Per Bolund och Annika Strandhäll, och presenteras vid en presskonferens klockan 13.

Pensionsmyndigheten har fått regeringens uppdrag att se över hur konsumentskyddet kan stärkas på premiepensionens fondtorg.

Förslagen från Pensionsmyndigheten finns i rapporten ”Stärkt konsumentskydd inom premiepensionen”. Det blir nu upp till pensionsgruppen att ta ställning till hur förslagen ska genomföras.

Vid pressträffen medverkar – förutom Per Bolund och Annika Strandhäll – Pensionsmyndighetens generaldirektör Katrin Westling Palm och Pensionsmyndighetens chefsjurist Mikael Westberg och dess analyschef Ole Settergren

Pensionsmyndigheten stoppar PIN-kod för inloggning

Från och med den 8 juni är det inte längre möjligt att använda sig av en PIN-kod för att logga in på Pensionsmyndighetens webbplats. 

Istället för PIN-kod ska det nu endast bli möjligt att logga in på webbplatsen med e-legitimation. Redan i dag krävs e-legitimation för att genomföra fondbyten i premiepensionssystemet.

– Vi arbetar för att höja säkerheten för alla pensionärer och pensionssparare och den personliga koden innebär en onödig säkerhetsrisk. Nu bedömer vi att tillräckligt många använder e-legitimation och att vi därför kan ta bort inloggning med personlig kod, säger Sten Eriksson, kommunikationschef på Pensionsmyndigheten, i sin presskommentar.

Pensionsmyndigheten motiverar förändringen med att man vill höja säkerheten ytterligare för pensionärer och pensionssparare. Man hänvisar också till Datainspektionens rekommendationer, och personuppgiftslagen som säger att är myndigheten är skyldig att vidta lämpliga åtgärder för att skydda integriteten och säkerheten vid behandling av personuppgifter.

– Vi är medvetna om att detta gör det krångligare för personer som inte har e-legitimation, däribland många äldre, utlandsboende, gode män och förvaltare. Men vi bedömer att säkerheten är viktigast och vår kundservice hjälper gärna alla pensionärer och pensionssparare. Det går att även i fortsättningen identifiera sig i kundservice via PIN-kod, och man kan också beställa en ny via telefon, säger Sten Eriksson.

Aktivt val i premiepensionen gav 4,6% sämre avkastning 2016

Det lönar sig inte att välja fonder själv i premiepensionssystemet. De passiva pensionsspararna i AP7 Såfa fick i genomsnitt 4,6 procentenheter bättre avkastning än de som aktivt valt fonder själva, visar Pensionsmyndighetens sammanställning av premiepensionen 2016 som presenterades i dag. 

Förra året hade pensionsspararna i premiepensionssystemet i genomsnitt en avkastning på 11,6 procent. 

De som gjort egna val av fonder för premiepensionen hade förra året en genomsnittlig avkastning på 9,5 procent.

Det kan jämföras med snittavkastningen för den som valt att stanna kvar i ickevalsalternativet AP7 Såfa: 13,9 procent.

Den passive spararen fick med andra ord 4,6 procentenheter bättre avkastning än den aktive spararen som valde egna fonder. 

Sämst genomsnittlig avkastning fick den kategori sparare som använt sig av någon typ av förvaltningstjänst: 6,5 procent. 

Det var med andra ord under förra året i genomsnitt betydligt mer lönsamt att vara passiv än att försöka välja fonder själv. Allra sämst var det att förlita sig på experter som säger sig vara bra på förvaltning.  

Den tendensen har stått sig i princip hela tiden för premiepensionssystemet. 

Sedan starten av premiepensionssystemet har avkastningen för ickevalsalternativet legat på 9,6 procent, vilket kan jämföras med 6,5 procent för den som gjort ett eget fondval.  

Totalt förvaltas 980 miljarder kronor inom ramen för premiepensionssystemet. Sammanlagt förvaltas tillgångar för 7,2 miljoner personer, varav 1,4 miljoner pensionärer. 48 procent av spararna har sitt fondkapital förvaltat i AP7 Såfa. 

Här kan du läsa Pensionsmyndighetens hela rapport om premiepensionen 2016. 

Fonderna med flest klagomål hos Pensionsmyndigheten

Pensionsmyndigheten har gjort en lista över kundernas klagomål 2016. Ett fåtal aktörer ligger bakom större delen av klagomålen, enligt myndigheten. 

Under 2016 inkom 1 119 synpunkter och klagomål till Pensionsmyndighetens kundservice som rörde rådgivning, förvaltning och fondbolag.

– Det vanligast förekommande klagomålet handlar om att pensionsspararen fått fondbytesblanketter hemskickade till sig utan att ha bett om det. De allvarligaste klagomålen som har kommit in under året är klagomål som rör mobilt bank-ID, där har telefonförsäljare i vissa fall bytt fonder utan spararens vetskap. Vi har också fått in samtal från sparare som känner sig lurade och har fått vilseledande information från olika aktörer, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, i en presskommentar.

Högt upp på listan återfinns också synpunkten att den som kontaktat spararen utgett sig för att antingen jobba åt – eller samarbeta med – Pensionsmyndigheten. 

– Här finns en enkel grundregel: det stämmer aldrig. Vi har inga sådana samarbeten med aktörer, och ringer heller aldrig hem till sparare för att ge råd om vilka fonder man borde byta till, fortsätter Monica Zettervall.

Listan över aktörer som pensionsspararna klagar på består av 70 olika aktörer.

De flesta nämns dock bara ett fåtal gånger.

Ett tiotal aktörer nämns oftare. I de fallen har många pensionssparare bland annat reagerat på aggressiva försäljningsmetoder eller dålig förvaltning.

 

Tio-i-topp-listan över klagomål

Det här är de tio företag som har fått flest klagomål på sig under 2016. Som framgår finns både de uppmärksammade fondbolagen Falcon och Allra med på tio-i-topp, även om de inte toppar listan.  

1. Advisor

2. Konsumentkraft

3. Falcon

4. Lundstedt Fond och Finans

5. Allra

6. Pensionskraft

7. Zensum 

8. SFF, Svensk fond och försäkring

9. Solidar

10. Svensk pensionstjänst

 

Tio anledningar till klagomål

Här är de vanligaste orsakerna till att en pensionssparare vänder sig till Pensionsmyndigheten med ett klagomål. 

1. Utskick fondbytesblanketter

2. Orolig för att förvaltningsbolag kommer åt kontot/byter fonder m.m.

3. Missnöjd med förvaltningsbolag/känner sig lurad

4. Säger sig ringa från/samarbeta med/på uppdrag av PM

5. Fondbyte via mobilt bank-ID

6. Fel info från förvaltningsbolag

7. Inte tackat ja men fått faktura/avtal

8. Svårt kontakta förvaltningsbolaget/säga upp avtal

9. Tror att PM är/samarbetar med förvaltningsbolag

10. Aggressiv försäljning

AP-fonder belastas med 888 Mkr för administration av pensionssystemet

Nästa år väntas den allmänna ålderspensionen kosta 1,6 miljarder kronor att administrera. Kostnaderna täcks till större delen med uttag ur AP-fonderna på 888 miljoner kronor. Därutöver tas 735 miljoner kronor ur premiepensionssystemet enligt Pensionsmyndighetens förslag. 

Det är inte gratis att driva ett pensionssystem. 

Det behövs datorer och människor och kontor för datorerna och människorna. Plus en massa andra saker. 

I en skrivelse till regeringen har Pensionsmyndigheten summerat kostnaderna för att få pensionssystemet att fungera nästa år och förslagit hur mycket pengar som behöver plockas ut från AP-fonderna och premiepensionssystemet för att finansiera administrationen av tilläggspensionen, inkomstpensionen och premiepensionen. Beräkningen baseras på uppgifter från Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Pensionsmyndigheten – de tre myndigheter som berörs i första hand av pensionssystemet. Allra mest Pensionsmyndigheten förstås. 

Totalt föreslår Pensionsmyndigheten att de tre myndigheterna ska få dela på 1 623 miljoner kronor nästa år för att administrera pensionssystemet. Av dessa går 1 145 miljoner kronor till Pensionsmyndigheten, 468 miljoner kronor till Skatteverket och 10 miljoner kronor till Kronofogdemyndigheten.

888 miljoner kronor föreslås plockas ut ur AP-fonderna för finansieringen av ålderspensionen och 735 miljoner kronor ur premiepensionssystemet, enligt myndighetens förslag. 

Summan på 1 623 miljoner kronor är en rejäl ökning jämfört med den beslutade ersättningen 2017 på sammanlagt 1 530 miljoner kronor. Närmare bestämt handlar det om en ökning med 6 procent eller 93 miljoner kronor. Ökningen ligger framförallt på premiepensionen som enligt Pensionsmyndighetens förslag kostar 110 miljoner kronor per 2018 än 2017, en kostnadsökning på cirka 18 procent. 

Du som abonnerar på Sak & Liv Premium kan klicka här för att läsa hela Pensionsmyndighetens sammanställning. 

Pensionsmyndigheten turnerar på Gotland nästa vecka

Under vecka 20 genomför Pensionsmyndigheten en informationsinsats på Gotland med flera olika aktiviteter.

Den 16–18 maj står Pensionsmyndighetens informatörer utanför Skattehuset vid Artillerigatan i Visby.

Senare kommer man bland annat att finnas på plats vid Visby Lasarett och Region Gotland.

På fredagen den 19 maj finns man på plats på Destination Gotlands båtar.

Glada dagar! 6 Mdr kr till svenska folkets premiepensionskonton

Med start den 6 maj sätter Pensionsmyndigheten in totalt 6 666 miljoner i fondrabatt och arvsvinst till pensionsspararna, meddelade Pensionsmyndigheten under onsdagen. Det är den högsta insättningen hittills. Samtidigt dras 625 miljoner i premiepensionsavgift. Slutsumman på pensionsspararnas konton blir därmed ett tillskott på drygt 6 miljarder kronor.

Pensionsmyndigheten kräver rabatt på fondavgifterna av fondbolagen på premiepensionens fondtorg. Därför får spararna varje år får tillbaka föregående års rabatter genom att fler fondandelar köps till spararnas premiepensionskonton.

– I år får landets sju miljoner pensionssparare tillbaka 4,1 miljarder kronor i rabatter. Den kraftiga rabatten gör att premiepensionens fonder får mycket låga avgifter vilket bidrar till en högre pension för spararna, säger Mats Öberg, chef för Pensionsmyndighetens fondenhet, i en presskommentar.

Den genomsnittliga fondavgiften är nu nere i 0,23 procent av förvaltat kapital, mot 0,25 procent för 2015. Utan rabatter hade den varit 0,72 procent. Utan kapitalviktning är snittavgiften 0,50 procent för en premiepensionsfond att jämföra med 1,51 procent för samma fonder utanför premiepensionssystemet.

Förutom insättningen av rabatterade avgifter får pensionsspararna dessutom närmare 2,5 miljarder kronor i arvsvinster. Det är pengar från pensionssparare som avled förra året och som nu fördelas till övriga sparare.

För att finansiera administrationen av premiepensionssystemet tar Pensionsmyndigheten ut en avgift av pensionsspararna. Denna är i snitt 0,06 procent eller 87 kronor per person. Motsvarande siffror året innan var 0,07 procent eller 80 kronor per person. Att den genomsnittliga administrationsavgiften sjunker till beror till stor del på att kapitalavkastningen varit mycket god senaste året.

Avgiften beslutas av regeringen och uppgår till 625 miljoner kronor 2016, att jämföra med fjolårets 562 miljoner. I avgiftsuttaget ingår återbetalning av premiepensionens uppstartskostnad, vilken ska vara slutligt betald 2018.

Handeln med de nya medel som ska placeras på pensionsspararnas premiepensionskonton startar måndagen den 8 maj och avslutas för de allra flesta den 9 maj. Under placeringen i fonder blir övrig handel fördröjd. Fondbyten som beställs efter 4 maj köas därför och genomförs först efter att ovan nämnda handel avslutats.

Var finns risken?! Så vill Riksrevisionen utveckla Orange rapport

Hur påverkas framtidens pensioner av ekonomiska trender som riskerar att försvaga pensionssystemet? Sådana riskanalyser vill Riksrevisionen se mer av i Pensionsmyndighetens Orange rapport om pensionssystemets utveckling. 

 

Riksrevisionen har granskat Pensionsmyndighetens redovisning av inkomstpensionssystemets finansiella ställning och långsiktiga utveckling – den så kallade Orange rapport – för år 2015.

Granskningen visar att redovisningen i Orange rapport i stort är ändamålsenlig, men att det finns ett antal områden där förbättringar kan göras.

Bland annat skulle redovisningen av effekter på ekonomisk standard för dagens och morgondagens pensionärer kunna bli bättre.

– Enligt vår bedömning finns det anledning att utveckla informationen i Orange rapport så att den bättre beskriver till exempel hur framtida pensionsnivåer påverkas för olika grupper, säger riksrevisor Helena Lindberg i en presskommentar.

Riksrevisionen föreslår att redovisningen av pensionssystemet ska ta större hänsyn till rådande konjunkturläge, och till olika typer av ekonomiska och demografiska trender som riskerar att försvaga pensionssystemets finansiella ställning. Riskanalyser som omfattar dessa perspektiv är därför viktiga, anser Riksrevisionen.

– En mer utvecklad redovisning skulle ge beslutsfattare ett mer komplett underlag som även belyser pensionssystemets sociala hållbarhet, säger projektledare Anna Hessel.

Här kan du läsa hela Riksrevisionens rapport. 

Och här kan du ta del av Pensionsmyndighetens senaste Orange rapport.

HFD ger inte PT till Pensionsmyndigheten i Allra-fallet

Nej, Högsta Förvaltningsdomstolen prövar inte frågan om myndighetens beslut i Allra-målet ska gälla eller inte, i väntan på avgörande i Kammarrätten i Stockholm.

Högsta Förvaltningsdomstolen meddelade i går att man inte ger något prövningstillstånd i målet. Det innebär att Pensionsmyndighetens beslut om att avregistrera Allras fonder och säga upp samarbetsavtalet tills vidare inte ska gälla. 

Kammarrätten kommer nu att ta ställning till frågan. 

Detta är en av de tre rättsprocesser som pågår kring Pensionsmyndighetens beslut att avregistrera Allra från premiepensionens fondtorg. De två andra ligger i Stockholms tingsrätt respektive Patent- och marknadsdomstolen. 

Pensionsmyndigheten publicerar sida med svar på Allra-frågor

Har jag nu förlorat alla mina pengar i Allra-skandalen? Kan jag sälja mina Allra-fonder fast de är borta från fondvalstorget? Pensionsmyndigheten publicerar i dag en webbsida om Allra-fonderna som försöker ge svar på de vanligaste frågorna!

Pensionsmyndigheten skriver bland annat att det finns risk för att order om försäljning av fondandelar dröjer något, eftersom andelsförsäljningar ”står på kö”. 

Klicka här för att komma till Pensionsmyndighetens sida med svar på frågor om Allra!

I det pågående ordkriget mellan Allra och Pensionsmyndigheten valde Allra i går också att publicera ett inlägg där ordförande Gunnar Axén bemöter några av de påståenden som Pensionsmyndigheten har kommit med de senaste dagarna, i sina inlagor i de pågående domstolsprocesserna.  

Klicka här för att läsa Allras svar på Pensionsmyndighetens anklagelser. 

Allra har också i dag publicerat ett slags dementi när det gäller Ekots rapportering om Allras dotterbolag i Dubai, där man bland annat påpekar att ingen inom Allra har delgivits misstanke om brott och att alla transaktioner i fonderna har skett i enlighet med gällande lagar och regler. 

Här hittar du Allras invändningar mot rapporteringen om Dubai-bolaget. 

 

Seger för Allra – kammarrätten inhiberar beslutet från Pensionsmyndigheten

Kammarrätten i Stockholm har i dag beslutat att inhibera Pensionsmyndighetens beslut att slänga ut Allras fonder från premiepensionens fondtorg. Allra har även beviljats prövningstillstånd i domstolen.

Pensionsmyndigheten har beslutat att Allras fonder skulle avregistreras och att samarbetsavtalet mellan Pensionsmyndigheten och Allra skulle sägas upp. 

Beslutet innebär att Allras fondinnehav måste avvecklas. 

I en första vända överklagade Allra beslutet till Förvaltningsrätten i Stockholm. Rätten ansåg att Pensionsmyndighetens beslut inte var överklagbart. Överklagandet avvisades därför. 

Allra överklagade då förvaltningsrättens avgörande vidare till kammarrätten, och yrkade på inhibition. 

Kammarrättens ställningstagande i dag innebär att man anser att det finns skäl att i avvaktan på en slutlig prövning inhibera Pensionsmyndighetens beslut. 

Dessutom meddelar kammarrätten prövningstillstånd i målet.

Det innebär att Pensionsmyndigheten kommer att få möjlighet att bemöta de argument Allra fört fram i målet, innan kammarrätten tar slutlig ställning till om Pensionsmyndighetens beslut varit möjligt att överklaga eller inte.

Allras koncernchef Alexander Ernstberger säger så här i en presskommentar till domstolens beslut: 

– Det är givetvis skönt att se att det finns ett rättsväsende som fungerar och att så pass drastiska beslut som Pensionsmyndigheten straffade oss med inte är genomförbara utan rättslig prövning. Beslutet innebär att kammarrätten ifrågasätter Pensionsmyndighetens rätt att ingripa mot Allra såsom de gjort. Sedan ska man veta att detta bara är ett litet steg mot att få beslutet upphävt. Det viktiga nu är att en rättslig process är på gång. 

– Jag utgår nu ifrån att myndigheten också följer grundläggande krav på saklighet och från och med nu upphör med att krydda sin kommunikation med nedsättande omdömen om Allra. Det har de ingen rätt till.

Klicka här för att läsa hela kammarrättens beslut.

Pensionsmyndigheten vill ha delningstal även för 103-åringar

Eftersom dagens äldre är så pigga och fortsätter att arbeta långt upp i åldrarna bör det inte finnas något tak för när det ska räknas fram delningstal för olika generationer. Som exempel berättar Pensionsmyndigheten att den äldsta personen med lön förra året var 103 år. 

Den pigga 103-åringen tjänade över 18 800 kronor, enligt Skatteverkets redovisning, 

Och hen var inte ensam om att tjäna pengar trots passerad genomsnittlig pensionsålder – förra året hade exempelvis 4 000 personer födda 1938 tjänsteinkomst. 

Så med hänsyn till att allt fler äldre har inkomster, föreslår Pensionsmyndigheten nu att det a°rligen ska bera¨knas och faststa¨llas delningstal fo¨r alla a°ldersgrupper fra°n och med 61 a°r – istället för som i dag endast för personer mellan 61 och 80 år. Ändringen när det gäller delningstal bör träda i kraft redan i oktober i år, föreslår Pensionsmyndigheten i en skrivelse till regeringen. 

Vid sidan om förslaget om delningstal utan åldersgräns, har Pensionsmyndigheten också följande förslag till lagändringar till regeringen: 

• Ändring av reglerna för samordning av änkepension för personer födda efter 1954. 

• Om änkepensionen beräknas till 0 kronor på 65-årsdagen utgår inte heller senare någon änkepension. 

• Nytt sätt att beräkna pensionsgrundande inkomst för sjuk- eller aktivitetsersättning.  

Du som har ett Sak & Liv Premium-abonnemang kan klicka här för att ta del av hela förslaget från Pensionsmyndigheten. 

SvD: Pensionsmyndigheten polisanmäler fem personer i Allra

Fem personer ur Allras ledning har polisanmälts av Pensionsmyndigheten. Det skriver Svenska Dagbladet Näringsliv i dag. 

De fem personerna är, enligt SvD Näringsliv: 

Alexander Ernstberger, Allras grundare och VD 

David Persson, medgrundare och stor ägare i Allra 

Olle Marcusson, VD för Allras fondbolag i Luxemburg

Evran Mersin, VD för Allras värdepappersbolag i Dubai

• Kristian Wikberg, chefsjurist i Allra

Enligt SvD föranleds poiisanmälan framförallt av att Pensionsmyndigheten misstänker att bolaget har prioriterat affärer som gynnat bolaget framför affärer som gynnat fondandelsägarna. 

”Det kan starkt misstänkas att valet av förvaltningsstrategi har betingats av att Allra Capital Markets skulle upphandla vissa instrument och därmed tjäna pengar åt aktieägarna”, heter det i polisanmälan, enligt SvD:s referat. 

Enligt tidningsuppgifter i dag har Ekobrottsmyndigheten nu beslutat att inleda förundersökning kring händelserna i Allra. 

Här kan du läsa hela SvD Näringslivs artikel om Pensionsmyndighetens polisanmälan.