Etikett: Monica Zettervall

Pensionsmyndigheten: Fyra av tio tänker bli jobbonärer

Posted on februari 20, 2024 by - Pension

Fyra av tio svenskar uppger att de ska fortsätta arbeta samtidigt som de tar ut pensionen, enligt en färsk undersökning från Pensionsmyndigheten.

Pensionsmyndigheten har låtit Demoskop fråga pensionssparare om de tror att de kommer att sluta arbeta helt när de börjar ta ut pension eller fortsätta arbeta samtidigt som de tar ut pension. Fyra av tio, det vill säga 40 procent, svarar att man ska arbeta och ta ut pension samtidigt, vilket är en ökning jämfört med 2021 då andelen var 33 procent.

De svarande framför flera skäl till att man vill fortsätta att arbeta samtidigt som man tar ut pension. Det är roligt att arbeta, man har inte råd att sluta arbeta helt och för att man mår bra av att arbeta, är de vanligaste förklaringarna till fortsatt arbete.

— Alla har inte möjlighet att jobba längre upp i åldrarna. För vissa kan ett alternativ vara att gå ner i arbetstid och samtidigt ta ut pension, om du är överens med din arbetsgivare om att jobba mindre så är det fullt möjligt att ta ut hela eller delar av den allmänna pensionen samtidigt, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Medellivslängden ökar kontinuerligt i Sverige. Riksdagen har tidigare beslutat att höja pensionsåldrarna successivt för att motverka att pensionsutbetalningarna per månad blir lägre när det samlade pensionskapitalet ska delas på fler år.

Från 2026 införs en riktålder som är tänkt att ta hänsyn till den ökande medellivslängden i Sverige.

Enligt Demoskop-undersökningen känner dock endast 8 procent till begreppet riktålder ganska eller mycket väl, och endast 22 procent känner till besluten om höjd pensionsålder ganska eller mycket väl. Drygt hälften, 58 procent uppger att de aldrig hört begreppet riktålder och en fjärdedel, 25 procent, att de inte alls känner till besluten om höjd pensionsålder.

— Du rekommenderas vänta med att ta ut din allmänna pension fram till den riktålder som beslutats och som kommer att gälla för din årskull. Det är för att du ska få samma nivå på pensionen som tidigare generationer, säger Monica Zettervall.

Den så kallade LAS-åldern (lagen om anställningsskydd) har höjts successivt och är i dag 69 år. Samtidigt anger endast 8 procent denna ålder som på frågan till vilken ålder man har rätt att arbeta i dag.

— LAS-åldern innebär att du inte kan bli av med jobbet med anledning av din ålder. Jag misstänker att den här åldersgränsen som kan påverka den framtida pensionen är relativt okänd, säger Monica Zettervall.

Enligt Pensionsmyndigheten fanns det år 2022 cirka 261 000 jobbonärer i Sverige, de flesta i åldersgrupperna 65 och 66 år.

Nu är det dags – 6 miljoner svenskar får sina orange pensionskuvert!

Posted on februari 12, 2024 by - Pension

Pensionsmyndigheten meddelar i dag på morgonen att fler än sex miljoner personer i Sverige under februari och mars kommer att få ett orange kuvert i sin fysiska eller digitala brevlåda.

Det orange kuvertet innehåller information om hittills intjänad allmän pension, vilket består av inkomstpension och premiepension. Den framtida pensionen påverkas av de samlade inkomsterna under hela livet, eventuell tjänstepension från arbetsgivaren och den ålder då pension börjar tas ut.

— Det orange kuvertet visar hur mycket du hittills har tjänat in till din allmänna pension. För att få koll på alla delar av den kommande pensionen loggar du in på pensionsmyndigheten.se, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Allmän pension tjänas in hela livet, under förutsättning att årsinkomsten når över gränsen för deklarationsskyldighet: 24 238 kronor för år 2024.

— I det här sammanhanget har din ålder ingen betydelse. Orange kuvert skickas faktiskt ut till 1 312 barn som är 15 år eller yngre som redan har börjat tjäna in till sin allmänna pension. Du som är ung behöver inte känna stress över pensionen men försök jobba heltid och se till att du får tjänstepension från din arbetsgivare, säger Monica Zettervall.

Utdelningen av de 6 147 000 orange kuverten påbörjas i dag med start i norra Sverige och pågår fram till mitten av mars då även pensionssparare i södra Sverige får sina kuvert.

Pensionsmyndigheten: Sommarjobb ökar pensionen med 2 100 kr per år

Posted on juni 8, 2023 by - Pension

Den genomsnittliga inkomsten från sommarjobb och helgarbete ökar pensionen med cirka 2 100 kronor per år, enligt nya beräkningar från Pensionsmyndigheten.

Det är den årliga deklarerade inkomsten som ligger till grund för hur mycket som tjänas in till den allmänna pensionen. Den som sommarjobbar och får en inkomst under året på över 22 208 kronor före skatt får också en pensionsrätt.

— Du som sommarjobbar och får en årsinkomst på minst 22 208 kronor får en pensionsrätt på 17,21 procent av lönen. Många sommarjobbare känner nog inte till att man kan tjäna in pengar till sin pension även på relativt låga inkomster.  De flesta kanske tänker att det är bättre att tjäna mindre än tröskelvärdet för att börja betala skatt, men då missar man alltså pensionsavsättningar, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Under förra året fick 143 342 personer i åldern 15—19 år pensionsrätt. De hade i genomsnitt har en årsinkomst på 70 632 kronor vilket ökar pensionen med cirka 2 100 kronor mer per år, jämfört med om de inte skulle haft någon inkomst alls.

Så mycket mer i allmän pension ger sommarjobbet eller helgarbetet
Årsinkomst för en 16-åring (kronor)  Pensionsrätt (kronor) Inkomstskatt på arbetsinkomst (kronor) Livsvarigt högre pension per år jämfört med ingen intjänad pensionsrätt (kronor)
22 207 0 0 0
50 000 8 605 3 777 1 476
100 000 17 210 10 794 2 976

Hur mycket mer pension ger sommarjobbet? Tabellen visar hur olika årsinkomster för en 16-åring kan antas påverka utfallet i allmän pension. Exemplet utgår från att personen tar ut sin pension från 70 års ålder Beloppen är angivna i dagens penningvärde. Exemplet är baseras på att den genomsnittliga inkomstutvecklingen är 1,8 procent över inflationen och fondavkastning 3,25 procent över inflationen.

Pensionsmyndigheten: Den intjänade pensionen ökade med 3 %

Posted on mars 23, 2023 by - Pension

Under inkomståret 2021 ökade den genomsnittliga intjänade allmänna pensionen med cirka 3 procent till 59 800 kronor, rapporterar Pensionsmyndigheten. 

I genomsnitt har svenska pensionssparare tjänat in totalt 1 362 300 kronor till sin allmänna pension, vilket framgår av de orange kuvertet som nu har skickats ut till cirka 6 miljoner pensionssparare i landet.

— I orange kuvertet ser du vad du har tjänat in till din allmänna pension. Genom att också logga in på Pensionsmyndighetens hemsida kan du få en bild av hela din kommande pension, inklusive tjänstepension, och tips om hur du kan påverka din pension, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.

Enligt Pensionsmyndigheten är det som främst påverkar storleken på pensionen vad man tjänar genom hela livet, ifall man har tjänstepension och vid vilken ålder man börjar ta ut sin pension.

— För de allra flesta går det att påverka sin pension. Du kanske kan minska de perioder i livet då du arbetar deltid, aktivt söka efter en arbetsgivare som har tjänstepension eller förlänga ditt arbetsliv med ett extra år, säger Monica Zettervall.

Pensionsmyndigheten påpekar att ett års extra arbete efter 66 års ålder kan ge den som snart ska ta ut sin pension, och som har en genomsnittlig lön, mellan 1 600 till 2 200 kronor mer i pension per månad före skatt, hela livet ut. Då ingår både allmän pension och tjänstepension.

Värdeutveckling för premiepensionen uppgick under förra året till i genomsnitt —12 procent.

Nu rullar Pensionsmyndighetens orange kuvert ut över landet

Posted on februari 14, 2022 by - Pension

Pensionsmyndigheten meddelade vid en pressträff på måndagen vid att sex miljoner pensionssparare inom kort får sitt orange kuvert med information om den intjänade allmänna pensionen i fysiska och digitala brevlådor .

Statistiken visar att aktiva pensionssparare under inkomståret 2020 tjänade in i genomsnitt 57 900 kronor, en ökning med 3,4 procent jämfört med det föregående året.Under hela livet har svenska pensionssparare i genomsnitt tjänat in 1 362 000 kronor i allmän pension.

— I orange kuvertet ser du vad du har tjänat in till din allmänna pension. Genom att också logga in på Pensionsmyndighetens hemsida kan du få en bild av hela din kommande pension, inklusive tjänstepension, och tips om hur du kan påverka din pension, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Det som främst påverkar storleken på pensionen är vad man tjänar genom hela livet, om man har tjänstepension och vid vilken ålder man börjar ta ut sin pension.

— Jag förstår att det kan kännas svårt att påverka sin pension. Men för de allra flesta går det ändå att göra något. Du kanske kan minska de perioder i livet då du arbetar deltid, aktivt söka efter en arbetsgivare som har tjänstepension eller förlänga ditt arbetsliv med ett extra år, säger Monica Zettervall.

Pensionsmyndigheten påpekar att ett års extra arbete efter 65 års ålder ger den som snart ska ta ut sin pension mellan 1 400 och 2 200 kronor mer i pension per månad före skatt livet ut. Den som väljer att ta ut sin pension vid 69 års ålder i stället för vid 65 kan få en ökning av pensionen med cirka 32 procent.

Så växer premiepensionens betydelse för den totala pensionen

Posted on februari 7, 2022 by - Pension

I en ny rapport konstaterar Pensionsmyndigheten att utbetalningarna från premiepensionssystemet får allt större betydelse för den totala pensionen. För nyblivna pensionärer står  premiepensionen i dag för drygt 11 procent av den allmänna inkomstgrundade pensionen och fullt infasad beräknas premiepensionen stå för en femtedel av den allmänna inkomstgrundade pensionen.

Årets omräkning av pensionärernas premiepension innebär enligt Pensionsmyndighetens beräkningar en ökning med i genomsnitt 15,3 procent, jämfört med 2021. Detta kan jämföras med inkomstpensionen som vid samma tillfälle ökade med 2,5 procent.

Premiepensionens bidrag till den totala pensionen är i genomsnitt drygt 2 200 kronor i månaden, med utgångspunkt från en person som började ta ut sin premiepension i början av detta år.

– Årets genomsnittliga procentuella ökning av premiepensionen är den högsta sedan 2010. Eftersom det är möjligt att välja olika fonder eller traditionell försäkring som har gett olika värdeutveckling så varierar ökningen relativt mycket mellan olika individer, säger Pensionsmyndighetens analytiker Dan Frankkila.

Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, säger så här i sin kommentar:

— Premiepensionen är fortfarande den mindre delen av den allmänna pensionen. Det som främst påverkar pensionen är dina samlade inkomster under hela livet, om du har tjänstepension via din arbetsgivare och vid vilken ålder du väljer att ta ut din pension.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.


Pensionsmyndigheten varnar för robotrådgivarna

Posted on december 20, 2021 by - Pension

Robotrådgivarnas investeringsförslag är mer eller mindre standardiserade och inte särskilt anpassade efter en enskild persons behov och situation. Det finns också en risk för att ett sparande på lång sikt får för låg risk och därmed för låg förväntad värdeutveckling, visar en granskning från Pensionsmyndigheten. 

Allt fler aktörer erbjuder olika former av automatiserad digital rådgivning kring sparande i fonder och aktier, så kallad robotrådgivning. Enligt Pensionsmyndighetens undersökning använder, eller har använt, drygt en halv miljon personer robotrådgivning. Ytterligare närmare 800 000 personer kan tänka sig att använda en robotrådgivare. Hälften av dem som använder eller har använt en robotrådgivare har gjort det för att spara till pensionen.

Men Pensionsmyndigheten menar att det för de flesta enklare och billigare att själv placera i en global aktieindexfond med låg avgift, än att använda en robotrådgivare.

— Robotrådgivarna kan visserligen hjälpa sparare att begränsa sina val hur de ska placera sina pengar och sprida riskerna. Det kan vara till nytta när pensioneringen närmar sig då det är lämpligt att minska risken i sitt sparande, men i ett långsiktigt pensionssparande, är det för de flesta både enklare och billigare att själv placera sina pengar i en global aktieindexfond med en maximal avgift på 0,20 procent, säger Ann-Christin Meyerhöffer som är marknadsanalytiker på Pensionsmyndigheten.

Pensionsmyndigheten konstaterar att det inte är gratis att använda robotrådgivare. Vanligtvis tas en kostnad för att använda robotrådgivaren och till det kommer avgifter för de fonder som sparpengarna placeras i. Även andra kostnader som till exempel courtage och växlingskostnader kan förekomma.

Pensionsmyndighetens undersökning visar att tre av fyra inte vet vad de betalar för roboten.

– Avgifterna har en stor betydelse för hur sparandet utvecklas över tid. Det är därför viktigt att kontrollera vilka avgifter som tas ut när man låter robotrådgivaren ge placeringsförslag och förvalta sitt sparkapital, säger Pensionsmyndighetens pensionsexpert Monica Zettervall.

Pensionsmyndigheten påpekar även att vid robotrådgivning saknas möjligheten att ha en dialog kring familjesituation, ekonomisk situation, annat befintligt sparande och vilken risk spararen är beredd att ta. Robotrådgivaren riskerar därmed att försätta användaren i ett sparande med en risknivå som inte är den optimala för spararen. När det gäller ett sparande på lång sikt kan en sparare lätt hamna i ett sparande med för låg risk och därmed för låg förväntad värdeutveckling.

Enkäten om robotrådgivning genomfördes 3–11 november på uppdrag av Pensionsmyndigheten, via Demoskop och inom ramen för Norstats webbpanel med ett riksrepresentativt urval av 18 år och äldre. Totalt gjordes 1 005 intervjuer.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av Pensionsmyndighetens rapport.


Tjänstepension i topp när anställda rankar förmåner

Posted on september 27, 2021 by - Pension

En klar majoritet av de yrkesarbetande tycker att tjänstepension är den viktigaste löneförmånen, visar en ny Sifoundersökning på uppdrag av aktörerna bakom Tjänstepensionens dag som infaller i dag den 27 september.

Tjänstepension är en klar vinnare när det gäller löneförmåner hos både kvinnor och män i alla åldrar, där 59 procent tycker att den är viktigast. På andra plats kommer friskvårdsbidrag, som 18 procent svarar är viktigast. Därefter kommer träning på arbetstid som 9 procent tycker är den mest värdefulla förmånen som arbetsgivaren erbjuder.

— Vi har under flera år i samband med Tjänstepensionens dag ställt frågan om vilken löneförmån man tycker är viktigast och de senaste sex åren har tjänstepension placerats högst upp. Det är glädjande att så många anställda, även de yngre, värdesätter förmånen som ger pengar till sin pension, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.

Trots att tjänstepension rankas högst pratar få arbetsgivare om förmånen. Endast 16 procent svarar i undersökningen ja på frågan om tjänstepension togs upp av arbetsgivaren under den senaste anställningsintervjun. På frågan om de själva tog upp tjänstepension under sin senaste anställningsintervju svarar bara en av tio att de gjort det.

— Tjänstepensionen är en viktig förmån som gör stor skillnad för den framtida pensionen. Den kan se olika ut beroende på var du är anställd och därför är det viktigt att ta reda på vad som gäller just dig. Arbetsgivare som betalar in till tjänstepension för sina anställda har allt att vinna på att prata mer om den med sina medarbetare, säger Monica Zettervall.

Syftet med Tjänstepensionens dag är att uppmärksamma vikten av att ha en tjänstepension och att inspirera arbetsgivare att informera om tjänstepensionens betydelse för den framtida inkomsten som pensionär. Aktörer bakom Tjänstepensionens dag 2021 är Afa Försäkring, Alecta, AMF, Avtalat, Collectum, Folksam, Folksam-LO Pension, Movestic, Fora, Handelsbanken liv, KPA Pension, Länsförsäkringar, minPension, Movestic, OFR Offentliganställdas Förhandlingsråd, PTK, Skandia, SPV, Pensionsmyndigheten, PRI och Pensionsvalet.

Pensionsmyndigheten varnar: Ta inte ut tidig pension!

Posted on september 10, 2021 by - Pension

Du ska inte göra ett tidigt uttag av pension för att placera den i vinstsyfte samtidigt som du fortsätter att jobba. Det rekommenderar Pensionsmyndigheten i anslutning till en rapport om konsekvenserna av tidigt uttag av pension. 

Enligt Pensionsmyndigheten väger den högre inkomsten i början av pensioneringen sannolikt inte upp för den högre totala pensionsinkomsten för hela livet som uppnås om pensionen istället tas ut senare.

Pensionsmyndigheten konstaterar att under 2020 tog 4 179 personer födda 1958 ut full allmän pension så tidigt som de kunde vilket motsvarar närmare 4 procent av årskullen. Var femte av dessa gjorde det för att spara pengarna och samtidigt fortsätta att arbeta, enligt enkätundersökningar från Pensionsmyndigheten.

Men att ta ut allmän pension vid 62 år och placera den månatliga pensionen i vinstsyfte — samtidigt som man fortsätter att jobba — ger sannolikt en lägre total pension. Det konstateras i en rapport från Pensionsmyndigheten.

– Vi avråder generellt från att ta ut allmän pension tidigt i syfte att placera den i vinstsyfte. Risken är att den totala pensionen räknat under hela livet blir lägre, säger Ann-Christine Meyerhöffer, marknadsanalytiker på Pensionsmyndigheten.

Den lägre totala pensionen  för den som gör ett tidigt uttag för placering i vinstsyfte beror bland annat på att skatten är högre på inkomster före 66 års ålder. Sannolikheten att nå brytpunkten för statlig skatt ökar också när pension och arbetsinkomst räknas ihop. Dessutom, påpekar Pensionsmyndigheten, har placeringar i exempelvis aktier högre risk jämfört med inkomstpensionen, som räknas upp eller ner med inkomstindex. Höga avgifter i samband med placeringen kan också göra att pensionspengarna urholkas.

– Eftersom pensionen blir högre ju längre du väntar med att ta ut den så krävs en värdeutveckling på minst 6 procent årligen för att den tidigt uttagna pensionen ska ge mer i plånboken för någon med genomsnittlig livslängd, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, i sin kommentar.

Med detta sagt, ska sägas att det också finns vissa fördelar med att ta ut pension tidigt i placeringssyfte:

  • Pengar nu. Det ger omedelbar tillgång till ett kapital som annars skulle ha betalats ut under längre tid.
  • Pengarna kan ärvas. Pension som redan har tagits ut kan inte bli till arvsvinster om du dör. Det placerade kapitalet som du får när du tar ut tidig pension kan ärvas av efterlevande, till skillnad från den allmänna pensionen som ännu inte betalats ut. Pensionsmyndigheten pekar dock på att en livförsäkring i många fall ett billigare och bättre alternativ än ett tidigt uttag av pensionen.
  • Du kanske dör tidigt. En förväntad kort livslängd är enligt Pensionsmyndigheten också ett argument för tidigt uttag av pensionen.

– Den som är sjuk och är någorlunda säker på att man kommer att leva kortare tid än genomsnittet kan ha rationella skäl att ta ut sin pension tidigt. Men de flesta tenderar att underskatta sin livslängd och därför är det viktigt att ta reda på hur beslutet påverkar pensionen långsiktigt, säger Monica Zettervall.

Det finns alltså vissa fördelar med tidigt uttag av pension. Men nackdelarna överväger, menar Pensionsmyndigheten och pekar bland annat på följande:

  • Lägre total pension. För de flesta ger ett tidigt uttag för placering i vinstsyfte en lägre total pension under åren som pensionär. Den högre pensionen per månad under de första åren kompenserar sannolikt inte den högre pension per månad som du hade fått livet ut om du väntat med att ta ut pensionen till 65 års ålder.
  • Högre avgifter. Höga avgifter för dina privata placeringar kan urholka pensionen jämfört med om du väntat med att ta ut pensionen till 66 års ålder.
  • Högre skatter. Tar du ut allmän pension före 66 års ålder samtidigt som du jobbar betalar du en högre skatt både på pension och på lön. Att arbeta som pensionär ökar också sannolikheten för att inkomsten överstiger gränsen för statlig skatt 2021.
  • Minskade bidrag. Ersättningar som a-kassa och änkepension kan påverkas negativt vid tidigt uttag av pension liksom rätten till bostadstillägg från 65 års ålder.
  • Fogden kan ta pengarna. Pensionsinkomsten är indrivningsbar om det finns skulder hos Kronofogden.

Här kan du ta del av Pensionsmyndighetens rapport, under förutsättning att du har ett abonnemang på Sak & Liv Premium.


Pension vid 65 och 69 % av lönen — om svenska folket självt får välja

Posted on september 25, 2020 by - Pension

En pension på 69 procent av lönen, en pensionsålder på 65 år och ett eget sparande på 6 procent. Så ser — i genomsnitt — idealpensionen ut när svenska folket självt får välja, enligt en undersökningen från Pensionsmyndigheten. Undersökningen tydliggör samtidigt att spridningen är stor när det gäller önskemålen. 

Pensionsmyndigheten har  i undersökningen frågat hur människor skulle välja kring pensionen, mellan variablerna pensionsålder, pensionens storlek och hur mycket de själva vill spara. Undersökningen bygger på intervjuer med 3 000 personer i åldrarna 30–65 år.

I undersökningen har valen i de tre delarna gjorts beroende av varandra. Den som önskar uppnå en högre pensionsnivå måste med andra ord välja en högre pensioneringsålder och/eller ett större eget sparande. Likaså måste den som vill gå tidigt i pension välja en lägre pensionsnivå och/eller ett större eget sparande. Avvägningen mellan dessa tre olika parametrar kan sägas motsvara de målkonflikter som finns inbyggda i alla pensionssystem och som alla pensionssparare ställs inför vid sin pensionering.

Undersökningen visar nu att många värderar sin önskade pensionsålder högt. Man accepterar därmed antingen en lägre pension eller en högre nivå på det egna sparandet.

Spridningen i avvägningen mellan pensionens storlek, pensionsålder och extra sparande är samtidigt stor. Dock tycks spridningen inte ha någon koppling till kön, inkomst eller ålder.

– Min idealpension är ett spännande verktyg som jag tror kan hjälpa människor att förstå hur olika pensionsval hänger ihop. Det blir mer verklighetstroget när de som svarar har att väga de olika valen mot varandra, än när man svarar utan att valen i undersökningen gjorts beroende av varandra, säger Ann-Christine Meyerhöffer, marknadsanalytiker på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

I undersökningen svarar en ungefär lika stor andel att det viktigaste är att gå i pension vid en viss ålder, som att pensionen når en viss ersättningsnivå. När motsvarande undersökning gjordes 2018, uppgav en större andel att pensionsinkomsten var viktigast.

– Vi ser i undersökningen att äldre tenderar att svara att pensionsåldern är viktigast i större utsträckning än yngre. Att jobba ett år extra efter 65 kan betyda uppemot cirka 2 000 kronor mer i pension per månad, beräknat på en genomsnittlig lön. Genom att logga in på pensionsmyndigheten.se kan pensionssparare själva testa olika pensionsåldrar för att se hur mycket mer de kan få i pension per månad, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.

Här hittar du mer information om undersökningen.

Grattis Swedbank till SPV:s Guldkanten!

Posted on oktober 5, 2017 by - Allmänt

Swedbank är årets vinnare av SPV:s utmärkelse Guldkanten, för kampanjen ”Första pensionshjälpen”. Ett hedersomnämnande går till Monica Zettervall på Pensionsmyndigheten för hennes pensionsblogg. Priserna delades ut på SPV:s seminarium Pensionsdagen. 

Guldkanten delas ut till en person eller ett företag som stått för god pensionsinformation under året. 

Det här är juryns motivering:

Swedbank för kampanjen ”Första pensionshjälpen”
Branschjätten provar nytt spår och hittar rätt. Kampanjen via den digitala publicisten KIT sticker ut, är upplysande och vänder sig med en lättsam ton till en målgrupp i stort behov av att tänka pension. Nytt, intressant och kanske också banbrytande!

Joakim Stymne, SPV:s generaldirektör och juryns ordförande, ger följande kommentar till utmärkelsen: 

– Swedbank är en mycket värdig mottagare av Guldkanten. Tillsammans med KIT vänder de sig till en målgrupp som verkligen behöver tänka på sin pension, deras arbete med kampanjen innehåller flera av de ingredienser som pensionspriset Guldkanten premierar; nytänkande, intressant och relevant.

Så här motiverar juryn hedersomnämnandet till Monica Zettervall:

Monica är kunnig, trygg och har ett språk som gör att vi förstår. Bloggen kanske inte når den breda massan än. Men med lite mer uppmärksamhet kring bloggens förträfflighet kan fler få upp ögonen för Monicas kloka och konkreta tips. Den uppmärksamheten hjälper vi gärna till med.

Nominerade till priset var även Collectum för kampanjen och sajten ”#pratapension” samt Tjänstepensionens dag för ”Tjänstepensionens dag”.

Fonderna med flest klagomål hos Pensionsmyndigheten

Posted on maj 11, 2017 by - Pension

Pensionsmyndigheten har gjort en lista över kundernas klagomål 2016. Ett fåtal aktörer ligger bakom större delen av klagomålen, enligt myndigheten. 

Under 2016 inkom 1 119 synpunkter och klagomål till Pensionsmyndighetens kundservice som rörde rådgivning, förvaltning och fondbolag.

– Det vanligast förekommande klagomålet handlar om att pensionsspararen fått fondbytesblanketter hemskickade till sig utan att ha bett om det. De allvarligaste klagomålen som har kommit in under året är klagomål som rör mobilt bank-ID, där har telefonförsäljare i vissa fall bytt fonder utan spararens vetskap. Vi har också fått in samtal från sparare som känner sig lurade och har fått vilseledande information från olika aktörer, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, i en presskommentar.

Högt upp på listan återfinns också synpunkten att den som kontaktat spararen utgett sig för att antingen jobba åt – eller samarbeta med – Pensionsmyndigheten. 

– Här finns en enkel grundregel: det stämmer aldrig. Vi har inga sådana samarbeten med aktörer, och ringer heller aldrig hem till sparare för att ge råd om vilka fonder man borde byta till, fortsätter Monica Zettervall.

Listan över aktörer som pensionsspararna klagar på består av 70 olika aktörer.

De flesta nämns dock bara ett fåtal gånger.

Ett tiotal aktörer nämns oftare. I de fallen har många pensionssparare bland annat reagerat på aggressiva försäljningsmetoder eller dålig förvaltning.

 

Tio-i-topp-listan över klagomål

Det här är de tio företag som har fått flest klagomål på sig under 2016. Som framgår finns både de uppmärksammade fondbolagen Falcon och Allra med på tio-i-topp, även om de inte toppar listan.  

1. Advisor

2. Konsumentkraft

3. Falcon

4. Lundstedt Fond och Finans

5. Allra

6. Pensionskraft

7. Zensum 

8. SFF, Svensk fond och försäkring

9. Solidar

10. Svensk pensionstjänst

 

Tio anledningar till klagomål

Här är de vanligaste orsakerna till att en pensionssparare vänder sig till Pensionsmyndigheten med ett klagomål. 

1. Utskick fondbytesblanketter

2. Orolig för att förvaltningsbolag kommer åt kontot/byter fonder m.m.

3. Missnöjd med förvaltningsbolag/känner sig lurad

4. Säger sig ringa från/samarbeta med/på uppdrag av PM

5. Fondbyte via mobilt bank-ID

6. Fel info från förvaltningsbolag

7. Inte tackat ja men fått faktura/avtal

8. Svårt kontakta förvaltningsbolaget/säga upp avtal

9. Tror att PM är/samarbetar med förvaltningsbolag

10. Aggressiv försäljning

”Upprörande aggressiv försäljning och bristfällig rådgivning om pension”

Posted on januari 19, 2017 by - Pension

Är det en bra idé att ta ut den allmänna pensionen från 61 års ålder och fortsätta att arbeta, samtidigt som man placerar pengarna i en kapitalförsäkring? Nej, för att det ska vara lönsamt krävs en årlig avkastning på 7 procent – något få aktörer kan lova i dagens lågräntemiljö. Pensionsmyndigheten går nu till attack mot den bristfälliga rådgivningen och aggressiva försäljningen av sådana upplägg. 

Blivande pensionärer kontaktas ofta av säljare från försäkringsbolag som ger rådet att börja ta ut den allmänna pensionen från 61 år, samtidigt som man fortsätter att arbeta med lön. Pensionspengarna placeras exempelvis i en kapitalförsäkring i väntan på uttag.

Pensionsmyndigheten avråder från att tacka ja till sådana förslag, och går också till attack mot säljarna som kontaktar de blivande pensionärerna:

– Det är upprörande att vi fortfarande behöver ta del av så många vittnesmål om aggressiv försäljning och bristfällig rådgivning. Alldeles för många vet inte ens om att det de blivit uppmanade att göra innebär att de börjat ta ut sin allmänna pension – något de blir varse när de väl ansöker om att gå i pension, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, i ett pressmeddelande.

I en rapport som presenterades i dag konstateras myndigheten att det finns få potentiella fördelar men desto fler nackdelar med att ta ut sin pension tidigt, om syftet är att placera pengarna samtidigt som man fortsätter jobba. 

– För att det ska vara en lönsam affär att ta ut pensionen och placera den från 61 år krävs en avkastning på 7 procent per år om du lever till 86 års ålder, som är den ungefärliga medellivslängden för de som uppnått 65 års ålder, säger Monica Zettervall i Pensionsmyndighetens pressmeddelande.

I vissa fall kan det vara motiverat att ta ut pengarna tidigt – exempelvis om man vill ha en högre pension under sina första år som pensionär. Men då ska pengarna placeras sparform med låga avgifter, skriver Pensionsmyndigheten. 

Här hittar du en länk för att ladda ned hela Pensionsmyndighetens rapport.  

Pensionsmyndigheten gillar seniorlån – men de är alldeles för dyra!

Posted on januari 4, 2017 by - Pension

Det är inget fel på seniorlån. Tvärtom kan det vara en bra möjlighet för äldre människor att förstärka sin ekonomi. Men dagens seniorlån har orimligt höga räntor, skriver Pensionsmyndigheten i en färsk analys. 

Seniorlån har drabbats av mycket negativ publicitet på senare tid.

Bland annat har TV4:s Kalla fakta rapporterat om hur Folksam fortsätter att sälja den omdiskuterade produkten Seniorkapital – trots att man har sagt att försäljningen har upphört. Kritiken har bland annat handlat om oseriösa säljmetoder. 

Nu har Pensionsmyndigheten analyserat företeelsen seniorlån.

Något överraskande kommer man fram till att det inte alls är en dålig idé att möjliggöra för pensionärer att ytterligare belåna sina bostäder för att på så sätt frigöra kapital. Förutsättningen är att det finns tillräckligt med kapital bundet i bostaden, att pensionären vill använda en del av kapitalet till konsumtion, och att det inte finns någon risk att pensionären förlorar huset eller lämnar en skuld till efterlevande. 

Sju av tio personer mellan 60 och 79 år bor i ägd bostad. De flesta av dem har en belåningsgrad som är lägre än 50 procent. 

– En pensionär med en medelinkomst på 17 000 kronor per månad har idag svårt att teckna ett vanligt bostadslån, oavsett vilken förmögenhet som ligger i bostaden, säger Pensionsmyndighetens pensionsexpert Monica Zettervall i ett pressmeddelande i dag.  

Men seniorlånen bör ha avsevärt lägre räntor och bättre villkor än vad marknaden erbjuder i dag, skriver Pensionsmyndigheten. I dag finns endast en aktör kvar på marknaden som erbjuder seniorlån.

– För att Pensionsmyndigheten fullt ut ska kunna rekommendera seniorlån, behöver räntan närma sig nivåerna på vanliga bostadslån. Man skulle kunna tänka sig att bankerna kom med nya varianter av seniorlån, med en generösare kreditprövning för äldre personer med lågt belånade bostäder. Produkterna måste också vara konsumentvänligt utformade med villkor och upplägg som är lätta att ta till sig, säger Erik Ferm, analytiker på Pensionsmyndigheten, i Pensionsmyndighetens pressmeddelande.  

Det här är några andra alternativ som Pensionsmyndigheten pekar på för den pensionär som inte kan teckna ett vanligt bostadslån:  

• Att sänka eller avbryta amortering på bostadslån i god tid innan pension och spara pengarna i till exempel en billig indexfond

• Låta en borgenär vara med som låntagare på ett vanligt bostadslån – exempelvis barn som inte själva behöver utnyttja sitt låneutrymme

Här kan du ta del av hela Pensionsmyndighetens rapport om seniorlån. 

• Sälja fastigheten och därigenom frigöra kapitalet

• Hyra ut del av bostaden för att både öka månadsinkomsten och möjligheten till bostadslån.