Etikett: pensionsmyndigheten

Pensionsmyndigheten: Så ska det orange kuvertet förändras

Det kommer att bli stora förändringar i år när det gäller det orange kuvertet. Det meddelar Pensionsmyndigheten. På en pressträff på onsdagsmorgonen kommer man att presentera nyheterna kring kuvertet. 

Inom kort skickas de första av totalt 5,7 miljoner orange kuvert till landets pensionssparare.

Enligt Pensionsmyndigheten kommer årets upplaga av det orange kuvertet att se annorlunda ut jämfört med tidigare år. Flera av förändringarna är stora.

Pensionsmyndighetens kommunikationschef Sten Eriksson berättar vid pressträffen om förändringarna i årets orange kuvert, och om flera andra nyheter kopplade till utskicket.

Pensionsmyndigheten varnar för sms-bluff om pensionspengar

Pensionsmyndigheten går nu ut med en varning för sms-bluffar när det gäller pensionsutbetalningar. 

Enligt Pensionsmyndigheten är alla sms av den typen en bluff. Pensionsmyndigheten skickar nämligen aldrig ut sms om utbetalningar. 

– Flera kunder har hört av sig till oss om att de fått sms till sin mobiltelefon från oss med information om att vi satt in pengar på bankkonto med en länk för att logga in. Det är en bluff. Pensionsmyndigheten skickar aldrig ut sms om utbetalningar. Vi skickar bara sms om bekräftelse på inkomna ansökningar. Klicka därför inte på länken ”logga in”, varnar Pensionsmyndigheten på sin hemsida. 

Pensionsmyndigheten kritiserar förvalt efterlevandeskydd

Efterlevandeskyddet i många tjänstepensionsavtal har en utformning som gör det svårt att fatta egna beslut. Det skriver Pensionsmyndigheten i en ny rapport. Det förvalda efterlevandeskyddet leder dessutom till att många betalar för en försäkring de inte behöver. Priset för detta är att pensionen sänks med upp till 6 procent. 

I rapporten har Pensionsmyndigheten gått igenom skyddet för efterlevande på flera olika avtalsområden.

Pensionsmyndigheten konstaterar i sin analys att der har stor betydelse om efterlevandeskyddet är förvalt. Ett förvalta efterlevandeskydd leder till att många betalar för ett skydd – trots att det inte finns någon som kan få ta del av pengarna om de dör.

Det kan stå dem dyrt.  

– När vi har räknat kan vi konstatera att för de exempel vi använt så har pensionen minskat med upp till 6 procent under sparandetiden. Då kostnaden för återbetalningsskyddet dessutom ökar markant med åldern sänks ofta pensionen med ytterligare 10 procent eller mer efter pensionsinträdet, säger Erik Ferm, analytiker vid Pensionsmyndigheten och författare till rapporten Skydden till efterlevande inom tjänstepensionen. 

Här kan du ladda ned hela rapporten! 

JO har börjat utreda Allras anmälan mot Pensionsmyndigheten

Den 7 december skickade Allra in en anmälan mot Pensionsmyndigheten till Justitieombudsmannen. Nu har JO börjat utreda ärendet, och har ställt ett antal frågor till Pensionsmyndigheten. 

Allras advokater på Gernandt & Danielsson menade bland annat i sin anmälan att företrädare för Pensionsmyndigheten uttalade sig osakligt och opartiskt om systerbolaget Allra Försäkring, i samband med att Allras fonder i fjol kastades ut från PPM-systemet.

Bland annat uppmanade myndigheten de personer som tecknat livförsäkringar hos Allra Försäkring att säga upp avtalen och välja andra billigare alternativ.

JO har nu begärt att Pensionsmyndigheten ska yttra sig över Allras anmälan senast den 19 mars. 

Här kan du läsa Allras anmälan mot Pensionsmyndigheten.  

Riksrevisionen granskar förvaltningen av premiepensionen

Riksrevisionen meddelar i dag att man påbörjar en granskning av förvaltningskostnaderna i premiepensionssystemet. 

På senare tid har det har uppmärksammats en rad brister när det gäller förvaltningen av premiepensionen, till exempel höga avgifter och dåliga resultat. Det innebär att pensionsnivåer för framtida pensionärer riskerar att påverkas negativt. Pensionsmyndigheten har bland annat formulerat att ”det finns en risk för att vissa fondbolag inom premiepensionen inte agerar för spararnas bästa, t.ex. genom uttag av dolda avgifter eller andra transaktioner som missgynnar pensionsspararna”.

I dagsläget görs ingen riktad tillsyn av de fonder som ingår i premiepensionssystemet. Riksrevisionens granskning ska nu svara på frågan om premiepensionssystemet förvaltas kostnadseffektivt och med tillräcklig tillsyn.

– Att pensionskapitalet förvaltas kostnadseffektivt och att de avgifter som tas ut ligger i linje med riksdagens intentioner är viktigt, speciellt eftersom premiepensionsspararna inte själva alltid är så aktiva eller insatta i alla pensionsval. Det sänder oroväckande signaler om dagens förvaltning inte lever upp till de kraven eftersom det handlar om våra framtida pensioner, säger riksrevisor Stefan Lundgren i en presskommentar.

Riksrevisionens granskning kommer att vara inriktad på förvaltningens kostnadseffektivitet och ska bland annat undersöka om de totala förvaltningskostnaderna i premiepensionssystemet ligger i linje med riksdagens intentioner, om regleringen och tillsynen räcker för att garantera en kostnadseffektiv förvaltning samt vilka effekter dagens förvaltningskostnader riskerar att ha på individers framtida pensioner.

Premiepensionssystemet omfattar i dag cirka 1 000 miljarder kronor. När systemet om cirka 40 år är fullt utbyggt kommer det att omfatta ett pensionskapital på cirka 6 000 miljarder kronor.

Pensionsmyndigheten handlar upp utvärdering av fonder

Hur bra är olika värdepappersfonder? Vilka fonder ska få finnas med på premiepensionstorget? Just nu handlar Pensionsmyndigheten upp tjänsten utvärdering av värdepappersfonder. 

I slutet av förra året kom den parlamentariska pensionsgruppen överens om att ställa sig bakom det regelverk som föreslagits av Pensionsmyndigheten för premiepensionens fonder i framtiden. Det innebär bland annat att antalet fonder väntas minska drastiskt, och att det ska göras en kvalitetsgranskning av de fonder som finns på fondtorget.  

Den aktuella upphandlingen gäller ramavtal för konsulttjänster för fondutredningar. Pensionsmyndigheten bedömer att behovet uppgår till mellan 5 000 och 10 000 konsulttimmar under avtalsperioden. Behovet bedöms vara störst under 2018 och därefter successivt avta. Däremot ger inte myndigheten några garantier för en viss volym under avtalsperioden.

Enligt dokumentationen syftar upphandlingen till att tillgodose Pensionsmyndighetens behov av konsulter med kompetens att utföra granskning och utredning av fonder och fondbolag.

Anbuden ska enligt underlaget lämnas in senast den 21 januari. 

Här hittar du mer information om upphandilngen. 

Pensionsmyndigheten ska hitta de försvunna pensionspengarna

Pensionsmyndigheten får regeringens uppdrag att fortsätta att jaga de pensionspengar som försvunnit ur premiepensionsfonder till földj av olika skandaler. Det framgår av regeringens regleringsbrev för myndigheten som offentliggjordes i dag. 

Pensionsmyndigheten ska enligt regleringsbrevet för 2018 redovisa vad som gjorts för att få tillbaka de pengar som saknas till följd av de oegentligheter som skett på inom premiepensionssystemet, och vilka förändringar myndigheten gjort för att bättre kunna granska och kontrollera fondbolag – och hur konsumentskyddet har stärkts.

– Pensionssystemet ska vara tryggt och säkert för alla, men efter de senaste årens skandaler har Pensionsmyndigheten tvingats göra ett jättejobb för att jaga svenska pensionspengar i både Luxemburg och Malta. Så ska det inte vara. Därför kommer vi att skapa ett nytt tryggt och upphandlat premiepensionssystem där sådant här helt enkelt inte kan ske, säger socialminister Annika Strandhäll.

Av regleringsbrevet framgår också att myndighetens resurser för pensionsinformation utökas till 30 miljoner kronor. Pensionsmyndigheten ska återkoppla till regeringen med en analys av vilken effekt informationsinsatserna har haft. 

I regleringsbrevet finns också ett uppdrag att analysera kvinnors och mäns livsinkomster och det ojämställda gapet mellan kvinnors och mäns pensioner. Dessutom ska myndigheten analysera efterlevandeskyddet för dem över och under 65 år.

Pensionstjänsten Kollektiva läggs på is på obestämd framtid

Pensionsappen Kollektiva har beslutat att lägga sin verksamhet på is på obestämd framtid. Bakgrunden är att Pensionsmyndigheten har beslutat att göra det omöjligt att logga in på fondtorget eller byta fonder via en extern tjänst. 

Enligt Kollektiva har man träffat Pensionsmyndigheten för att diskutera möjliga lösningar för Kollektivas användare att fortsätta använda KollektivaFondval. Det har dock inte varit möjligt att komma överens om en lösning som skulle fungera för Kollektivas del. 

– Baserat på rådande situation kommer KollektivaFondval att vara stängd tills förutsättningarna har ändrats. Utöver tjänsten berörs även tävlingen Pensionsmästarna som inte kan ha någon månads- eller årsfinal förrän KollektivaFondval kan öppnas. Således är tjänsten KollektivaFondval och tävlingen Pensionsmästarna stängda på obestämd tid, skriver Kollektiva på sin hemsida.

Kollektiva öppnar för att tjänsten möjligen kan komma att relanseras.

För detta krävs dock en omtolkning av nuvarande lag, eller en förändring av rättsläget – antingen genom ett rättsligt prejudikat eller genom att riksdagen fattar beslut om ny lagstiftning. Ingetdera verkar för närvarande speciellt troligt. 

Kollektiva har haft huvudkontoret i Malmö. Tjänsten – som lanserades år 2015 – har gått ut på att välja samma typ av fondinnehav för premiepensionen, som de personer som har haft den bästa avkastningen. År 2016 lanserades, i samarbete med FCG Fonder, särskilda fonder med inriktning på premiepensionen. I november 2016 anmärkte Pensionsmyndigheten på Kollektivas marknadsföring av fonderna. 

Kollektiva har som mest haft cirka 6 miljarder kronor under förvaltning och drygt 30 000 anslutna kunder. Bolaget har i dag åtta anställda, och avsikten är att man nu ska fokusera på konsulttjänster inom digitalisering. Bolaget har tagit in cirka 70 miljoner kronor i riskkapital. År 2016 hade bolaget en omsättning på cirka 55 000 kronor och gjorde en samlad förlust på 28 miljoner kronor. 

Pensionärer med låg pension får störst höjning i procent 2018

Pensionärer med låga till medelhöga pensioner får störst höjning av pensionen 2018 i procent räknat, har Pensionsmyndigheten kommit fram till. 

Pensionsmyndigheten presenterade i dag beräkningar som visar att den genomsnittliga totala pensionen för en pensionär höjs med 370 kronor. Höjningen varierar mellan olika grupper av pensionärer. Störst blir ökningen i procent för pensionärer med låg till medelhög pension samt pensionärer med bostadstillägg. 

Flera faktorer ligger bakom de höjda pensionerna; bland annat höjning av prisbasbeloppet, sänkta skatter och ändrade regler för bostadstillägg. 

Pensionsmyndigheten konstaterar också att den genomsnittliga pensionsgrundande inkomsten förra året uppgick till 25 617 kronor per månad. Genomsnittlig total pension uppgår i år till 19 029 kronor i månaden. 

Det här är några av de förändringar som sker 2018 och som påverkar pensionärernas inkomster: 

• Inkomst- och tilläggspensionen höjs med 1 procent, vilket motsvarar 117 kronor i månaden i genomsnitt. 

• Premiepensionen sänks för flertalet pensionärer, de med fondförsäkringslösning, med 3,8 procent. 

• De pensionärer som har valt traditionell försäkring för premiepensionen får en höjning med 3,3 procent.

• Garantipensionen höjs med 1,6 procent. 

Här kan du läsa mer om förändringarna av pensionen 2018.

Pensionsmyndigheten stoppar Solidars nio pensionsfonder

Pensionsmyndigheten meddelade under tisdagen fondbolaget Solidars nio premiepensionsfonder köpstoppas med omedelbar verkan. Bakgrunden är att Pensionsmyndigheten utreder om bolaget följer det samarbetsavtal som gäller för fondtorget.

Bolagets samtliga fonder köpstoppas nu av Pensionsmyndigheten. 

– Köpstoppet gäller under den tid vår utredning slutförs, och innebär att fonderna inte går att välja på fondtorget, säger Ole Settergren, chef för Pensionsmyndighetens analysavdelning, i en presskommentar.

Om Pensionsmyndighetens utredningar visar att fondbolaget inte följer samarbetsavtalet kan detta få till följd att bolagets fonder avregistreras permanent från fondtorget. Om utredningen däremot visar att fondbolaget följer samarbetsavtalet kommer fonderna att öppnas upp för handel igen.

Innehavet i Solidars nio fonder värderas till drygt 18 miljarder. Totalt har cirka 130 000 pensionssparare hela eller delar av sin premiepension investerad i Solidars fonder. 

Solidars koncernchef Roland Johansson har lämnat följande kommentar i ett pressmeddelande: 

– Beslutet är olyckligt. Vi har inte fått några frågor från Pensionsmyndigheten att besvara men kommer nu ta del av myndighetens synpunkter. Vi har fått en del kritik under senare tid och vår uppfattning är att den har varit grundlös. Vi hoppas kunna räta ut de frågetecken som finns, så att fonderna åter kan handlas.

Eva Vestin ny i styrelsen för Pensionsmyndigheten

Eva Vestin, it-chef på Swedavia, är ny ledamot i styrelsen för Pensionsmyndigheten. 

Eva Vestin har tidigare haft ledande befattningar inom it på bland annat Folksam, Astra Zeneca och Vattenfall.

– För regeringen är det viktigt att stärka IT-kompetensen och säkerställa att IT-säkerheten står högt på myndigheternas agenda också på styrelsenivå. Därför ser vi att Eva Vestin kommer vara en tillgång, säger socialminister Annika Strandhäll i en kommentar i ett pressmeddelande från i fredags.

Cecilia Widegren i riksdagsfråga om sparande till pensionen

Cecilia Widegren, riksdagsledamot för Moderaterna, frågar socialministern Annika Strandhäll vad hon har tänkt att göra för att Pensionsmyndigheten ska uppmuntra svenskarna att spara långsiktigt till pensionen. 

Enligt Cecilia Widegren signalerar regeringen att man inte vill att svenskar ska spara, eftersom man höjer skatterna för sparformer som investeringssparkonto och kapitalförsäkringar.   

– Finansminister Magdalena Anderssons skattehöjning drabbar vanligt folk. Regeringens slag är direkt mot 1,8 miljoner människor som påverkas av skattehöjningar på sparande, skriver Cecilia Widegren i sin kritiskt formulerade riksdagsfråga.

Den fråga som Cecilia Widegren formulerat till Annika Strandhäll lyder så här:

”Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att Pensionsmyndigheten ska hjälpa svenskar att ta långsiktigt ansvar genom att spara, när det har blivit dyrare för småsparare att fylla sina hushållslador?”

Här kan du läsa hela Cecilia Widegrens riksdagsfråga! 

39,5 Mdr kr sätts in på svenska folkets premiepensionskonton

Under december månad kommer 39,5 miljarder kronor att sättas in på svenska folkets premiepensionskonton, meddelar Pensionsmyndigheten i dag. 

För inkomstpensionen sätts 255 miljarder kronor in på pensionskonton. 

Förutom insättningarna som rör allmän pension betalar arbetsgivarna i år in uppskattningsvis 191 miljarder kronor för tjänstepension till sina anställda. Den totala pensionsinsättningen för året blir därmed knappt 490 miljarder kronor, enligt Pensionsmyndighetens beräkningar. 

Den maximala insättningen till inkomstpensionen uppgår till 71 160 kronor för hela året, för den som har minst 37 062 kronor per månad i tjänsteinkomst. 

Den samlade inkomstpensionsskulden uppgick före årets insättningar 8 714 miljarder kronor. Utöver det finns 1 321 miljarder kronor i kapital i buffertfonderna i AP-fondsystemet.

Insättningarna till premiepensionen startar den 11 december. I snitt sätts det in 7 039 kronor per sparare. Maximal insättning till premiepensionen uppgår till 11 118 kronor för hela året.

För de pengar som placeras på pensionsspararnas konton så köps nya fondandelar till varje pensionssparare. Den handeln börjar måndagen den 11 december. Den som vill byta fonder eller ändra fördelning mellan fonder innan de nya pengarna placeras behöver göra det senast torsdagen den 7 december. Fondbyte eller ändrad fördelning som begärs från den 8 december läggs på kö och genomförs när pensionsrättshandeln är avslutad, tidigast den 13 december. 

Advisors fond slängs ut från premiepensionssystemet

Pensionsmyndigheten menar att fondbolaget Advisor inte följer ingångna avtal. Därför har fonden Advisor Världen avregistrerats från premiepensionens fondtorg, meddelade Pensionsmyndigheten under fredagen.

Redan i juli i år köpstoppades Advisor Världen, i väntan på utredning om bolaget följer samarbetsavtalet. Nu är utredningen klar, och enligt Pensionsmyndigheten visar den att bolaget löpande brutit mot avtalet, bland annat genom sin marknadsföring. 

– De fonder som verkar på fondtorget har åtagit sig att i alla lägen se till pensionsspararnas bästa, och att följa såväl avtalet med oss som gällande lagstiftning. I Advisors fall kan vi konstatera att bolaget återkommande inte levt upp till dessa åtaganden. Vår slutsats är därför att bolaget inte är lämpligt för premiepensionens fondtorg, säger Pensionsmyndighetens chefsjurist Mikael Westberg i en presskommentar.  

Drygt 43 000 pensionssparare har hela eller delar av sin premiepension i fonden. Innehavet uppgår till cirka 4,5 miljarder kronor. 

I samband med avregistreringen skickas en säljorder på hela innehavet i fonden. Därefter ska en ordnad avveckling av innehavet genomföras. Samtliga sparare får också ett brev med information om avregistreringen. 

Katrin Westling Palm: AP-fonder bör ta hänsyn till skattemoral

De statliga AP-fonderna borde tvingas investera i bolag som hanterar skatt på ett korrekt sätt. Det säger Skatteverkets generaldirektör Katrin Westling Palm – tidigare chef för Pensionsmyndigheten – i en intervju med Svenska Dagbladet Näringsliv. 

Intervjun görs apropå den så kallade Paradisläckan om pengar placerade i skatteparadis som exempelvis Malta. 

Skatteverket har tidigare lagt fram ett förslag om att AP-fonderna borde väga in skatteaspekten när man väljer ut bolag för aktieplaceringar. 

– Skatteverket och jag tycker det är en intressant utveckling att allt fler företag ser hanteringen av skatt på ett rätt och riktigt sätt som en hållbarhetsfråga och tar in det i sitt CSR-arbete. Jag personligen tycker att investerare och offentliga investerare, som våra statliga AP-fonder, också borde ha en sådan inriktning när de väljer vad de ska investera pengar i, säger Katrin Westling Palm bland annat i intervjun.

Här kan du läsa hela artikeln i Svenska Dagbladet.