Etikett: pensionsmyndigheten

Cirka 12 procent av alla över 65 år har en låg ekonomisk standard, relativt sett. Det konstaterar Pensionsmyndigheten i en färsk rapport. 

Måttet ”relativ låg ekonomisk standard” utgår från genomsnittsinkomsten i ett land. I Sverige räknas disponibla inkomster under 12 100 kronor i månaden som att man  har en relativ låg ekonomisk standard, räknat för en ensamstående person. För gifta/sambor är gränsen en sammanlagd inkomst på 18 300 kronor.  

Det är ungefär lika stor andel bland äldre som bland yngre som har en relativ låg ekonomisk standard. 

Sverige ligger med nivån 12 procent ungefär på EU:s genomsnittliga nivå, men ligger högre än övriga nordiska länder. 

Ser man till ett annat mått av hur stor andel av de äldre som har låga inkomster – avsaknad av ekonomiska möjligheter att ha råd med minst fyra av nio nödvändiga varor eller tjänster – ligger Sverige bäst till bland annat länder i EU.

Statistiken visar att en större andel av äldre kvinnor ligger under inkomstnivån ”relativ låg ekonomisk standard”.

– Kvinnor, ensamstående och de äldsta inom åldersgruppen över 65 år, löper en större risk för att hamna under inkomstgränsen för relativ låg ekonomisk standard. Huvudorsaken är en kombination av låga inkomstgrundade pensioner och låga boendekostnader, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren i en presskommentar.

Geografiskt sett bor en större andel äldre med relativ låg ekonomisk standard i Norrlands inland. Kommunerna med lägst andel är Danderyd och Lomma, drygt 3 procent, och med högst andel äldre med relativ låg ekonomisk standard är Berg och Dals-Ed kommun med uppemot 30 procent. 

Här kan du ta del av hela rapporten från Pensionsmyndigheten. 

Pensionsmyndigheten har tagit fram en ny rapport om äldre med låga inkomster. Rapporten kommer att presenteras på måndag vid en pressträff. 

Enligt Pensionsmyndigheten är syftet med rapporten att beskriva gruppen äldre med låga inkomster, och att förklara de inkomstmått som används för att beskriva äldres ekonomi.

Rapporten tar upp frågor som: Hur definieras andelen äldre med låga inkomster? Vilka grupper löper störst risk för relativ låg ekonomisk standard? Vad kan man göra för att minska andelen pensionärer med relativ låg ekonomisk standard? Hur ser det ut i jämförelse med andra länder? 

Rapporten presenteras på måndag av Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren.

Utträdesåldern fortsätter att öka, visar statistik från Pensionsmyndigheten. Paradoxalt nog ökar inte samtidigt den ålder då folk börjar ta ut sin pension. 

Enligt Pensionsmyndigheten har utträdesåldern – genomsnittsåldern då de förvärvsarbetande lämnar arbetslivet – beräknats till 64,0 år för år 2017. En högre utträdesålder har inte uppmätts sedan 1970-talet! 

Det är en ökning jämfört med 2016 då utträdesåldern var 63,9 år. Ökningens takten har varit stabil under snart 25 år. Sedan bottennoteringen 1994 har utträdesåldern ökat med 2,2 år. Skillnaden mellan mäns och kvinnors utträdesålder är ungefär ett år, och har så varit sedan mitten av 1990-talet.

Åldern för utträde ur arbetslivet stiger alltså.

Men ändå ökar inte medelåldern för uttag av ålderspension.

Uttagsåldern ligger stabilt något lägre än 65 år. Detta förklaras delvis av en minskande andel förtidspensioner. Därmed höjs utträdesåldern, men inte pensionsåldern.

En annan bidragande förklaring är att utträdesåldern påverkas positivt av att allt fler arbetar allt högre upp i ålder, samtidigt som de börjar ta ut sin ålderspension.

– Vi kan än en gång konstatera att även om vi jobbar allt längre, så höjs inte den genomsnittliga pensionsåldern, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren.