Etikett: pensionsmyndigheten

ISF inleder granskning av Pensionsmyndighetens styrning

Posted on december 14, 2022 by - Pension

Inspektionen för socialförsäkringen har beslutat att inleda en granskning av styrningen ”av och i Pensionsmyndigheten”.

Granskningen kommer att omfatta både regeringens styrning av myndigheten och hur myndigheten styrs internt.

Tanken är att undersökningen ska avse en längre tidsperiod — åren 2010—2022 — och att den ska belysa styrningen ur olika perspektiv.

Det framgår att det är ISF som har tagit initiativ till att inleda granskningen. ISF hänvisar i beslutet bland annat till att myndigheten under en längre tid har haft problem med långa handläggningstider inom bostadstillägget.

Resultatet av kartläggningen är tänkt att redovisas i november nästa år.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av beslutet att inleda granskningen.


Tidigare chef inom Allra dömdes att betala 168 Mkr i skadestånd

Posted on december 9, 2022 by - Pension

Evran Mersin, tidigare chef för Allras dotterbolag i Dubai, har i en tredskodom dömts att betala 168 miljoner kronor i skadestånd till Pensionsmyndigheten.

Det var i april i år som Pensionsmyndigheten skickade in en stämningsansökan till Stockholms tingsrätt, där man krävde skadestånd från Evran Mersin och Mattias Bengtsson. Skadeståndskravet baserades på domen mot Allra-topparna förra året i hovrätten där flera av de ledande personerna dömdes till fleråriga fängelsestraff.

Så här beskrev Pensionsmyndigheten i sin stämningsansökan grunden för kravet mot Evran Mersin:

— Det som läggs Evran Mersin till last är att han främjat det trolöshetsbrott Alexander Ernstberger och Johan Bergsgård dömdes för i Svea hovrätts mål B nr 2006-20 (åtalspunkten 3) genom att konstruera och föreslå de de aktuella värdepapperna och/eller föreslå besluten om investeringar för Ernstberger och Bergsgård. Agerandet är att bedöma som medhjälp till trolöshet mot huvudman, grovt brott. Brottet är grovt på grund av att Pensionsmyndigheten drabbats av betydande skada och att det upprättats oriktiga handlingar vilka använts för att dölja skadan.

Det framgår av domen att Evan Mersin förelagts att inkomma med svaromål i ärendet men inte har återkommer, därför finns förutsättningar att meddela tredskodom.

Enligt domen ska Evran Mersin nu betala till 168 miljoner kronor plus ränta till Pensionsmyndigheten, solidariskt med andra personer som varit involverade i Allra-härvan: Mattias Bengtsson, Alexander Ernstberger, Olle Markusson, Johan Bergsgård och David Persson Rothman. Till det kommer 47 800 kronor i rättegångskostnader.

Evan Mersin bedöms ha utvandrat till Dubai eller möjligen Turkiet. Åtalet mot honom för själva brottet har preskriberats, vilket dock inte gäller Pensionsmyndighetens skadeståndskrav.

Tidigare har Mattias Bengtsson fått motsvarande skadeståndskrav fastställt i en deltredskodom i målet. Även Alexander Ernstberger, David Pehrsson Rothman, Johan Bergsgård och Olle Markusson har tidigare dömts att solidariskt svara för skadeståndet till 168 miljoner kronor till Pensionsmyndigheten.

Huruvida Pensionsmyndigheten någonsin kommer att se röken av det utdömda skadeståndet är en annan femma.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen, som meddelades i november.


Pensionsmyndigheten får 45-55 Mkr i förlikning med Allra Luxembourg

Posted on december 8, 2022 by - Pension

Pensionsmyndigheten meddelade på torsdagen att man har nått en uppgörelse med Allra Luxembourg SA i en förlikning med innebär att 4—5 miljoner euro — motsvarande cirka 45—55 miljoner euro — betalas ut till Pensionsmyndigheten, som förbinder sig att dra tillbaka den stämning som skickades in i juni 2018 till Stockholms tingsrätt. 

Hittills har Allra Luxemburg betalat in 1,5 miljoner euro till Pensionsmyndigheten. En andra delbetalning genomförs senare på 2,5—3,4 miljoner euro sker senare.

— Vi drar tillbaka stämningen eftersom vi inte ser att stämningen kommer att ge pensionsspararna en högre kompensation än vad förlikningen ger. Vi konstaterar att vi nu får in medel som vi sedan kan betala ut till drabbade pensionssparare även om de inte på långa vägar täcker de krav vi menar att vi har, säger Pensionsmyndighetens chefsjurist Lena Aronsson i en kommentar.

Förlikningen har träffats med bolagets likvidator sedan Allra Luxembourg SA trätt i likvidation och det har varit uppenbart att det saknas pengar i bolaget för att täcka Pensionsmyndighetens krav på skadestånd.

De pengar som Pensionsmyndigheten får in kommer att betalas ut till de sparare som har lidit skada genom Allras agerande. Av informationen från Pensionsmyndigheten framgår att man även kommer att söka andra vägar för att kompensera pensionsspararna i Allra.

Det var i mars 2017 som Pensionsmyndigheten sade upp sitt samarbetsavtal med Allra. Myndigheten lämnade i juni 2018 in en stämningsansökan mot Allra Luxembourg till Stockholms tingsrätt med krav på 217 miljoner kronor mot bakgrund av Allras riggade warrantaffärer. Pensionsmyndigheten menar nu att Allra Luxembourg S.A. med all sannolikhet inte skulle kunna betala mer än vad myndigheten nu får genom förlikningen om Pensionsmyndigheten skulle fullfölja processen vid domstolen.

Håkan Svärdman: Kostnaden för grundskyddet dubblerad på två år

Posted on december 7, 2022 by - Pension

På bara två år har kostnaden för grundskyddet i den allmänna pensionen nästan fördubblats, till 46 miljarder kronor. Det konstaterar Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam, i en kommentar till Pensionsmyndighetens rapport om grundskyddet i pensionen som presenterades på onsdagen. Han efterfrågar nu initiativ från Pensionsmyndigheten och från politiskt håll för att stärka betydelsen av arbetsinkomsterna i det allmänna pensionssystemet. 

I anslutning till presentationen av rapporten deltog Håkan Svärdman i en panel om hur grundskyddet kan förenklas.

Han menar i en kommentar att det är angeläget både att se över hur arbetsinkomsten påverkar den allmänna pensionen och att nivån på inkomstpensionen är för låg.

— Pensionsmyndigheten och politikerna behöver åtgärda att arbetets värde för pensionen har minskat samt att många inte får den pension som utlovades när pensionssystemet infördes, säger Håkan Svärdman.

Håkan Svärdman konstaterar i sin kommentar till rapporten också att de flesta pensionärer i dag har någon form av grundskydd och att antalet bidragstagare har ökat kraftigt samtidigt som kostnaderna för grundskyddet har fördubblats de senaste två åren.

— Tre av fyra pensionärer får idag någon form av bidrag på grund av att deras pension är för låg. Bidragen det handlar om är garantipension, bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg. De kostar 46 miljarder kronor och de betalas med skattepengar, inte pensionsavgifter.

Enligt Håkan Svärdman är grundorsaken till att antalet pensionärer med bidrag och kostnaderna har ökat, att den inkomstbaserade allmänna pensionen under de senaste decennierna har sjunkit från 61 till 45 procent av slutlönen. Han pekar på att det krävs flera åtgärder för att uppnå minst 60 procent av slutlönen i pension och efterlyser initiativ både från Pensionsmyndigheten och från regeringen när det gäller att stärka betydelsen av arbetsinkomster för den framtida pensionen.

Pensionsmyndigheten: Grundskyddet i pensionssystemet är för krångligt!

Posted on december 7, 2022 by - Pension

Förmånerna i grundskyddet i den allmänna pensionen är svåra att förstå för pensionärerna och skulle behöva utredas. Det slutsatsen drar Pensionsmyndigheten i anslutning till sin rapport ”Alternativ för ett enklare grundskydd” som presenterades på onsdagen. 

Rapporten ingår i Pensionsmyndighetens ”vägvalsserie” som beskriver olika typer av vägval när det gäller vårt allmänna pensionssystem.

Enligt Pensionsmyndigheten kan det faktum att förmånerna i grundskyddet är svåra att förstå leda till att pensionärer riskerar att få fel belopp eller inte få del av dem alls. Myndigheten menar också att målet för grundskyddet är oklart.

I rapporten beskrivs olika vägar för att förenkla systemet. Myndigheten menar också att det bör tillsättas en statlig utredning för att analysera grundskyddet.

— Syftet med de olika förmånerna är delvis oklara och delvis motstridiga. Pensionsmyndigheten ifrågasätter om reglerna idag är ändamålsenliga, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

I dag finns fyra förmåner för grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet;  garantipension, bostadstillägg, särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd.

  • Garantipensionen ger en utfyllnad till den inkomstgrundade pensionen upp till en viss nivå för de som har låg eller ingen egen inkomstgrundad allmän pension.
  • Bostadstillägget är ett skattefritt tillägg för den som har låg pension, hela ekonomin tas med i beräkningen.
  • Det särskilda bostadstillägget är tänkt för personer med särskilt höga boendekostnader.
  • Äldreförsörjningsstödet finns till för personer som inte har rätt till full garantipension och fungerar som ett yttersta skyddsnät som säkerställer en skälig levnadsnivå för alla äldre.
  • Inkomstpensionstillägget sägs ha införts med motiveringen att öka respektavståndet, det vill säga skillnaden i pensionsinkomst för den som har arbetat och den som inte har arbetat ett helt yrkesliv.

Pensionsmyndigheten pekar på att konstruktionen med dessa olika delar är svåra att förstå. De har också införts vid olika tillfällen med olika syften och regelverken för vem som omfattas av grundskydden skiljer sig åt. Pensionsmyndigheten framhåller också att det inkomstpensionstillägg som infördes 2021 står i konflikt med grundskyddets och det inkomstgrundade pensionssystemets logik.

— Dagens grundskydd har ärvts och byggts på under många år. Som det nu är konstruerat ger det i närmast intrycket av ett lapptäcke. Det har inte heller gjorts någon samlad analys och bedömning av mål och hur de olika delarna samverkar. Om syftet med grundskyddet är att så effektivt som möjligt motverka ekonomisk utsatthet så är dagens grundskydd vare sig enkelt, träffsäkert eller ekonomiskt, säger Ole Settergren.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.


48 miljarder kr betalas in denna vecka till premiepensionen

Posted on december 5, 2022 by - Pension

Pensionsmyndigheten meddelar att de intjänade premiepensionsrätterna nu sätts in på pensionsspararnas konton, med start på fredag denna vecka. Årets insättning är knappt 48 miljarder kronor.

Insättningen avser pensionsavsättningen för inkomståret 2021 plus ränta motsvarande i genomsnitt 8 167 kronor per sparare. Den maximala insättningen är på 12 924 kronor. För pengarna som placeras på pensionsspararnas konton köps nya fondandelar med start på måndag den 12 december. Den som vill kan ändra sitt fondval på pensionsmyndigheten.se. Fondbyten som begärs efter torsdag den 8 december klockan 23.59 genomförs när pensionsrättshandeln är avslutad, tidigast onsdagen den 14 december.

Myndigheten konstaterar också att det under året har betalats in cirka 307 miljarder kronor för inkomstpensionen, i genomsnitt 51 500 kronor per person. Maximal insättning till inkomstpensionen var 81 840 kronor för inkomstår 2021 då den högsta pensionsgrundande inkomsten var 511 500 kronor.

Till det kommer att landets arbetsgivare betalar in cirka 240 miljarder kronor i tjänstepensionspremier till de anställda. Pensionsmyndigheten summerar därmed årets totala pensionsrättsinsättning  till 595 miljarder kronor.

— Vanliga löntagare avstod förra året omkring 22 procent av sin lön för att i stället få ut pengarna i framtiden i form av pension, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren i en kommentar.

Av de 22 procenten på lönesumman avser 18,5 procentenheter till den allmänna pensionen, varav 2,5 procentenheter går till premiepensionen.

— Den som tidigare har gjort fondval kan passa på att se över sitt val genom att logga in på pensionsmyndigheten.se. Har man inte gjort något val så sätts pengarna in på AP7 Såfa, en portfölj specialanpassad för premiepensionssparandet och med en risknivå som tar hänsyn till din ålder, säger Rasmus Bjälkeson som är chef för fondhandelsenheten på Pensionsmyndigheten.

Pensionsmyndigheten påpekar att inte alla svenskar omfattas av tjänstepensionen som betalas in av arbetsgivarna. Cirka nio av tio anställda har en tjänstepension utöver den allmänna pensionen, vilket alltså innebär att en av tio anställda saknar tjänstepension. Inte heller egenföretagare omfattas av den avtalade tjänstepensionen.

— Den som är företagare med enskild firma eller aktiebolag kan behöva kompensera för utebliven tjänstepension. Detsamma gäller den som har en arbetsgivare som inte gör inbetalningar till en tjänstepension för sina anställda. Genom att göra en pensionsprognos på pensionsmyndigheten.se så kan du få ett bra underlag för beslut kopplade till ekonomi och pension, säger Agneta Claesson, pensionsspecialist på Pensionsmyndigheten.

-15,29 procents avkastning för premiepensionens tradförsäkring

Posted on november 11, 2022 by - Pension

Under årets nio första månader har värdeutvecklingen för premiepensionen traditionella försäkringen varit -15,29 procent, rapporterar Pensionsmyndigheten. 

Den traditionella försäkringen är möjlig för en pensionssparare att välja i samband med pensioneringen, och då föra över pengarna från sina fondinnehav. Den traditionell försäkringen innebär att ett månatligt belopp garanteras livsvarigt, plus ett icke garanterat tilläggsbelopp.

Återbäringsräntan uppgick under september till 0 procent.

Vid utgången av september hade 369 000 pensionärer valt lösningen med traditionell försäkring och det förvaltade kapitalet i den traditionella försäkringens portfölj uppgick till 58,7 miljarder kronor.Av tillgångarna var 33,6 miljarder kronor placerade i räntebärande tillgångar, 23,2 miljarder kronor i globala aktier och 1,9 miljarder kronor i fastigheter.

Den traditionella försäkringens portfölj innehåller inte bolag vars verksamhet utgörs av produktion eller distribution av fossila bränslen och placeringar får inte göras i företag vars huvudsakliga verksamhet utgörs av produktion/distribution av vapen, alkohol, tobak, spel och pornografi. Jämfört med ett globalt index innehållande fossila bolag gick den traditionella försäkringens aktieportfölj 2,9 procent sämre hittills under året.

Pensionsmyndighetens analys av vägvalen för pensionssystemet

Posted on november 9, 2022 by - Pension

Pensionsmyndigheten meddelade på onsdagen att man under de kommande månaderna kommer att presentera analyser av vilka vägval som går att göra när det gäller pensionssystemets framtid. 

Rapportserien går under benämningen ”Vägvalsfrågor för pensionssystemet”.

Pensionsmyndigheten påpekar att man inte har i uppdrag att driva en viss linje i pensionsdebatten — men däremot ska man följa, analysera och förmedla ålderspensionssystemets utveckling och effekter för enskilda och samhälle.

Den nya skriftserien ska enligt Pensionsmyndigheten ses som en fortsättning på den faktaserie som initierades av myndigheten under hösten 2021 och våren 2022 i syfte att ge sakliga och relevanta underlag för debatten om pensionerna.

”Vägvalsfrågor för pensionssystemet” kommer att omfatta rapporter om alternativa utvecklingsvägar för Sveriges pensionssystem, ifall nu regeringen och riksdagen skulle vilja göra fler förändringar.

— Rapporterna visar några alternativa förändringar av pensionssystemet och vilka konsekvenser de skulle leda till på kort och lång sikt för samhälle och individer. Pensionssystem kan byggas på väldigt många olika sätt och alternativen som presenteras gör inte anspråk på att vara uttömmande. Syftet är istället att bidra till en förhoppningsvis strukturerad diskussion om vägval för pensionssystemet och om vilka principer och mål som vårt pensionssystem kan ha, heter det i informationen från myndigheten.

Den första rapporten i vägvalsserien publicerades i dag och presenterar huvuddragen av seriens kommande rapporter. En rapport om alternativ för ett enklare grundskydd presenteras den 7 december. Den 1 februari presenteras en rapport om åtgärder för mer jämställda och jämlika pensioner, den 1 mars kommer en rapport om höjda pensioner inom ramen för nuvarande pensionssystem och den 29 mars publicerar Pensionsmyndigheten en rapport om alternativ för ett nytt pensionssystem. I samband med denna rapport arrangeras ett seminarium på temat ”Vad ska vi egentligen ha för pensionssystem?”. 

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av portalrapporten i Pensionsmyndighetens nya ”vägvalsserie”.


Pensionsmyndigheten: Under nästa år ökar inkomstpensionen med 3 %

Posted on oktober 18, 2022 by - Pension

Pensionsmyndigheten meddelade på tisdagen att inkomstpensionen från och med januari nästa år ökar med 3,0 procent. 

Myndigheten påpekar att detta är en större höjning än i år då inkomst- och tilläggspensionen ökade med 2,5 procent.

— Inkomstpensionens utveckling ska vara i takt med inkomstutvecklingen i samhället. När inkomstpensionen beräknas ges ett förskott på tillväxten med 1,6 procent. Förskottet dras av från inkomstutvecklingen vid varje årlig omräkning av inkomstpensionen. Eftersom inkomsterna i snitt ökade med 4,6 procent 2022 blir ökningen av inkomstpensionen 3 procent, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten, i en kommentar.

Garantipensionen som följer prisutvecklingen höjs med 8,7 procent motsvarande höjningen av prisbasbeloppet.

Uppräkningen av garantipensionen till följd av den höga inflationstakten beskrivs av Pensionsmyndigheten som den högsta någonsin.

— Som mest höjs garantipensionen med 8,7 procent. Men eftersom de flesta garantipensionärer har både inkomstpension och garantipension blir höjningen för dessa mellan 3,0 och 8,7 procent, säger Ole Settergren.

Höjningarna av pensionerna påverkar sammantaget cirka 2,5 miljoner pensionärer. Av dessa har cirka 1,3 miljoner pensionärer inkomst- och/eller tilläggspension utan inslag av garantipension eller bostadstillägg. Cirka 720 000 pensionärer som både har inkomstpension och garantipension får en förändring av denna delen av pensionen som ligger mellan 3,0 och 8,7 procent medan cirka 280 000 garantipensionärer med ingen eller låg inkomstpension får 8,7 procent i ökad allmän pension.

Utöver inkomstpension och garantipension omfattar det allmänna pensionssystemet även premiepension. Premiepensionens omräkning beror på premiepensionsfondernas utveckling fram till december.

Garantipensionen påverkas bland annat av prisbasbeloppet som höjs från 48 300 kronor 2022 till 52 500 kronor 2023, motsvarande en höjning med 8,7 procent.

Inkomstbasbeloppet höjs från 71 000 kronor 2022 till 74 300 kronor 2023, en höjning med 4,6 procent. Höjningen speglar förändringen i genomsnittsinkomst mellan år 2021 och 2022.

Pensionsmyndigheten avvisar partsinsyn från Allras tidigare VD

Posted on oktober 17, 2022 by - Pension

Pensionsmyndigheten har beslutat att avvisa en begäran om partsinsyn från Allras tidigare VD Alexander Ernstberger. 

Bakgrunden är att Alexander Ernstberger redan i augusti 2020 begärde partsinsyn hos Pensionsmyndigheten. Myndigheten meddelade dock då att det inte förekom något sådant ärende som kunde medföra partsinsyn och avvisade därför begäran.

Ärendet överklagades först till förvaltningsrätten, som gick på Pensionsmyndighetens linje, och sedan vidare till kammarrätten.

Kammarrätten menade, till skillnad från förvaltningsrätten, att det faktum att Pensionsmyndigheten biträdde åtalet mot Ernstberger med flera när det gällde skadeståndsanspråket i brottmålet gällande Allras affärer innebar att han hade rätt till partsinsyn i de delar som avsåg myndighetens framtagande av bevisning i brottmålsprocessen. Pensionsmyndigheten överklagade då till Högsta förvaltningsrätten, som dock inte meddelade prövningstillstånd.

I våras, den 7 april, lämnade Pensionsmyndigheten därför ut de handlingar som omfattades av kammarrättsdomen.

I september kom Alexander Ernstberger in med en ny begäran om partsinsyn.

I begäran som den formulerades i en justerad skrivelse den 12 september önskade Alexander Ernstberger, via sina ombud advokat Joakim Lundqvist och advokat Percy Bratt, ta del av dels information om vilka ärenden som avser utredning som ”initierades och bedrevs i syfte att klargöra om det förelåg skadeståndsfordringar mot Allra Asset Management S. A. eller andra.”. Om det fanns sådana ärenden, utöver de där handlingar redan lämnats ut, önskade Alexander Ernstberger partsinsyn i dessa ärenden. För det fall Pensionsmyndigheten inte ansåg att han hade rätt till partsinsyn önskade han ett överklagbart beslut.

Pensionsmyndigheten har nu fattat beslut avseende Alexander Ernstbergers begäran och bland annat meddelat att grund för partsinsyn saknas då han inte företräder vare sig Allra Asset Management S.A. eller ”andra”. Myndigheten hänvisar även till kammarrättens dom i det tidigare ärendet om partsinsyn, där domstolen konstaterade att någon rätt till partsinsyn enligt förvaltningslagen inte finns i de ärenden som rör en civilrättslig tvist mellan Pensionsmyndigheten och Alexander Ernstberger. Pensionsmyndigheten skriver också i sitt beslut att begäran om att myndigheten ska bekräfta att de två tidigare ärendena är de enda två ärenden som ”initierades och bedrevs i syfte att klargöra om det förelåg skadeståndsfordringar mot Allra Asset Management S. A. eller andra.” varken är en begäran om partsinsyn eller ett utfående av uppgift i allmän handling. Därför, menar myndigheten, föranleder denna del av begäran ingen ytterligare åtgärd från Pensionsmyndigheten.

Stopp för garantipensionen! Nu får utlandsboende pensionärer besked

Posted on september 28, 2022 by - Pension

Pensionsmyndigheten meddelade på onsdagen att man kommer att skicka ut ett informationsbrev om att pensionärer bosatta utanför Sverige från årsskiftet inte längre har rätt till garantipension. Brevet skickas ut nu i slutet av september till de nära 58 000 pensionärer som berörs av förändringen. 

En bakgrund till beslutet är att EU-domstolen i ett domslut i december 2017 slog fast att garantipensionen enligt EU-rätten är att betrakta som en minimiförmån. Det innebär indirekt att den inte kan vara tillgänglig för personer bosatta i andra EU-länder.

— Eftersom garantipensionen inte längre ses som en pension utan som en minimiförmån så är det skyddsnätet i bosättningslandet som ska gälla om inkomstpensionen inte räcker till, säger Ann-Sofie Kraft Nilsson, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.

Beslutet om att stoppa garantipension till utlandsboende har skjutits upp ett antal gånger, bland annat eftersom en utredning föreslagit införandet av en grundpension som skulle ersätta garantipensionen, och möjligen till sin konstruktion kunna godkännas inom EU.

Men regeringen tycks nu ha gett upp det spåret. Tidigare i år beslutade man därför att inte föreslå förlängning av det tillfälliga regelverket för utbetalning av garantipension.

Så här formulerades regeringen sitt ställningstagande i frågan i sin vårändringsbudget för 2022:

”Syftet med den tillfälliga regleringen har varit att säkerställa att enskilda personer inom EES eller i Schweiz fortsatt ska få garantipension utbetald till dess att regeringen tagit ställning till nästa steg i hanteringen av garantipensionen, framför allt förslagen från Garantipensionsutredningen.

Någon förändring av den nuvarande regleringen om garantipension bedöms emellertid inte kunna genomföras i närtid, varken utifrån Garantipensionsutredningens förslag eller på annat sätt. Bedömningen är därför att möjligheten till utbetalning av garantipension i ett annat land inom EES eller i Schweiz i dess nuvarande utformning bör upphöra vid utgången av september 2022, i enlighet med nu gällande reglering. Avsikten har hela tiden varit att den regleringen ska vara tillfällig, och det bedöms inte finnas skäl för att låta en generell möjlighet till utbetalning i EES eller i Schweiz kvarstå enligt nationell rätt om inte en permanent ändring av regleringen av grundskyddet i den allmänna pensionen är i sikte.”

Någon förklaring till varför regeringen bedömde det utsiktslöst att arbeta vidare med Garantipensionsutrednings förslag framgår inte av kommentaren i vårändringsbudgeten från i våras.

I juni fattade riksdagen beslut, i enlighet med regeringens proposition, om att garantipension ska upphöra för bosatta i utlandet. Rätten att ta med garantipension vid flytt från Sverige upphör därmed den 1 oktober och för den som redan bor utanför Sverige upphör rätten till garantipension från och med januari 2023. Den pensionär som som är bosatt i utlandet och inte vill ha sänkt — eller utebliven — pension bör med andra ord flytta tillbaka till Sverige före årsskiftet.

— Riksdagsbeslutet handlar enbart om garantipensionen. Alla andra delar av pensionen, som inkomstpension eller premiepension, fortsätter att betalas ut till utlandsboende på samma sätt som tidigare, säger Ann-Sofie Kraft Nilsson.

Pensionsmyndigheten har räknat fram att totalt 57 697 svenska pensionärer med garantipension bor i ett annat EU- eller EES-land. Finland har flest pensionärer med svensk garantipension, följt av Norge och Tyskland. I augusti 2022 betalades i genomsnitt 989 kronor före skatt per månad ut i garantipension till utlandsbosatta pensionärer med svensk pension.

Här finns de utlandsboende svenska garantipensionärerna
Antal pensionärer Medelvärde garantipension kronor per månad före skatt
Finland 23 126 827
Norge 6 864 1 009
Tyskland 5 585 901
Danmark 3 413 1 117
Spanien 2 975 1 426
Grekland 2 345 980
Storbritannien 1 964 1 300
Frankrike 1 622 1 363
Schweiz 1 418 1 065

Beskedet om att

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen från 2017 i EU-domstolen.


I morgon är det dags igen för Tjänstepensionens dag!

Posted on september 26, 2022 by - Pension

I morgon tisdag den 27 september är det dags igen för Tjänstepensionens dag.

Arrangemanget genomförs för tolfte året i rad.

— I år vill vi belysa hur mycket enklare och roligare livet blir när man han koll på sin tjänstepension, men också visa glädjen som uppstår när man inser att man faktiskt har det, skriver Pensionsmyndigheten i en kommentar.

De företag och myndigheter som står bakom Tjänstepensionens dag har bland annat tagit fram ett par videofilmer med sketcher — bland annat med Let’s Dance-domaren Tony Irving — som visar att livet kan bli enklare och roligare om man har koll på sin tjänstepension.

De aktörer på pensionsmarknaden som står bakom arrangemanget är: Afa Försäkring, AMF, Alecta, Avtalat, Collectum, Folksam, Folksam-LO Pension, Fora, Handelsbanken Liv, KPA Pension, Länsförsäkringar, Minpension, Movestic, OFR, Pensionsmyndigheten, Pensionsvalet, PRI, PTK, Skandia, SPV och SPP.

JO kritiserar Pensionsmyndigheten för passivitet i utlandsärenden

Posted on september 20, 2022 by - Allmänt, Pension

Pensionsmyndigheten är alltför passiv av sin handläggning i ärenden där beslutsunderlag behöver hämtas in från utlandet, menar Justitieombudsmannen. Dessutom kritiseras Pensionsmyndigheten för långsam handläggning och bristande information i ett ärende om pension med utlandsanknytning. 

Bakgrunden till ärendet är att en kvinna som ansökt om allmän pension och som tidigare hade arbetat i Tyskland och Österrike.

För att beräkna hennes pension krävdes att Pensionsmyndigheten tog in underlag från tyska respektive österrikiska myndigheter.

Pensionsmyndigheten skickade begäran om uppgifter till de utländska myndigheterna och lade ärendet på bevakning i tre år. Under tiden beviljades kvinnan pension genom ett interimistiskt beslut.

Uppgifterna från Österrike kom in till Pensionsmyndigheten först efter två och ett halvt år. Sammanlagt fick kvinnan vänta i tre år innan hon fick ett slutligt beslut om pension.

I beslutet kritiserar nu JO Pensionsmyndigheten för den långa och passiva handläggningen. JO konstaterar i sitt beslut att fördröjningen tycks ha berott både på den långa handläggningstiden hos de utländska myndigheterna och på Pensionsmyndighetens egen passivitet. Inte minst är JO mycket kritisk till Pensionsmyndighetens rutin att regelmässigt sätta en bevakningstid som innebär att myndigheten under hela tre år inte tar några initiativ för att driva ärendena framåt.

— Den sammanlagda handläggningstiden är oacceptabelt lång och har berott både på Pensionsmyndighetens passivitet under väntan på beslutsunderlag från utlandet och på myndighetens egna handläggningstider, heter det bland annat i beslutet.

Enligt JO är Pensionsmyndigheten skyldig att försöka påverka de utländska myndigheterna så att de ärenden som Pensionsmyndigheten är ansvarig för kan avgöras inom rimlig tid. JO är även kritisk till att kvinnan inte fått någon information om den väsentliga förseningen.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av JO-beslutet.


Pensionsmyndigheten avråder från att ta råd om premiepensionen

Posted on september 19, 2022 by - Pension

Pensionsmyndigheten avråder nu svenska folket från att ta råd om placeringarna av premiepensionen. Detta eftersom en undersökning visar att rådgivningen i de flesta fall leder till lägre pension.

Av myndighetens rapport ”Dyra råd är inte alltid goda” framgår att en av fem uppger att de tagit hjälp av rådgivare vid placering av premiepensionen. En av tio sparare uppger att de har tagit hjälp av sin bank.

Men slutsatsen i rapporten är samtidigt att det sannolikt inte är lönsamt att betala för återkommande rådgivning om premiepensionen.

— Vi avråder pensionssparare från att låta någon annan, mot betalning, avgöra var premiepensionen ska placeras, eftersom det ofta innebär höga avgifter, säger Erik Ferm, analytiker på Pensionsmyndigheten, i en kommentar till rapporten.

I Pensionsmyndighetens rapport konstateras att för att rådgivningen — eller nyhetsbrevet med placeringsråd — ska löna sig, så måste värdeutvecklingen vara extra hög jämfört med förvalet AP7 Såfa. Detta för att spararen ska tjäna in den avgift som betalas.

— Du får sannolikt en högre pension genom att ha kvar ditt premiepensionssparande i det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa och spara årsavgiften för rådgivningen eller nyhetsbrevet i en global aktieindexfond på ett investeringssparkonto, säger Erik Ferm.

Pensionsmyndigheten menar att den som erbjuds rådgivning om premiepensionen bör anmäla detta till myndigheten.

— Om du blir uppringd av någon som vill sälja eller ge råd om premiepension bör du anmäla det till Pensionsmyndigheten. Det är också viktigt att känna till att det är förbjudet för banker att villkora din bolåneränta utifrån var du placerar din premiepension, säger Erik Ferm.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.


Mia Liblik ny kommunikationschef på Pensionsmyndigheten i oktober

Posted on september 13, 2022 by - Pension

Pensionsmyndigheten meddelar att Mia Liblik har utsetts till ny kommunikationschef. Hon kommer närmast från Folksam där hon närmast har byggt upp det nya tjänstepensionsbolaget Folksam Tjänste AB som hon också var VD för fram till i juli. 

Som kommunikationschef blir hon chef för Pensionsmyndighetens kommunikationsavdelning. Hon har tidigare bland annat varit VD för Folksam LO Pension och arbetat inom KPA Pension som VD och som chef för den strategiska affärsutvecklingen.

— Jag har sökt mig till Pensionsmyndigheten för att kommunikation om pensioner är ett spännande och utmanande område att arbeta med. Det finns väldigt många i allmänheten som har behov av att ha goda kunskaper om sin pension. Jag vill bland annat gärna utveckla myndighetens arbete med digitala kanaler, säger Mia Liblik i en kommentar.

Hon tillträder sin tjänst på på Pensionsmyndigheten den 1 oktober och efterträder då Carl-Magnus Löfström.

— Mia Liblik har en gedigen och bred erfarenhet inom kommunikation som bland annat omfattar ansvaret för KPA Pensions varumärkesförflyttning. Jag är glad att Mia ansluter till oss, säger Pensionsmyndighetens generaldirektör Daniel Barr i sin kommentar.