Etikett: Regeringen

IDD-lagstiftningen skjuts upp till åtminstone juli nästa år

Regeringen konstaterar nu att lagstiftningen baserade för EU-direktivet om försäkringsdistribution – IDD-direktivet – blir försenad åtminstone fram till juli 2018. 

Vid remissomgången för en promemoria om IDD-lagstiftningen tidigare i år, var flera remissinstanser kritiska till den korta tiden för att införa lagstiftningen. 

Bland annat presenterade Svensk Försäkring i sitt remissvar ovanligt tuff kritik mot regeringens hantering av det nya regelverket. 

– Finansdepartementets hantering av frågorna uppfyller inte grundläggande krav på en rättssäker lagstiftningsprocess, dundrade Svensk Försäkring – och krävde en förnyad analys, förnyad remissomgång och förnyad tidpunkt för ikraftträdandet. 

Nu visar det sig att regeringens tidigare tidplan för införande av IDD-lagstiftningen inte håller.

Enligt departementspromemorian från juni i år skulle lagstiftningen införas den 23 februari 2018. 

Men så kommer det inte att bli. 

Nuvarande tidplan innebär istället att en lagrådsremiss ska kunna läggas fram under tidig vår 2018, så att lagstiftningen ska kunna träda i kraft i juli 2018.

Regeringens skriver i sin information om lagstiftningsarbetet att skälet till förseningen är att lagstiftningsarbetet är omfattande och innefattar analys av flera komplexa frågor, till exempel direktivets tillämpningsområde i förhållande till direktivet om marknader för finansiella instrument, MiFID II. Regeringen skriver också att det krävs omfattande analys för att säkerställa att de lagförslag som går utöver direktivets minimibestämmelser leder till önskad måluppfyllelse, samtidigt som oönskade sidokonsekvenser undviks eller minimeras.

Här hittar du mer information om regeringens uppdaterade tidplan för försäkringslagstiftning

Nytt försäkringsskydd för småföretagare ska få fler att starta eget

I augusti nästa år ändras reglerna för sjukförsäkring och föräldraförsäkring för den som startar ett nytt företag. Reglerna ska bli desamma oavsett bolagsform. Dessutom förlängs det möjliga uppbyggnadsskedet, från dagens 24 månader till 36 månader. På så vis ska fler – inte minst kvinnor – våga starta eget, hoppas regeringen.  

Regeringen anser att tryggheten för företagare i uppbyggnadsskedet behöver öka. Detta för att fler ska våga starta företag.

Eftersom många tar ut väldigt låg lön eller ingen lön alls i verksamhetens uppbyggnadsskede blir därför försäkringsskydd svagt vid föräldraledighet och sjukdom. Men det vill regeringen ändra på, heter det i ett pressmeddelande i dag.

– För den som startar ett företag är reglerna vid sjukdom och föräldraledighet idag olika beroende på vilken bolagsform du väljer. Så ska det inte vara, alla som startar företag ska kunna känna en trygghet om man blir sjuk eller är föräldraledig, säger socialminister Annika Strandhäll.

Den som startar enskild näringsverksamhet eller handels- eller kommanditbolag, har i dag särskilda regler för den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Under tiden företaget befinner är i ett uppbyggnadsskede kan företagaren få SGI motsvarande minst lönen för liknande arbete som anställd. I dag är det generella uppbyggnadsskedet alltid 24 månader.

Regeringen vill nu införa de reglerna även för aktiebolag och utöka tiden till 36 månader, oavsett bolagsform.

– Färre kvinnor än män startar företag. En anledning till detta kan vara att kvinnor är mindre riskbenägna och värderar trygghetsfrågorna högre. Det här förslaget ökar tryggheten för nya företagare och vi hoppas därför att det även kan bidra till att öka kvinnors företagande, säger socialminister Annika Strandhäll.

Regeringen skickar nu ut en promemoria på remiss; ”Sjukpenninggrundande inkomst för företagare under företagets uppbyggnadsskede.” En proposition väntas läggas fram under våren. Regeringens ambition är att de nya reglerna ska finnas på plats den 1 augusti 2018.

Regeringen vill stoppa förslag om ny EU-tillsyn av finansföretag

Regeringen vill stoppa delar av EU:s nya förslag på tillsyn av finansiella företag. Den svenska ståndpunkten inför EU:s Ekofinmöte den 7 november är att förslaget innebär oklara ansvarsförhållanden och oönskade utgiftsökningar. 

EU-kommissionen har tidigare lagt fram förslag om översyn av det Europeiska systemet för finansiell tillsyn.

I förslaget till svensk ståndpunkt i den kommenterade dagordningen för Ekofinmötet, skriver regeringen att man är kritisk till delar av förslaget. 

Bland annat sägs det att man kritiserar de delar som riskerar att innebära oklara ansvarsförhållanden mellan EU-nivå och nationell nivå, och sämre förutsättningar att skapa en effektiv tillsyn och en förskjutning av beslutsrätten inom myndigheterna.

– Regeringen befarar att den sammantagna konsekvensen av förslaget kan leda till en tillsyn som är mindre effektiv, mindre förutsägbar och sämre anpassad efter nationella förhållanden, skriver regeringen.

När det gäller finansieringen av kommissionens förslag anser regeringen att de tillfälliga kostnadsökningarna inte ska leda till utgiftsökningar för EU-budgeten, utan att de bör hanteras genom omprioriteringar.  

Här hittar du hela den kommenterade dagordningen för Ekofinmötet. 

Här är regeringens lagförslag om höjd skatt på k-försäkring

I dag lade regeringen fram sin omdiskuterade proposition om höjd skatt på kapitalförsäkringar och investeringssparkonto. 

I korthet innebär lagförslaget att schablo beskattningen av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring höjs från januari.

Vid beräkningen av schablonintäkten för investeringssparkonto respektive skatteunderlaget för kapitalförsäkring ska kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 1 procentenhet.

Många av förslagets kritiker har framfört att det sänder felaktiga signaler till svenska folket att höja skatten på sparande, samtidigt som inget görs åt avdragen för låneräntor. Flera remissinstanser har framfört att de inte ser något motiv för skattehöjningen, och att det är viktigt med stabila regelverk över tiden när det gäller sparande. 

Här kan du ta del av propositionen i dess helhet

Ny promemoria: Så vill regeringen beskatta vårdförsäkringar

Nu kommer förslaget om hur regeringen vill beskatta förmånen av fri sjukvårdsförsäkring. Regeringen presenterade i dag departementspromemorian ”Slopad skattefrihet för förmån av sjuk- och hälsovård”. 

Från och med den 1 juli 2018 är tanken att sjukvårdsförsäkringsförmåner ska värderas till ett belopp som motsvarar arbetsgivarens kostnad för förmånen. 

I promemorian föreslås också att det ska bli skatt på förmån av hälso- och sjukvård – som inte är offentligt finansierad – och för förmån av vård och läkemedel utomlands.

Samtidigt föreslås att avdragsförbudet slopas för sådana utgifter i en arbetsgivares verksamhet.

Förmån av vård och läkemedel utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands föreslås dock fortfarande vara skattefri.

Det föreslås även att bestämmelserna om sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst utmönstras ur skattelagstiftningen.

Här kan du ta del av departementspromemorian.

Understödsföreningar får fortsätta till juni 2019

I dag presenterade regeringen det väntade förslaget om att förlänga övergångstiden för understödsföreningar. Propositionen föreslår att övergångsperioden för understödsföreningar förlängs till utgången av juni 2019, i avvaktan på en ny reglering för tjänstepensionsföretag.

Egentligen upphävdes lagen om understödsföreningar i samband med införandet av ny försäkringsrörelselag.

Då sades det att befintliga understödsföreningar fick fortsätta att driva sin verksamhet enligt 1972 års lag till utgången av 2014. Därefter skulle föreningarna antingen ansöka om tillstånd enligt försäkringsrörelselagen, eller träda i likvidation.

Övergångsperioden för understödsföreningar har därefter förlängts en gång, fram till
utgången av 2017. Och nu är förslaget alltså att förlänga en gång till, fram till juni 2019.  

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Här kan du ta del av hela propositionen. 

SPV fick nobben av regeringen – efter 13 år!

I februari 2004 skickade SPV en skrivelse till regeringen och begärde en lagändring för att underlätta bruttosamordnade pensioner. Nu – knappt 13 år senare – har regeringen svarat SPV. Beslutet är att SPV får nobben på sin begäran. 

Bakgrunden till SPV:s begäran är att SPV tidigare hade rätt att betala ut både allmänna pensioner och tjänstepensioner till personer som omfattades av det dåvarande bruttosamordnade pensionssystemet för statligt anställda.  

Men år 2003 upphörde SPV:s rätt att betala ut allmänna pensioner. Istället fick Försäkringskassan hand om all pensionsutbetalning från det allmänna pensionssystemet. 

Enligt SPV orsakade förändringen en stor mängd återkravsärenden.

Detta eftersom SPV inte längre hade möjlighet att på ett effektivt sätt minska utbetalningarna i efterhand, i de fall där det visat sig att en pensionstagare fått en socialförsäkringsförmån som egentligen skulle ha minskat pensionsutbetalningen. 

”SPV blir istället hänvisat till att försöka få återfå det för mycket betalda beloppet direkt från förmånstagaren. Detta medför stora olägenheter för förmånstagarna och en hög administrativ kostnad för SPV”, skrev SPV i sin skrivelse till regeringen. 

SPV:s förslag var då att retroaktiva utbetalningar av socialförsäkringsförmåner i vissa fall skulle ske direkt till SPV istället för till förmånstagaren. 

Men den argumentationen imponerade inte på regeringen. 

Så här skriver regeringen i sitt beslut knappt 13 år senare, den 12 januari:

”Enligt regeringens mening bör inte villkoren för en kompletterande förmån som beslutats av parterna inom ett av arbetsmarknadens avtalsområden vara avgörande för den försäkrades rätt till utbetalning av en socialförsäkringsförmån, eftersom det skulle strida mot grunderna för socialförsäkringssystemet.” 

Här kan du som är inloggad premiumanvändare läsa regeringens beslut. 

Och här kan du som är premiumanvändare läsa SPV:s begäran från 2004. 

Regeringen går emot Riksrevisionen om skydd för pensionssparares förmånsrätt

Regeringen tycker inte att det just nu finns anledning att gå igenom lagen om säkerställda obligationer, med inriktning på att stärka skyddet av pensionsspararnas förmånsrätt. Därmed går man emot Riksrevisionens rekommendationer för att stärka pensionsspararnas ställning.

Hur skyddade är landets pensionssparare egentligen, när deras pensionspengar placeras i säkerställda obligationer? 

Riksrevisionen har undersökt den förmånsrätt som ska skydda pensionssparare och dem som investerar i säkerställda obligationer. Syftet med granskningen var att se om regeringens och Finansinspektionens agerande motsvarar målet om ett högt konsumentskydd. Undersökningen presenterades i maj i år.

Sammantaget fick regeringen och Finansinspektionen underkänt när det gäller skyddet för pensionsspararna. Riksrevisionens slutsats var att regeringen och Finansinspektionen inte i tillräckligt hög grad har beaktat att finansiell reglering påverkar obligationsmarknaden, att skyddet av förmånsrätten är beroende av värderingsregler och att Finansinspektionens tillsyn behöver motsvara behovet att skydda förmånsrätten. 

Riksrevisionen hade i sin granskning ett par rekommendationer till regeringen: 

Gör konsekvensanalysen i förväg! Säkerställ att den konsekvensanalys som görs i samband med att förslag om finansiell reglering lämnas till riksdagen inkluderar analyser av hur efterfrågan på obligationer och andra värdepapper kan påverkas av förslagen.

Vad blev effekten av reglerna? Utvärdera vilka effekter som reglering och andra åtgärder från staten har haft för pensionsbolagen i deras roll som motparter vid statens och bankernas utgivning av obligationer.

Stärk pensionsspararnas förmånsrätt! Gör en översyn av lagen om utgivning av säkerställda obligationer med fokus på att stärka skyddet av investerarnas förmånsrätt görs.

Regeringen har nu gått igenom Riksrevisionens granskning och överlämnat en skrivelse till riksdagen. Av skrivelsen framgår att regeringen tycker att det är rimligt att åtgärderna för den särskilda förmånsrätten uppmärksammas. Däremot tycker regeringen inte att det för tillfället är nödvändigt att genomföra en översyn av lagen om utgivning av säkerställda obligationer.

Regeringen motiverar sitt ställningstagande med att Finansinspektionen har fått ökade befogenheter och ökade resurser, att regleringen inom området skärpts och att det inom EU-kommissionen pågår ett arbete som kan påverka marknaden för säkerställda obligationer.