Trots corona-krisen nådde de svenska hushållens samlade förmögenhet en ny rekordnivå vid utgången av andra kvartalet i år. Det framgår av SEB:s Sparbarometer som presenterades på onsdagsmorgonen.
Både brutto- och nettoförmögenheter ökade kraftigt under andra kvartalet, vilket innebär att den dramatiska nedgången under första kvartalet nu helt har återhämtats.
Värdet på hushållens bruttoförmögenhet steg med nästan 1 200 miljarder kronor till 22 600 miljarder kronor. Hushållens nettoförmögenhet ökade under det andra kvartalet med 1 132 miljarder kronor, motsvarande 6,7 procent, till 18 024 miljarder kronor.
Enligt SEB beror uppgången främst på stigande aktietillgångar till följd av en kraftig återhämtning på de finansiella marknaderna. Aktietillgångarna ökade under kvartalet med 11,2 procent.
Samtidigt uppvisade hushållen ett rekordhögt nysparande. Hushållens nysparande uppgick till 177 miljarder kronor under andra kvartalet — den högsta nivå som uppmätts någonsin av SEB:s Sparbarometer.
— Det är en spektakulär uppgång vi ser för andra kvartalet. Visserligen var det första kvartalet mycket svagt och vi förväntade oss en rekyl, men att hushållens samlade förmögenhet kunnat växa till rekordnivåer samtidigt som tillväxten är historiskt svag och arbetslösheten snabbt stigande, det är anmärkningsvärt. Det visar att den reala och den finansiella ekonomin har vistats i skilda världar under våren och sommaren, säger SEB:s privatekonom Jens Magnusson i sin kommentar.
Under andra kvartalet ökade samtidigt hushållens skulder med 65 miljarder kronor, eller 1,4 procent. Ökningstakten är därmed oförändrad jämfört med motsvarande kvartal föregående år, men något högre än föregående kvartal då ökningen var på 1,2 procent.
På årsbasis steg ökningstakten för fjärde kvartalet i rad och uppgår nu till 5,3 procent, en ökning från den tidigare bottennivån på 5,1 procent. Konsumtionslånen ökade med 1,0 procent och studielånen med 0,3 procent. Övriga lån ökade med 1,4 procent och bostadslånen — som står för nästan 80 procent av hushållens samlade skulder — ökade med 1,6 procent.
— Hushållens skulder kan mätas och jämföras på olika sätt och skillnaden mellan olika sorters skuldkvoter växer nu. Å ena sidan har skulderna som andel av tillgångarna minskat och ligger nu på historiskt låga 20,3 procent, dvs. tillgångarna är nästan fem gånger så stora som skulderna. Å andra sidan är tillgångarna som andel av inkomsterna nu rekordhöga 193 procent, dvs. skulderna är i genomsnitt nästan dubbelt så stora som ett års disponibla inkomster. Skillnaderna i de båda skuldkvoterna beror på att tillgångarna har stigit kraftigt medan inkomsterna har minskat. Utvecklingen understryker att hushållens skulder behöver följas på mer än ett sätt för att ge en fullständig lägesbild, säger Jens Magnusson.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av SEB:s Sparbarometer för andra kvartalet i år.