Kategori: Allmänt

QBE: Bara hälften av svenska företag har cybersäkerhetspolicy

Svenska företag är dåliga på cybersäkerhet, visar en ny undersökning. Bara hälften av de tillfrågade cheferna säger att deras företag har en säkerhetspolicy på plats som specifikt hanterar cybersäkerhetsproblem.

Vidare svarade 20 procent av de  tillfrågade att deras företag visserligen har en säkerhetspolicy, men att den inte omfattar cybersäkerhet.

Detta framgår av undersökning som QBE Nordics gjort. 501 IT-anställda och personer i ledande positioner har deltagit i undersökningen som gjorts för att belysa beredskapen för cybersäkerhet hos svenska företag.
Undersökningen är en del av Informationssäkerhetsmånaden, som infaller i oktober varje år.

Resultaten ger värdefulla insikter om de utmaningar och möjligheter som finns inom cybersäkerhetsområdet.
– Resultaten bör fungera som en väckarklocka för svenska organisationer och ledningar. Cybersäkerhets-incidenter blir allt vanligare och företag måste vidta proaktiva åtgärder för att skydda sin verksamhet, data och rykte, menar Victor Meins, Senior Underwriter på QBE Nordics – ett australienskt försäkringsbolag med verksamhet i Norden.

Undersökningen gav fler intressanta insikter.

Till exempel visade den på betydande utbildningsluckor – hela 30 av de som deltog sa att de aldrig genomgått någon cybersäkerhetsutbildning på sin arbetsplats. 43 procent uppgav att de inte hade fått sådan utbildning under de senaste tre åren.

Det visade sig också att cyberincidenter är vanliga. Nästan hälften (43 procent) av de tillfrågade har upplevt en cybersäkerhetsincident, vilket understryker det ständigt närvarande hot som organisationer står inför.

Bara en av fem uppgav att deras företag aldrig har upplevt en cybersäkerhetsincident.

Phishing är fortfarande ett problem: Nästan hälften hade antingen personligen blivit utsatta för phishing-attacker eller känner någon inom sitt företag som har blivit det. 14 procent har varit med om en sådan incident det senaste året.

Rentokil Initial förvärvar Nomor och Nomor Försäkring

Det svenska skadedjursförsäkring Nomor och dotterbolaget Nomor Försäkring har förvärvats av den brittiska Rentokil Initial-koncernen. Förvärvet har skett genom att Rentokil har köpt Nomors moderbolag Terminix. 

Rentokil beskrivs som världens största företag inom skadedjursbekämpning och Nomor betonar att bolagets kunder nu kan tillgång till ett ökat utbud av tjänster, med bibehållen kvalitet på service och lokal närvaro. Nomor kommer i samband med förvärvet att byta namn till Rentokil.

— Att tillhöra världens största aktör inom skadedjurssanering innebär många fördelar. Dels får vi ta del av branschens absoluta frontlinjeforskning med all teknik och kunskap den genererar, dels får vi möjlighet att bredda vårt utbud av tjänster, där vi känner att våra varumärken kan ge styrka åt varandra, säger Stefan Ivarsson, VD på Rentokil Sverige, i en kommentar.

Nomors har i dag 27 lokalkontor i Sverige, vilket innebär att Rentokil blir rikstäckande och en av de dominerande aktörerna på marknaden, med fokus på skadedjur, matsäkerhet och miljö.

— Affären kommer inte förändra vilka Nomor är. Även om vi nu blir störst i världen kommer vi fortsatt att vara serviceföretaget med den lokala närvaron som våra beställare känner igen. Skillnaden är att vi genom uppköpet är rustade att ta större marknadsandelar i Sverige, säger Stefan Ivarsson.

Enligt Nomor får affären ingen påverkan på vare sig Nomors eller Rentokils befintliga kund- och leverantörsavtal, och att verkdsamheten löper på som tidigare även för de 300 anställda.

Rentorkil Initial har funnits i Sverige sedan 1968 med en verksamhet inriktad på skadedjursbekämopning. I koncernen i Sverige ingår, förutom skadedjursbekämpning, även Sweden Recycling som utför saneringar inom tandvården och växtinredningsföretaget Ambius.

Det försäkringsbolag som ingår i Nomor-koncernen, Nomor Försäkring, väntas i likhet med Nomor AB byta namn för att återspegla att man nu ingår i Rentokil-koncernen. Det är dock inte avgjort exakt vad namnet blir framöver.

Nomor Försäkrings VD Lars Benckert säger i en kommentar till Sak & Liv att han hoppas på att ägarförändringen ska betyda fler möjligheter till affärer för försäkringsbolaget:

— Vi räknar med att sammanslagningen kommer öka intresset från aktörer som vi inte jobbar med idag, exempelvis några av de största försäkringsbolagen som av någon anledning inte har konkurrensutsatt sina skadedjurssamarbeten på decennier. Nomor och Rentokil är rikstäckande med nöjda kunder och en operativ effektivitet som gör att vi kan hålla nere premierna. Som del i den nya koncernen kan vi också leverera fler och bredare tjänster. Vårt budskap är helt enkelt att det är sunt att se över de här stora kontrakten någon gång emellanåt och att vi är ett stabilt alternativ, bara vi blir inbjudna att lämna anbud, säger Lars Benckert.

Söderberg & Partners genomför nytt förmedlarförvärv i Norge

Söderberg & Partners har genomfört ett nytt företagsförvärv på den norska marknaden. Det är Söderberg & Partners Vest AS som har köpt 100 procent av aktierna i Pafo Forsikringsmegling i Haugesund.

Pafo Forsikringsmegling etablerades 2000 och erbjuder i dag försäkringsförmedling och rådgivning när det gäller personförsäkring, pensionslösningar och skadeförsäkring för företagsmarknaden i Vestlandsregionen.

– Med detta förvärv stärker vi vår position på SME-marknaden i Västnorge, säger Svein Erik Sommer, CCO Business & Public och chef för Söderberg & Partners Vest, i en kommentar.

Alf Kristen Hustvedt, är VD och hittillsvarande ägare av Pafo. Han säger så här i sin kommentar:

– Jag ser fram emot att bli en del av Söderberg & Partners. Framöver kommer vi att kunna erbjuda kunderna ett bredare utbud av tjänster, större köpkraft och bättre systemlösningar.

Länsförsäkringar: Unga har en dyster syn på det ekonomiska läget

Det är en dyster bild av det ekonomiska läget som tornar upp sig i Länsförsäkringars Ungdomsindikator.

Synen på det ekonomiska läget har visserligen förbättrats, men – stämningsläget är fortsatt på mycket svaga nivåer vid en historisk jämförelse. I Ungdomsindikatorn deltar unga mellan 18 och 24 år.

– Uppgången är glädjande men den sammantagna bilden bland unga är att de har det mycket tufft just nu, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

Det som gjorde att Ungdomsindikatorn steg något tredje kvartalet var ungdomarnas förhoppningar om den egna ekonomin. 36 procent av respondenterna tror att den egna ekonomin kommer bli bättre om ett år jämfört med 13 procentenheter som tror det motsatta.

– Det är såklart glädjande att Ungdomsindikatorn stiger, men det är endast marginellt och den allmänna bilden bland unga är i dag dyster, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

Fler än tidigare är pessimistiska när det gäller synen på det ekonomiska läget i Sverige. Respondenterna anser ändå att landets ekonomi är starkare idag än för ett år sedan. Men hoppet om framtiden är på låga nivåer.

– Unga är i allmänhet dystra kring det ekonomiska läget, och i detta sammanhang är man särskilt pessimistiska gällande sin privata ekonomi i förhållande till Sveriges övergripande ekonomi. Det är onekligen så att de senaste 1,5 årens sämre tider satt djupa spår i ungas egna ekonomier, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

45 procent tror att arbetslösheten i Sverige kommer att öka det närmaste året, jämfört med 12 procent som tror på det motsatta.

Gällande risken att själv bli arbetslös är det 19 procent som anser att risken ökat. 27 procent tror att risken minskat.

– Arbetsmarknaden har stått emot väl givet de sämre tider som vi haft det senaste året. Men mycket pekar på att arbetslösheten ska öka och det avspeglas väl i hur de unga ser på situationen. Resultaten är såklart dåliga för de unga eftersom de har en svagare ställning på arbetsmarknaden och riskerar att bli av med jobbet allra först eller inte komma in alls, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

Intresset för att spara håller i sig bland unga, även om det finns en tydlig trend om att fler drar ned på sitt sparande.

Ungdomsindikatorn tas fram av Länsförsäkringar och publiceras fyra gånger per år, i början av oktober, januari, april och juli.