Etikett: Eva Erlandsson

Här är Svensk Försäkrings förslag om ett nytt pensionssparande!

Svensk Försäkring presenterade i dag på morgonen sitt förslag om ett nytt pensionssparande — matchning — som särskilt riktar sig till låg- och medelinkomsttagare.

Förslaget presenterades i en debattartikel i Dagens Industri och finns också att ta del av på Svensk Försäkrings hemsida.

Svensk Försäkring konstaterar att dagens allmänna pensionssystemet lägger ett stort ansvar för pensionsutfallet på medborgarna. Samtidig är Sverige i dag ett av få länder inom EU och OECD som inte stimulerar privat pensionssparande.

─ Försäkringsbranschen föreslår att staten inför stimulanser för privat pensions­sparande genom matchning för att ge fler människor en konkret möjlighet att kunna spara till sin pension, säger Eva Erlandsson, senior ekonom på Svensk Försäkring, i en presskommentar.

Svensk Försäkrings förslag om matchning innebär att pensionssparandet sker med beskattad inkomst på ett pensionskonto, och att staten matchar sparandet med 20 procent — upp till ett tak på 12 000 kronor. Ett sparande på 12 000 kronor ger därmed ett maximalt bidrag från staten på 2 400 kronor per individ och år som sätts in på pensionskontot.

Matchningen har ingen koppling till den skatt som betalas. Därmed blir det till fördel för låg- och medelinkomsttagare som inte tjänar lika mycket på skattestimulanser som höginkomsttagare, menar Svensk Försäkring.

Ytterligare en del av förslaget är att den som börjar spara före 25 års ålder ska få en en startbonus.

Enligt Svensk Försäkrings beräkningar skulle statens utgift för matchning uppgå till cirka 2,3 miljarder kronor per år, vilket kan jämföras med att slopandet av avdragsrätten för privat pensionssparande har inneburit en förstärkning av statskassan med 4,5 miljarder kronor årligen.

─ Med ett privat pensionssparande kan sparandet anpassas efter enskilda behov och jämna ut för händelser genom livet som annars riskerar att leda till en låg pension. Vi uppmanar därför regeringen att införa ett privat pensionssparande genom matchning, säger Eva Erlandsson.

Här kan du ta del av Svensk Försäkrings rapport om det nya förslaget till privat pensionssparande.

”Nya krav på information om utländska kunder drabbar försäkringstagarna”

Svensk Försäkring avstyrker ett förslag om att information automatiskt ska skickas till utlandet om pensionsförsäkringar med utländska försäkringstagare, eftersom kunderna drabbas i form av ökade administrativa kostnader. Dessutom kritiserar Svensk Försäkring att lagförslaget bygger på diskussioner i forum som inte är offentliga. 

Hur mycket information om sina utländska kunder ska försäkringsbolag skicka till andra länder? 

I en promemoria från Finansdepartementet föreslås att information om pensionssparkonton och pensionsförsäkringar automatiskt ska ingå i det utbyte som finns mellan länder av upplysningar om finansiella konton. I dag finns ett undantag för pensionssparkonton och pensionsförsäkringar. 

Förslaget får till följd att att försäkringsbolagen måste gå igenom alla sina försäkringar för att hitta konton där försäkringstagaren är bosatt utomlands. Kostnaden för detta drabbar i slutändan kunderna, menar Svensk Försäkring.  

–  Av promemorian framgår tydligt att risken för skatteundandragande för pensionskonton och pensionsförsäkringar bedöms vara liten. Trots det föreslår Finansdepartementet att dagens undantag slopas. Den retroaktiva reglering som förslaget innebär medför en betydande administrativ börda för försäkringsföretagen. Vi har därför mycket svårt att se att regleringen skulle stå i proportion till eventuella vinster med förslaget. Det är ju försäkringsbolagens kunder som i slutänden får betala för det här genom högre avgifter, säger Eva Erlandsson, senior ekonom på Svensk Försäkring, i en kommentar.

Skälet för att slopa undantaget är enligt Finansdepartementet diskussioner vid utvärderingar i Global Forum. De utvärderingar som har gjorts uppges vara inledande begränsade utvärderingar som i dagsläget inte är offentliga. 

Svensk Försäkring och andra remissinstanser har inte haft någon möjlighet att förhålla sig till de utvärderingar som har gjorts inom Global Forum. Ny lagstiftning kan rimligen inte bygga på icke publika diskussioner i ett slutet forum, skriver Svensk Försäkring i sin kommentar till förslaget på regelförändringar.

Här kan du ta del av Svensk Försäkrings svar i sin helhet. 

Eva Erlandsson: Hopplöst skilja mellan sjukvård och hälsovård

Det blir närmast en hopplös uppgift att försöka skilja mellan vilka delar inom vårdförsäkringarna som är sjukvård och vad som är hälsovård, förebyggande arbete eller rehabilitering – och därmed är undantaget från förmånsskatt. Det säger Svensk Försäkrings ekonom Eva Erlandsson i en kommentar till regeringens proposition om skatt på vårdförsäkringar. 

I sin kommentar påpekar Svensk Försäkring också att det har kommit hård kritik i remissomgången från bland annat arbetsgivare och vårdgivare: Sju av tio remissinstanser har riktat skarp kritik mot förslaget, bland annat mot bakgrund av att försäkringen är en viktig arbetsmiljö- och hälsofrämjande åtgärd och att den är en viktig komponent i arbetsgivarnas arbetsmiljöarbete.

Regeringens svar på kritiken har varit att förmånsvärderingen ska göras utifrån en proportionering av försäkringens beståndsdelar.

– Försäkringsföretagen försöker nu göra en bedömning av vilka delar inom försäkringen som i någon mening kan anses ligga inom ramen för vad som är företagshälsovård, förebyggande arbete och rehabilitering respektive inte gör det. En närmast hopplös uppgift eftersom det saknas en skattemässig definition av rehabilitering och förebyggande behandling. Det blir en fråga för rättstillämpningen att genom praxis sätta ramar för vad som utgör skattefria insatser. Där den anställde i slutänden riskerar att hamna i kläm om Skatteverket gör en annan bedömning än försäkringsbolaget, säger Eva Erlandsson, i sin presskommentar.

Eva Erlandsson framhåller också att det är olyckligt att det nya regelverket ska träda i kraft så tidigt som den 1 juli: 

– Hela den här processen skapar en stor oro för arbetsgivare och deras anställda. Arbetsgivare och anställda ska på mycket kort tid hinna sätta sig in i vad förslaget innebär och de anställda ska därtill ta ett beslut om de vill behålla försäkringen eller inte före den 1 juli. Det enda rimliga i den här situationen, givet att förslaget ska införas, borde vara att flytta fram ikraftträdandedatumet till den 1 januari 2019.

Svensk Försäkring: Nu har 633 000 svenskar en sjukvårdsförsäkring

Svensk Försäkring rapporterade i dag att antalet personer i Sverige med sjukvårdsförsäkringar ökade under förra året med 3,5 procent till 633 000. 

Framförallt är det gruppförsäkringar som har växt. Det senaste året har antalet personer som är försäkrade genom gruppförsäkringar ökat med 7 procent.

– Det verkar som om sjukvårdsförsäkring alltmer har kommit att bli en naturlig del i det försäkringserbjudande som flera fackförbund erbjuder sina medlemmar. Genom att sjukvårdsförsäkringen garanterar vård snabbt när man behöver den kan den enskilde, genom försäkringen, trygga sin inkomst och försörjning, säger Eva Erlandsson, ekonom på Svensk Försäkring, i en presskommentar.

Arbetsgivarbetalda försäkringar har under det senaste året ökat med 3 procent. Detta trots lagförslaget om att förmånsbeskatta arbetsgivarbetalda sjukvårdsförsäkringar.  

– Många arbetsgivare och anställda har nog svårt att förstå skälen till att sjukvårdsförsäkringen ska förmånsbeskattas hos den enskilde. De ser försäkringen som en del i att fullgöra det arbetsmiljöansvar som arbetsgivare har enligt arbetsmiljölagen, säger Eva Erlandsson.

 

Svensk Försäkring: Förvånande att lagförslaget läggs fram

Svensk Försäkring kritiserar starkt till att regeringen nu går vidare och lägger fram en lagrådsremiss om förmånsskatt på sjukvårdsförsäkringar betalda av arbetsgivaren. Enligt Svensk Försäkring är det förvånande att regeringen inte ser det mervärde en sjukvårdsförsäkring ger framförallt arbetsgivare och anställda i små företag.

Svensk Försäkring konstaterar att en lång rad remissinstanser, sju av tio har varit kritiska mot lagförslaget, däribland Svensk Försäkring.

En av invändningarna mot förslaget är att sjukvårdsförsäkringarna en viktig arbetsmiljö- och hälsofrämjande åtgärd.

Regeringen struntar enligt Svensk Försäkring i den omfattande kritiken och framför att ”Till skillnad från remissinstanserna anser regeringen inte att sjukvårdsförsäkringar kan jämställas med andra hälsofrämjande åtgärder som får dras av såsom företagshälsovård, förebyggande behandling, rehabilitering och friskvård, då en sjukvårdsförsäkring inte har samma nära koppling till arbetsplatsen som de övriga insatserna.”

– Det är förvånande att regeringen tar så lätt på det mervärde som sjukvårdsförsäkringen ger för framför allt arbetsgivare och anställda på små företag, säger Eva Erlandsson, ekonom på Svensk Försäkring, i en kommentar.

En del av kritiken från Svensk Försäkring går ut på att det är svårt att göra gränsdragningar mellan vad som är att betrakta som vård och vad som är arbetsmiljö och hälsotjänster, där det senare är skattebefriat. Enligt lagförslaget ska en försäkring som till hälften omfattar hälso- och sjukvård och till hälften förebyggande behandling förmånsbeskattas till hälften. 

– Det är förvisso korrekt att en uppdelning kan behöva göras redan i dag, men problemet med det här förslaget är att hundratusentals anställda inte kommer att veta vad som gäller om de tackar ja till en sjukvårdsförsäkring betald av arbetsgivaren, säger Eva Erlandsson.

– De kan i efterhand råka ut för en skattesmäll på flera tusen kronor om Skatteverket gör en annan bedömning än arbetsgivaren. Det enda positiva i sammanhanget är att regeringen insett att det blir problematiskt att hantera redan inbetalda premier för 2018. Regeringen föreslår därför att premier som har betalats före ikraftträdandet den 1 juli 2018 undantas från de nya reglerna.

Svensk Försäkring ger ut rapport om skatt på vårdförsäkring

Svensk Försäkring publicerar i dag en egen rapport om vilka som omfattas av sjukvårdsförsäkring och varför. Rapporten bygger delvis på en analys genomförd av professor Mårten Palme. Rapporten publiceras parallellt med att Svensk Försäkring lämnar in ett mycket kritiskt yttrande på regeringens och vänsterpartiets förslag om förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkringar. 

I dag har knappt 638 000 personer en sjukvårdsförsäkring. Antalet har ökat stadigt under senare år med omkring 6 procent årligen. 

Av dessa är 430 000 försäkringar arbetsgivarbetalda försäkringar. Det är just dessa arbetsgivarbetalda försäkringar som kommer att förmånsbeskattas.

– Förslaget är ogenomtänkt och drabbar hundratusentals anställda inom byggnation och anläggning, detaljhandel, finansbranschen och tillverkningsindustrin, säger Eva Erlandsson, senior ekonom på Svensk Försäkring, som en kommentar till regeringens förslag om förmånsbeskattning.

Av Svensk Försäkrings rapport framgår att vårdförsäkringen är spridd över hela landet och finns inom i stort sett alla branscher. Den är vanligast i små företag med upp till 30 anställda. Nära hälften av de med arbetsgivarbetalda försäkringar har inkomster under 37 000 kronor per månad.

– Det finns en risk för att många anställda, framför allt låg- och medelinkomsttagare, kommer att avstå från försäkringen då de tycker att priset blir för högt. Det drabbar i förlängningen arbetsgivarna som får färre möjligheter att verka för minskad ohälsa på arbetsplatsen och snabb återgång i arbete, säger Eva Erlandsson. 

Här kan du läsa Svensk Försäkrings rapport om sjukvårdsförsäkringen. 

Här hittar du yttrandet över förslaget om förmånsbeskattning av arbetsgivarbetald sjukvårdsförsäkring.  

Så dissar Svensk Försäkring regeringens budgetproposition

I sin kommentar till regeringens budgetproposition, pekar Svensk Försäkring på de negativa konsekvenserna av höjd skatt på privata sjukvårdsförsäkringar och den höjda schablonskatten på ISK och kapitalförsäkringar. 

Anna Pettersson Westerberg, chefsekonom på Svensk Försäkring, beklagar i sin kommentar att regeringen går vidare med förslaget om utökad beskattning av privata vårdförsäkringar:

– Många arbetsgivare tar ett särskilt ansvar för sina anställda så att de snabbt kan komma tillbaka i arbete vid sjukdom, genom att teckna privata sjukvårdsförsäkringar. Företagarna vet samtidigt att de uppnår ett uthålligt arbetsliv för sina anställda genom en välfungerande arbetsmiljö.

– Det finns ingen rimlighet i vad staten subventionerar och inte via arbetsgivarna. Varför tycker regeringen och vänsterpartiet att det är rimligt att exempelvis skattesubventionera gymkort till anställda, medan man väljer att förmånsbeskatta privata sjukvårdsförsäkringar. Kostnaden för privata sjukvårdsförsäkringar borde snarare vara avdragsgill för arbetsgivaren och likställas med gymkort. När det bidrar till förbättrad hälsa och arbetsmiljö, fortsätter Anna Pettersson Westerberg.

När det gäller det tidigare aviserade förslaget om höjd skatt på sparande genom att schablonintäkten på kapitalförsäkringar och investeringssparkonton höjs med 0,25 procentenheter, konstaterar Svensk Försäkring att schablonintäkten nu höjts med 1 procentenhet, om man räknar in den höjningen som genomfördes 2016.

– Många gånger saknas ett intresse hos enskilda för att ta komplexa finansiella beslut. En höjd skatt på eget sparande ger en tydlig signal om att ett eget sparande inte är viktigt samtidigt som lån är fortsatt subventionerat. Oavsett hur liten regeringen menar att skattehöjningen är så är signalen tydlig: Låna gärna, men låt bli att spara, säger Eva Erlandsson, senior ekonom på Svensk Försäkring, i sin kommentar. 

Svensk Försäkring påpekar att det finns 3,6 miljoner kapitalförsäkringar i dag, vilket visar att det är en sparform som tilltalar många – människor i olika samhällsklasser och med olika inkomster.

 

Svensk Försäkring: Nej, det här gör inte försäkringen jämställd

Svensk Försäkrings attack mot förslaget om skatt på sjukvårdförsäkring

Svensk Försäkring riktar skarp kritik mot förslaget om förmånsskatt på arbetsgivarbetalda sjukvårdsförsäkringar. ”Det finns en risk att efterfrågan minskar”, säger chefsekonom Anna Pettersson Westerberg.

Förslaget att sjukvårdsförsäkringar tecknade av arbetsgivare ska förmånsbeskattas från och med den 1 juli 2018. Förslaget beräknas ge 1 miljard i ökade skatteintäkter.

Totalt har i dag 650 000 personer en privat sjukvårdsförsäkring. Omkring 470 000 av dem tecknas av arbetsgivare för sina anställda. Sjukvårdsförsäkringen utgör i dagsläget omkring 1 procent av de totala kostnaderna för vård i Sverige.

– Vi vet att det här är en uppskattad och efterfrågad försäkring av många anställda och arbetsgivare. Det är ett sätt för arbetsgivare att hålla sin personal frisk och bidra till en låg sjukfrånvaro, något som även har efterfrågats av regeringen. En ökad beskattning av försäkringen innebär att priset på försäkringen blir högre och det finns då en risk för att efterfrågan minskar, säger Svensk Försäkrings chefsekonom Anna Pettersson Westerberg i en kommentar på Svensk Försäkrings hemsida.

– Vi önskar att regeringen, istället för att kritisera och försöka begränsa en efterfrågad och uppskattad försäkring fokuserade på att komma tillrätta med de utmaningar som finns med kvalitet och tillgänglighet i den skattefinansierade vården, säger Eva Erlandsson, senior ekonom på Svensk Försäkring, i sin presskommentar.

Här kan du se ett inslag från Rapport under tisdagen om förslaget. 

Svensk försäkring: Regeringen missförstår vårdsförsäkringarna

Att sjukvårdsförsäkringarna tränger undan offentlig vård bygger på en missuppfattning, skriver Anna Pettersson Westerberg och Eva Erlandsson på Svensk Försäkring i dag i en debattartikel i Dagens Industri.

Debattartikeln skrivs apropå att regeringen har lagt fram en lagrådsremiss som ska säkerställa att privata försäkringspatienter inte går före i vårdkön.

Vid årsskiftet hade drygt 649 000 personer en privat sjukvårdsförsäkring. Det är en ökning med 22 000 personer, eller 3,5 procent, jämfört med samma period 2015. En övervägande del av sjukvårdsförsäkringarna, 72 procent, betalas via en arbetsgivare och var tionde person av antalet sysselsatta personer i åldern 15-74 år har i dag en sjukvårdsförsäkring som betalas av arbetsgivaren.

De arbetsgivarbetalda försäkringarna ökade mest under det fjärde kvartalet 2016, jämfört med motsvarande period 2015, men även de privat betalda gruppförsäkringarna har ökat.

Klicka här för att läsa hela debattartikeln.