De svenska livförsäkrings- och tjänstepensionsbolagen har en fortsatt god solvens och god motståndskraft vid kraftiga prisrörelser på de finansiella marknaderna, konstaterar Finansinspektionen i sin årliga stabilitetsrapport. Dock pekar FI på vikten av att finanssektorn ligger långt framme när det gäller cybersäkerhet och att företagen tar höjd för effekterna av geopolitisk oro. FI kommer framöver särskilt att bevaka it-säkerhetsfrågor i sin tillsyn.
På onsdagen publicerade Finansinspektionen sin stabilitetsrapport, som beskriver finansiell stabilitet och beredskap i Sverige.
I rapporten lyfts bland annat försäkringssektorn fram som en samhällsviktig verksamhet. Så här heter det i rapporten:
– Enskilda personers försörjning är samhällsviktig. Det innebär att utbetalningar för försörjning (till exempel pension eller ersättning för arbetslöshet) är sådana tjänster som FI bedömer är samhällsviktiga, liksom vissa skadeförsäkringar såsom trafik- och transportförsäkring.
I ett särskilt avsnitt om försäkrings- och fondsektorn påpekar FI också att livförsäkrings- och tjänstepensionsbolag har en stor andel riskfyllda tillgångar som kan påverkas negativt vid störningar på de finansiella marknaderna och att dessa företagen också är sammanlänkade med resten av det finansiella systemet. Samtidigt slår FI fast att företagens solvens är fortsatt stabil vilket utgör motståndskraft vid stress, och att motståndskraften mot likviditetsrisker i den svenska fondsektorn väntas stärkas framöver när de nya reglerna om likviditetshanteringsverktyg har trätt i kraft.
– God solvens bygger motståndskraft och minskar risken för ett procykliskt agerande som skulle kunna förstärka nedgångar på de finansiella marknaderna. Sammantaget bedömer FI att svenska livförsäkrings- och tjänstepensionsföretag har god motståndskraft vid kraftiga prisrörelser på globala finansiella marknader, heter det bland annat i rapporten.
Överlag beskrivs i rapporten det svenska finansiella systemet som stabilt, och FI konstaterar att beredskapen i sektorn har stärkts: Samtidigt konstaterar FI att nya risker fortsätter att utvecklas vilket innebär att de finansiella företagen måste fortsätta att stärka sin operativa motståndskraft och förmåga att hantera exempelvis cyberhot.
FI lyfter fram att det allvarliga säkerhetspolitiska läget och digitaliseringen har ökat riskerna kopplat till de finansiella företagens informations- och kommunikationsmiljö, och att den snabba teknikutvecklingen, inte minst inom AI, leder till nya utmaningar.
– Vi ser att finansiella företag jobbar med sin digitala operativa motståndskraft, men utvecklingen går snabbt och företagen behöver vara på tårna för att hantera nya komplexa risker som växer fram. Det handlar inte minst om cybersäkerhet och att ta höjd för effekter av geopolitisk oro, säger FI:s generaldirektör Johan Almenberg i en kommentar.
När det gäller Dora-förordningen noterar FI att det finns en risk för att vissa företag inte når upp till regelkraven, och att finanssektorn behöver utveckla sitt arbete med att förebygga, upptäcka, hantera och återhämta sig från störningar och avbrott som kan uppstå i it-miljön. FI klargör att man förväntar sig att företagen stärker upp motståndskraften där det behövs, och att man kommer att bevaka detta noga i tillsynen.
På beredskapsområdet har FI det senaste året genomfört åtgärder för att stärka sektorn, bland annat genom att ha publicerat en planeringsinriktning för finansiella företag, identifierat totalförsvarsviktiga företag och tillsammans med Riksbanken, Riksgälden och branschen tagit fram en ny struktur för privat-offentlig samverkan om beredskap.
– Beredskapen i den finansiella sektorn har stärkts under året, men mer behöver göras. FI vill få utökad möjlighet att ställa krav på företag så att samhällsviktiga finansiella tjänster kan fungera i alla lägen – ytterst i krig, säger Linda Löfgren, chef för avdelningen Resiliens, sin kommentar.
FI begär nu – som ett svar på ett uppdrag från regeringen – ny lagstiftning och rätt för myndigheten att få meddela föreskrifter om hur finansiella företag ska arbeta för att kunna hantera höjd beredskap och krig, motsvarande Riksbankens rätt när det gäller betalningsberedskap.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av rapporten.
