Företrädare för sju pensionsstiftelser som tidigare förvaltades av Monérs Stiftelseförvaltning AB – numera i konkurs — har stämt tre tidigare styrelseledamöter i de sju pensionsstiftelserna på skadestånd på sammanlagt 14,3 miljoner kronor. Enligt stämningsansökningarna har det bland annat funnits stora brister i den ekonomiska kontrollen och även förekommit förskingring i miljonklassen.
Historien om Monérs pensionsstiftelser har kantats av tvister och ekonomiska oegentligheter.
År 2008 startades förvaltningsbolaget Anea Kapitalförvaltning AB och år 2009 startades den första gemensamma pensionsstiftelsen där externa företag via Anea erbjöds gemensam förvaltning av pensionsmedel. Bolaget kom så småningom att förvalta sju olika gemensamma pensionsstiftelser, numrerade från 0 till 6, med sammantaget flera hundra olika kundföretag och hundratals miljoner kronor under förvaltning.
Efter olika turer kring Anea fick förvaltningsbolaget år 2014 nya ägare. Namnet ändrades då till Monér Stiftelseförvaltning AB. Verksamheten i Monér fick viss uppmärksamhet år 2016 när det uppdagades att drygt 12 miljoner kronor under oklara omständigheter försvunnit från ett konto i Catella Bank. Transaktionerna hade koppling till det sedermera konkursade försäkringsbolaget Victory Life.
Monér Stiftelseförvaltning AB sade våren år 2018 upp förvaltningsavtalet med pensionsstiftelserna och de nu instämda styrelseledamöterna i stiftelserna avgick. Länsstyrelsen förordnade då istället advokat Magnus Dahlgren som styrelseordförande.
De sju Monér-pensionsstiftelserna valde senare att stämma förvaltningsbolaget då det tagits ut full årsavgift för förvaltningen trots att avtalet sagts upp. I en tredskodom i februari förra året slog tingsrätten i Stockholm fast att förvaltningsbolaget skulle betala tillbaka 700 000 kronor till stiftelserna samt stå för 200 000 kronor i rättegångskostnader. Bolaget försattes kort därpå i likvidation på grund av avsaknad av årsredovisning och i maj fattades beslut om konkurs. Även moderbolaget Monér Partners AB har försatts i konkurs.
År 2019 tvingades VD:n, tillika ägaren av förvaltningsbolaget, att avgå på grund av ekonomisk brottslighet och beslut om näringsförbud.
Företrädare för de sju pensionsstiftelserna riktar nu omfattande krav mot tre tidigare styrelseledamöter i de sju pensionsstiftelserna, däribland den tidigare VD:n och ägaren i förvaltningsbolaget. I likalydande stämningsansökningar kräver de sju stiftelserna de tidigare styrelseledamöterna solidariskt på sammanlagt 14,3 miljoner kronor. Enligt stämningsansökningarna har de tre tidigare styrelseledamöterna uppsåtligen eller oavsiktligt orsakat skada för stiftelserna. Pensionsstiftelserna önskar att de tre målen hanteras gemensamt i domstolsprocessen.
I stämningsansökningarna ges bilden av en verksamhet som präglats av närmast kaotisk oordning.
Det här är några av de mest anmärkningsvärda punkterna:
- En enda röra. Trots att regelverket säger att pengarna för de olika intressenterna i en gemensam pensionsstiftelse ska vara åtskilda i olika ”fack”, har alla medel blandats samman på ett och samma bankkonto per pensionsstiftelse — utan någon möjlighet att särskilja vilka kostnader och intäkter som härrör från en enskild förmånsberättigad. Det har inte varit möjligt att i kundprogrammet Secura spåra vilka transaktioner som är kopplade till vilken arbetsgivare och förmånsberättigad. Den felaktiga bokföringen har enligt stämningsansökningarna pågått åtminstone sedan år 2015 och revisorernas rekommendationer har inte följts.
- Arbetsgivarna har saknat insyn. I stämningsansökningarna sägs att stiftelserna har brutit mot stadgarnas bestämmelser och lagar om hur styrelsen ska utses och att arbetsgivare och pensionsborgenärer helt saknat insyn i verksamheten.
- Pengar har försvunnit. I samband med att den nya styrelsen genomförde en avstämning mellan faktiska medel och uppgifter i kundprogrammet Secura, framkom att det saknades 12,8 miljoner kronor på stiftelsernas bankkonto. Ärendet överlämnades till Ekobrottsmyndigheten och år 2019 dömdes förvaltningsbolagets VD till fängelse, näringsförbud och att betala tillbaka cirka 5,7 miljoner kronor till stiftelserna.
- Stora kostnader för att reda ut röran. Av stämningsansökan framgår stora merkostnader i samband med övertagandet, då de tre instämda före detta styrelseledamöterna inte till den nya styrelsen lämnat efter sig underlag eller dokumentation av värde. Samtliga styrelseprotokoll saknades liksom dokumentation kring beslut om sådant som gottgörelser, permutationer, anslutningar, kundregister/uppgifter om arbetsgivare, uppställning av tillgångar och kapitalförvaltning, bokföring, arbetsgivarregister, administrativa rutiner och system för ekonomisk kontroll och uppföljning. Merkostnaderna uppskattas till 7,2 miljoner kronor.
Ombud för pensionsstiftelserna är Anita Fink Knudsen och Magnus Hjertquist vid Advokatfirman Dahlgren & Partner AB.
Här kan du ta del av stämningsansökningen riktad mot den tidigare VD:n, under förutsättning att du har ett abonnemang på Sak & Liv Premium.
