Hedvig har förlorat i Högsta förvaltningsdomstolen i en tvist om moms i samband med den ombildning då verksamheten i moderbolaget överlåts till dotterbolaget Hedvig Försäkring.
Bakgrunden till målet är att Hedvig under förra året inkom till Skatterättsnämnden med en begäran om förhandsbesked. Hedvig ville få ett klarläggande om momsreglerna i samband med att moderbolaget Hedvig AB överlät sin verksamhet till dotterbolaget Hedvig Försäkring.
Hedvig menade i sin ansökan att en undantagsbestämmelse borde vara tillämplig när det gäller överlåtelsen, bestämmelsen i 5 kap. 38 § ML, så att transaktionen inte ska betraktas som en leverans av varor eller tillhandahållande av tjänster och därmed belastas av moms.
Så här lyder den bestämmelsen i momslagen:
”En sådan överlåtelse av tillgångar i en verksamhet som sker i samband med att verksamheten överlåts eller i samband med fusion eller liknande förfarande, anses inte som en leverans av varor eller ett tillhandahållande av tjänster.
Första stycket gäller under förutsättning att den skatt som annars skulle ha tagits ut på överlåtelsen skulle vara avdragsgill för mottagaren av tillgångarna eller att mottagaren skulle vara berättigad till återbetalning av denna skatt.”
Skatteverket gick här på samma linje som Hedvig. Så här motiverade Skatteverket sitt ställningstagande, enligt Skatterättsnämndens referat i förhandsbeskedet:
”Verksamheten omfattas av undantag från skatteplikt hos Bolaget och verksamheten ska drivas vidare på samma sätt av dotterbolaget. Någon konkurrenssnedvridning eller något skatteundandragande uppkommer därmed inte eftersom dotterbolaget kommer att använda tillgångarna på samma sätt som Bolaget. Den aktuella verksamhetsöverlåtelsen omfattas därför inte av mervärdesskattens tillämpningsområde.”
Men Skatterättsnämnden höll inte med Hedvig och Skatteverket. Istället förklarade nämnden i sitt förhandsbesked tidigare i år att undantaget i bestämmelsen i momslagen inte är tillämpligt, eftersom Hedvig inte bedriver momspliktig verksamhet. Så här uttrycks det i förhandsbeskedet:
”Enligt Skatterättsnämndens mening anger den aktuella bestämmelsen i ML således klart och tydligt att en förutsättning för att tillämpa bestämmelsen är att den skatt som annars skulle ha tagits ut på överlåtelsen skulle ha varit avdragsgill för mottagaren. Eftersom dotterbolaget endast bedriver från skatteplikt undantagen verksamhet skulle rätt till avdrag för ingående skatt inte förelegat för dotterbolaget.”
Både Hedvig och Skatteverket valde att överklaga beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen, och yrkade att Högsta förvaltningsdomstolen skulle förklara att bestämmelsen i 5 kap. 38 § ML är tillämplig på överlåtelsen. De hänvisade bland annat till EU:s momsdirektiv och menade att kravet i andra stycket i bestämmelsen går utöver vad som kan anses vara nödvändigt för att hindra snedvridning av konkurrensen i det fall då både överlåtaren och mottagaren saknar avdragsrätt.
Men inte heller HFD lät sig bevekas, utan valde istället att fastställa Skatterättsnämndens beslut.
HFD menar i sin dom bland annat att lagregeln visst är i enlighet med EU:s direktiv i och med att den kan motiveras utifrån att förhindra snedvridning av konkurrensen.
”Högsta förvaltningsdomstolen delar inte parternas uppfattning. Om mervärdesskatt inte erläggs i ett fall som detta kan mottagaren nämligen komma att få en konkurrensfördel jämfört med andra aktörer som utför samma slags skattebefriade transaktioner men med användning av tillgångar som förvärvats på annat sätt än genom en verksamhetsöverlåtelse eftersom de är tvungna att betala skatt på förvärven och övervältra den på sina kunder. /…/ Mot den angivna bakgrunden finner Högsta förvaltningsdomstolen att 5 kap. 38 § andra stycket ML kan motiveras utifrån behovet att hindra snedvridning av konkurrensen. Att bestämmelsen i någon mån är utformad som en schablonbestämmelse får anses vara sakligt motiverat och förenligt med direktivet”, heter det bland annat i domen.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen, som meddelades i juni.
