Finansinspektionen bjuder in till ett forum om de nya reglerna för redovisning enligt den nya försäkringsstandarden IFRS 17 som ska tillämpas från och med den 1 januari 2021 i noterade försäkringsbolags koncernredovisningar.
På forumet kommer FI att ta upp bland annat tidsplan för arbetet framåt, hur tillsynsmyndigheten arbetar med regelverket och hur reglerna ska tillämpas för juridisk person respektive koncernredovisning.
Finansinspektionen meddelade på onsdagen att Henrik Braconier återkommer till Finansinspektionen som chefsekonom.
Han kom till Finansinspektionen som chefsekonom första gången 2013. Tidigare har han arbetat inom OECD, Finansdepartementet och Konjunkturinstitutet. Henrik har en doktorsexamen i nationalekonomi från Lunds universitet.
Den 7 juli i år meddelades att han skulle lämna Finansinspektionen för att istället bli chef över Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet.
Den tjänsten tillträdde han den 2 oktober. Men den 5 oktober valde han att lämna Riksbanken. Som motivering till beslutet att lämna efter så pass kort tid sade han då att hans uppgifter på Riksbanken medför ett stort ansvar, men att han inte var helt redo för det.
– Det är en väldigt trevlig organisation att arbeta i, om än kortvarigt, med många kompetenta medarbetare, kommenterade han då sitt beslut i en intervju i tidningen Affärsvärlden.
Finansinspektionen har bjudit in fondbranschen till ett rundabordssamtal om hur man kan utveckla en branschstandard för hållbarhetsinformation i fonder, mot bakgrund av den lagstiftning som föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.
Mötet kommer att hållas den 24 oktober kl 13–15 i Finansinspektionens lokaler.
Branschorganisationen Fondbolagens förening representerar sina medlemmar vid mötet.
Fondbolag och AIF-förvaltare som marknadsför fonder till icke-professionella investerare, men som inte är medlemmar i Fondbolagens förening är också välkomna att delta i dialogen, skriver Finansinspektionen på sin hemsida.
Här hittar du mer information om FI:s syn på hållbarhet och fonder
Finansinspektionen meddelade i dag att man avför 24Money Spar ur registret över företag som driver inlåningsverksamhet. 24Money Spar får därmed inte längre ta emot pengar från allmänheten.
24Money Spar AB har varit registrerat hos FI för inlåningsverksamhet.
Enligt lagen ska ett aktiebolag som driver inlåningsverksamhet ha ett bundet eget kapital på minst 10 miljoner kronor.
Den 1 september 2017 förelade FI 24Money Spar att se till att bolagets bundna egna kapital senast den 7 september 2017 uppgick till minst 10 miljoner kronor och styrka det genom ett revisorsintyg.
24Money Spar har enligt FI inte återkommit med den begärda dokumentationen.
Finansinspektionen skriver att 24Money Spar tvärtom har tillhandahållit ett åtminstone delvis falskt underlag till revisorn, och lämnat motstridiga uppgifter om vem som äger bolaget.
FI:s slutsats blir att 24Money Spar inte har rättat sig efter föreläggandet. 24Money Spar avförs därför från registret över företag som driver inlåningsverksamhet.
Regeringen meddelar i dag att man – i samarbete med Vänsterpartiet – kommit överens om att Finansinspektionen ska få ett tillskott på 80 miljoner kronor i budgetpropositionen.
Den föreslagna satsningen motiveras bland annat av ett generellt behov av stärkt banktillsyn.
– Det är glädjande att vi nu kan ta ytterligare ett stort steg för att stärka vår tillsyn över Sveriges finansiella aktörer, säger finansmarknadsminister Per Bolund i en presskommentar.
Som bakgrund till budgetförstärkningen pekar regeringen på att regelverket för att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism innebär att fler företag omfattas, vilket ställer nya krav. Därutöver anslås medel för att Finansinspektionen i ökad utsträckning kunna integrera hållbarhet i sin verksamhet, och genomföra och följa upp nya regler kring bland annat marknadsmissbruk.
– Genom skärpt lagstiftning för att stävja marknadsmissbruk kan Finansinspektionen nu ge företag och privatpersoner sanktionsavgifter. Detta stärker förtroendet för de finansiella marknaderna, säger Per Bolund.
Regeringen har bemyndigat Finansinspektionen att meddela föreskrifter om fonders hållbarhetsinformation. Men FI väljer att inte använda sig av den möjligheten, utan förlitar sig på att fondbranschen på egen hand ska reglera och standardisera hållbarhetsinformationen.
”Föreskrifter skulle i nuläget kunna begränsa och hämma denna utveckling. FI vill i stället pröva att uppnå syftet med lagkravet genom dialog och självreglering”, skriver inspektionen i en presskommentar till lagförslaget om fonders information om hållbarhet.
FI:s dialog med branschen kommer att påbörjas i oktober. Sedan kommer FI att löpande utvärdera hur väl branschen uppfyller lagens krav. Bara om branschen misslyckas med att skapa en standard som får bred förankring kommer FI att utnyttja möjligheten att meddela föreskrifter.
Enligt lagförslaget ska ickeprofessionella investerare få ”den information som behövs för förståelsen av fondens förvaltning med avseende på hållbarhet, däribland i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption.”
Det föreslås även en ändring i lagen om allmänna pensionsfonder som innebär att samma informationskrav ska gäller de fonder i premiepensionssystemet som AP7 förvaltar.
Vill du veta mer om hållbarhet och om de svenska pensionsbolagens hållbarhetsarbete? Då kan du som är premiekund läsa mer i Sak & Livs rapport ”Pensionerna och hållbarheten”.
Det är för tidigt att säga vad bankens beslut kommer att innebära för Finansinspektionens tillsyn. Det skriver Finnsinspektionen i sin första kommentar till Nordeas beslut att flytta sitt huvudkontor till Finland.
– Vi kommer att ha en dialog med Nordea och övriga nordiska länder om hur förändringen ska genomföras. Det viktiga är att banken har en stabil och sund verksamhet, och det gäller oavsett var huvudkontoret ligger, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen i sin presskommentar.
– EU:s regelverk gör det möjligt för banker att bedriva gränsöverskridande verksamhet inom EU. Vår uppgift är att värna finansiell stabilitet och konsumentskydd oavsett varifrån verksamheten drivs.
Finansinspektionen vill införa kapitalkrav på tjänstepensionsbolag i två delar: En miniminivå som i princip alltid måste vara uppfylld – annars återkallar FI tillståndet – och en riskkänslig buffertdel som begränsar hur stora risker ett företag kan ta. Det skriver Finansinspektionens företrädare generaldirektör Erik Thedéen och områdeschefen för försäkring, Åsa Larson i en artikel i Dagens Industri i dag.
Artikeln handlar om det förslag som Finansinspektionen lägger fram i dag till regeringen om morgondagens konstruktion av kapitalkrav för tjänstepensionsbolag.
FI har på regeringens uppdrag tagit fram förslag på kapitalkrav med två delar.
Den första delen är ett schablonmässigt krav, som sätter en miniminivå på kapitalet i ett tjänstepensionsbolag. När det kravet inte uppfylls, är företagets förmåga att fullgöra sina åtaganden hotad. Om läget då inte snabbt rättas upp, ska FI återkalla företagets tillstånd och verksamheten överlåtas eller avvecklas på för förmånstagarna bästa sätt.
Den andra delen är ett riskkänsligt krav. Det stärker förmånstagarskyddet genom att det riskkänsliga kravet alltid är högre än det schablonmässiga. Det begränsar också hur stora risker ett företag kan ta. På så sätt hindras svaga företag från att urholka skyddet genom att till exempel hålla en stor andel tillgångar med hög risk, skriver företrädarna för Finansinspektionen i artikeln i Dagens Industri.
Enligt Erik Thedéen och Åsa Larson ska den exakta utformningen av modellen avgöras senare med utgångspunkt i att den ska vara enkel att tillämpa och samtidigt spegla faktiska risker. FI kommer bland annat att beakta de särskilda egenskaperna hos säkerställda obligationer och att riskerna i infrastrukturinvesteringar i vissa fall liknar riskerna i fastigheter eller noterade aktier, heter det i beskrivningen.
Det riskkänsliga kravet ska enligt FI fungera som en buffert som ger företag utrymme att återhämta sig av egen kraft, under FI:s överinseende. Det gäller bland annat om kravet bryts till följd av stora fall i tillgångspriser i en finansiell kris. Det finns då inte skäl att tvinga företagen att snabbt lägga om sina tillgångsportföljer.
Enligt artikelns författare finns ingen risk för att starka pensionsbolag ska tvingas lägga om sina placeringsportföljer med anledning av de nya kapitalkraven.
Här kan du läsa hela artikeln i Dagens Industri.
Och här kan du ta del av FI:s kompletta förslag till regeringen!
Kammarrätten i Stockholm håller inte med Länsförsäkringar Bank om hur bankens kapitaltäckning ska beräknas.
Länsförsäkringar Bank vill gärna att bankens kapitaltäckning skulle bedömas på gruppnivå, det vill säga att man i bedömningen skulle ta hänsyn till hela LFAB-koncernens kapital.
Därför önskade man att kammarrätten skulle skicka tillbaka frågan om kapitaltäckningsreglerna till Finansinspektionen för en förnyad bedömning.
Men kammarrätten i Stockholm menar att Finansinspektionen har gjort en rimlig avvägning, när man har sagt nej till bankens önskemål. Därför säger även domstolen nej till bankens begäran.
Du som har ett Sak & Liv Premium-abonnemang kan klicka här för att läsa hela domen.
Finansinspektionen meddelar att Henrik Braconier, chefsekonom på FI, har utsetts till ny chef på Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet.
Han tillträder sin nya tjänst under hösten. Han kvarstår i rollen som chefsekonom till mitten av augusti.
Rekrytering av ny chefsekonom påbörjas inom kort.
Finansinspektionen har identifierat de fyra företagsgrupperna Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken, Svenska Handelsbanken och Swedbank som systemviktiga företag.
Det meddelade Finansinspektionen under måndagen. Listan över de systemviktiga företagen är därmed oförändrad jämfört med motsvarande lista från förra året.
Listan publiceras i enlighet med Europeiska bankmyndighetens riktlinjer.
Enligt FI medför den nya listan inte någon ändring när det gäller kapitalbuffertkrav, som även fortsatt ska vara 2 procent på gruppnivå för företagen.
Här kan du ta del av FI:s promemoria om systemviktiga företag.
Finansinspektionen har beslutat om nya föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. De nya föreskrifterna ställer bland annat högre krav på ID-kontroll av kunder.
Bakgrunden till FI:s nya föreskrifter är att en ny lag om penningtvätt träder i kraft den 1 augusti 2017.
Föreskrifterna innehåller nya krav på identitetskontroll samt funktioner för regelefterlevnad och intern kontroll. FI ställer även krav på att företagen ska lämna nödvändiga uppgifter för att myndigheten ska kunna riskklassificera dem.
Föreskrifterna är ett led i genomförandet av EU:s fjärde penningtvättsdirektiv som är tänkt att motverka att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism.
Föreskrifterna gäller för samtliga finansiella företag som omfattas av den nya lagen och står under FI:s tillsyn. Totalt handlar det om drygt 2 300 företag.
Föreskrifterna träder i kraft samtidigt med den nya lagen, det vill säga den 1 augusti 2017.
Här hittar du FI:s nya regelverk om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism!
Finansinspektionen meddelar i dag att man bjudit in företrädare för Svensk Försäkring, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen och Fondbolagens förening för att tala om regleringsfrågor.
Bakgrunden är att branschorganisationerna tidigare skickat ett brev till Erik Thedén, Finansinspektionens generaldirektör, där man bland annat uttryckts sin oro för risken för överreglering, och att ändringarna av regelverken är alltför omfattande och kommer alltför sent för att branschen ska hinna anpassa sig i tid.
Mötet hålls hos Finansinspektionen den 25 augusti.
Finansinspektionens rättsavdelningschefer Agneta Blomquist, Marie Jesperson, Martina Jäderlund och Sabina Arama Ström deltar vid mötet.
Även representanter för Finansdepartementet – Aino Bunge, chef för finansmarknadsavdelningen och Henrik Lennefeldt, tf rättschef – kommer att närvara.
Finansinspektionen har kommit fram till att SEB under ett antal år har felrapporterat transaktioner av obligationer och vissa andra typer av finansiella instrument. Det har funnits brister i den interna kontrollen av transaktionsrapporteringen. SEB får därför en anmärkning och ska betala en sanktionsavgift på 12 miljoner kronor.
Enligt FI:s undersökning har dekontroller som SEB vidtagit för att säkerställa en korrekt transaktionsrapportering inte har varit ändamålsenliga och tillräckliga. För den del av verksamheten som transaktionsrapporteringen avser konstaterar FI att SEB inte levt upp till de krav som finns på en tillfredsställande intern kontroll.
Kravet på transaktionsrapportering finns för att FI ska kunna övervaka att företag som bedriver värdepappersrörelse agerar ”hederligt, rättvist och professionellt” samt på ett sätt som gör att värdepappersmarknadens integritet främjas.
Här kan du läsa hela beslutet från Finansinspektionen.
Finansinspektionen har bjudit in svenska myndigheter att diskutera arbetet med fintechbranschen.
Inspektionen fick i mars i år ett regeringsuppdrag att – i samarbete med Verket för Innovationssystem, Vinnova – se över den svenska fintechbranschen och hur regelverken kan förändras för att underlätta för företagen.
I veckan bjöds fintechbolagen in till diskussion i Finansinspektionens lokaler.
De myndigheter som nu är inbjudna till fintech-samtal hos FI är: Riksbanken, Post- och telestyrelsen, Datainspektionen, Konsumentverket, Konkurrensverket, Tillväxtverket och Vinnova.
Mötet sker på onsdag i nästa vecka, den 21 juni.
Har du redan ett konto? Logga in
Följ oss gärna i sociala medier:
