SPP och Länsförsäkringar är i sina kommentarer eniga om att barnfamiljerna tillhör de stora vinnarna på regeringens budget.
På måndagen lade regeringen fram sin budget för år 2026.
En lång rad nyheter kring budgeten har redan släppts i förväg. Vi har bland annat fått veta att momsen på livsmedel ska sänkas, att det blir nya mer generösa 3:12-regler och att skatten ska sänkas både för löntagare och pensionärer.
Nu när hela budgeten är på plats har en lång rad kommentarer kommit från olika intressenter.
Några av dem som har lämnat kommentarer är SPP och Länsförsäkringar.
SPP:s sparekonom Shoka Åhrman beskriver budgeten som en tydlig plånboksbudget som gynnar arbetande hushåll.
Några av de åtgärder som hon lyfter fram som direkt påverkar hushållens ekonomi är det förstärkta jobbskatteavdraget och lägre förskole- och fritidsavgifter, samtidigt som hon pekar på att sänkt arbetsgivaravgift för anställning av unga mellan 19 och 23 år stöttar småföretagen.
— Höstbudgeten är en tydlig plånboksbudget – en klassisk konjunkturbudget. Regeringen stimulerar hushållens ekonomi genom förstärkt jobbskatteavdrag, sänkt skatt på pension, halverad matmoms, lägre förskole- och fritidsavgifter samt sänkt elskatt med högkostnadsskydd. Det gör att många hushåll, särskilt barnfamiljer och pensionärer, får mer kvar i plånboken. En polis och en sjuksköterska med två barn kan till exempel få nästan 1 800 kronor mer i månaden, säger Shoka Åhrman.
Enligt Shoka Åhrman är det arbetande hushåll, barnfamiljer och pensionärer med medelinkomster och högre inkomster som vinner mest på budgeten, medan förlorarna är par och ensamstående utan barn med små marginaler, samt hushåll med lån utan säkerhet som påverkas när ränteavdragen tas bort.
Shoka Åhrman pekar också på att Riksbankens kommande räntebesked kan få stor betydelse för hushållen
— Vi ser en expansiv finanspolitik, och om Riksbanken sänker räntan i morgon kan det leda till lägre boräntor, stigande börser och ökad tillväxt och lägre arbetslöshet. Men den globala osäkerheten – med geopolitiska spänningar, höga energipriser och svag export – kan dämpa konsumtionen och fördröja återhämtningen i svensk ekonomi, säger Shoka Åhrman.
Även Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg pekar i sin kommentar på att de stora vinnarna på budgeten är barnfamiljerna. Barnfamiljerna som i snitt beräknas få närmare 1 900 kronor mer i plånboken per månad nästa år medan den typiska pensionären eller låginkomsttagaren får drygt 300 kronor mer i plånboken per månad.
— Alla är vinnare och får en bit av kakan, men barnfamiljerna får den största biten. Regeringens satsningar ger mer pengar i plånboken och tillsammans med sänkta räntor och ett stabilare omvärldsläge kan det få fart på Sveriges tillväxt, säger Stefan Westerberg i sin kommentar.
Staffan Westerberg nämner bland annat lägre skatt på arbete, lägre matmoms, lägre elskatt och lägre avgifter för förskola och fritidshem bland det som gynnar barnfamiljer:
— Regeringen satsar mycket på att stärka hushållens privatekonomi och pengarna är välbehövda i många hushållskassor. Det gäller särskilt barnfamiljer som har många stora och fasta kostnader för till exempel mat, kläder och fritidsaktiviteter vilket är utgifter som ökat mycket de senaste åren. De extra pengarna skapar både möjlighet att konsumera och att lägga undan pengar, säger Stefan Westerberg.
När det gäller fördelningspolitik bedömer Länsförsäkringar att det satsas mer pengar på låg- och medelinkomsttagare i år jämfört med förra årets budget. Jobbskatteavdraget ger relativt sett mer pengar till låg- och medelinkomsttagare än till höginkomsttagare i förhållande till deras inkomster. Samtidigt ger skattesänkningar i procent större effekt i kronor för den som har högre inkomst, som också gynnas av den höjda brytpunkten för statlig inkomstskatt. Låginkomsttagare beräknas få 302 kronor mer i plånboken per månad under 2026 medan motsvarande tillskott för höginkomsttagare uppgår till 1 091 kronor. Pensionärer får ett tillskott på 340 kronor per månad 2026.
— Regeringen satsar mycket på låg- och medelinkomsttagare, men i kronor och ören landar de mesta av pengarna hos de med högst löner och störst sparkapital som även gynnas av att ett höjt skattefritt sparbelopp på ISK. Det föreslås även ett bidragstak för personer med försörjningsstöd men det införs först 2027 och däremellan har vi ett val, säger Stefan Westerberg.
Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av regeringens budget, totalt 3 218 sidor.
