Författare: Gunnar Loxdal

Svensk Försäkring: Stoppa EU:s planer på garantisystem

Svensk Försäkring är emot planerna på att införa ett obligatoriskt krav inom EU på garantisystem för försäkring. Det skriver man i ett separat yttrande över EIOPAS konsultation i frågan. 

Idén med ett försäkringsgarantisystem är att det ska fungera som bankernas insättningsgaranti; försäkringstagarna får ersättning om ett försäkringsföretag inte kan fullgöra sina åtaganden mot kunderna.

Under hösten har ett förslag på att införa obligatoriska försäkringsgarantisystem i EU skickats ut på konsultation från EIOPA, EU-myndigheten för försäkring och tjänstepension. Svensk Försäkring har svarat på konsultationen från EIOPA både genom Insurance Europe och genom ett eget svar. I sitt svar tillbakavisar Svensk Försäkring tanken på krav på obligatoriska garantisystem i alla EU-länder.

– Många länder inom EU har ett försäkringsgarantisystem, som kan omfatta olika typer av försäkringar. I Sverige har vi inte detta, då skyddet för försäkringstagarna är starkt även om ett försäkringsföretag skulle få problem, säger Jonas Söderberg, ekonom på Svensk Försäkring, i en presskommentar.

– Vi tycker inte att det inte finns ett behov att införa krav på obligatoriskt försäkringsgarantisystem i EU. Exempelvis har skyddet för försäkringstagarna ökat betydligt i och med att det europeiska regelverket för försäkringsföretag, Solvens II, trädde ikraft 2016. Dessutom finns det betydande skillnader mellan de europeiska länderna bland annat vad gäller välfärdssystemen och vad försäkringarna täcker, vilket gör att behovet av försäkringsgarantissystem skiljer sig mellan länderna.

EIOPA kommer nu arbeta vidare med frågan om det ska införas krav på obligatoriskt försäkringsgarantisystem inom EU. Det finns ännu inget beslut om att EU-kommissionen ska lägga fram något förslag på EIOPA:s konsultation.

Här kan du se hur Svensk Försäkring har yttrat sig till EIOPA om planerna på obligatoriska garantisystem inom EU. 

Moderna stämmer Kjell & Co på miljonbelopp efter villabrand

Moderna Försäkring stämmer nu elektronikbolaget Kjell & Co på drygt 3 miljoner kronor efter en villabrand som anses orsakad av ett fel på en produkt som sålts av Kjell & Co. 

I oktober 2014 inträffade en brand i en villa i Saltsjö-Boo i Nacka utanför Stockholm. Villan blev totalförstörd.

Enligt Moderna orsakades branden av överhettning i en laddare till ett mobilt modem, inköpt några månader tidigare på Kjell & Co. Modernas undersökning visar att det saknades en komponent i kretskortet och att en kondensator i laddaren hade förstörts. Detta tillsammans möjliggjorde överladdning av batteriet, menar Moderna.

Drygt 3 miljoner kronor har betalats ut till villaägaren som hade sin försäkring i Moderna. Därför vill Moderna nu ha regressersättning från Kjell & Co som man anser har ansvar för den felaktiga laddaren i enlighet med konsumentköpslagen.

Söderberg & Partners ordnar försäkring för Göta Kanal

Söderberg & Partners Insurance Consulting AB har fått i uppdrag att handla upp försäkringslösningar för Göta Kanal-bolaget. 

AB Göta Kanalbolag vill ha en kombinerad företagsförsäkring, alternativt en kombinerad företags- och fastighetsförsäkring. Dessutom önskar man avbrottsförsäkring, ansvarsförsäkring, förmögenhetsbrottsförsäkring, rättsskyddsförsäkring, skogsförsäkring och krisförsäkring. Försäkringsperioden är den 1 januari 2019 till den 31 december 2021. Anbud ska lämnas senast den 12 november och vara giltigt fram till den 1 mars nästa år.

Enligt ett av kraven i upphandlingen ska 12 procent av premien avgå i provision till Söderberg & Partners. Ett annat krav är en premieutvecklingsgaranti som innebär att premien kan höjas med maximalt 10 procent under ett år, under förutsättning att inte skadekostnaderna överstiger 70 procent av premierna inklusive förmedlarprovisionen.

AB Göta Kanal omsätter drygt 50 miljoner kronor och har ett 40-tal anställda. Bolaget genomför just nu en omfattande upprustning av kanalen, som är tänkt att pågå i fem år och kosta runt 500 miljoner kronor. Vid sidan av själva kanalrörelsen bedriver Göta Kanal också fastighetsförvaltning och skogsförvaltning.

Här hittar du mer information om upphandlingen. 

Elena Westerdahl ny senior analytiker på AP3

Elena Westerdahl har anställts på Tredje AP-fonden som senior kvantitativ analytiker för fondens portföljstrategi.

Hon kommer närmast från Nordea där hon bland annat varit Chief Analyst inom Group Treasury ALM, Risk Analytics och på Nordeas Markets gentemot institutionella kunder sedan 2005.

Tidigare har hon varit risk management-konsult på Oliver Wyman och värderingsexpert på KPMG Corporate Finance.

Howden expanderar i Sverige – öppnar nytt kontor i Malmö

Howden i Sverige expanderar, med en rad nyrekryteringar och etablering av ett helt nystartat kontor i Malmö.

Försäkringsförmedlarbolaget Howden har funnits i Sverige sedan 2004. Sedan tidigare har man kontor i Stockholm och Göteborg. Under oktober har man också startat ett helt nytt kontor Malmö.

– Där går vi emot våra konkurrenter bland försäkringsförmedlare som i flera fall har stängt ned i Malmö, säger Jesper Bretz som är VD för Howden i Sverige.

VD för kontoret i Malmö är Martin Hammer. Tommy Johnsson, Andreas Forland, Ann Karlsson och Martin Lamréus är anställda som förmedlare vid Malmökontoret. De kommer alla närmast från Söderberg & Partners sakförsäkringsverksamhet i södra Sverige.

Det här är några av de andra rekryteringar som Howden har gjort under senare tid:

  • Christina Malmsten har anställts som senior brokers inom financial lines. Hon har närmast varit underwriter vid Länsförsäkringar återförsäkringsavdelning och har tidigare varit anställd vid Zurich som underwriter och skadechef.
  • Gustaf Wickman är ansvarig för politisk risk och kreditrisk på Howden. Han kommer närmast från Brim (Gallagher) där han varit verksam inom kreditförsäkring.
  • Claes Hedin är senior broker med fokus på nyförsäljning. Han kommer närmast från Aon där han bland annat varit Chief Broker Officer.

Howden är en del av Hyperiongruppen med huvudkontor i London. Hyperion beskrivs som världens största personalägda försäkringsförmedlargrupp, med 4 500 anställda i 40 länder. Sedan Marsh förvärv av JLT är Hyperion dessutom största förmedlargrupp utanför USA.

Fokus för gruppen ligger snarare på att fungera som specialistmäklare än att vara generalister.

I Sverige har Howden ett 30-tal anställda och en omsättning på knappt 50 miljoner kronor. Under det senaste året har omsättningen ökat med 20 procent.

– Howdens filosofi är alltid att vara en av de främsta aktörerna på de lokala marknaderna; inte nödvändigtvis på omsättning men när det gäller lönsamhet. Jag tror att många av våra kunder vill ha alternativ till de allra största förmedlarbolagen. Min bedömning är också att det finns ökad efterfrågan på specialistmäklare, marknaden för en mer kompetensinriktad rådgivning växer, säger Jesper Bretz till Sak & Liv.

Sollers startar dotterbolag med fokus på nordisk försäkring

It-konsultbolaget Sollers Consulting har startat ett dotterbolag i Köpenhamn med fokus på försäkringsbolag i Norden.  

Sollers startade i Warsawa år 2000 och har i dag runt 500 anställda it-specialister. Satsningen på Norden är den tredje utlandsetableringen för bolaget; tidigare har man startat kontor i Köln och i Tokyo.

– Försäkringsbolag i Skandinavien moderniserar nu sina befintliga it-system och digitaliserar en ökande del av värdekedjan, inklusive försäljningsprocesser och skadehantering. Vårt nystartade dotterbolag kommer att bli en bas för den framtida tillväxten i Danmark, Norge, Sverige och Finland, säger i en kommentar Marcin Pluta, en av Sollers grundare och partners.

Redan i dag har Sollers Consulting flera kunder inom försäkring i Skandinavien med inriktning på att utveckla it-infrastrukturen.

– Ett modernt försäkringssystem är nyckeln för försäkringsbolag som vill samarbete med insurtechbolag för att bygga upp digitala ekosystem. Sollers har omfattande erfarenheter som implenteringspartner i försäkringsbranschen. Det gör att vi känner tillförsikt när det gäller vår framtida tillväxt i Skandinavien, säger Marcin Pluta i sin presskommentar.

Granskningen av premiepensionens kostnader väntas i höst

Senare i år väntas Riksrevisionen publicera resultatet av sin pågående granskning av kostnaderna och effektiviteten i premiepensionssystemet. Det framgår av Riksrevisionens granskningsplan för 2018/2019 som presenterades i dag. 

Granskningen av premiepensionssystemet inleddes i januari i år. Avsikten är att granskningen ska ge svar på om premiepensionssystemet förvaltas kostnadseffektivt och med tillräcklig tillsyn.

Fokus för granskningen är att på ett systematiskt sätt belysa de totala transaktionskostnader, inklusive courtagekostnader och utländska skatter under de senaste fem årens förvaltning, och att belysa de största samhällsförlusterna i systemet.

– Att pensionskapitalet förvaltas kostnadseffektivt och att de avgifter som tas ut ligger i linje med riksdagens intentioner är viktigt, speciellt eftersom premiepensionsspararna inte själva alltid är så aktiva eller insatta i alla pensionsval. Det sänder oroväckande signaler om dagens förvaltning inte lever upp till de kraven eftersom det handlar om våra framtida pensioner, sade riksrevisor Stefan Lundgren i en presskommentar när granskningen inleddes.

Länsförsäkringars pensionssparare rekordsålde aktier i oktober

Under oktober sålde pensionsspararna aktiefonder och köpte räntefonder för pengarna, rapporterar Länsförsäkringar.  

Börsen gick ned under oktober, bland annat mot bakgrund av oro för stigande räntor i USA tillsammans och hot om handelskrig.

Den nedåtgående börstrenden ledde till att pensionskunderna inom fondförsäkring var mer aktiva under oktober än i någon månad tidigare på året, rapporterar Länsförsäkringar.Aktiviteten när det gäller pensionsspararnas fondhandel ökade med 40 procent jämfört med september. De som har bytt fonder har valt att sälja aktiefonder för att istället investera i fonder med lägre risknivå, framförallt korta räntefonder. Sverigefonder och Europafonder är de kategorier där utflödena varit störst under oktober. Teknik- och globalfonder har tidigare under året varit favoriter bland spararna, men även de uppvisar negativa nettoflöden den senaste månaden.

Så här säger Länsförsäkringars privatekonom Emma Persson i en kommentar:

– Som pensionssparare är det viktigt att tänka långsiktigt. Det är en bra ide att löpande se över sitt sparande och risknivå utifrån hur länge man har kvar till sin pension. Ett regelbundet sparande jämnar ut svängningarna över tiden och om man byter fonder kortsiktigt gäller det att inte glömma bort att aktiefonder historiskt varit att föredra för ett långsiktigt sparande även om svängningar förekommer och historisk avkastning inte är någon garanti.

If förlorade i HD om undantag i ansvarsförsäkringen

Högsta domstolen har beslutat att ett undantag i Ifs ansvarsförsäkring inte hindrar att en konstruktionsfirma ska få ersättning för att man betalat pengar till ett byggbolag efter att ha levererat felaktiga ritningar. 

Integra Engineering AB är ett företag specialiserat på byggprojektledning och byggkonstruktion.

I samband med ett skolbygge i Upplands Väsby levererade Integra felaktiga konstruktionsritningar till byggbolaget Byggdialog. De felaktiga ritningarna ledde till förseningar och därmed extrakostnader för Byggdialog på 2,7 miljoner kronor. Integra betalade ut pengarna till Byggdialog.

Därefter vände sig Integra till If där bolaget hade sin ansvarsförsäkring, för att få ut de 2,7 miljonerna i skadeersättning.

Men If ville inte betala pengarna, med hänvisning till ett undantag i försäkringsvillkoren som innebär att försäkringen inte omfattar böter, vite eller straffskadestånd.

De båda parterna i tvisten bestämde sig gemensamt för att frågan om undantagsbestämmelsen skulle hänskjutas till Högsta domstolen. Frågan till HD löd så här: ”Innebär den av If åberopade undantagsbestämmelsen (punkten 5.2.6 i försäkringsvillkoren) att Integra inte är berättigat till ersättning från If för den ersättning som Integra har betalat till Byggdialog för att kompensera för det vite som Byggdialog i sin tur har betalat till beställaren?” 

HD beslutade tidigare i år att meddela prövningstillstånd för frågan.

Nu har domen fallit i HD, och HD menar där att Ifs undantag inte hindrar att Integra ska få skadeersättning. Så här formuleras det i domen:

– Vid en sammantagen bedömning bör det aktuella villkoret tolkas i enlighet med vad Integra har anfört, dvs så att vitesundantaget inte hindrar att Integra är berättigat till försäkringsersättning från If för den ersättning som Integra har betalat till Byggdialog.

Här kan du läsa domen från Högsta domstolen.

Skatteverkets nya beslut om beskattning av vårdförsäkringar

Skatteverket har i dag publicerat ett ställningstagande tänkt att klargöra gränsdragningen mellan skattefri och skattepliktig förmån av vård och vårdförsäkring. Enligt ställningstagandet ska arbetsgivaren ta ställning till hur stor del av en arbetsgivarbetald vårdförsäkringspremie som omfattar skattepliktig vård, och hur stor del som omfattar skattebefriad vård.   

Den nya lagen om förmånsskatt på vård och vårdförsäkring som betalas av arbetsgivaren trädde i kraft redan i somras.

Det nya regelverket har kritiserats för att det är oklart var gränsen går mellan vård som är skattepliktig och vård som inte är skattepliktig.

Under tisdagen publicerade Skatteverket ett ställningstagande tänkt att klargöra de gränserna.

– Vi har sett ett behov av att gränsdragningen förtydligas och vi hoppas att vårt nya ställningstagande ska hjälpa dem som ska tillämpa reglerna, säger Skatteverkets rättsliga expert Pia Blank Thörnroos i en presskommentar.

Det som beskattas som förmån enligt det nya regelverket är fri hälso- och sjukvård av privat karaktär – exempelvis vanliga läkarundersökningar, provtagning, röntgen och andra undersökningar och operationer som går att jämställa med privata levnadskostnader.

Vården blir däremot skattefri om det handlar om företagshälsovård, förebyggande behandling och rehabilitering, om den omfattar i huvudsak sådana insatser som arbetsgivaren ansvarar för enligt arbetsmiljölagen. Rehabilitering i samarbete med Försäkringskassan är skattefri, liksom åtgärder som ingår i en plan för återgång i arbete. Det blir heller ingen förmånsskatt på behandling av missbruksproblem och ätstörningar, besök hos fysioterapeut som ett led i en konvalescens, krisstöd, samtal hos psykolog, terapeut eller sjuksköterska och hälsokontroller med direkt koppling till arbetet.

När det gäller vårdförsäkringar där det ingår både skattepliktiga och skattefria vårdinsatser, tänker sig Skatteverket att arbetsgivaren ska dela upp försäkringspremien i en skattepliktig och en skattebefriad del. Det är med andra ord förmånen av försäkringen som ska förmånsbeskattas, inte kostnaden för de behandlingar som har genomförts på grund av försäkringsavtalet.

Så här formuleras detta i Skatteverkets ställningstagandet:

– Om försäkringen ska täcka såväl kostnader för rehabilitering och förebyggande vård som sjukvård som är att anse som privata levnadskostnader för den anställda, måste arbetsgivaren proportionera premien på en skattefri och en skattepliktig del. Vid fördelningen mellan skattefria och skattepliktiga förmåner ska förmånsvärderingen göras utifrån en proportionering av försäkringens beståndsdelar, inte utifrån bedömningar av varje enskild insats som eventuellt kommit i fråga under beskattningsåret.

– Om en försäkring till exempel till hälften omfattar hälso- och sjukvård och till hälften omfattar insatser som är undantagna från beskattning, är halva värdet av den totala premien en skattepliktig förmån för den anställda även om samtliga insatser när försäkringen väl behöver tas i anspråk avser sådant som ligger inom ramen för skattepliktig hälso- och sjukvård, se prop. 2017/18:131 s. 28.

Här kan du ta del av Skatteverkets hela ställningstagande.

 

Liv blir separat division inom SEB med David Teare som chef

SEB har beslutat att dela upp sin nuvarande division Liv & Investment Management, så att Investment Management och Liv istället bildar två separata divisioner. Förändringen träder i kraft vid årsskiftet. 

– Behovet av långsiktigt sparande kommer att växa alltmer i takt med att människor behöver ta ett ökat ansvar för sin ekonomiska trygghet. Genom förändringen kan vi ytterligare stärka vårt sparandeerbjudande för att möta detta behov, både i form av holistisk rådgivning och i form av högkvalitativa investeringsprodukter som ligger i framkant, såväl vad gäller hållbarhet som förvaltningsresultat, säger VD Johan Torgeby i en kommentar till förändringen.

Chef för livdivisionen blir David Teare som i dag är chef för den samlade divisionen Liv & Investment Management. Han kommer att rapportera till Mats Torstendahl som är chef för Företag & Privatkunder. David Teare kommer att vara adjungerad medlem i SEB:s verkställande ledning. David Teare har varit anställd vid banken sedan 2006 och som divisionschef i divisionLiv & Investment Management sedan förra året. Han är i dag medlem av SEB:s verkställande ledning.

Chefen för Investment Management kommer  att rapportera till bankens VD Johan Torgeby. Rekrytering av ny chef för Investment Management pågår sedan Peter Branner tidigare i år lämnade banken. Tillförordnad chef under tiden rekryteringen pågår är Hans Ek.

KD-riksdagsman månar om deltidsbrandmännens försäkringar

Magnus Jacobsson, riksdagsledamot för KD, skriver i en riksdagsmotion att reglerna för arbetsskadeförsäkring och arbetslöshetsersättning måste anpassas efter situationen för deltidsbrandmän. 

Situationen för deltidsbrandmän har uppmärksammats efter sommarens stora skogsbränder.

Magnus Jacobsson skriver i sin riksdagsmotion att det är ett problem att dagens lagstiftning för arbetsskadeförsäkring innebär att huvudarbetsgivaren ska stå för arbetsskadeförsäkringen.

– Detta får som konsekvens att ett flertal arbetsgivare är negativa till att deras personal engagerar sig som deltidsbrandmän. Det är också ett stort problem när en brandman skadas vid en utryckning då personen i fråga kan bli långtidssjukskriven vilket huvudarbetsgivaren får ansvaret för trots att skadan har uppstått när brandmannen har tjänstgjort i syfte att ge alla andra medborgare trygghet, skriver Magnus Jacobsson i sin motion.

Därför vill nu Magnus Jacobsson att kommuner och räddningsförbund ska ta ett större ansvar för försäkringarna för deltidsbrandmän och att lagstiftningen så att kommuner och räddningsförbud kan ta ett större ansvar för deltidsbrandmännen vid eventuell skada under tjänsteutövning.

Magnus Jacobsson hänvisar också till en statlig utredning som handlar om kommunens ansvar för personalförsörjningen av deltidsbrandmän. Han pekar också på att utredningen tagit upp möjligheten till arbetslöshetsersättning för deltidsbrandmän.

Här kan du ta del av hela motionen.  

Stockholmsfastigheter för dyra – Alecta köper utomlands istället

Prisnivåerna på fastigheter i Stockholm är för höga. Därför väljer Alecta att genomföra fastighetsförvärv på andra marknader istället. Det säger Fredrik Palm, fastighetschef på Alecta, i en intervju i tidningen Fastighetsvärlden.

Enligt Fredrik Palm är avsikten att Alecta ska öka sina fastighetsinvesteringar. Andelen fastigheter i placeringsportföljen är just nu knappt 9 procent. Riktmärket är 10 procent, även om andelen kan variera i spannet 5 och 15 procent.

Eftersom fastigheter i Stockholm anses högt värderade tittar Alecta istället på Europa utanför Sverige samt USA. De städer i Norden som intresserar Alecta just nu är Köpenhamn, Oslo, Helsingfors och Göteborg.

Här är en länk till Fastighetsvärlden som har publicerat artikeln. 

HD prövar preskription efter kioskrån och brand i Trollhättan

Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd i ett mål där en kioskägare i Trollhättan drabbats av ett rån och en efterföljande brandskada. Länsförsäkringar Älvsborg menar – till skillnad från tingsrätt och hovrätt – att ärendet var preskriberat eftersom kioskägaren inte inkommit i tid med preciserade krav på ersättning. 

Hur preciserad måste en skadeanmälan vara för att preskriptionstiden ska avbrytas? Den frågan prövas nu av Högsta domstolen i ett mål som gäller en kioskbrand i Trollhättan.

Skadan inträffade den 5 augusti 2013. Enligt kioskägaren rånade tre maskerade män hans kiosk i Trollhättan, slog honom medvetslös och satte därefter eld på kiosken som blev nästintill helt förstörd, inklusive inventarier och varor. Två dagar senare, den 7 augusti anmälde kioskägaren skadan till försäkringsbolaget Länsförsäkringar Älvsborg.

Men bolaget valde att inte betala ut några pengar, bortsett från 58 400 kronor a conto i ersättning för saneringskostnad. Länsförsäkringar Älvsborg ansåg nämligen att rånet och branden var påhittade och att det handlade om ett försök till försäkringsbedrägeri. Dessutom menade bolaget att skadeärendet var preskriberat eftersom kioskägaren inte inkommit i tid med ett tillräckligt preciserat ersättningsanspråk.

Kioskägaren gick till domstol – och fick rätt. Tingsrätten ansåg att det var styrkt av vittnesuppgifter att kioskägarens berättelse stämde. Dessutom menade rätten att det räckte med att skadan anmälts till bolaget, och att han inte måste vara så preciserad i sina krav för att preskriptionstiden skulle avbrytas.

Länsförsäkringar överklagade till hovrätten – som även den gick på försäkringstagarens linje.

Så här skrev hovrätten i sin dom:

– Vid en sammanvägd bedömning av omständigheterna nämnda i stycket ovan drar hovrätten slutsatsen att Länsförsäkringar måste ha förstått att NN, till följd av åtgärder han vidtagit, ville ta försäkringen i anspråk för att täcka kostnader som härrörde från branden i hans butik.

Efter domen i hovrätten överklagade Länsförsäkringar Älvsborg vidare till Högsta domstolen. I sitt överklagande pekade man bland annat på att en helt annan hovrättsdom pekade i en annan riktning när det gällde bedömningen av vad som krävs för att avbryta preskriptionstiden. Så här skrev bolaget bland annat i sitt överklagande i april i år:

– Länsförsäkringar kan konstatera att hovrätterna gjort olika bedömningar vad gäller frågan om anspråk gjorts gällande på sätt att detta ska anses gjort inom rätt tid. Det är därför till ledning för rättstillämpningen att Högsta domstolen gör ett klargörande uttalande av innebörden att anmäla och göra gällande anspråk på försäkringsersättning inom rätt tid.

I förra veckan, den 22 oktober, beslutade Högsta domstolen att bevilja prövningstillstånd i målet.

AP7 tar direktkontakt med 55 bolag om deras klimatlobbying

Sjunde AP-fonden har tagit direktkontakt med 55 europeiska bolag, för att klargöra att man förväntar sig att de anpassar sin lobbyverksamhet i enlighet med Parisavtalets mål . Det framgår av ett blogginlägg från fonden under måndagen.  

Av blogginlägget, med kommunikationsstrateg Mikael Lindh Hök som avsändare, framgår att Sjunde AP-fonden tagit direktkontakt med 55 bolag i Europa som bedöms ha stor klimatpåverkan. Bakgrunden är att vissa av bolgen bedriver lobbying som motarbetar Parisavtalets mål när det gäller klimatpåverkande utsläpp.

– Som ägare förväntar vi oss att företag stödjer en politik som gynnar klimatomställningen. Och framför allt inte motverkar den. Företag bör anpassa sin verksamhet och ta vara på möjligheterna, istället för att lägga resurser på att bedriva lobbying mot de klimatåtgärder som är nödvändiga för att klara tvågradersmålet, heter det i blogginlägget.

Avsikten är att företagen ska vara transparenta kring sin klimatlobbying, eftersom den kan ha minst lika stor klimatpåverkan som deras verksamhet. Kontakten med de 55 europeiska bolagen har skett tillsammans med Church of England. Bland de bolag som har kontaktats finns svenska Volvo och SSAB.

Det här är AP7:s totala lista över de 55 företagen som har kontaktats om klimatlobbying:

Air France-KLM, Air Liquide, Airbus Group, Anglo American, ArcelorMittal, BASF, Bayer, BMW Group, BP, Centrica, CEZ, CRH plc, Daimler, Danone, E.ON, EDF, Enel, Engie, Eni, Equinor (formerly Statoil), Fiat Chrysler Automobiles, Fortum, Gazprom, Glencore International, Groupe PSA, HeidelbergCement, Iberdrola, LafargeHolcim, Lukoil, LyondellBasell Industries, MMC Norilsk Nickel, Moller Maersk Group, National Grid, Naturgy (Gas Natural Fenosa), Nestle, OMV, PGE Group, Philips, Renault, Repsol, Rio Tinto Group, Rolls-Royce, Rosneft, Royal Dutch Shell, RWE, Saint-Gobain, Severstal, Siemens, SSAB, SSE, ThyssenKrupp AG, Total, Unilever, Volkswagen och Volvo.