Etikett: Skandia

2,6 procents avkastning för Skandia Liv under förra året

Skandia meddelar i dag på morgonen att avkastningen i bolagets traditionella livportfölj under 2018 uppgick till 2,6 procent. Det kan jämföras med 6,6 procent för år 2017.

Femårsgenomsnittet för avkastningen på tradlivportföljen uppgår till 7,2 procent. Under 2018 har kunderna tillförts 30 miljarder kronor till sitt försäkringskapital i form av återbäring, jämfört med 22 miljarder kronor föregående år.

– 2018 blev ett mycket turbulent år på de finansiella marknaderna, särskilt under det fjärde kvartalet som innehöll stora börsnedgångar. Tack vare bredden i vår portfölj kunde vi ändå skapa god avkastning för våra sparare. Våra innehav i private equity, som utgör en tiondel av portföljen, steg med hela 26,4 procent under året och gav ett rejält bidrag till totalavkastningen. Även våra investeringar i infrastruktur och fastigheter utvecklades mycket väl och steg med 17,3 procent respektive 9,3 procent, säger Skandias koncernchef Frans Lindelöw i sin VD-kommentar.

– Vi är nöjda med att kunna leverera en avkastning på 2,6 procent trots ett utmanande år med relativt hög volatilitet på marknaden. Vi har även en förväntan om fortsatt osäkerhet på marknaden under 2019, men bedömer att vår livportfölj är väl diversifierad och rustad för fortsatt volatilitet.

Skandiakoncernens samlade förvaltade kapital uppgick till 647 (653) miljarder kronor. Livbolagets totala förvaltade kapital stod för 447 (436) miljarder kronor och svensk fond- och depåförsäkring för 147 (162) miljarder kronor.

Inbetalda premier uppgick till 44 051 (42 893) miljoner kronor för koncernen varav premier för traditionell förvaltning på den svenska marknaden uppgick till 26 337 (24 271) miljoner kronor.

Nyförsäljning av sparförsäkring på den svenska marknaden uppgick till 5 446 (5 145) miljoner kronor, motsvarande en ökning med 6 procent jämfört med helåret 2017. Nyförsäljning av traditionellt förvaltad försäkring i Sverige stod för 3 788 (3 418) miljoner kronor och nyförsäljning av fond- och depåförsäkring för 1 658 (1 726) miljoner kronor.

Skandias nyförsäljning av sparförsäkring ökade under året med 6 procent. För det fjärde kvartalet ökade nyförsäljningen av sparförsäkring med 20 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Enligt Skandia kommer ökningen främst från nyförsäljning av tjänstepensioner med traditionell förvaltning. Nyförsäljningen till privatmarknaden minskade under första halvåret, delvis till följd av premietaket för traditionell förvaltad kapitalförsäkring. Dessutom bidrog avvecklingen av strukturerade produkter till en dämpad nyförsäljning av depåförsäkring. Under det andra halvåret 2018 låg nyförsäljningen till privatmarknaden högre än motsvarande period föregående år.

Skandiabanken tappade intäkter och gick back under Q4

Under fjärde kvartalet i år minskade intäkterna för Skandiabanken till 231 miljoner kronor, jämfört med 235 miljoner kronor föregående kvartal. Det framgår av bankens bokslutskommuniké i dag på morgonen. Rörelseresultatet för banken under fjärde kvartalet var en förlust på —13 miljoner kronor, jämfört med en vinst på 33 miljoner kronor föregående kvartal. 

En förklaring till det försämrade resultatet är att kostnaderna ökade under det fjärde kvartalet beroende på ett antal projekt inom regelverk och affärsutveckling, bland annat med koppling till bankens nya kreditprocess. Banken har också höjt avsättningen till Skandias resultatandelsstiftelse för de anställda, till följd av ett starkt resultat för 2018 för Skandiakoncernen i sin helhet.

För helåret 2018 minskade intäkterna jämfört med föregående år, till 945 (985) miljoner kronor. Rörelseresultatet för helåret sjönk till 85 (204) miljoner kronor.

De lägre intäkterna beror enligt banken i huvudsak på ökade räntekostnader beroende på en höjd resolutionsavgift och en högre kostnad för bankens externa upplåning.

I sin kommentar till bokslutet trycker VD Johanna Cerwall på att banken har hög kundnöjdhet och att man har lanserat ett nytt erbjudande inom bolån:

— Vi kan med glädje summera ett år som präglats av hög kundnöjdhet och ökade affärsvolymer. Det förbättrade bolåneerbjudandet som lanserades under sommaren har fallit mycket väl ut. Erbjudandet, som belönar kunder med tjänstepension i Skandia, har mottagits väl av såväl befintliga som nya kunder. Det har medfört ett högt inflöde av ansökningar och en ökad tillväxt. Volymen har växt med 4 procent under det fjärde kvartalet, vilket är mer än dubbelt så mycket som marknaden i sin helhet. Genom en förenklad kreditprocess i kombination med vår förbättrade prismodell förväntar vi oss ökade volymer i vår bolånestock framåt.

Johanna Cerwall konstaterar också att hon inte är nöjd med resultatet, men har stora förhoppningar för innevarande år:

— Resultatet för 2018 når inte vår ambitionsnivå, men vi ser framåt med tillförsikt. Inför 2019 har vi skapat förutsättningar för god tillväxt och förbättrad lönsamhet. De investeringar vi gjort har medfört att vi är bättre positionerade för att möta kundernas förväntningar. Kreditkvaliteten är hög och kapitaliseringen är stark. Bankens finansiella ställning ger oss goda förutsättningar till att växa. Vi ser fram emot en fortsatt ökad kundtillväxt, högre volymer och en ökad lönsamhet, heter det i VD-kommentaren.

Här kan du som har ett Sak & Liv Premium-abonnemang ta del av hela bokslutskommunikén.

Skandia: Allt färre bryr sig om premiepensionen

Allt färre tycks bry sig om sin premiepension. I år har bara varannan sparare för avsikt att se över sina fondval i premiepensionen, visar en undersökning av Novus på uppdrag av Skandia.    

50 procent av de tillfrågade anger att de planerar att se över sina fondval i år, vilket är en nedgång jämfört med förra året då motsvarande siffra var 56 procent. Av de 50 procent som säger att de kan komma att se över sina fondval anger endast 13 procent att de absolut säkert tänker göra det, medan 37 procent anger att de kanske ska göra det.

– Trenden är att allt färre tycks engagera sig trots att det över tid handlar om stora pengar i framtida pension. Vi ser en signifikant nedgång bara från förra året över hur många som tänker se över sina fondval. Det är problematiskt eftersom premiepensionen kräver en viss aktivitet för att du inte ska fastna i fonder som har en olämplig risknivå eller en onödigt hög avgift, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i en kommentar.

Även siffran på 35 procent som har planer på att byta fonder är en nedgång jämfört med tidigare.Förra året var motsvarande siffra 40 procent.

– Vi ser att ambitionen tyvärr går ner även här jämfört med tidigare år. Vi vet att många ligger kvar i fonder år efter år och borde se över sina fondval och göra ett byte. Att investera i fonder kräver ett visst engagemang och aktivitet. Samtidigt vet vi att det är ännu färre som sedan faktiskt byter fond än vad undersökningen visar. Om fler blev medvetna om hur stora belopp det handlade om skulle aktiviteten sannolikt öka, säger Mattias Munter.

Undersökningen har gjorts under 4–10 januari 2019 bland personer 18–65 år som inte har börjat ta ut sin pension. Deltagarfrekvensen var 57 procent och antalet intervjuer är 1047. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus Sverigepanel.

Här kan du ta del av hela undersökningen.

Åke Pettersson blir ny VD för Skandia Fastigheter

Åke Pettersson har utsetts till ny VD för Skandia Fastigheter efter avgående Anders Kupsu. Han är i dag affärsutvecklingschef på företaget och tillträder som VD den 19 februari. 

Åke Pettersson har varit varit affärsutvecklingschef på Skandia Fastigheter sedan 2011, och har parallellt även arbetat som fastighetschef för samhällsfastigheter under ett antal år. Han är medlem i affärsledningen och ledningsgruppen. Tidigare har han bland annat varit transaktionschef på Vasakronan och affärsutvecklare på Arcona. Han är 49 år och har en civilingenjörsexamen från KTH i Stockholm.

— Det gläder mig att Åke Pettersson har tackat ja till uppgiften att leda Skandia Fastigheter, säger Skandia Fastigheters styrelseordförande Anders Jonsson i en kommentar.

— Åke har djup kunskap om Skandia och Skandia Fastigheter, fastighetsbranschen och de marknader vi verkar på, i kombination med stor förståelse för kundernas verksamheter och behov. Han har den erfarenhet och kompetens som krävs för att framgångsrikt kunna fortsätta att utveckla Skandia Fastigheter.

Nuvarande VD Anders Kupsu meddelade i december att han beslutat sig för att avgå som VD efter drygt nio år på posten.

Skandia Fastigheter äger i dag fastigheter till ett sammanlagt värde av cirka 57 miljarder kronor. Fastighetsportföljen omfattar 127 fastigheter på sammantaget 1,1 miljoner kvadratmeter med fokus på de tre storstadsregionerna. Bland fastigheterna finns kontor, köpcentrum, bostäder och samhällsfastigheter. Skandia Fastigheter har sammanlagt 150 medarbetare anställda.

Nu sänker Skandia återbäringen — igen! 4 procent från den 1 februari

I morgon den 1 februari justerar Skandia sin ordinarie återbäringsräntan på traditionellt förvaltat försäkringskapital, från nuvarande 5 procent till 4 procent.

– Som ett resultat av god kapitalförvaltning och en gynnsam utvecklig på aktiemarknaden kan vi se tillbaka på en mycket god avkastning i livportföljen. De kommande åren är det realistiskt att förvänta sig en avmattning i såväl svensk som internationell konjunktur. Den volatilitet vi sett på aktiemarknaden under senare tid får vi räkna med att se mer av. Det är därför realistiskt att ställa in sig på lägre avkastningsnivåer framöver, vilket innebär att återbäringen kommer ner på en lägre nivå, säger Frans Lindelöw, koncernchef på Skandia, i en presskommentar.

Det är andra gången på bara två månader som Skandia genomför en sänkning av återbäringen. Den 1 december justerade Skandia ned återbäringsräntan från 6 procent till 5 procent. Då hade återbäringen legat på nivån 6 procent sedan den 1 september 2017, då nivån justerades ned från 7 procent.

Under juli förra året genomförde Skandia en momentan höjning av återbäringsräntan till 40 procent, mot bakgrund av bolagets då höga kollektiv konsolideringsgrad. Den extra juliåterbäringen motsvarade knappt 3 procent på årsbasis.

ProSkandia kampanjar för Leif Hansson till Skandias fullmäktige

Kryssa Leif! Det är uppmaningen från ägarföreningen ProSkandia under det pågående valet till Skandias fullmäktige. 

Röstningen till Skandias högsta beslutande organ fullmäktige inleddes den 15 januari och pågår fram till den 15 februari. Fullmäktige utser Skandias styrelse och fattar alla ägarbeslut. Sju ledamöter av de totalt 21 medlemmarna i fullmäktige ska utses.

På valsedeln finns sex ledamöter vars mandatperiod går ut i samband med bolagsstämman den 8 maj, samt åtta nya kandidater. Röstsedeln har tagits fram av valberedningen med fem representanter för företags- som privatkunder i Skandia. De personer som är kandidater för omval är ProSkandias ordförande Leif Hansson, tidigare fondbolags-VD Kajsa Lindståhl, tidigare VD vid Fondbolagens Förening Pia Nilsson, f d vice riksbankschef Irma Rosenberg, Fastums VD Jan-Åke Stenström samt Swedbanks tidigare privatekonom Ylva Yngveson.

I en lite ovanlig aktivitet för att gälla val till ett livbolags fullmäktige går nu ägarföreningen ProSkandia ut och kampanjar för att medlemmarna ska rösta på föreningens ordförande Leif Hansson, som tidigare varit divisionschef på Skandia.  ”ProSkandias ordförande Leif Hansson jobbar för värcdeskapande öppenhet och kundrespekt” heter det i föreningens kampanjmaterial.

— Bland kandidaterna finns flera medlemmar i ProSkandia, vilket vi förstås vill uppmärksamma. Framförallt är vi glad över att vår ordförande Leif Hansson ställer upp igen. Det är viktigt för oss medlemmar. Så kryssa Leif, skriver föreningen på sin hemsida.

Föreningen nämner även att Kajsa Lindståhl, Irma Rosenberg, tidigare finanschef Per Johansson och tidigare regionchefen Inga-Lill Carlberg är medlemmar i ProSkandia. De två senare finns med på röstsedeln bland de nominerade för nyval. Övriga personer som har nominerats av valberedningen för möjligt nyval är treasurychef Martin Bendixen, försäljnings- och kundanalytiker Karl-Gustav Bergqvist, professor Magnus Henrekson, HR- och kommunikationschef Karin Lagerstedt Woolford, advokat Göran Landerdahl och förvärvsansvarig Gustav Ruda. 

Skandia överlämnar trepunktsprogram för bättre pensioner till den nya regeringen

Hur ska svenska pensionärer kunna få bättre pensioner? Skandia lanserar nu ett trepunktsprogram till den nya regeringen för bättre pensioner. I en debattartikel i Dagens Samhälle föreslår man dels att premiepensionens andel av den allmänna pensionen ökat, satsningar på att få fler unga i jobb tidigt och Allemanspension — en ny bred sparform som uppmuntrar sparande till pensionen.

I debattartikeln, som är undertecknad av Skandias koncernchef Frans Lindelöw och pensionsekonom Mattias Munter, sägs bland annat att pensionssystemet är satt under mycket hård press och att det gäller för politikerna att lösa de kortsiktiga problemen samtidigt som de måste kunna blicka framåt.

Skandias trepunktsprogram syftar till att fler ska ha möjlighet att framöver nå närmare 80 procent av sin slutlön.

När det gäller premiepensionen konstaterar Skandia att avkastningen i genomsnitt har uppgått till 7,1 procent per år jämfört med inkomstpensionens 3,0 procent per år. Därför bör man överväga att öronmärka mer av den allmänna pensionen till förmån för premiepension, menar Skandia. Tanken på att sätta fler unga i jobb tidigare har som utgångspunkt att etableringsåldern på arbetsmarknaden är upp emot 30 år för stora grupper.

— Nu behövs politik för en snabbare genomströmning i högre utbildning, en utbyggd sommartermin och sänkta trösklar mellan utbildning och arbete, skriver författarna av debattartikeln.

Skandias förslag på Allemanspension innebär bland annat att sparandet är öronmärkt till pension och skatten på ett sparkapital i Allemanspension motsvarar en sjättedel av nuvarande skatt på sparande i ISK.

— Om pensionsgruppen inte sätter igång ett arbete för att göra det enklare att spara till sin pension så bör den kommande regeringen överväga att gå fram med egna förslag. Att bli gammal i Sverige ska nämligen inte innebära att behöva gå ner drastiskt i levnadsstandard. Målet bör vara att fler svenskar ska kunna nå 80 procent av sin slutlön i total pension, heter det i slutklämmen i debattinlägget.

Här kan du ta del av debattartikeln i Dagens Samhälle. 

”Ett styrkebesked att Skandia kunde dela ut 30 Mdr kr 2018”

Skandias sparare i traditionell förvaltning fick under förra året en återbäringsränta på sammanlagt 8,4 procent, eller totalt cirka 30 miljarder kronor, meddelar Skandia i dag på morgonen. 

Enligt Skandia beror den höga summan — trots ett turbulent börsår — på en över tid framgångsrik kapitalförvaltning och en väl balanserad portfölj.

— Det är ett styrkebesked från Skandia att vi kan leverera en hög återbäring till våra kunder trots en utmanande finansmarknad. Skandias höga återbäring visar att vår traditionella förvaltning är en trygg och bra sparform när det är stormigt på börsen. Återbäringsräntans syfte är just att jämna ut den typ av svängningar som vi nu sett på börserna, säger Skandia koncernchef Frans Lindelöw i en presskommentar.

Att Skandia delade ut 30 miljarder, trots ett oroligt börsår, beror främst på portföljens sammansättning med en välavvägd riskspridning mellan olika tillgångsslag.

— För Skandia har alternativa investeringar varit ett fokusområde under många år. Våra investeringar inom fastigheter, infrastruktur och private equity har resulterat i mycket bra avkastning över tid och bidragit till att vi under 2018 levererat en återbäringsränta på 8,4 procent. Det visar att de alternativa tillgångarna i vår portfölj är en styrka i oroliga tider på finansmarknaden, säger Frans Lindelöw.

Skandia Time Global fick pris som 2018 års bästa branschfond

Under fem år har Skandias fond Skandia Time Global haft en avkastning på sammanlagt 160,4 procent. Nu har fonden utsetts till årets bästa branschfond 2018 av Fondmarknaden.

Skandia Time Global investerar globalt i företag inom TIME-sektorerna, det vill säga telekom, information, media och entertainment. Skandia Time Global hade 2018 en avkastning på 9,2 procent; 4,8 procent bättre än fondens jämförelseindex. Förvaltare är Erling Thune.

Skandia Time Global tillhör de fonder som under 2018 hade högst avkastning i inom premiepensionssystemet. Under 2018 fick fonden även Thompson Reuters Lipper Fund Award för årets Globalfond.

– Jag är mycket stolt över fonden och teamet bakom fonden efter att återigen få ta emot Fondmarknadens pris för bästa branschfond. Förvaltaren har verkligen bevisat att han över tid kan välja ut aktier som går bättre än jämförelseindex. Det goda resultatet talar för sig själv. Det är bara att gratulera alla fondsparare som valt denna fond då de har haft en mycket god avkastning, säger Skandia Fonders VD Annelie Enquist i en kommentar.

Största innehav i fonden är för närvarande tunga teknikbolag som Alphabet, Lenovo, Oracle och Nintendo. Den geografiska viktningen av fonden är cirka 50 procent USA, 40 procent Europa och 10 procent Asien.

Nu svarar Svenskt Näringsliv och PTK på kritiken från LF och Skandia

Regeringens lagförslag om tjänstepensionsbolag behöver göras om i grunden. Annars riskerar man att helt i onödan kraftigt försämra den välfungerande tjänstepensionen ITP för drygt två miljoner tjänstemän och 35 000 arbetsgivare, skriver pensionsexperterna Ingvar Backle, Svenskt Näringsliv, och Dan Wallberg, PTK, i en replik till Skandia och Länsförsäkringar. 

Det råder som bekant djup splittring i försäkringsbranschen i synen på framtidens reglering av tjänstepensionsbolag.

På ena sidan står arbetsmarknadens parter, partsbolagen och pensionskassorna — som förespråkar en reglering av morgondagens tjänstepensionsbolag som inte avviker från EU:s minimikrav i IORP-reglering. På andra sidan återfinns de privata försäkringsbolagen, som av konkurrensskäl förespråkar en lagstiftning i linje med regeringens förslag där utgångspunkten är Solvens 2-regelverkets kapitalkrav.

Svenskt Näringsliv och PTK publicerade för en vecka sedan ett debattinlägg i Svenska Dagbladet där man varnade för att det föreslagna regelverket för tjänstepensionsbolag leder till en sönderreglerad tjänstepensionsmarknad, där väl fungerande lösningar för tjänstepensionen riskerar att förstöras. Här kan du läsa den artikeln.

Skandia och Länsförsäkringar menade i ett svar på debattartikeln att PTK och Svenskt Näringsliv missförstått regeringens förslag. Skandia och Länsförsäkringar argumenterade i sin artikel för att morgondagens reglering av tjänstepensionsbolag av konkurrensskäl inte bör avvika alltför mycket från Solvens 2-regelverket för försäkringsbolag, och uppmanade regeringen att ”… inte låta sig influeras av PTK, partsbolagen och Svenskt Näringslivs påverkansarbete”. Här hittar du debattinlägget från Skandia och Länsförsäkringar. 

Nu svarar Svenskt Näringsliv och PTK på argumentationen från Skandia och Länsförsäkringar, och upprepar sin hårda kritik av lagförslaget.

Svenskt Näringslivs pensionsexpert Ingvar Backle och PTK:s pensionsexpert Dan Wallberg trycker i sitt debattinlägg på att kapitalkrav i sig innebär inte trygghet för spararna. Däremot innebär svenska lagförslaget begränsningar i svenska tjänstepensionsföretag möjligheter att konkurrera på EU:s inre marknad, menar de.

— De svenska tjänstepensionsföretagen är robusta och sannolikheten för att de skulle gå i konkurs är mycket liten, något som tydligt framgår av Finansinspektionens konsekvensanalys. Därför fokuserar arbetsmarknadens parter på att få så bra avkastning som möjligt och ge spararna så höga pensioner som möjligt, heter det i det senaste debattinlägget.

— De politiska förslagen behöver nu göras om i grunden. Annars riskerar de att kraftigt försämra den välfungerande tjänstepensionen ITP för drygt två miljoner tjänstemän och 35 000 arbetsgivare, helt i onödan, skriver artikelförfattarna i sin slutkläm.

Här läser du det senaste debattinlägget från Svenskt Näringsliv och PTK. 

Skandia och LF slår tillbaka mot PTK och Svenskt Näringsliv

I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver Skandias koncernchef Frans Lindelöw och Länsförsäkringar Fondlivs VD Tua Holgersson att PTK och Svenskt Näringsliv har missförstått förslaget till reglering av tjänstepensionsbolagen. 

Debattens vågor går höga om förslaget till reglering av tjänstepensionsbolagen. I veckan varnade pensionsexperterna Ingvar Backle på Svenskt Näringsliv och Dan Wallberg på PTK för att den nya regleringen riskerade att helt slå sönder den fungerande ordningen med kollektivavtalade tjänstepensioner i partkontrollerade pensionsbolag. Här hittar du den  artikeln.

Nu slår företrädare för den privata försäkringsindustrin tillbaka.

Skandias koncernchef Frans Lindelöw och Länsförsäkringar Fondlivs VD Tua Holgersson skriver i en replik på den debattartikeln att företrädarna för Svenskt Näringsliv och PTK har missförstått regeringens förslag till ny lagstiftning.

— Debattörerna från Svenskt Näringsliv och PTK tycks ha missuppfattat regeringens förslag i viktiga delar när de på debattplats kritiserar regeringen för att reglera sönder tjänstepensionen, heter det i svarsartikeln.

De nationella tilläggen är nämligen både rimliga och legitima krav att ställa på bolag som ska garantera en betydande del av svenska folkets framtida pensioner och hotar inte alls pensionsbolagens förmåga att generera avkastning, menar företrädarna för Skandia och Länsförsäkringar.

— Möjligheten till nationella tillägg har regeringen utnyttjat med målet att möjliggöra en effektiv förvaltning av tjänstepensionerna med ett fullgott skydd för de framtida pensionerna där snedvridning av konkurrensen undviks, skriver Frans Lindelöw och Tua Holgersson i artikeln och argumenterar för att det är naturligt att de nya reglerna för tjänstepensionsföretag knyter an till de regler som i dag gäller för livförsäkringsföretag.

Så här formulerar sig de båda författarna i slutklämmen på artikeln:

— Därför bör regeringen nu gå vidare med det förslag som ligger på bordet och inte låta sig influeras av PTK, partsbolagens och Svenskt Näringslivs påverkansarbete.

Här kan du läsa hela debattartikeln i Svenska Dagbladet.