Skandia meddelar i dag att premietaket kommer att tas bort den 2 januari 2019.
Premietaket för nyteckning av kapitalförsäkringar och kapitallivräntor uppgår i dag till 1 000 000 kronor.
Så här skriver Skandia i en kommentar till beslutet att ta bort taket:
— Vi gör bedömningen att vi är i ett sådant läge att taket kan lyftas. Den kollektiva konsolideringen är på en lägre nivå och vi har sänkt återbäringsräntan till 5 procent sedan 1 december.
EU:s tillsynsmyndighet för försäkringsbranschen, Eiopa, har genomfört ett stresstest där 42 europeiska försäkringsgrupper deltog. I testet ingick två försäkringsgrupper från Sverige; Nordea Liv och Skandia. Enligt Finansinspektionen visar testet att de två svenska försäkringsgrupperna är motståndskraftiga och överlag klarar Eiopas krav.
I stresstestet undersöktes bland annat hur de olika försäkringsbolagen skulle påverkas av tre olika scenarier, bland annat en serie naturkafastrofer och lång period av låga räntor.
Sammantaget konstaterar Eiopa att försäkringsbranschen i Europa har en tillräcklig kapitalisering för att klara av den typen av situationer som beskrivs i stresstestet.
— Överlag bekräftar testet att branschen är känslig för marknadschocker i kombination med specifika chocker för den europeiska försäkringsbranschen. Som helhet är branschen tillräckligt kapitaliserad för att kunna hantera denna typ av chocker, skriver Eiopa i sin kommentar.
Majoriteten av de undersökta bolagen har inte velat offentliggöra resultaten, endast fyra bolag medgav publicering av stresstestet. Varken Nordea eller Skandia har medgett offentliggörande av stresstestet. Där skiljer sig de två svenska koncernerna från danska PFA och Danica Pension som också ingick i testet.
19 av 21 landsting skulle kunna klassas som konkursmässiga om man räknar med den totala pensionsskulden i balansräkningen. Det skriver Skandia som i dag presenterar en ny rapport om landstingens pensionsskulder till tidigare och nuvarande anställda.
Enligt rapporten uppgår landstingens samlade pensionsskulder till drygt 244 miljarder kronor varav 140 miljarder kronor inte redovisas i balansräkningen.
— Det är allvarligt att flera landsting har så pass låg långsiktig betalningsförmåga. Det är en hygienfråga att varje landsting åtminstone upprättar en finansiell plan för att hantera dessa pensionsskulder för att säkra framtidens sjukvård. Det kan man som medborgare förvänta sig av politikerna i landstingen, säger Greger Gustafson, affärsansvarig för offentlig affär på Skandia, i en presskommentar.
— Skulden är totalt 244 miljarder. Den är ofantligt stor och motsvarar lönekostnaden för 50 000 sjuksköterskor under en tioårsperiod. Risken är stor att när landstingen ska börja betala ut pensionerna kommer en del landsting att tvingas höja skatten eller skära i redan ansträngda sjukhusbudgetar med ännu sämre tillgänglighet som följd. Det kommer bli påtagligt för många landsting när färre ska försörja fler – samtidigt som pensionsskulderna ska betalas.
Pensionsskulden varierar stort. Högst relativ pensionsskuld har Region Västerbotten med 34 737 kronor per invånare, medan Region Halland ligger lägst på 18 515 kr per invånare. Den genomsnittliga skulden per invånare i Sverige uppgår till nära 24 000 kronor.
Anders Kupsu har meddelat att han önskar avgå som VD för Skandia Fastigheter. Han kommer att arbeta kvar tills en efterträdare har utsetts, dock som längst till och med maj 2019.
Anders Kupsu har varit VD för bolaget i drygt nio år, sedan den 1 juni 2010. Tidigare arbetade han under 20 år i olika chefsroller inom Skanska. Han har deklarerat att han avser att vara ledig en tid och därefter fortsätta att jobba vidare i branschen i mindre skala.
— Skandia Fastigheter är ett mycket välskött fastighetsbolag med goda förutsättningar att möta en omvärld i förändring. Anders Kupsu har med sitt lugna och stabila ledarskap och mycket goda omdöme framgångsrikt lett Skandia Fastigheter och dess medarbetare under nära ett decennium med tidvis utmanande förutsättningar. En hög och stabil avkastning har kontinuerligt bidragit till en bra värdeutveckling för Skandias pensionssparare, säger Anders Jonsson, styrelseordförande för Skandia Fastigheter, i en kommentar.
Skandia Fastigheter har cirka 150 medarbetare och ett fastighetsbestånd som värderas till 56 miljarder kronor.
Det finns en möjlighet att de kommande veckorna riva upp straffbeskattningen på sjukvårdsförsäkringar, som försvårar för de arbetsgivare som väljer att ta hälsoansvar. Det skriver Skandias hälsostrateg Kristina Hagström i en debattartikel i tidningen Dagens Samhälle.
Kristina Hagström skriver i sin artikel att i väntan på en ny regering kan Moderaterna med en reservation i riksdagen — tillsammans med de andra riksdagspartierna som lovat att riva upp skatten — se till att skrota skatten på sjukvårdsförsäkringar. På så vis kan man sända en viktig principiell signal till alla arbetsgivare i Sverige som tar hälsoansvar, menar Kristina Hagström.
I debattartikeln pekar hon också på att Skandia räknat ut att samhällsförlusten för sjukskrivningar uppgår till hela 62 miljarder kronor. En ökande andel sjukskrivningar beror på psykisk ohälsa. Skandias rapport visar att nästan varannan sjukskrivning i Sverige numera beror på någon form av psykisk ohälsa. Andelen sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa har på sju år ökat från 28 procent till 45 procent.
Kristina Hagström framhåller att införandet av sjukvårdsförsäkringar genom åren har hjälpt arbetsgivare att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar. Drygt en halv miljon svenskar från alla inkomstgrupper får i dag en sådan försäkring betald av sin arbetsgivare.
— Korttidsfrånvaron har minskat med 25 procent för den som har en sjukvårdsförsäkring, skriver Kristina Hagström i debattartikeln.
Men den nya förmånsbeskattningen på dessa försäkringar, som innebär att en genomsnittlig medarbetare får sin skatt höjd med nästan 1 000 kronor per år, riskerar att bromsa denna utveckling, menar hon.
— Med en enkel reservation tillsammans med de andra riksdagspartierna som lovat att riva upp skatten kan regeringen Löfvens tankevurpa vara ett minne blott. Skatten på sjukvårdsförsäkringar bör skrotas, heter det i slutklämmen i artikeln.
Dagens Samhälle ges ut av SKL och riktar sig till beslutsfattare med koppling till kommuner och landsting.
Skandia Liv meddelar i dag att återbäringsräntan sänks till 5 procent.
Sänkningen genomförs per den 1 december och innebär att justerar Skandia ned den ordinarie återbäringsräntan på kundernas traditionellt förvaltade försäkringskapital från 6 procent till 5 procent.
Under juli månad genomförde Skandia en höjning av återbäringsräntan till 40 procent, mot bakgrund av bolagets höga kollektiv konsolideringsgrad. Den höga återbäringen gällde endast under juli månad, vilket innebär att spararna under juli fick en extra återbäring på knappt 3 procent.
I övrigt har återbäringen legat på 6 procent sedan den 1 september 2017, då Skandia justerade ned återbäringsräntan från 7 procent.
Skandia Liv kommer att fortsätta som försäkringsgivare för riskskyddet i FTP-planen.
FTP-planen gäller anställda i försäkringsbranschen. Uppdraget avser försäkring av det obligatoriska och det förstärkta familjeskyddet i FTP 1 och FTP 2, samt sjukpension och premiebefrielse i FTP. Avtalet gäller omfattar cirka 20 000 försäkrade.
Beslutet om att ge uppdraget fortsatt till Skandia har — efter upphandling — fattats av FTP-nämnden FAO-FTF, respektive Jusek, Civilekonomerna och Sveriges Ingenjörer.
Skandia har tidigare även varit ickevalsalternativ för tjänstepensionen i FTP 1 och den kompletterande tjänstepensionen FTPK inom FTP 2. Det uppdraget förlorade man dock till Alecta år 2017, då Alecta Optimal valdes som ickevalsalternativ i en upphandling för perioden 2017—2020.
FTP 1 omfattar i huvudsak tjänstemän födda 1972 eller senare medan FTP 2 omfattar tjänstemän födda 1971 eller tidigare samt födda 1972 – 1978 som valt att avstå FTP 1. Skandikon fungerar som valcentral för FTP-planen.
Skandias koncernchef Frans Lindelöw och hälsostrategen Kristina Hagström skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet att ett landsomfattande förebyggande arbete mot psykisk ohälsa skulle kunna frigöra resurser motsvarande löner till fler än 25 000 sjuksköterskor
Debattartikeln anknyter till den rapport som presenterades i oktober, som rör de samlade kostnaderna för sjukskrivningarna i samhället.
Författarna till artikeln menar att den kraftigt ökande andelen sjukskrivningar som beror på psykisk ohälsa en av de stora utmaningarna på hälso- och sjukvårdsområdet. År 2010 berodde 28 procent av sjukskrivningarna på psykisk ohälsa – år 2017 hade andelen ökat till 45 procent.
Men den negativa utvecklingen kan motverkas med hjälp av arbete som förebygger psykisk ohälsa, framhålls det i debattartikeln.
– Vår rapport visar att om sjukskrivningarna som beror på psykisk ohälsa minskade med en tredjedel skulle samhället kunna spara hela 10 miljarder kronor per år. Medel som till exempel kan användas till kraftigt förkortade vårdköer eller till löner för 25 000 sjuksköterskor, heter det i artikeln.
Skandia Fastigheters köpcentrum Väla i Helsingborg har vid en branschgala utsetts till Sveriges bästa köpcentrum. Dessutom får Väla pris för sitt hållbarhetsarbete.
Priserna delades ut vid branschgalan för köpcentrumgala, NCSC Awards, som arrangeras av Nordic Council of Shopping Centers.
Så här löd juryns motivering till att Väla utsågs till årets bästa köpcentrum:
”Årets vinnare av bästa svenska köpcentrum är ett center som är bra på det mesta och som inte har någon direkt svaghet. Centret är väl genomarbetat i alla aspekter och väl anpassat till sin marknad, har tydliga strategier och konkreta mål inom alla områden. Genomförandet präglas av kreativitet, kontinuitet, uppfinnesrikedom och en hel del mod. Med ett konsekvent och långsiktigt arbete har man skapat kontinuerlig besöks och omsättningstillväxt och ger en god avkastning till ägarna. Centret har en centrumledning som är synlig och aktiv vilket ger en familjär känsla som sprider sig till personal, hyresgäster, leverantörer och samarbetspartners. Man har ett tydligt engagemang i allt som görs, en lyhördhet för sina besökare och ett genuint samhällsengagemang. Centret är mycket uppskattat av sina kunder för atmosfären, tillgängligheten och arkitekturen.”
Så här motiverade juryn priset för hållbarhetsarbetet:
”Genom samarbeten och engagemang men också med tydliga krav på sina hyresgäster och leverantörer lyckas Väla med sina höga målsättningar inom energibesparing och avfallshantering. Målsättningen med en nollvision för energibehovet är beundransvärd och de pågående satsningarna är en god bit på väg. Samhällsengagemanget är på riktigt. Det är omfattande och brett med både stora och små men betydelsefulla insatser för många grupper i samhället. Speciellt tydligt är det i det tillgänglighetsarbete som gjorts i centret med flera uppmärksammade och innovativa lösningar och servicefunktioner. Centret kommunicerar tydligt sitt CSR-arbete och skapar delaktighet med andra.”
Under årets tre första kvartal uppgick avkastningen i Skandia traditionella livportföljen till 5,4 procent, jämfört med 4,4 procent motsvarande period föregående år, enligt Skandias rapport på torsdagen. De senaste fem åren har avkastningen varit i genomsnitt 8,3 procent.
Skandia skriver att avkastningen under året har varit mycket god i bolagets private equity-innehav som utgör 10 procent av placeringsportföljen. Under tredje kvartalet var avkastningen 6,6 procent och sedan årsskiftet hela 23 procent. Även innehaven i infrastruktur, råvaror och fastigheter utvecklades väl under det tredje kvartalet. Bland aktieinnehav har svenska och amerikanska aktier utvecklats positivt med uppgångar om 10,7 respektive 16,7 procent hittills i år.
– Vi har sett en ökad nervositet på marknaderna under 2018 och det tredje kvartalet blev inget undantag. Inte minst handlade oron om tillväxtmarknaderna som följd av den starka dollarn, den eskalerande handelskonflikten mellan USA och Kina samt den stigande räntan i USA. Det är när oron ökar som portföljen testas och det är därför glädjande att kunna uppvisa god avkastning, säger Skandias koncernchef Frans Lindelöw i sin presskommentar.
Inbetalda premier ökade svagt till 32 344 (32 321) miljoner kronor för koncernen varav premier för traditionell förvaltning på den svenska marknaden uppgick till 19 158 (18 295) miljoner kronor. Koncernens förvaltade kapital uppgick vid utgången av tredje kvartalet till 685 miljarder kronor, jämfört med 653 miljarder kronor vid årsskiftet. Den svenska traditionella portföljen stod för 456 miljarder kronor och svensk fond- och depåförsäkring för 166 miljarder kronor.
Förra året förlorade det svenska samhället uppskattningsvis 62 miljarder kronor på sjukskrivningar förra året, enligt Skandias rapport ”Samhällsförlusten av sjukskrivningar” som presenterades i dag på morgonen. Enligt rapporten beror nästan varannan sjukskrivning numera på psykisk ohälsa.
Nu ska sägas att rapporten inte pekar på att kostnaderna för sjukskrivning ökar totalt sett, tvärtom är siffran 62 miljarder kronor en minskning jämfört med de 64 miljarder som Skandia kom fram till när motsvarande uppskattning gjordes förra året.
Men en oroande tendens är att allt fler sjukskrivningarna beror på psykisk ohälsa. Andelen sjukskrivningar till följd av psykisk ohälsa har ökat från 28 procent år 2010 till 45 procent år 2017. Den största ökningen har skett i Dalarnas län där psykisk ohälsa har gått från att vara diagnosen bakom 27 procent av alla sjukskrivningar första kvartalet 2010 till 51 procent samma kvartal 2017.
– I dag lägger samhället de största insatserna när sjukdom väl är ett faktum, med större kostnader och mer lidande som följd. Nu är det hög tid att politikerna växlar upp det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa. Tillgängligheten till samtalsterapi måste kraftigt förbättras och det behövs fler hälso- och rehabvägledare som kan se till att individer inte hamnar mellan stolarna, säger Skandias hälsostrateg Kristina Hagström i en kommentar till rapporten.
Rapporten är skriven av Nima Sanandaji, teknologie doktor vid KTH.
Skandia varnar i dag i sin rapport ”De bortglömda pensionsmiljonerna” för att stora yrkesgrupper inom GIG-ekonomin riskerar att förlora miljoner i pension, eftersom nya anställningsformer ofta saknar tjänstepension. En jurist inom GIG-ekonomin riskerar exempelvis att förlora 3,7 miljoner kr i pension, skriver Skandia i rapporten, medan en snickare behöver själv spara över 1500 kr varje månad för att nå samma pensionsnivå som en anställd med tjänstepension.
GIG-ekonomin, är enligt Skandia ett samlingsbegrepp för den flexibla arbetsmarknaden som växt fram under de senaste åren med stort genomslag på arbetsmarknaden. Gemensamt för de som arbetar i GIG-ekonomin i Sverige är att de ofta saknar tjänstepension.
– Den allmänna pensionen är låg och tjänstepensionen ökar därför i betydelse för framtida pensionärer. Vi vet dessutom att flera av de nya anställningsformerna saknar tjänstepension, vilket gör att man kan få en alltför låg pension att leva på. Vår rapport visar att flera yrkesgrupper måste spara tusentals kronor varje månad för att uppnå en rimlig pension, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.
– Att det växer fram en ny arbetsmarknad är positivt. Det vi visar i rapporten är att tjänstepension inte alltid är självklart på arbetsmarknaden idag och då kan man gå miste om många miljoner kronor. Tillhör man gruppen som inte har tjänstepension krävs det att man tar eget ansvar genom att säkerställa det egna sparandet till pensionen. Man bör också känna till att man fortfarande kan göra avdrag för ett privat pensionssparande om man saknar tjänstepension.
Skandia meddelar att Lasse Ericsson har utsetts till ordinarie chef för försäljning på Skandia.
Lasse Ericsson har jobbat inom försäljning på Skandia sedan 2012 och har under de senaste åren haft rollen som chef för försäljningsstaben kund- och verksamhetsutveckling. Närmast tidigare har han varit tf försäljningschef.
– Under sin tid som tf har Lasse Ericsson visat att han besitter de egenskaper som krävs för att ta Skandias försäljningsorganisation till nästa nivå. Jag känner mig trygg i att Lasse Ericsson kommer säkerställa att Skandias försäljningsorganisation förändras i takt med kundernas behov och marknadens utveckling. Han har ett högt förtroende och kan vår verksamhet och affär, säger Skandias koncernchef Frans Lindelöw i en kommentar.
Skandia Fastigheter meddelar att man har fått klartecken av Järfälla kommun att börja bygga i centrala Jakobsberg nordväst om Stockholm. En plats som tidigare bestod av parkeringsplatser blir ett nytt bostadskvarter med totalt 104 lägenheter.
Lägenheterna kommer att vara på mellan ett och fyra rum och kök. Inflyttning väntas ske hösten 2020 och planen är att lägenheterna ska förmedlas via Bostadsförmedlingen i Stockholm.
– Det här är ett utmärkt exempel på hur man kan skapa något riktigt bra av en på många sätt dåligt använd yta. Samtidigt har planprocessen varit ovanligt snabb och smidig, vilket vi lyckats uppnå genom kombinationen gott syfte, långsiktig utvecklare och enad, framsynt kommun. Nu ser vi fram emot att se asfalt bli till hem, säger Bo Jansson, Fastighetschef Bostäder på Skandia Fastigheter, i sin presskommentar.
Avsikten är att de nya fastigheterna får en miljöprofil. De kommer att miljöcertifieras enligt Miljöbyggnad Silver. På de nya gårdarna kommer grönska och lekplatser att bidra till samvaro som levandegör området. Det kommer att finnas ett 60-tal parkeringsplatser under marknivå, men fokus läggs på miljövänligare transportsätt genom att det byggs drygt 500 platser för cykelparkering.
Sedan tidigare äger Skandia Fastigheter tre bostadsfastigheter med drygt 200 hyresrätter i Jakobsbergs centrum.
Skandia meddelar att man nu investerar 1,5 miljarder kronor i en ny hållbarhetsobligation som är framtagen tillsammans med Världsbanken. Avsikten med investeringen är att den ska stödja FN:s globala hållbarhetsmål samtidigt som den ger avkastning till Skandias sparare.
Investeringen genomförs av Skandia i samarbete med SEB, Handelsbanken och Svenska kyrkan.
– Att skapa långsiktigt hållbara värden genomsyrar hela Skandias verksamhet. Den här investeringen är ytterligare ett av många exempel på hur Skandia bidrar med värdeskapande för både kunder, företag och samhälle, säger Skandias koncernchef Frans Lindelöw i en kommentar.
De fyra svenska kapitalägarna investerar sammanlagt 2,5 miljarder kronor i hållbarhetsobligationen. Obligationen är tänkt att finansiera Världsbankens olika projekt riktade mot bland annat hållbara städer, rent vatten och förnybar energi.
– Vi söker löpande efter investeringar som ger bra avkastning och samtidigt främjar en hållbar samhällsutveckling. Skandias investering på 1,5 miljarder kronor i Världsbankens obligation bidrar till att finansiera projekt i Asien, Sydamerika och Afrika som effektiviserar städers infrastruktur och energianvändning, säger Lars-Göran Orrevall, chef för Skandias kapitalförvaltning, i sin presskommentar.
Har du redan ett konto? Logga in
Följ oss gärna i sociala medier:
