Kategori: Pension

”Rättssäkerheten brister vid beredningen av nya pensionslagar”

Svensk Försäkring går till hårt angrepp mot regeringskansliet, när det gäller beredningsprocessen för den aktuella förändringen av grundskyddet för pensionärer. Enligt Svensk Försäkring har det varit en ”beredningsprocess karakteriserad av stora brister”.

Kritiken framförs i Svensk Försäkrings remissvar på departementspromemorian ”Översyn av grundskyddet för pensionärer” (Ds 2018:18).

Något som man reagerat kraftigt på från Svensk Försäkrings sida är att man inte från början funnits upptagen på listan över remissinstanser, trots att den planerade nya lagstiftningen har stor betydelse för försäkringsbranschen. När man väl fått möjlighet att lämna ett remissyttrande, var tiden för att skriva ett remissvar anmärkningsvärt kort med tanke på förslagens omfattning, menar Svensk Försäkring.

Svensk Försäkring pekar också på att det inte gjorts någon konsekvensanalys av förslagen när det gäller effekten på sparande inom tjänstepension och privat pensionssparande – trots att det är tydligt att förslagen minskar incitamenten för sparande till pensionen. Svensk Försäkring syftar här framförallt på de förslag som innebär att pensionärers bostadstillägg ska påverkas fullt ut av nivån på tjänstepensionen och privat pension, och att tjänstepensionen avräknas med 48 procent mot ett nytt tilläggsbelopp i garantipensionen. 

Svensk Försäkring är också mycket negativ till förslaget att tjänstepension och privat pensionssparande ytterligare ska minska bostadstillägg och garantipension. Detta riskerar inte minst att drabba kvinnor som sparar privat till pensionen, menar Svensk Försäkring. 

– Det är inte rimligt att straffa en kvinna med låg lön som omfattas av kollektivavtal eller väljer att spara själv med ett lägre garantipensionstillägg eller bostadstilägg, skriver Svensk Försäkring i sitt remissvar.  

Svensk Försäkring menar även att det kan ifrågasättas om det är en rimlig prioritering att satsa 2,6 miljarder kronor per år på höjd garantipension, och menar att denna frågeställning inte har analyserats tillräckligt i promemorian. 

Här kan du ta del av hela remissvaret från Svensk Försäkring. 

Här hittar du regeringens promemoria. 

Swedbank vill ha högre avsättning till premiepensionen

Höj avsättningarna till premiepensionen, och en höj pensionsåldern. På så vis kan pensionen för en genomsnittlig grundskollärare bli 66 procent av lönen i stället för 53 procent, som prognosen pekar på i dag. Det skriver Swedbank i en ny analys av pensionssystemet.

– Pensionssystemet är robust och stabilt, men för många blir pensionen för låg, säger Arturo Arques, privatekonom för Swedbank och sparbankerna, i en presskommentar.

Swedbanks analys av hur pensionerna kan höjas, mynnar ut i ett önskemål om flera reformer av det nuvarande pensionssystem:

• Höj avsättningen till 18,5 procent

Höjer man avsättningen till de 18,5 procent som var tänkt innebär det mer pengar in i systemet, och med det högre pensioner, påpekar Swedbank.

• Mer avsättning till premiepension

Swedbank menar att ett annat sätt att höja framtida pensioner är att öka andelen som går in i premiepensionen. Höjer man avsättningen till 5 procentenheter, innebär det 550 kronor mer i pension varje månad för en grundskolelärare, enligt Swedbanks beräkningar.

Jobba längre

Swedbank har i tidigare analyser visat att genom att arbeta ett eller två år extra kan pensionen höjas med tusenlappar varje månad.

– Individen själv får ta ett större ansvar för sin framtida pension. Att arbeta längre är ett sätt att höja pensionen. Att spara privat är ett annat, det kan behövas ett skatteincitament för att få människor att börja spara till sin pension, säger Arturo Arques.

Dom i HFD klargör om gränserna för garantipensionen

Inte bara bosättningstid i Sverige, utan även i andra länder, påverkar nivån på garantipensionen. Däremot är det ingen tvekan om att garantipensionen kan påverkas av utländska pensioner, konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen i en dom från i går den 14 juni. 

I vilken utsträckning har man rätt till garantipension när man har bott och arbetat både i Sverige och i andra EU-länder?

Den frågan har Högsta Förvaltningsdomstolen rett ut i en färsk dom. 

Huvudfrågan var om – och i så fall hur mycket – pension från andra EU-länder ska minska garantipensionen. 

Ett förhandsavgörande från EU-domstolen slog fast att garantipensionen är en minimiförmån. Därmed ska förmånen inte beräknas inte enligt samma regler som andra pensionsförmåner, och den svenska lagstiftningen strider därför inte mot EU-rätten, enligt EU-domstolen.

I domen konstaterar därför Högsta förvaltningsdomstolen nu att garantipensionen ska minskas med den utländska ålderspensionen, i enlighet med den svenska lagstiftningen.

Samtidigt slår domstolen fast att det inte bara är bosättningstid i Sverige som ska beaktas, utan även bosättningsperioder i andra EU-länder. Ingen nedräkning av antalet intjäningsår ska därför ske, eftersom försäkringstagaren i detta fallet arbetat i sammanlagt minst 40 år både i Sverige och i Polen.  

Högsta förvaltningsdomstolen river därför upp tidigare instansers beräkningar av pensionen, och skickar tillbaka ärendet till Pensionsmyndigheten. 

Här kan du ta del av hela domen i målet. 

Nu börjar Pensionsmyndigheten skicka ut de nya fondavtalen

Nu har Pensionsmyndigheten börjat skicka ut brev till alla fondbolag för att teckna nya samarbetsavtal om fondtorget för premiepension. De fonder som inte ansöker på nytt eller inte uppfyller de nya kraven kommer att avregistreras under nästa år.

De nya kraven är föranledda av ett riksdagsbeslut med lagändringar för att skapa ett mer tryggt och hållbart premiepensionssystem.

Sista datum som ett fondbolag måste skicka in en ny ansökan är den 28 december 2018 kl. 16.30. 

– För pensionsspararna är förändringarna som sker åtgärder som kommer att öka tryggheten på premiepensionens fondtorg. De nya kraven kommer att ställas på de fonder som ansöker om att vara med när det nya regelverket börjar gälla den 1 november i år, säger Erik Fransson, chef för Pensionsmyndighetens fondtorgsavdelning. 

De nya kraven för fondbolagen som träder i kraft den 1 november 2018 är bland annat:

• Ett minsta förvaltat kapital per fond utanför premiepensionen 

• Krav på verksamhetshistorik för förvaltaren

• Avkastningshistorik för fonden 

• Miniminivå för hållbarhetsarbetet

• Antal fonder per förvaltare är max 25 fonder

Det nya regelverket innebär också att det från den 1 juli 2018 krävs en egenhändig underskrift vid fondbyte. Det blir också förbud mot telefonförsäljning.

Nu stämmer Pensionsmyndigheten Allra på 190 miljoner kronor

Pensionsmyndigheten riktar i en stämningsansökan krav mot Allra på drygt 190 miljoner kronor. 

Stämningsansökan ingavs till Stockholms tingsrätt den 4 juni. Av dokumentet på sammanlagt 161 sidor framgår att Pensionsmyndigheten kräver att Luxemburgbolaget Allra Asset Management S. A. betalar 5,5 miljoner euro samt 15,4 miljoner USD, i kronor räknat knappt 192 miljoner kronor. 

Pensionsmyndigheten skriver även i sin ansökan om stämning att man vill att rätten beslutar om kvarstad på motsvarande belopp, utan att informera Allra. 

I sin stämningsansökan hänvisar Pensionsmyndigheten till att Allra har brutit mot avtalet med myndigheten bland annat när det gäller maximala kostnadsuttag. Enligt Pensionsmyndigheten har ledande personer inom Allra ”på ett högst utstuderat och otillåtet sätt agerat för att tillgodogöra sig fondmedel på bekostnad av pensionsspararna”.

Pensionsmyndigheten beskriver skeendet i korthet som att Allra för fondernas räkning gjort investeringar i strukturerade produkter och att mellanhänder då fått ersättning, som sedan har kommit Allra ägare till godo. Enligt myndigheten är detta agerande illojalt, med största säkerhet brottsligt, och dessutom i strid med samarbetsavtalet med Pensionsmyndigheten och gällande regelverk. 

Stämningsansökan beskriver i detalj uppläggen och de komplicerade turerna kring bland annat Oak Capital och DS Platforms. 

Här kan du som är abonnent på Sak & Liv Premium ta del av stämningsansökan. 

(Av utrymmesskäl ingår endast de 50 första sidorna av stämningsansökan.)

Gemensam Tjänstepension! KFO tecknade nytt LO-avtal

KFO meddelar att man har kommit överens med LO är överens om ett nytt tjänstepensionsavtal. Avtalet träder i kraft den 1 januari 2019 och har fått namnet GTP, Gemensam tjänstepension.

I samband med att det nya pensionsavtalet träder ikraft byter nuvarande KAP-plan namn till GTP. Bakgrunden till namnbytet är att det nya pensionsavtalet omfattar fler grupperingar inom LO än den tidigare KAP-planen.

GTP-planen beskrivs av KFO som en stabil pensionsplan med konkurrenskraftiga villkor och låga avgifter.

Det nya pensionsavtalet gäller alla arbetare som omfattas av ett kollektivavtal mellan KFO och ett LO-förbund. GTP-planen är en premiebestämd pensionsplan och innebär att arbetsgivarna betalar premier på 4,5 procent, respektive 30 procent, av den anställdes lön.

KFO meddelar att man tillsammans med LO även har arbetat för en modernisering av de omställningslösningar som de anställda hos KFO:s medlemmar omfattas av i dag, och därför har förhandlat fram ett helt nytt omställningsavtal. Det nya omställningsavtalet sägs innebära en rad förbättringar. Bland annat omfattas fler anställningsformer än tidigare av omställningsförmånerna, anställda som arbetar på tidsbegränsade kontrakt rätt till omställningsinsatser. Även ohälsa hos en anställd kan ge rätt till omställningsinsatser. Omställningsavtalet hanteras av den nybildade stiftelsen CIKO och träder liksom den nya pensionsavtalet i kraft den 1 januari 2019. 

Ytterligare information om det nya avtalet lämnas i början av september.

FI: Stor risk att pensionsstiftelser inte är beredda på nya regler

Risken är stor för att pensionsstiftelserna inte har beredskap för de väsentligt ökade kraven på pensionsstiftelserna. Det skriver Finansinspektionen i sitt remissyttrande över promemorian ”Nya regler för pensionsstiftelser med anledning av det andra tjänstepensionsdirektivet”.

Finansinspektionen är på det stora hela positiv till den föreslagna lagstiftningen. 

Samtidigt kommer FI med en rad olika kritiska anmärkningar. 

Bland annat påpekas att FI:s tillsyn av pensionsstiftelser blir betydligt mer omfattande. Till det nuvarande tillsynsansvaret tillkommer enligt förslaget bland annat tillsyn över stiftelsernas riskhanterings- och internkontrollsystem, centrala funktioner, styrdokument, egen riskbedömning, utläggning av verksamhet samt information som ska lämnas till de förmånsberättigade.

– Det ökade tillsynsansvaret kommer, som konstateras i promemorian, att medföra att Finansinspektionens kostnader för den löpande tillsynen över pensionsstiftelserna ökar, skriver FI i sitt yttrande.

Enligt FI är det svårt att se att det skulle vara möjligt att uppnå samordningsvinster med tillsynen av tjänstepensionsbolag.

Här kan du läsa FI:s hela remissyttrande.  

Pensionsmyndigheten: 12% av de äldre har låga inkomster

Cirka 12 procent av alla över 65 år har en låg ekonomisk standard, relativt sett. Det konstaterar Pensionsmyndigheten i en färsk rapport. 

Måttet ”relativ låg ekonomisk standard” utgår från genomsnittsinkomsten i ett land. I Sverige räknas disponibla inkomster under 12 100 kronor i månaden som att man  har en relativ låg ekonomisk standard, räknat för en ensamstående person. För gifta/sambor är gränsen en sammanlagd inkomst på 18 300 kronor.  

Det är ungefär lika stor andel bland äldre som bland yngre som har en relativ låg ekonomisk standard. 

Sverige ligger med nivån 12 procent ungefär på EU:s genomsnittliga nivå, men ligger högre än övriga nordiska länder. 

Ser man till ett annat mått av hur stor andel av de äldre som har låga inkomster – avsaknad av ekonomiska möjligheter att ha råd med minst fyra av nio nödvändiga varor eller tjänster – ligger Sverige bäst till bland annat länder i EU.

Statistiken visar att en större andel av äldre kvinnor ligger under inkomstnivån ”relativ låg ekonomisk standard”.

– Kvinnor, ensamstående och de äldsta inom åldersgruppen över 65 år, löper en större risk för att hamna under inkomstgränsen för relativ låg ekonomisk standard. Huvudorsaken är en kombination av låga inkomstgrundade pensioner och låga boendekostnader, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren i en presskommentar.

Geografiskt sett bor en större andel äldre med relativ låg ekonomisk standard i Norrlands inland. Kommunerna med lägst andel är Danderyd och Lomma, drygt 3 procent, och med högst andel äldre med relativ låg ekonomisk standard är Berg och Dals-Ed kommun med uppemot 30 procent. 

Här kan du ta del av hela rapporten från Pensionsmyndigheten. 

Fora: 17 miljarder kronor förra året till arbetares pensioner

Fora uppmärksammar att det nu under våren skickas ut pensionsbesked till 2,6 miljoner personer. Förra året betalas 17 miljarder kronor i premier för alla som omfattas av Avtalspension SAF-LO.

Enligt Fora har det totala värdet av de försäkrades kapital under förra året ökat från 317 miljarder kronor till 334 miljarder kronor.

Pensionsbeskedet innehåller information om vilken årslön som arbetsgivaren har rapporterat in till Fora, hur värdet av pensionskapitalet har förändrats, vilken pensionsförvaltare som förvaltar pengarna och eventuellt val av efterlevandeskydd.

Den som har arbetat på flera olika ställen kan ha tjänstepension på olika håll och få pensionsbesked från flera valcentraler, och dessutom från olika försäkringsbolag.

– Jag har full förståelse för att det kan uppfattas som förvirrande att få pensionsbesked och uppgifter från olika håll, många har bytt arbetsgivare och bransch under sitt yrkesliv och då också tjänat in pengar till olika tjänstepensioner. För de som vill skaffa sig en samlad bild över sin pension så är minpension.se ett bra sätt att komma igång, säger Thomas Billberger, pensionsspecialist på Fora, i en kommentar.

Pensionsmyndigheten tar fram rapport om äldre med låg inkomst

Pensionsmyndigheten har tagit fram en ny rapport om äldre med låga inkomster. Rapporten kommer att presenteras på måndag vid en pressträff. 

Enligt Pensionsmyndigheten är syftet med rapporten att beskriva gruppen äldre med låga inkomster, och att förklara de inkomstmått som används för att beskriva äldres ekonomi.

Rapporten tar upp frågor som: Hur definieras andelen äldre med låga inkomster? Vilka grupper löper störst risk för relativ låg ekonomisk standard? Vad kan man göra för att minska andelen pensionärer med relativ låg ekonomisk standard? Hur ser det ut i jämförelse med andra länder? 

Rapporten presenteras på måndag av Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren.

121 miljarder kronor i avkastning i AP 1–4 under förra året

Förra året hade de fyra buffertfonderna AP 1–4 en samlad avkastning på 121 miljarder kronor, vilket motsvarar 9,2 procent. Det framgår av regeringens skrivelse om AP-fondernas verksamhet som lämnades över under tisdagen till riksdagen. 

Slutsatsen i skrivelsen från regeringen är – inte överraskande – att AP-fonderna både under 2017 och sedan starten 2001 har bidragit positivt till den långsiktiga finansieringen av det allmänna inkomstpensionssystemet.

– AP-fonderna har fortsatt att bidra positivt till inkomstpensionssystemet även under 2017. Samtidigt pågår förändringar av fondernas placeringsregler för att ur både ett avkastnings- och hållbarhetsperspektiv ytterligare förbättra fondernas resultat, säger finansmarknadsminister Per Bolund i sin presskommentar.

Sedan 2001 när det nuvarande systemet infördes har den genomsnittliga avkastningen varit 6,2 procent per år, vilket kan jämföras med att inkomstindex under samma period i genomsnitt ökat med 3,0 procent per år. Buffertfondernas redovisade kostnader uppgick till 1 754 miljoner kronor under 2017. Det var 17 miljoner kronor mer än föregående år och motsvarar en ökning på 1,0 procent.

Vid 2017 års slut utgjorde kapitalet i buffertfonderna 15 procent av tillgångarna i inkomstpensionssystemet, resterande 85 procent utgjordes av avgiftstillgångar.

Här är hela regeringsskrivelse om AP-fonderna. 

Länsförsäkringar: Kvinnor tempar pensionen mer än män

Kvinnor föredrar i högre utsträckning än män att få pensionen utbetald under så kort tid som möjligt. Det gäller både tjänstepension och eget pensionssparande, visar en undersökning från Länsförsäkringar. 

Kvinnor har generellt en kortare medelutbetalningstid än män, och färre kvinnor än män väljer livsvarig utbetalning av pensionen.

– Tyvärr är nog förklaringen ganska enkel. Med ett betydligt lägre totalt pensionskapital än männen skulle många kvinnor behöva jobba längre för att på så sätt öka sin pension. När de väl slutar arbeta påverkar det hur de tar ut tjänstepensionen och det privata sparandet, i många fall tar de ut den på kort tid för att kunna behålla en rimlig levnadsstandard och ha en pension som det faktiskt går att leva på. Färska siffror från Fondbolagens förening visar också att 52 procent av kvinnorna uppger att de har ett behov av ett privat pensionssparande, jämfört med 40 procent av männen, säger Emma Persson, Länsförsäkringars privatekonom, i en presskommentar.

Enligt Länsförsäkringar visar statistiken att kvinnor jobbar längre innan de börja ta ut sin tjänstepension eller privata pension, och att 47 procent väljer den kortaste betalningstiden – normalt är fem år. Motsvarande siffra för männen är 41 procent. 

 – Vi har i grunden ett bra och stabilt pensionssystem, men ett allt större ansvar för den framtida pensionen har skjutits över på individen och arbetsgivaren. Det gäller att vara medveten om hur olika val man gör under livet påverkar pensionen. Vi ser att fler kvinnor oroar sig över om de kommer att klara sig på den framtida pensionen. Det kan bland annat ha att göra med lägre lönenivåer, att fler kvinnor jobbar deltid när barnen är små och att kvinnorna lever längre än männen. Kvinnor har också högre etableringsålder än män på arbetsmarknaden, vilket påverkar livsinkomsten och därmed pensionen, säger Emma Persson.

Unsdersökningen bygger på statistik från Länsförsäkringar när det gäller pensionsutbetalningar. 

Här kan du läsa hela undersökningen. 

Solidar Fonder: Grundlösa och orealistiska påståenden från FI

I sitt överklagande av Finansinspektionens varning och sanktion skriver Solidar Fonder att flera av de påståenden som Finansinspektionen har gjort helt saknar grund. 

Den 17 april beslutade Finansinspektionen om en varning och om en sanktionsavgift på 10 miljoner kronor för fondbolaget Solidar Fonder AB.

En FI-undersökning hade visat att Solidar haft brister i sin hantering av intressekonflikter och i rutinerna för riskbedömning och riskhantering. FI anmärkte bland annat på att Solidar genomförde transaktioner i derivatinstrumentet med bolaget DSP för vissa av Solidars fonder, samtidigt som styrelseledamöter i Solidar hade ekonomiska intressen i bolaget. Enligt FI hanterade Solidar inte dessa intressekonflikter tillräckligt bra. Efter Finansinspektionens sanktion har Pensionsmyndigheten beslutat att avregistrera Solidars fonder från premiepensionstorget. 

I sitt överklagande av Finansinspektionens beslut skriver nu Solidar Fonder att det är helt grundlöst att hävda att Solidar Fonder i strid med andelsägarnas intresse har betalat ett courtage som är 33 miljoner kronor för högt. Solidar Fonder menar att FI:s beslut innehåller spekulativa och hypotetiska omständigheter. I övrigt skriver Solidar Fonder bland annat att inspektionens resonemang om en alternativ förvaltningsstrategi är i grunden felaktig och orealistisk och skulle ha förutsatt brott mot regelverket för värdepappersfonder. Man menar också att   

Du som abonnerar på Sak & Liv Premium kan ta del av hela överklagandet här. 

 

Lagrådsremiss framme om friare placeringsregler för AP-fonder

Nu ska AP-fonderna 1–4 få större frihet att placera sina pengar som de vill! Regeringen lade under torsdagen fram en lagrådsremiss om en modernisering av placeringsreglerna. 

Förra året kom de sex partierna i Pensionsgruppen överens om moderniserade placeringsregler för Första–Fjärde AP-fonderna. Man beslutade också om en moderniserad styrning av hållbarhetsfrågor i förvaltningen. 

Förslaget skickades på remiss i juli. Nu har regeringen beslutat att lägga fram en lagrådsremiss. 

I lagrådsremissen föreslås bland annat att en större andel av placeringarna ska kunna placeras utanför börsen. Begränsningen av onoterade värdepapper tas bort och ersätts av en högsta andel illikvida tillgångar. Samtidigt sänks kravet på räntebärande värdepapper. Andelen räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk sänks från 30 till 20 procent. 

– Över tid förändras placeringsmönster och därför behöver vi även se över Första–Fjärde AP-fondernas placeringsmandat, sade finansmarknadsminister Per Bolund när förslaget presenterades förra året.

I lagrådsremissen föreslås även att Första–Fjärde AP-fonderna ska ta fram strategier för hur målen för placeringsverksamheten ska uppnås. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Här kan du läsa hela lagrådsremissen. 

Rose Marie Westman ny ordförande för Sjunde AP-fonden

Rose Marie Westman har utnämnts till ny ordförande för Sjunde AP-fonden som hanterar ickevalet för sparare i premiepensionssystemet. 

Rose Marie Westman är i dag chefekonom på finansföretaget Burenstam & Parters. Tidigare har hon bland annat varit chefanalytiker på Alectas kapitalförvaltning, och treasurychef på Trygg-Hansa. Hon har varit ledamot i Sjunde AP-fondens styrelse sedan 2012 och ersätter nu Bo Källstrand som lämnar styrelsen efter åtta år. 

Regeringen har även utnämnt en ny ordförande i Andra AP-fondens styrelse; Jan Roxendal som tidigare var vice ordförande ersätter Marie S Arvidsson som lämnar styrelsen efter åtta år. Jeanette Hauff har ersatt honom som ny vice ordförande. Urban Lindskog är ny som vice ordförande i Sjätte AP-fonden efter Per Strömberg som lämnar styrelsen efter sju år.

I övrigt har regeringen även utsett nio nya ledamöter i AP-fondernas styrelser: 

  • Anders Henriksson, Landstingsstyrelsens ordförande Kalmar län, (Första AP-fonden)
  • Martina Björkman Nyqvist, Docent Handelshögskolan i Stockholm (Andra AP-fonden)
  • Hanse Ringström, oberoende rådgivare (Andra AP-fonden)
  • Torbjörn Hållö, LO-ekonom (Tredje AP-fonden)
  • Mikael Sandström, Chefsekonom TCO (Tredje AP-fonden)
  • Alexander Ljungqvist, Familjen Stefan Persson Professor Entrepreneurial Finance (Sjätte AP-fonden)
  • Karin Reuterskiöld, Hållbarhetsstrateg Danske Bank (Sjätte AP-fonden)
  • Per Frennberg, fd Kapitalförvaltningschef Alecta (Sjunde AP-fonden)
  • Emma Ihre, Hållbarhetschef Mannheimer Swartling Advokatbyrå (Sjunde AP-fonden)