Kategori: Pension

Pensionsåldrar i otakt riskerar att skapa nya orättvisor

Pensionsåldrarna förändras i rask takt. Redan dagens 65-åringar kommer att ha rätt att jobba till 68 års ålder, enligt de nya LAS-regler som Pensionsgruppen enats om.

Men regelverken för pensionåldrarna går i otakt – vilket riskerar att skapa nya orättvisor, visar en ny rapport från Sak & Liv.

ITP-avtalet har 65 år som slutålder för inbetalning av pensionspremier oavsett om det handlar om ITP 1 eller ITP 2. Det innebär att i ett ITP1-företag kan en 66-årig tjänsteman jobba sida vid sida med en 64-åring – men endast 64-åringen har rätt till inbetalda pensionspremier. I de statliga och kommunala avtalen däremot följer rätten till inbetalda pensionspremier LAS-åldern. Det kommunala avtalet innebär dessutom en rätt till pensionspremier även för den som arbetar efter LAS-åldern.

I rapporten kan du ta del av en kartläggning av de högst varierande åldersgränserna i de mest betydelsefulla tjänstepensionsavtalen.

Du som är Sak & Liv Premium-kund kan klicka här för att ladda ned rapporten.

Collectum: De flesta tror de får mer pension än genomsnittet

De flesta svenskarna – 54 procent – tror att de kommer att få en bättre pension än genomsnittssvensken. Det visar en Sifoundersökning från Collectum. 

Bara var tredje svensk, 35 procent, tror enligt undersökningen att pensionen blir sämre än för genomsnittet.

– Oavsett om man tror på en god pension eller inte är det onödigt att gissa. Det är enkelt att logga in på minPension.se och ta reda på sin egen prognos, säger Tomas Carlsson, pensionsexpert på Collectum, i en presskommentar.

Undersökningen visar också att fler kvinnor än män tror på en sämre pension än genomsnittet, 42 procent jämfört med 28 procent. 

– Mitt bästa tips är att jobba hos en arbetsgivare som betalar tjänstepension. Utan tjänstepension riskerar du att få mindre än hälften av den tidigare lönen som pensionär, säger Tomas Carlsson.

Undersökningen genomfördes 22–30 januari 2018. 1 016 personer i åldern 15 till 60 år, som ännu inte gått i pension, fick frågan ”Tror du att du kommer att få en bättre eller sämre pension än genomsnittssvensken?”. ”Mycket bättre” svarade 9 procent, ”Något bättre” svarade 45 procent, ”Något sämre” svarade 25 procent och ”Mycket sämre” svarade 10 procent. 11 procent svarade ”Tveksam, vet ej”.

Här kan du ta del av hela undersökningen. 

Pensionsmyndigheten: Pensionsåldern sprids ut allt mer

Fortfarande är 65 år den vanligaste pensioneringsåldern i Sverige. Men allt fler väljer att pensionera sig vid andra åldrar, visar en ny rapport från Pensionsmyndigheten.

I rapporten, som ges ut för andra gången, presenteras statistik över de personer som påbörjade uttag av allmän pension förra året. Statistiken för 2017 visar att den vanligaste pensioneringsåldern var 65 år även under 2017. 51 procent av kvinnor och 45 procent av männen valde att gå i pension vid 65. 

Samtidigt fortsätter den utveckling som innebär att allt fler väljer att pensionera sig vid andra åldrar än 65 år – både tidigare och senare. 

– 65 år kommer fortsätta vara den vanligaste pensionsåldern tills dess att lagstiftaren beslutar om en ny lägsta åldersgräns för garantipensionen, konstaterar analyschef Ole Settergren på Pensionsmyndigheten.

Kvinnor fick i genomsnitt 11 200 kronor per månad i inkomstgrundad pension, medan motsvarande belopp för män var 13 000 kronor per månad. Av detta utgjorde beloppen för utbetald premiepension 1 100 kronor per månad för män, och 1 000 kronor per månad för kvinnor. Skillnaden i pensionsinkomst mellan könen har minskat det senaste decenniet.

Statistiken för 2017 ger att det var relativt få nyblivna pensionärer som hade så låg inkomstgrundad pension att de hade rätt till full garantipension. Bland de nyblivna pensionärerna hade cirka 25 procent av kvinnorna och 14 procent av männen garantipension i någon utsträckning.

Här hittar du en länk till hela rapporten ”Nyblivna pensionärer 2017”.

Pensionsmyndigheten kräver Allra, GFG och Falcon på skadestånd

Pensionsmyndigheten kommer att kräva skadestånd från Allra, Falcon Funds och GFG. Det meddelade analyschef Ole Settergren på Pensionsmyndigheten i samband med konferensen Fondmarknadsdagen, skriver nyhetsbrevet Pensioner & Förmåner. 

Processen med skadeståndskraven hanteras separat från de brottsmålsundersökningar som drivs av Ekobrottsmyndigheten. Befintlig lagstiftning ger myndigheten möjlighet att driva skadeståndsmål mot såväl fondbolagen som mot styrelse och ledning enligt EU-rätten.

– Vi kommer att driva skadeståndskrav mot berörda bolag och personer. Det kommer att ta mycket tid och kosta oss mycket, men det måste vi göra som ansvarig myndighet. Det sker mot Allra och Falcon och även GFG, trots att vi i det fallet har gjort en uppgörelse med Deutsche Bank, sade Ole Settergren på konferensen enligt referatet i Pensioner & Förmåner.

Annelie Helsing går in som VD för PRI Stiftelsetjänst

Annelie Helsing – chef för Affär och Marknad i PRI – går in som VD för PRI Stiftelsetjänst.

Enligt PRI har den tidigare VD Per Håkansson har valt att satsa helhjärtat på att vara som kundansvarig i verksamheten. Samtidigt har Annika Viberud rekryterats som operativ chef för stiftelsetjänsterna på Göteborgskontoret. 

Annelie Helsing rekryterades i december 2015 till PRI Pensiosngaranti som chef för den då nyinrättade enheten Affär och Marknad i PRI. Hon har tidigare haft en rad ledande befattningar på AMF, bland annat som försäljningschef och chef för affärsrelationer.  

Skandia: Hög examensålder bidrar till kraftigt sänkt pension

Skandia skriver i en rapport att Sverige har en av de högsta examensåldrarna inom OECD. Den verkliga etableringsåldern på arbetsmarknaden är närmare 30 år istället för 23, som Pensionsmyndigheten utgår från i sina typfallsberäkningar. Det innebär att pensionen för många kan bli betydligt lägre än förväntat.  

Skandia har i sin rapport ”Hög examensålder sänker pensionen” undersökt hur den sena etableringsåldern påverkar svenskarnas pensioner.

– Den sena etableringen på arbetsmarknaden för främst akademiker gör att pensionerna inte kommer att räcka till för stora grupper. Att bara höja pensionsåldern så som man gjort i den senaste pensionsöverenskommelsen räcker helt klart inte, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett pressmeddelande.

I rapporten visas ett räkneexempel på en person med magisterexamen som väljer att jobba hela vägen till 70 år själv. Personen behöver själv spara cirka 1 550 kronor i månaden, närmare 1 000 kronor mer i månaden än vad Pensionsmyndighetens typfallsberäkningar visar, om hen vill nå en pension på 80 procent av slutlönen efter skatt. Vill man istället gå i pension vid 65 år behöver man spara uppemot 4 500 kronor i månaden.

Här hittar du Skandias rapport. 

Möte under tisdagen mellan Pensionsgruppen och partsrådet

I dag tisdag hålls det första mötet mellan Pensionsgruppen och det nya rådet med representanter från arbetsmarknadens parter. 

I december 2017 enades partierna bakom pensionssystemet om vissa förändringar av det allmänna pensionssystemet. Överenskommelsen innebär bland annat insatser för de pensionärer som har det tuffast, ett reformerat premiepensionssystem, justerade åldersgränser i pensionssystemet, åtgärder för mer jämställda pensioner och moderniserade placeringsregler för AP-fonderna.

Då beslutades också att ett råd med representanter från arbetsmarknadens parter skulle knytas till det fortsatta arbetet. Detta med tanke på att de kan bidra till ett mer hållbart arbetsliv, och eftersom de ansvarar för kollektivavtalade tjänstepensioner.

I dag hålls det första mötet på Socialdepartementet, under ledning av Pensionsgruppens ordförande socialminister Annika Strandhäll. På tisdagens uppstartsmöte kommer företrädare från Arbetsgivarverket, LO, SACO, SKL, Svenskt näringsliv och TCO, samt deras medlemsorganisationer. 

– När vi gör förändringar behöver de genomföras tillsammans med arbetsmarknadens parter. Det är en grundläggande del av den svenska modellen. Det krävs gemensamt arbete för att garantera trygga pensioner för vanligt folk och skapa ett hållbart arbetsliv med goda möjligheter till omställning och vidareutbildning, säger Annika Strandhäll i en presskommentar.

Pensionsgruppen har för avsikt att regelbundet träffa partsrådet fram till åtminstone 2020 då flera delar av pensionsöverenskommelsen ska vara på plats.

Skandia: Bara två av tio har förtroende för pensionssystemet

Endast två av tio svenskar säger sig ha förtroende för det svenska pensionssystemet, enligt en undersökning från Skandia. 

Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Skandia.

– Att så få har förtroende hänger samman med att systemet helt enkelt levererar låga pensioner för stora grupper. Det kommer också att gälla föröverskådlig framtid om inte politikerna gör något dramatiskt. Lägg därtill att politikerna tagit bort skatteavdraget för privat pensionssparande när det som bäst behövs för att höja den totala pensionen, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i en kommentar.

Den främsta orsaken till lågt förtroende är att politikerna inte tar ansvar för att alla får en god pension (57 %). Andra orsaker är att pensionerna blir för låga i förhållanden till hur mycket man jobbat (51 %). Även höjningen av pensionsåldern är en orsak till lågt förtroende (25 %). 

Skandia presenterar i anslutning till undersökningen tre förslag som man anser kan stärka förtroendet för pensionssystemet på sikt:

• Kvalitetssäkra fondutbudet och gör traditionell försäkring valbar i premiepensionssystemet.

• Fokusera på att få ned inträdesåldern på arbetsmarknaden bland annat genom ökad genomströmning på högre utbildningar. 

• Utforma incitament för privat pensionssparande.

GFG:s fondsparare kan få tillbaka 90 procent av kapitalet

Pensionsmyndigheten har tidigare avregistrerat GFG Global Medium Risk Fund från premiepensionens fondtorg. Spararna har tidigare fått tillbaka knappt hälften av sitt innehav. Nu har Pensionsmyndigheten gjort en överenskommelse med förvaltarna som innebär att spararna kan få tillbaka cirka 90 procent av beloppen.  

I oktober 2016 beslutade Pensionsmyndigheten om köpstopp i två fonder i premiepensionens fondtorg: Fondeum Mixed Fund och GFG Global Medium Risk Fund.

Två månader senare, i december 2016, beslutade  Pensionsmyndigheten att avregistrera båda fonderna från fondtorget. Bakgrunden var att myndigheten hittat allvarliga problem med bakomliggande intressekonflikter, och att det fanns tecken på att fonderna skaffat nya sparare på olämpligt vis.

Vid avregistreringen hade GFG Global Medium Risk Fund ett värde på cirka 675 miljoner kronor. Knappt hälften av de pengarna har betalats tillbaka till de cirka 5 900 berörda pensionsspararnas premiepensionskonton.

Pensionsmyndighetens överenskommelse med fondens förvaltare och förvaringsinstitut innebär att ytterligare pengar kommer tillbaka till spararna.

– Vi ser positivt på att vi har kunnat träffa en överenskommelse som gör att spararna får pengar på sina premiepensionskonton i närtid istället för att vänta på utfallet i en utdragen rättslig process. Vi har haft en bra dialog, och vi har varit överens om vikten av att komma vidare med slutlig inlösen av fondens innehav, säger Pensionsmyndighetens chefsjurist Mikael Westberg i en presskommentar med anledning av överenskommelsen.

Den summa som kommer att betalas tillbaka består till största delen av likvidationen av kvarvarande innehav i fonden. I summan ingår också ett förlikningsbelopp på 50 miljoner kronor. Pensionsmyndigheten uppskattar att spararna i genomsnitt kan få tillbaka cirka 90 procent av fondens redovisade marknadsvärde innan avregistreringen.

– Exakt hur mycket pengar det rör sig om blir klart först när samtliga innehav i fonden sålts. När inlösen är klar kommer dessa medel att kunna sättas in på spararnas konton där de både hör hemma och dessutom kan göra nytta igen, säger Mikael Westberg. 

Fler män än kvinnor tror de har koll på familjens ekonomi

Vem har bäst koll på den gemensamma ekonomin i din relation? På den frågan svarar knappt hälften av männen att de har bäst koll. Motsvarande siffra bland kvinnor är 28 procent, enligt en ny undersökning som Pensionsmyndigheten låtit göra.

Undersökningen har genomförts av Pensionsmyndigheten tillsammans med undersökningsföretaget Kantar Sifo. 

Störst skillnad mellan könen återfinns i åldersgruppen 35-44 år. Där uppger hela 51 procent av männen, mot 24 procent av kvinnorna, att de själva har bäst koll på den gemensamma ekonomin. Det är också i den åldersgruppen som minst andel anger att båda har lika bra koll på den gemensamma ekonomin, vilket gäller både kvinnor och män.

– En förklaring till skulle kunna vara att många i åldrarna 35-44 har små barn. Där vet vi från andra undersökningar att kvinnor i högre utsträckning än män tar föräldraledigt och är hemma när barnen är sjuka. När kvinnor tar större ansvar för de delar av ekonomin som rör barnen kan det vara så att andra områden överlåts åt männen, säger Kristin Kirs, analytiker vid Pensionsmyndigheten, i en presskommentar

Här kan du läsa mer om undersökningen.

Swedbank: En av tre kvinnor får svårt att klara sig på pensionen

Mer än var tredje kvinna tror att de kommer ha svårt att klara sig på sin pension, enligt en undersökning från Swedbank och sparbankerna.

Enligt undersökningen uppgår kvinnors pension till 67 procent av männens, som en effekt av att kvinnor i genomsnitt har haft lägre löner än män.

Mer än var tredje kvinna, 34 procent, tror att de inte kommer att klara sig eller att ha svårt att klara sig på sin pension.

– Det är livsinkomsten som avgör din pension. Kvinnor som grupp har lägre löner än män och jobbar dessutom i högre utsträckning deltid, därför blir också pensionen lägre. Det är viktigt att sätta sig in i sin pension i tid, för att på så sätt kunna påverka den, säger Madelén Falkenhäll, senioranalytiker på Swedbank, i en presskommentar.

Enligt undersökningen, som har gjorts tillsammans med Sifo, är det lika vanligt bland kvinnor som bland män att spara till sin pension, knappt sex av tio uppger att de gör det. Men kvinnor sparar lägre belopp än män.

– Det är inte konstigt att kvinnor sparar lägre belopp än män, de har ofta lägre lön och mindre marginaler. Lever man i en relation där den ena tjänar mer än den andra kan det vara bra att föra över pensionsrätter till den med lägre inkomst, säger Madelén Falkenhäll.

Här hittar du mer information om undersökningen.

Nu ska de lägsta pensionerna höjas

Utredningen Översyn av grundskyddet för pensionärer har nu överlämnats till Pensionsgruppen. Utredningen föreslår en höjning av garantipensionen, speciellt för ogifta, och av taket i bostadstillägget.

Det var ett år sedan Pensionsgruppen initierade en översyn av pensionssystemets grundskydd – garantipensionen, äldreförsörjningsstödet och bostadstillägget. Syftet var att förbättra situationen för de pensionärer som har det sämst ställt, vilket ofta är äldre ensamstående kvinnor.

Den slutrapport som nu överlämnats innehåller ett paket av åtgärder. Bland annat föreslås att garantipensionen höjs med 200 kronor för alla garantipensionärer, samt att den utökas med ett behovsprövat tillägg på upp till 700 kronor för ogifta och 200 kronor för sammanboende garantipensionärer. Taket i bostadstillägget föreslås höjas från 5 600 till 7 000 kronor.

– De som varit med och byggt upp vårt land och lagt grunden för vår gemensamma välfärd ska ha en bra pension. Det är en viktig del av den svenska modellen. Därför är det otroligt viktigt att öka tryggheten för Sveriges pensionärer och särskilt för dem med lägst pensioner, säger Annika Strandhäll, socialminister och ordförande i Pensionsgruppen.

Förslaget ska nu ut på remiss och delar av paketet kan komma att justeras. Ambitionen är att förändringen ska vara genomförd senast år 2020, samtidigt som flera andra delar i den nya pensionsöverenskommelsen träder i kraft.

Utredningens förslag i korthet:

Om garantipensionen

  • Garantipensionen ska höjas för både gifta och ogifta. Avräkning ska ske mot allmän pension på samma sätt som görs idag.
  • Ett tilläggsbelopp i garantipensionen ska införas med ett högre belopp för ogifta än för gifta. Tilläggsbeloppet ska avräknas mot tjänstepension och nettokapitalinkomster med 48 procent.
  • Nivån på garantipensionen ska justeras utifrån uttagsålder om uttaget görs senare än vid åldern för tidigast uttag av garantipension.

Om bostadstillägget

  • Bostadskostnadstaket i bostadstillägget ska höjas till 7 000 kronor per månad.
  • Ersättningsgraden för bostadskostnaden i bostadstillägget ska vara 100 procent upp till 3 000 kronor, 90 procent mellan 3 001 och 5 000 kronor, och 70 procent mellan 5 001 och 7 000 kronor.
  • Konsumtionsstödet i bostadstillägget ska avskaffas.
  • Vid beräkning av bostadstillägg ska tjänstepension, privat pension, arbetsinkomster, etableringsersättning och studiemedel tas upp med 100 procent i reduceringsinkomsten.
  • Avräkning av bostadstillägg mot en reduceringsinkomst som överstiger ett prisbasbelopp ska höjas till 62 procent.
  • Vid höjning av garantipensionen ska fribeloppet i bostadstillägget höjas till samma nivå som garantipensionen.
  • Skälig bostadskostnad i det särskilda bostadstillägget ska höjas till 7 000 kronor per månad.

Om äldreförsörjningsstödet

  • Ett fribelopp för arbetsinkomster ska införas för personer med äldreförsörjningsstöd. Fribeloppet ska uppgå till 24 000 kr per år.
  • Skälig bostadskostnad ska höjas till 7 000 kronor per månad.

Hela utredningen kan laddas ner här.

En minoritet tar ut pensionen livsvarigt från AMF

Allt fler väljer tidsbegränsat uttag av sin tjänstepension. Förra året sjönk för första gången andelen som valt livsvarig utbetalning till mindre än hälften av AMF:s försäkrade. Det visar bolagets årliga pensionsrapport.

Trenden att ta ut tjänstepensionen i snabb takt fortsätter. En rekordstor andel av tjänstepensionen tas ut på kort tid, enligt AMF:s Pensionsrapport 2017.

– Att tjänstepensionen byggs upp under ett 40-årigt yrkesliv och sedan betalas ut på fem år är inte långsiktigt hållbart – varken för individen eller samhället, säger Dan Adolphson Björck, AMF:s trygghetsekonom och fortsätter:

– Efter ett långt yrkesliv väntar ofta många år som pensionär. Det behövs bättre information om fördelarna med livslång utbetalning. Pensionsbolag och banker skulle kunna införa varningstexter om konsekvenserna av korta uttagstider.

I rapporten konstateras också att det ur pensionssynvinkel lönar sig dåligt att arbeta. Den som har jobbat 40 år inom ett låglöneyrke får i vissa fall inte ens en tusenlapp mer i pension efter skatt än en person som inte har arbetat alls. Och skillnaden lär minska nu när garantipensionen och bostadstillägget föreslås höjas.

Ett första steg mot en rimlig pensionsnivå skulle vara att höja inbetalningarna till den allmänna pensionen till den nivå det var tänkt från början, nämligen 18,5 procent istället för dagens 17,21 procent. För många skulle det motsvara drygt 1 000 kronor mer i månaden i dagens penningvärde.

Rapporten finns att ladda ner här.

Sponsrad bok om pension för småföretagare

Min Pension och Konsumenternas Försäkringsbyrå har tillsammans med Länsförsäkringar sponsrat en bok som ska förklara pensioner för småföretagare.

Småföretagare utan kollektivavtal måste tänka mer på pensionsfrågor än andra. I dag släpps därför boken Småföretagare – öka din pension av frilansjournalisten Anna Björe. Den är tänkt att göra pensionsämnet enklare och mer begripligt för småföretagare.

– Småföretagare är en utsatt grupp och var tredje småföretagare saknar tjänstepension.  Eftersom tjänstepensionen är mer än ett sparande påverkar det den ekonomiska tryggheten för företagaren, familjen och medarbetarna. Vi vill bidra till att göra pensionsfrågorna begripliga så att fler företagare tar tag i tjänstepensionen, säger Tua Holgersson, vd på Länsförsäkringar Fondliv, i en kommentar.

Här kan du läsa eller ladda ner Småföretagare – öka din pension.

KPA sänker garantiräntan

KPA Pension sänker garantiräntan i sin traditionella pensionsförsäkring från 0,75 procent till 0,50 procent. Garantin räknas på 85 procent av de nya inbetalningarna, istället för som tidigare 100 procent.

Det är de låga marknadsräntorna som gör att KPA måste sänka garantin för att ha utrymme att ta högre risk och säkra den långsiktiga avkastningen

– Genom att anpassa garantiräntan till rådande ränteläge skapar vi förutsättningar för en fortsatt god avkastning och en hållbar tjänstepension, säger KPA Pensionsförsäkrings vd Britta Burreau i en kommentar.

Garanträntan på 0,50 procent gäller före avkastningsskatt och avgifter, vilket ska jämföras med den noll-garanti efter skatt och avgifter som erbjuds av Alecta och AMF, som är KPA Pensions tradliv-konkurrenter inom avtalsområdet AKAP-KL/KAP-KL.

Ändringen gäller från den 29 mars 2018. Premier inbetalda före detta datum påverkas inte.