Hur bra går det för Tredje AP-fonden? Tredje AP-fonden har nyligen gått ut i en upphandling av system för att mäta sin performance.
Upphandlingen syftar till att AP3 ska få en modern plattform för att mäta portföljavkastningen och arbeta med riskkontroll och uppföljningar.
Sista dag för att lämna in ansökan är den 25 mars.
Intresserad av att spara till pensionen? Nu har Pensionsmyndigheten gett ut en vägledning för den som funderar på eget sparande till pensionen.
Pensionsmyndigheten brukar mest bry sig om den allmänna pensionen och ibland om den arbetsgivarbetalda tjänstepensionen.
Men nu har myndigheten även sammanställt ett antal goda råd för den som funderar på att spara själv för att ha mer pengar som pensionär.
I den nya vägledningen om att spara till sin pension lyfts investeringssparkonto och kapitalförsäkring fram som möjliga alternativ.
Pensionsmyndigheten pekar även på vikten av att se till att det är ett sparande med låga kostnader.
– För ett långsiktigt sparande kan globala aktiefonder med låga avgifter, till exempel indexfonder, vara ett bra alternativ. Ett sådant sparande bör inte kosta mer än 0,40 procent per år i fondavgift, säger Marcus Lindenius, pensionsexpert vid Pensionsmyndigheten.
Här kan du ta del av Pensionsmyndighetens vägledning för eget pensionssparande.
Postens Pensionsstiftelse har anmälts till Länsstyrelsen i Stockholm, sedan Postnord skrivit upp diskonteringsräntan för stiftelsen. Det skriver nyhetsbrevet Pensioner & Förmåner i dag.
Det har varit hårda diskussioner de senaste månaderna om hanteringen av Postens Pensionsstiftelse.
I höstas krävde fackförbunden Sveriges Ingenjörer, SRAT, Jusek och Civilekonomerna att Postnord skulle föra tillbaka sammanlagt 1 889 miljoner kronor plus ränta till Postens pensionsstiftelse, vilket motsvarar vad Postnord gottgjort sig ur stiftelsen de senaste åren. Gottgörelsen gjordes möjlig genom att diskonteringsräntan ändrades från 0,8 procent till 4,0 procent – från FI:s dåvarande diskonteringsränta för stiftelser till PRI Pensionsgarantis prognosränta.
Nu har diskussionerna lett fram till en överenskommelse mellan arbetsgivare och de flesta fackförbund inom Postnord.
Men alla parter har inte accepterat överenskommelsen.
Sveriges Ingenjörer är emot uppgörelsen och pekar på att pensionsåtagandena nu inte är kreditförsäkrade fullt ut utan bara till 60 procent.
– Vi tycker att det är viktigt att markera och föra en diskussion eftersom det här kan få konsekvenser för nuvarande och kommande pensionärer inom PostNord, säger Mats Rosén, ombudsman hos Sveriges Ingenjörer, till Pensioner & Förmåner.
Många anser sig behöva mer i pension än vad de troligen kommer att få. Det menar Swedbank och sparbankerna som har genomfört en Sifo-undersökning om intresset för att arbeta efter 65 års ålder.
Av undersökningen framgår att tre av tio planerar att arbeta efter att de fyllt 65 år. Fler än så – 45 procent – uppger att de egentligen skulle orka fortsätta arbeta.
– Att många orkar jobba längre är positivt, det kommer sannolikt behövas för att nå upp i en pension som många upplever att de behöver för att klara sig. Att arbeta ett eller ett par år efter 65 års ålder påverkar pensionen avsevärt. Det kan handla om tusenlappar varje månad, säger Madelén Falkenhäll, senior analytiker på Swedbank, i en presskommentar.
Exakt hur länge man tror sig orka arbeta vidare skiljer sig åt mellan olika inkomstgrupper. Av höginkomsttagarna tror 60 procent att de orkar jobba efter de fyllt 65 år. Bland låginkomsttagare är andelen 40 procent.
– Hur tungt arbete man har spelar så klart roll för hur länge man orkar arbeta. Men om man kan är det bra att jobba något år extra och framförallt försöka arbeta heltid under hela sitt yrkesliv, fortsätter Madelén Falkenhäll.
Swedbank har tidigare publicerat en analys där det framgår att en grundskollärare i 30-årsåldern får knappt 800 kronor mer i pension per månad efter ett extra års arbete, och 1 600 kronor per månad för två extra år. För en civilingenjör blir det 1 200 respektive 2 500 kronor mer i pension per månad.
Av de som säger sig behöva jobba längre, uppger merparten att de måste det för att klara sin ekonomi. En mindre andel säger att de behöver det för att kunna leva det liv de vill som pensionär. Av de som planerar att jobba vidare för att de tycker det är roligt, kommer de flesta att arbeta deltid.
Två tredjedelar uppger att de behöver mer än 15 000 kronor efter skatt för att klara sig om de skulle gå i pension idag. Det motsvarar en pension på runt 20 000 kronor före skatt. Bland tillfrågade över 35 år uppger knappt 80 procent att de skulle behöva en pension motsvarande 20 000 kronor.
Samtidigt kan många och stora yrkesgrupper sannolikt inte räkna med en pension på den nivån. Till exempel kan en sjuksköterska eller snickare i 60–65 årsåldern som har arbetat sedan 20-årsåldern räkna med en pension på 19 500 kronor före skatt. En undersköterska kan förväntas få runt 16 000 kronor före skatt.
Första AP-fondens avkastning efter kostnader under 2017 uppgick till 9,6 procent, vilket kan jämföras med 9,3 procent 2016. Det framgår av fondens resultatrapport under måndagen.
Det totala fondkapitalet i AP1 uppgick vid årets slut till 333 miljarder kronor. Den reala avkastningen under den senaste tioårsperioden uppgick till 5,0 procent per år efter kostnader. Fondens förvaltningskostnader sjönk till 445 miljoner kronor (458), vilket motsvarar 0,14 procent (0,15) av genomsnittligt förvaltat kapital.
VD Johan Magnusson kommenterar resultatet så här i ett pressmeddelande:
– Det är tillfredsställande att vi fortsätter att leverera ett gott resultat med en avkastning på förvaltat kapital på 9,6 procent efter kostnader för 2017 samtidigt som vi sänker våra kostnader. Största bidragen i absoluta kronor kom från aktier och fastigheter.
– För att möta en alltmer utmanande omvärld jobbar vi kontinuerligt med att förfina och utveckla vår portfölj. Under 2017 utökade vi bland annat investeringarna på tillväxtmarknader samt minskade vår exponering mot dollar till förmån för svenska kronor.
Förtroende har rasat under senare tid för privata pensions- och försäkringsrådgivare. Det rapporterar PTK efter en enkät bland privatanställda tjänstemän.
Enligt enkäten har var tredje privatanställd tjänsteman fått en mer negativ bild av privata pensions- och försäkringsrådgivare under det senaste året.
Enligt PTK har bland annat turerna kring finansbolaget Allra skadat tjänstemännens förtroende för pensionsbranschen. Nära sex av tio privatanställda tjänstemän har fått lägre förtroende för pensionsbranschen utifrån det de har läst eller hört om Allra.
– Många känner sig redan osäkra kring pensionen och nu visar det sig att en enskild aktör på kort tid kan påverka förtroende för en hel bransch av försäkrings- och pensionsrådgivare. Det är allvarligt. Försvinner förtroendet ökar risken för att spararnas engagemang för sin pension försvinner, säger Anders Ångbäck, pensionsrådgivare på PTK, i en presskommentar.
– Pensionsbranschen har inte råd med en förtroendekris. Kombinationen av att människor uppfattar någonting som svårt men viktigt ställer höga krav på förtroende. Det är oerhört svårt att få sparare att känna sig trygga i sitt pensionssparande och de måste känna att de har tillgång till oberoende rådgivning när de gör avgörande val för pensionen.
Under förra året uppgick totalavkastningen för Tredje AP-fonden till 8,9 procent före kostnader, vilket kan jämföras med 9,5 procent år 2016. Det framgår av fondens presentation av 2017 års resultat.
Fondens förvaltningskostnadsandel sjönk till 0,10 (0,12) procent, varav rörelsekostnader utgjorde 0,06 (0,06) procent. Räknar man avkastning efter kostnader var totalavkastningen 8,8 (9,4) procent. Den senaste femårsperioden har fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 10,5 procent per år.
Fonden rapporterar också att man har överträffat sin jämförelseportföljen med 2,1 procentenheter efter kostnader under 2017. Sedan 2012 har AP3 haft 22 procentenheter högre avkastning efter kostnader.
Vid utgången av 2017 uppgick fondkapital till 345 239 (324 375) miljoner kronor.
– Årets höga totalavkastning på 8,8 procent innebär ytterligare ett år av starkt bidrag till pensionssystemet. Under den senaste femårsperioden har fondens avkastning varit drygt 8 procentenheter högre än inkomstindex i genomsnitt per år, säger Kerstin Hessius, VD för Tredje AP-fonden, i en presskommentar.
– Vi har under året sänkt förvaltningskostnaderna genom att minska andelen hedgefonder i portföljen och vi har flyttat till mindre lokaler. Samarbetet mellan AP-fonderna har också stärkts genom flera samverkansgrupper.
Två av tre premiepensionssparande säger sig sakna tillräcklig kunskap för att kunna placera sitt för att få pengarna att växa, visar en undersökning från Skandia.
I undersökningen, som har genomförts av Novus på uppdrag av Skandia, säger knappt en av fem kvinnor att de har tillräckligt med kunskap för pensionsval.
– Premiepensionssystemet kräver kunskap om kapitalförvaltning som de flesta saknar. Den som inte har kunskap kan lätt göra fel val eller hamna i ickevalsalternativet AP7 Såfa som är en fond med mycket hög risk. Hög risk kan vara motiverad men man bör förstå vad det innebär, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i en kommentar till undersökningen.
De som saknar kunskap anser sig främst behöva kunskap om vad som avgör framtida avkastning (51 %), följt av lämplig risknivå (33 %) och information om hur och var man gör ett aktivt val (31 %). Undersökningen visar också att det är risknivå (33 %) följt av avgift (30 %) och historisk avkastning (24 %) som avgör fondvalet för spararna. Fondens varumärke och förtroende är också en viktig faktor (16 %).
– Spararna gör klokt i att titta på både risknivå och avgifter men vad som är lämplig risk är inte alltid lätt att avgöra. Titta på risknivån utifrån din situation, ålder och önskad avkastning. Med högre risk kommer också möjligheten till bättre avkastning på lång sikt. Historisk avkastning är däremot ett svagt beslutsunderlag eftersom backspegeln inte säger något om framtiden, säger Mattias Munter.
Hållbarhet är däremot inte något som är anses speciellt viktigt för de stora flertalet sparare. Endast 12 procent anger att hållbarhetsfrågan avgör valet av fond.
Målgruppen för undersökningen var svenskar 18–65 år som inte har börjat ta ut pension. Totalt har 1010 intervjuer genomförts under perioden 19–23 januari 2018. Deltagarfrekvensen var 57 procent. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel.
Aktiebolaget dp försäkring försattes i konkurs vid Stockholms tingsrätt den 20 februari. Bolaget har varit en del av den skandalomsusade Intactakoncernen.
Bolaget trädde i likvidation så sent som den 17 januari. Även ägarbolaget Intacta Holding AB påbörjade då likvidation. Före likvidationen utgjordes styrelsen i Aktiebolaget dp försäkring av Daniel Aspelin.
Aktiebolaget dp försäkring stod tidigare bakom tjänsten dinapensioner.se.
Dinapensioner.se – som förvärvades av Solidar under förra året – beskrivs som en webbaserad tjänst där kunden får en snabb och enkel överblick av sitt pensionssparande, kapitalförsäkringar, sjuk-, och livförsäkringar. När Solidar förvärvade tjänsten uppgavs att den hade cirka 30 000 kunder.
Konkurrensverket uttalar sig i sitt remissyttrande starkt kritiskt till tanken på att det ska bli färre fonder i premiepensionssystemet framöver.
I sitt remissvar på promemorian ”Ett tryggt och mer hållbart premiepensionssystem” skriver Konkurrensverket att man är för en förstärkt kontroll av premiepensionssystemet. Samtidigt är man mycket kritisk till förslag i promemorian, som man anser riskerar att försämra konkurrens kraftigt på den svenska fondmarknaden.
Enligt Konkurrensverket kan små och nyetablerade företag riskera att påverkas negativt till följd av flera förslag som presenteras i promemorian. Det kan leda till att fondmarknaden koncentreras till större fondbolag och fonder.
Konkurrensverket avstyrker därför förslagen om krav på verksamhets- och avkastningshistorik, krav om minsta förvaltat kapital på 500 miljoner kronor och krav på Pensionsmyndighetens maximala 50-procentiga andel.
Konkurrensverket avstyrker också förslaget om att de fondförvaltare som inte beaktar hållbarhetshänsyn alls i förvaltningen inte skulle få ingå fondavtal med Pensionsmyndigheten. Ett sådant krav skulle utesluta ett flertal fonder som saknar eller har en mycket låg avgift, menar KKV.
Nej, Pensionsmyndigheten bör inte bygga upp en omfattande verksamhet för att granska fonderna i premiepensionens fondtorg sköter sig. Istället bör premiepensionssystemet så snart som möjligt övergå till upphandlade fonder, skriver Finansinspektionen i ett remissyttrande över förslag om förändringar av premiepensionen.
Promemorian ”Ett tryggare premiepensionssystem” handlar i första hand om kortsiktiga åtgärder för att hantera problem i premiepensionssystemet.
FI har i och för sig inget emot de flesta av förslagen i promemorian, men skriver samtidigt att det måste hänsyn tas till att ett annorlunda fondtorg kommer att finnas på plats inom en inte alltför avlägsen framtid. Därför måste avsevärt högre krav ställas på verksamhetshistorik på fondförvaltare och på minimikapital i fonder som erbjuds på fondtorget, menar FI.
Finansinspektionen gillar heller inte tanken på att Pensionsmyndigheten bygger upp ”en omfattande granskningsverksamhet som inte kommer att behövas när ett nytt fondtorg är på plats”.
Det är enligt FI också olyckligt med en parallell organisation för att granska fonderna i premiepensionssystemet, samtidigt som Finansinspektionen har till uppgift att sköta tillsynen av värdepappersfonder i Sverige.
– Det skulle leda till dubbelarbete. Det riskerar dessutom att skapa otydlighet kring ansvaret för tillsynen av fondförvaltare, heter det i FI:s yttrande.
FI vill också ha större krav på de fonder som ska ingå i premiepensionssystemet, med en historik på minst tio år och ett kapital på minst 5 miljarder, att jämföra med tre år och 0,5 miljarder som föreslås i promemorian.
Svenska folket hade vid utgången av år 2016 ett förvaltat pensionskapital på 5 400 miljarder kronor. Det rapporterar Pensionsmyndigheten i sin rapport ”Sveriges pensioner 2005-2016”.
Rapporten beskriver utvecklingen av pensionsbeloppen för den allmänna inkomstgrundade pensionen, tjänstepensionen samt den avdragsgilla privata pensionen. Enligt rapporten ökade det samlade förvaltade pensionskapitalet med 400 miljarder kronor till 5 400 miljarder kronor 2016.
– Under 2016 så utgjorde det förvaltade kapitalet inom den allmänna pensionen cirka 43 procent av det samlade pensionskapitalet, och där buffertkapitalet stod för 25 procentenheter och premiepensionskapitalet stod för 19 procent. Tjänstepensionen utgjorde 48 procent av det samlade kapitalet, säger Inger Johannisson, analytiker vid Pensionsmyndigheten som tagit fram rapporten, i en presskommentar.
Både inbetalningar och utbetalningar av pensionskapital ökade under år 2016, och uppgick till 470 miljarder kronor respektive 425 miljarder kronor.
I sin årliga kampanj i samband med utskicket av de orange kuverten tar Pensionsmyndigheten till ett nytt grepp: punkrockbandet Riskgruppen med den specialskrivna låten ”Ursäkta att vi stör”.
Den närmaste månaden skickas drygt 5,7 miljoner orange kuvert ut till svenska folket. I samband med det genomför Pensionsmyndigheten en kampanj för att så många som möjligt ska ta del av pensionsinformationen, i kuvertet och på Internet.
– Vår kampanj har två syften. För det första vill få så många som möjligt att logga in på våra nya inloggade sidor som vi har skapat i samarbete med Min Pension.. Där kan man göra en pensionsprognos för hela pensionen men också ta del av anpassad pensionsinformation utifrån ålder och livssituation. Vi vill också fortsätta tjata om vad som är viktigast för pensionen: jobba, betala skatt och ha tjänstepension, säger Sten Eriksson, Pensionsmyndighetens kommunikationschef, i ett pressmeddelande.
En del av kampanjen är satsningen på punkbandet Riskgruppen. Kampanjen med Riskgruppen består dels av en musikvideo, dels av en dokumentär där man följer bandet och dess medlemmar och hur de resonerar kring sin pension.
Filmerna har producerats av produktionsbolaget FLX, med Måns Herngren som regissör. Den specialskrivna låten ”Ursäkta att vi stör” – med refrängen ”Framtiden är min, den ska bli din så logga in” – är skriven av Wille Crafoord. Bakom Pensionsmyndighetens kampanj står reklambyrån Klirr. Mediebyrå är Scream. Kampanjen har en budget på 16,5 miljoner kronor.
– Det kan säkert finnas en och annan som undrar varför Pensionsmyndigheten använder ett punkrockband och svaret är enkelt: vi tycker att det är ett bra sätt att nå ut med våra budskap. Bandmedlemmarna representerar var för sig grupper som riskerar att få låg pension, och budskapet i låten bottnar i våra huvudbudskap om att logga in och se hur pensionen blir om man fortsätter arbeta som i dag, avslutar Sten Eriksson.
Endast 15 procent av svenskarna har förtroende för premiepensionssystemet. Det visar enundersökning från Skandia som publicerades i dag på morgonen.
Undersökningen har utförts av Novus, som har genomfört intervjuer med drygt 1 000 svenskar mellan 18 och 65 år.
– Att en så viktig del av ett statligt pensionssystem har ett sådant lågt förtroende är allvarligt och att sjunka lägre blir nog svårt. Det låga förtroendet har delvis sin förklaring i de välkända skandaler som slutat i brottsutredningar och försvunna sparpengar, kommenterar Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett pressmeddelande.
Den främsta anledningen till att människor har lågt förtroende är att det känns otryggt eftersom värdet på pensionspengarna kan minska.
– Det är särskilt anmärkningsvärt att det är oron för nedgångar som leder till det låga förtroendet för systemet. Detta när premiepensionsspararna i snart ett decennium dragit nytta av en konstant börsuppgång och i princip alla sparare haft mycket god avkastning. Det säger mig att förtroendedebatten kommer att fortsätta när det blir sämre tider på börsen framöver, fortsätter Mattias Munter.
En annan anledning till det låga förtroendet är att många inte litar på fonder och fondbolag i premiepensionssystemet.
– Oron för oseriösa fondbolag är sannolikt en reaktion på flera omskrivna skandaler med koppling till några aktörer på fondtorget. Som så ofta är det fåtalet som förstör för de många seriösa aktörerna, säger Mattias Munter.
– Finansdepartementets förslag för att skärpa kontrollen av fonderna är just nu ute på remiss och kan på sikt öka förtroendet, men om man verkligen har ambitionen att fondutbudet ska hålla högre kvalitet med bibehållen bredd så missar man målet. Föreslagna krav och riktlinjer är alltför trubbiga, slår mot populära fonder och försvårar för nya fonder med hållbarhetsinriktning att nå spararna, menar Mattias Munter.
Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel. Deltagarfrekvensen var 57 procent.
Andra AP-fonden redovisar en total avkastning på 9,1 (10,5) procent exklusive kostnader för helåret 2017, framgår det av fondens bokslutsrapport under torsdagen.
Rörelsens kostnader, uttryckt som förvaltningskostnadsandel, minskade till 0,06 (0,07) procent. Räknar man in kostnaderna avkastade portföljen 9,0 (10,3) procent. Fondkapitalet uppgick vid årets slut till 345,9 (324,5) miljarder kronor.
VD Eva Halvarsson kommenterar resultatet så här:
– Vår avkastning har fortsatt att utvecklas positivt efter ännu ett år med bra resultat till en låg kostnad. Vi följer vår långsiktiga strategi och har arbetat intensivt inom hållbarhetsområdet. Den genomsnittliga årliga reala avkastningen de senaste fem och tio åren uppgår till 9,0 respektive 5,0 procent. Denna överträffar vårt långsiktiga mål och visar att vi över tid har en förmåga att skapa mervärde för Sveriges pensionärer, även i perioder som präglas av en turbulent omvärld med finansiella kriser.
– Våra kostnader är fortsatt låga trots att vi under 2017 har sett en ökad kostnad i leverantörsledet. Vårt sätt att hantera detta är att förvalta allt mer internt och att fortsätta utveckla vår verksamhet på ett kostnadseffektivt sätt. Detta gör att vi i kostnadsutvärderingar fortsatt står starka i konkurrensen och behåller avståndet till de flesta andra aktörer i branschen.
Andra AP-fonden meddelar också att man har som målsättning att utveckla sin portfölj i linje med tvågradersmålet och att integrera hållbarhet i all förvaltning.
Har du redan ett konto? Logga in
Följ oss gärna i sociala medier:
