Kategori: Pension

Tryg i Norge vann domstolstvist om de anställdas pensioner

Tryg i Norge har vunnit en domstolstvist om de anställdas pensionsvillkor. 

Det var för två år sedan, 2016, som den danska Trygkoncernens filial i Norge stämdes av det norska fackförbundet Finansforbundet. 

Tvisten rörde en ändring av de anställdas pensionsvillkor som genomförts tidigare, som enligt finansforbundet innebar lägre pensioner för 600 tidigare anställda i Tryg. Förändringen innebar att nya premier för de anställda betalades in till en premiebestämd pensionslösning istället för som tidigare enligt en förmånsbestämd plan. Motsvarande förändring har genomförts i en rad andra norska företag. 

Finansforbundet krävde 378 miljoner NOK för justeringen av pensionsvillkoren. 

Under tisdagen föll domen i målet, och domstolen höll med Tryg om att det var korrekt att genomföra pensionsändringen.

– Tryg är nöjd med domen och inväntar nu motpartens beslut om ett överklagande inom fyra veckor, heter det i ett pressmeddelande från Tryg på tisdagen. 

SNS: Så får vi åldersgruppen 65–69 år att jobba längre

Förläng sjukpenningen och arbetslöshetsförsäkringen till att omfatta alla fram till 70 års ålder. Det föreslås i en rapport från SNS – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle – som ett sätt att öka arbetskraftsdeltagandet för åldrarna 65–69 år. 

Vi lever allt längre efter pensioneringen. 

År 1990 var den förväntade återstående livslängden för en 65-åring 15 år för män och 19 år för kvinnor. 

Förra året hade detta ökat till 19 år för män och 21 år för kvinnor. 

Glädjande på många sätt – men samtidigt en utmaning för pensionssystemet. Den senaste tiden har det haglat larmrapport om den låga kompensationsgraden för morgondagens pensionärer. 

En väg att öka stabiliteten i pensionssystemet är att folk arbetar längre. 

Av den nyligen utgivna SNS-rapporten ”Drivkrafter och möjligheter till ett förlängt arbetsliv” framgår att en allt större andel av befolkningen mellan 55 och 65 år är verksam i arbetslivet. I slutet av 90-talet arbetade 55 procent av männen i åldrarna 60–64 år, i dag ligger siffran på 75 procent. 

Däremot har inte mycket hänt i åldrarna över 65 år. 

I åldersgruppen 65–69 år arbetar cirka 25 procent av männen och knappt 20 procent av kvinnorna. 

– I denna grupp finns således stor potential för ökad sysselsättning i framtiden, skriver forskarna i SNS-rapporten. 

Ett sätt att satsa på att uppmuntra arbete i åldrarna 65–69 år är att låta sjukpenningen och arbetslöshetsförsäkringen omfatta alla fram till 70 år, skriver författarna De menar också att det är viktigt att lätta upp normerna om pensionering vid 65 år och att motverka åldersdiskriminering.

Rapporten är skriven av Per Johansson, professor i statistik, Uppsala universitet och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Lisa Laun, fil dr i nationalekonomi och forskare vid IFAU, Mårten Palme, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och Helena Olofsdotter Stensöta, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Här hittar du hela rapporten från SNS. 

Premiepensionsfonder får längre tid på sig för nya ansökningar

Premiepensionsfonder får nu längre tid på sig att anpassa sig till det nya kommande regelverket. Senaste datum för ansökan om ny registrering har förlängt från den 1 november till den 28 december, skriver Pensioner & Förmåner i dag. 

Förlängningen av datumet sker efter ett möte mellan Fondbolagens förening och Pensionsmyndigheten, skriver Pensioner & Förmåner. 

Senast den 28 december ska alltså de fondbolag som vill skriva ett nytt avtal med Pensionsmyndigheten, visa att de uppfyller de nya kraven som bland annat handlar om att kunna uppvisa minst tre års avkastningshistorik och ha minst 500 miljoner kronor under förvaltning utanför fondtorget. 

Fondbolagen: Allt färre svenskar sparar till pensionen

På två år har andelen svenskar som har ett fondsparande som syftar till pensionen minskat med 7 procentenheter. Det visar en undersökning från TNS Sifo Prospera utförd på uppdrag av Fondbolagens förening. 

I år uppger 39 procent av svenska fondsparare att det huvudsakliga ändamålet med fondsparandet är pensionen. Det är 7 procentenheter färre än  2016 då 46 procent uppgav att syftet med sparandet var pensionen.

– Att allt färre fondsparare uppger sig spara till sin pension är en utveckling som går åt fel håll. Särskilt då vi vet att det i framtiden kommer ställas högre krav på ett privat pensionssparande för att leva upp till de visioner och drömmar man har som pensionär, säger Gustav Sjöholm, sparekonom på Fondbolagens förening, i en presskommentar.

Samtidigt har andelen svenskar som känner ett behov av att komplettera pensionen med ett privat pensionssparande ökat. Från år 2016 har andelen som känner ett behov av privat pensionssparande ökat från 43 procent till 47 procent.

Kvinnor känner ett större behov av att komplettera pensionen med ett privat sparande. 52 procent av kvinnorna uppger att de har ett behov av ett privat pensionssparande, jämfört med 40 procent av männen.

TNS Sifo Prosperas undersökning bygger på telefonintervjuerna med ett urval av 1 000 svenskar, från den 14 mars till den 26 april 2018.

Allemanspension! Skandia kräver nytt skattegynnat sparande

Skandia kräver en ny skattegynnad sparform för att stärka pensionen. I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver VD Frans Lindelöw och sparekonom Mattias Munter att det krävs ett tydligt incitament för att få svenska folket att spara till pensionen. Den nya sparformen allemanspension presenteras i en separat rapport från Skandia. 

Artikelförfattarna konstaterar att pensionssystemet är satt under press, bland annat på grund av ökad medellivslängd och sent inträda på arbetsmarknaden. 

Samtidigt har politikerna stiftat lagar som gör det mindre förmånligt att spara själv till pensionen. Det avdragsgilla pensionssparandet har avskaffats och skatten på ISK-sparandet har de senaste åren höjts två gånger. 

En undersökning som Skandia hänvisar till i ett pressmeddelande i dag på morgonen visar att 17 procent av svenskarna har minskat sitt sparande under senare tid. 

Skandias förslag är nu att införa ett helt nytt förmånligt sparande, som man kallar för allemanspension. Allemanspensionen presenteras av Skandia i en separat rapport som offentliggjordes i dag. 

Enlgit Skandias förslag ska skatten på ett sparkapital i allemanspension för 2018 ligga på 0,08 procent, vilket motsvarar en sjättedel av den nuvarande skatten på sparande i ISK.

– Det är ett tydligt incitament som vi bedömer åter skulle få fler människor att spara till sin pension i Sverige, heter det i artikeln.

Enligt Skandias förslag ska pengarna på ett allemanspensionskonto vara öronmärkta för pensionssparande och inte kunna tas ut i förtid.

Här kan du ta del av Skandias rapport om allemanspensionen. 

Deloitte ökar kravet mot Allra till 1,2 miljoner kronor

Revisionsbyrån Deloitte har ökat sitt krav på Allra från 1,0 till 1,2 miljoner kronor. Bakgrunden till ökningen av kravet är att beloppet ska inkludera moms, rapporterar Realtid.  

Bakgrunden till tvisten vid Stockholms tingsrätt är att Deloitte anser sig ha utfört arbete som Allra inte har betalat för. 

Allra bestrider Deloittes krav och har dessutom i en genstämning yrkat att Deloitte ska återbetala 0,2 miljoner kronor, skriver Realtid.

Allra menar att Deloittes arbete inte har varit i enlighet med uppdraget, och att Deloitte inte informerat Allra om att det uppskattade arvodet skulle kunna skulle komma att överskridas. Dessutom hävdar Allra att Deloittes revisionsarbete har varit onyttigt för Allra och att skäligt arvode därmed skulle vara 0 kronor.

Huvudförhandling är utsatt till november–december.

Här kan du läsa hela artikeln i Realtid. 

PTK och KFO tecknar nytt femårigt tjänstepensionsavtal

PTK meddelar i dag att man har kommit överens med KFO om förändringar i pensionsavtalet. Avtalet gäller från och med den 1 januari 2019, och avtalsperioden är på fem år.

Enligt PTK innebär det nya pensionsavtalet att många av PTK-förbundens medlemmar får en förstärkt pension. Avsättningen till den kompletterande ålderspensionen höjs från 2 procent till 2,1, och familjeskyddet finansieras av arbetsgivaren. Avtalet kommer samtidigt bli enklare att administrera för KFO:s medlemsföretag.

Folksam blir försäkringsgivare för den nya formen av KTPK-egenpension.

– Förhandlingarna med KFO har förts i en konstruktiv anda och vi är nöjda med utfallet som gagnar både PTK-förbundens medlemmar och KFO:s medlemsföretag, säger PTK:s förhandlingsledare Jaan Kolk i en presskommentar.

PTK:s och KFO:s pensionsavtal innebär att den som är född 1981 eller senare omfattas av ITP 1. För dem som är födda 1980 eller tidigare gäller pensionsplanen KTP 2 som i huvudsak motsvarar ITP 2. De förändringar som PTK och KFO nu har kommit överens berör KTP 2 och den kompletterande avgiftsbestämda delen av pension, som benämns som ITPK i ITP 2 och som KTPK i KTP 2.

De avtalsområden som omfattas av det nya avtalet är främst industri- och tjänsteföretag, fristående skolor, förskolor och fritidshem, verksamheter inom hälsa, vård och omsorg samt ideella organisationer.

”Små skillnader i pensionsålder mellan kvinnor och män”

Visserligen lämnar kvinnor arbetslivet tidigt i något högre utsträckning än män. Men den viktigaste orsaken till att kvinnor har lägre pension än män är löneskillnader och att fler kvinnor arbetar deltid. Den slutsatsen drar Inspektionen för socialförsäkringen i en färsk rapport. 

Inspektionen för socialförsäkringen har på uppdrag av regeringen undersökt vilka skillnader som finns mellan kvinnor och män och mellan olika grupper på arbetsmarknaden när det gäller tidpunkten – och på vilket sätt – de lämnar arbetsmarknaden.

En slutsats är att kvinnor utträder tidigt från arbetslivet i något större utsträckning än män, vilket leder till något lägre pensioner. Men de viktigaste förklaringarna till att det finns ett pensionsgap mellan kvinnor och män är inte detta. Istället är huvudförklaringen att det löneskillnader mellan män och kvinnor och att fler kvinnor än män arbetar deltid.

En hög andel tidiga utträden från arbetsmarknaden är ofta sammankopplat med yrken som är mansdominerade, är fysiskt tunga, och som ofta har lägre krav på utbildning.

Den vanligaste vägen ut ur arbetslivet för 60 års ålder är sjukskrivning. Tjänstepension är den vanligaste vägen ur arbetslivet efter 60 års ålder. Även arbetslöshets­för­säkringen är en ganska vanlig permanent väg ut ur arbetslivet, särskilt bland män.

Här kan du läsa hela rapporten från ISF

”Åtal mot cheferna i Allra väntas i början av september”

I början av september väntas åtal mot de misstänkta i Allra-härvan. Det säger åklagare Thomas Hertz i en artikel i Dagens Industri i dag. 

Thomas Hertz säger i intervjun i DI att det börjar närma sig slutet när det gäller utredningen om affärerna 2012 med Oak Capital. Misstankarna handlar om att fonderna har överfakturerats för vissa finansiella produkter, och att pengarna har gått till personer i ägarkretsen för Allra. 

En separat förundersökning drivs om misstankarna kring ett liknande upplägg för ett dotterbolag i Dubai. I den delen är det inte något åtal nära förestående. 

 

Solidar Fonder överklagar FI:s beslut om sanktion

I förra veckan, den 9 maj, inkom Solidar Fonder med ett överklagande av Finansinspektionens beslut om sanktion mot bolaget. 

Det var den 17 april som Finansinspektionen beslutade om en varning och om en sanktionsavgift på 10 miljoner kronor för fondbolaget Solidar Fonder AB. 

Bakgrunden till beslutet var att FI:s undersökning visat att Solidar haft allvarliga brister i sin hantering av intressekonflikter samt bristfälliga rutiner och kontroller för riskbedömning och riskhantering.

Det handlar om samma typ av hantering som även Allra varit inblandad i. Solidar genomförde omfattande och ifrågasatta transaktioner i derivatinstrumentet med bolaget DSP för vissa av Solidars fonder. Samtidigt hade styrelseledamöter i Solidar ekonomiska intressen i DSP. Enligt FI hanterade Solidar inte dessa intressekonflikter på ett strukturerat sätt. Solidar vidtog inte heller tillräckliga åtgärder för att säkerställa att bolaget handlade uteslutande i fondandelsägarnas intresse.

Eftersom Solidar Fonder vidtagit åtgärder för att komma till rätta med bristerna valde FI att stanna vid en varning mot bolaget, förenat med sanktionsavgiften på 10 miljoner kronor. 

Efter Finansinspektionens sanktion har Pensionsmyndigheten beslutat att avregistrera Solidars fonder från premiepensionstorget. Även flera andra fondtorg har valt att plocka bort Solidars fonder ur sitt utbud. 

Fyra nya in i styrelsen för minPension

MinPension har fått fyra nya personer som styrelseledamöter och suppleanter meddelar bolaget i dag på morgonen. De fyra nya är Charlotte Barta, Maria Humla, Helena Palmgren och Katarina Thorslund. 

Den nya styrelsen består därmed av ordförande Christina Lindenius, Svensk Försäkring, och de ordinarie styrelseledamöterna Sten Eriksson, Pensionsmyndigheten, Marie Evander, Pensionsmyndigheten, Maria Humla, SPV, Cecilia Rosendahl Lavén, AMF och Ann-Kathrin Trawe, Nordea. Suppleanter är Charlotte Barta, SPV, Helena Palmgren, Brummer Life, Anna Pettersson Westerberg, Svensk Försäkring, Ole Settergren, Pensionsmyndigheten och Katarina Thorslund, Alecta. 

Enligt minPensions samverkansavtal från 2005 mellan pensionsbranschen och staten ska styrelsen bestå av tre ledamöter från försäkringsbranschen, en ledamot från SPV och två ledamöter från Pensionsmyndigheten.

SD-motion: Stoppa nya krav på hållbarhet för pensionsfonder

I en motion från Sverigedemokraterna kritiseras regeringens förslag på att krav på hållbarhetsarbete vid fondförvaltning ska ingå i fondavtalet mellan fondförvaltare och Pensionsmyndigheten.

Sverigedemokraterna framhåller i motionen att flera statliga remissinstanser har framhållit att krav på rapportering om hållbarhetsarbete ökar incitamenten för fondförvaltare att överdriva informationen och bedriva så kallad green-washing, det vill säga att överdriva hur miljövänlig en verksamhet är för att ställa sig i bättre dager. 

– Vi anser att regeringens förslag på hållbarhetsarbete är otydligt och riskerar subjektiva bedömningar. Vi vill därför tillkännage för regeringen att de ska återkomma med ett nytt förslag gällande hållbarhet som minskar riskerna för greenwashing och subjektiva  bedömningar, heter det iSD-motionen.

Här kan du ta del av hela texten i motionen. 

7,9 miljarder kr! Rekordstor överföring till premiepensionen

Med start nu på lördag den 5 maj sätter Pensionsmyndigheten in totalt 7,9 miljarder i fondrabatt och arvsvinst till pensionsspararna. Det är den högsta insättningen hittills.

Parallellt med insättningen dras 803 miljoner kronor i premiepensionsavgift. Netto blir alltså överföringen till pensionsspararnas konton ett tillskott på drygt sju miljarder kronor.

Av insättningen härrör 4,7 miljarder kronor från fondtorgets premierabatter, vilket kan jämföras med 4,1 miljarder kronor föregående år.

Förutom insättningen av rabatterade avgifter får pensionsspararna drygt 3,1 miljarder kronor i arvsvinster, det vill säga pengar från pensionssparare som avled förra året och som nu fördelas till övriga sparare.

För att finansiera administrationen av premiepensionssystemet tar Pensionsmyndigheten ut en avgift. Denna är i snitt 0,07 procent eller 108,50 kronor per person. Motsvarande siffror föregående år var 0,06 procent eller 87 kronor per person. I årets avgiftsuttag ingår en slutlig amortering av det lån som finansierade premiepensionens uppstartskostnad, därav ökningen jämfört med föregående år.

Pensionsparadoxen! Vi jobbar längre – men tar ut pension lika tidigt

Utträdesåldern fortsätter att öka, visar statistik från Pensionsmyndigheten. Paradoxalt nog ökar inte samtidigt den ålder då folk börjar ta ut sin pension. 

Enligt Pensionsmyndigheten har utträdesåldern – genomsnittsåldern då de förvärvsarbetande lämnar arbetslivet – beräknats till 64,0 år för år 2017. En högre utträdesålder har inte uppmätts sedan 1970-talet! 

Det är en ökning jämfört med 2016 då utträdesåldern var 63,9 år. Ökningens takten har varit stabil under snart 25 år. Sedan bottennoteringen 1994 har utträdesåldern ökat med 2,2 år. Skillnaden mellan mäns och kvinnors utträdesålder är ungefär ett år, och har så varit sedan mitten av 1990-talet.

Åldern för utträde ur arbetslivet stiger alltså.

Men ändå ökar inte medelåldern för uttag av ålderspension.

Uttagsåldern ligger stabilt något lägre än 65 år. Detta förklaras delvis av en minskande andel förtidspensioner. Därmed höjs utträdesåldern, men inte pensionsåldern.

En annan bidragande förklaring är att utträdesåldern påverkas positivt av att allt fler arbetar allt högre upp i ålder, samtidigt som de börjar ta ut sin ålderspension.

– Vi kan än en gång konstatera att även om vi jobbar allt längre, så höjs inte den genomsnittliga pensionsåldern, säger Pensionsmyndighetens analyschef Ole Settergren.

Efter EU-domen – här är förslaget om garantipension i utlandet

På vilket sätt förändrar domen i EU-domstolen läget för den svenska garantipensioner, för personer bosatta i utlandet? Nu har regeringen publicerat departementspromemorian om rättsläget efter EU-domen om garantipension inom EU/EES och Schweiz. 

I promemorian föreslås att en utredning tillsätts med syfte att belysa konsekvenserna av EU-domen, och se över vilket behov av förändringar som följer av att garantipension och garantipension till omställningspension enligt EU-rätten är att anse som minimiförmåner.

Promemorian ger föreslag på hur dessa förmåner bör hanteras till dess att en sådan utredning är klar.

Enligt förslagen ska garantipension och garantipension till omställningspension fortsatt kunna betalas ut vid bosättning i ett annat land som ingår i EES eller i Schweiz med oförändrade belopp.

Här kan du läsa departementspromemorian i dess helhet.