Kategori: Pension

”Solidar kopierade Allras upplägg för att mjölka spararna”

Solidar har använt samma typ av upplägg som Allra för att mjölka fonder på pengar. Det rapporterade Ekot i morse, och hänvisade till en undersökning av Småspararguiden. Enligt undersökningen har minst 35 miljoner kronor försvunnit ur Solidars fonder genom upplägg som påminner om Allras. 

– Upplägget är oerhört likt. Och Solidar gjorde de här affärerna strax efter Allra. Och de har förmodligen inspirerats av hur man gör helt enkelt, sade Patrick Siegbahn i intervjun i Ekot. Patrick Siegbahn är grundare av Småspararguiden. 

Enligt Patrick Siegbahn har Allra och Solidar haft en rad gemensamma affärer. 

 – Vi ser att våren 2014 grundar företrädare för Solidar och företrädare för Allra det här gemensamma bolaget på Malta, säger han i Eko-inslaget.

Solidar förvaltar knappt 25 miljarder åt cirka 130 000 kunder. 

Under måndagen gick Solidar till motangrepp mot Småspararguidens och Ekots rapportering, och sade bland annat att Solidar inte har haft något samarbete med Allra eller personerna bakom bolaget. Man tillbakavisar också kritiken mot de certifikat som kritiserats. 

– Det är stora och starka krafter som verkar och det blir extra tydligt nu när PPM-systemet kanske kommer att göras om och branschen väntar på Pensionsgruppens besked i frågan. När det handlar om SR:s reportage får man också komma ihåg att källan också har egna kommersiella intressen. Så jag tycker att man generellt ska förhålla sig kritiskt till det som rapporteras, säger Solidars koncernchef Roland Johansson bland annat i sin kommentar.  

Här kan du ta del av inslaget i Ekot. 

Här kan du läsa mer om vad Småspararguiden skriver. 

Här är Solidars kommentar till kritiken. 

39,5 Mdr kr sätts in på svenska folkets premiepensionskonton

Under december månad kommer 39,5 miljarder kronor att sättas in på svenska folkets premiepensionskonton, meddelar Pensionsmyndigheten i dag. 

För inkomstpensionen sätts 255 miljarder kronor in på pensionskonton. 

Förutom insättningarna som rör allmän pension betalar arbetsgivarna i år in uppskattningsvis 191 miljarder kronor för tjänstepension till sina anställda. Den totala pensionsinsättningen för året blir därmed knappt 490 miljarder kronor, enligt Pensionsmyndighetens beräkningar. 

Den maximala insättningen till inkomstpensionen uppgår till 71 160 kronor för hela året, för den som har minst 37 062 kronor per månad i tjänsteinkomst. 

Den samlade inkomstpensionsskulden uppgick före årets insättningar 8 714 miljarder kronor. Utöver det finns 1 321 miljarder kronor i kapital i buffertfonderna i AP-fondsystemet.

Insättningarna till premiepensionen startar den 11 december. I snitt sätts det in 7 039 kronor per sparare. Maximal insättning till premiepensionen uppgår till 11 118 kronor för hela året.

För de pengar som placeras på pensionsspararnas konton så köps nya fondandelar till varje pensionssparare. Den handeln börjar måndagen den 11 december. Den som vill byta fonder eller ändra fördelning mellan fonder innan de nya pengarna placeras behöver göra det senast torsdagen den 7 december. Fondbyte eller ändrad fördelning som begärs från den 8 december läggs på kö och genomförs när pensionsrättshandeln är avslutad, tidigast den 13 december. 

AMF: Var fjärde pensionär hade velat jobba längre

Nästan var fjärde pensionär, 24 procent av de tillfrågade, hade egentligen velat fortsätta arbeta om det hade varit möjligt. Det visar en undersökning som AMF presenterade i dag. 

Enligt undersökningen är majoriteten av pensionärerna – 65 procent – nöjda med tidpunkten de gick i pension, och bara knappt var tionde hade velat gå i pension tidigare.

Bland dem som gick i pension efter 66 års ålder hade nästan var tredje velat gå i pension ännu senare.

En del av pensionärerna är också positiva till att arbeta igen. En av tio uppger att de är intresserade av att återgå till arbete men på deltid.

– De pensionärer som är nöjdast med tillvaron har kunnat välja själv när de går i pension. Men många tvingas också mer eller mindre i pension på grund förväntningar från omgivningen, sjukskrivning eller arbetslöshet. Från politiskt håll måste man diskutera förslag som gör det möjligt för stora grupper att arbeta vidare på egna villkor. Bra hälsa, möjlighet till flexibla arbetstider och bättre ekonomisk ersättning kan höja pensionsåldern, säger AMF:s trygghetsekonom Dan Adolphson i en presskommentar. 

– Den egna hälsan kan sätta stopp för yrkeslivet. Men tidig pension bör inte vara förstahandsvalet eftersom det leder till lägre inkomst livet ut. Man behöver inte jobba ända in i kaklet, på allt fler arbetsplatser finns lösningar som gör det möjligt att trappa ned från 60 eller 61 år för att orka jobba längre.

Undersökningen genomfördes 13–30 oktober 2017 i Demoskops SeniorPanel, telefonrekryterad baserat på ett slumpmässigt urval. Totalt intervjuades 4 300 personer i allmänheten +55 år, varav 3 009 pensionärer och 1 291 förvärvsarbetande. Deltagarfrekvensen var 52 procent.

Skandia: Sex av tio ser bostaden som ett pensionssparande

Nära sex av tio svenskar mellan 50 och 79 år ser sin bostad som en slags pensionsförsäkring. Det framgår av en undersökning utförd av Skandia, som presenteras under måndagen. 

Skandia påpekar samtidigt att det kan finnas problem med att betrakta boendet som ett pensionssparande, eftersom värdet på bostaden är helt beroende av fastighetsmarknadens utveckling. 

Även om bostaden representerar ett stort värde, är det inte säkert att det värdet går att realisera. Närmare fem av tio kan inte tänka sig att flytta till mindre eller enklare boende för att få mer pengar att röra sig med.  

– Den närmast eviga uppgången på fastighetsmarknaden riskerar att forma en övertro på boendet som ett tryggt pensionssparande. Tron på bostaden som pensionsförsäkring bygger dels på fortsatt uppgång och dessutom måste man sälja eller belåna bostaden för att kunna frigöra pengarna. Pensionsparande bör ske med god riskspridning och inte med blint fokus på fastighetsmarknaden, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i en kommentar till undersökningen. 

– Boende bör ses som konsumtion och inte en säker investering eftersom du alltid kommer att behöva någonstans att bo. Att till exempel amortera för att i framtiden få en lägre boendekostnad är rätt sätt att se på bostaden i ett pensionsperspektiv. Med nya regelverk blir man tvingad till amortering i större utsträckning men det får inte ersätta det långsiktiga sparandet som man ska leva livet för som pensionär.  

Undersökningen bygger på 1 121 intervjuer som har genomförts med hjälp av webbintervjuer i Novus Sverige-panel.

SNS-seminarium: ”Dröjer 150 år tills vi får jämställda pensioner”

Med nuvarande förändringstakt dröjer det 150 år innan det blir helt jämställda pensioner för män och kvinnor. Det framgår av en studie som presenteras i dag på ett seminarium av SNS. Skillnaden i pension beror framförallt i första hand på skillnaden livsinkomst mellan män och kvinnor.  

I dag genomför SNS – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle – ett seminarium som bland annat tar upp bakgrunden till skillnaden mellan mäns och kvinnors pension. 

Seminariet modereras av Annika Creutzer, ekonomijournalist och privatekonomisk expert. I diskussionspanelen finns Gabriella Sjögren Lindquist, forskare vid Inspektionen för socialförsäkringen, Karin Lidman, Chef Produkt & Erbjudande på Nordea Liv & Pension samt Martin Linder, förbundsordförande i Unionen och ordförande för PTK. 

En utgångspunkt för seminariet är en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen som publicerades tidigare i år.  

Av rapporten framgår – kanske inte helt överraskande – att skillnad i nivån på pension beror främst på inkomstskillnader under det totala arbetslivet. Skillnaden härrör i första hand från tjänstepensionen, inte från den allmänna pensionen. 

– Skillnaderna i pension återspeglar det ojämställda arbetslivet, och så länge det består kommer könsskillnaderna i pension att göra det. Utan pensionssystemets grundskydd i form av garanti- och efterlevandepensionen samt äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg skulle situationen för äldre kvinnor vara ännu sämre. Samtidigt överför och cementerar tjänstepensionerna inkomstskillnader från arbetslivet till pensionen, sägs det bland annat i ISF-rapporten.

Några av de utmaningar som lyfts fram i rapporten är att personer utan förankring på arbetsmarknaden riskerar att hamna i en utsatt situation som pensionärer. En annan utmaning är flexpensionen i tjänstepensionsavtalen, som ökar möjligheten att gå i tidig ålderspension.

Här kan du ta del av hela rapporten från ISF. 

Advisors fond slängs ut från premiepensionssystemet

Pensionsmyndigheten menar att fondbolaget Advisor inte följer ingångna avtal. Därför har fonden Advisor Världen avregistrerats från premiepensionens fondtorg, meddelade Pensionsmyndigheten under fredagen.

Redan i juli i år köpstoppades Advisor Världen, i väntan på utredning om bolaget följer samarbetsavtalet. Nu är utredningen klar, och enligt Pensionsmyndigheten visar den att bolaget löpande brutit mot avtalet, bland annat genom sin marknadsföring. 

– De fonder som verkar på fondtorget har åtagit sig att i alla lägen se till pensionsspararnas bästa, och att följa såväl avtalet med oss som gällande lagstiftning. I Advisors fall kan vi konstatera att bolaget återkommande inte levt upp till dessa åtaganden. Vår slutsats är därför att bolaget inte är lämpligt för premiepensionens fondtorg, säger Pensionsmyndighetens chefsjurist Mikael Westberg i en presskommentar.  

Drygt 43 000 pensionssparare har hela eller delar av sin premiepension i fonden. Innehavet uppgår till cirka 4,5 miljarder kronor. 

I samband med avregistreringen skickas en säljorder på hela innehavet i fonden. Därefter ska en ordnad avveckling av innehavet genomföras. Samtliga sparare får också ett brev med information om avregistreringen. 

Folksam, KPA, Alecta, SPP, AP, KLP och LF Östgöta placerar grönt

Folksam, KPA, SPP, Arkitekternas Pensionskassa, Kalmar Läns Pensionsbolag och Länsförsäkringar Östgöta är bland de aktörer som har valt att investera sammanlagt 1 250 miljoner kronor i gröna obligationer utgivna av Sundsvallsbaserade Specialfastigheter. 

Specialfastigheter är ett statligt ägt fastighetsbolag, som tillhandahåller speciella fastigheter till svenska myndigheter med mera.

Framförallt handlar det om säkerhetsskyddade fastigheter, som domstolar, fängelser, militär verksamhet och polisstationer. 

Specialfastigheter har nu gett ut två olika obligationslån: Ett som omfattar 500 miljoner kronor med en löptid på fem år och ett på 750 miljoner kronor som löper på sju år. Obligationerna är tänkta att finansiera miljöprojekt, exempelvis en ny tingsrättsbyggnad i Lund samt olika energieffektiviseringsåtgärder.

– All vår verksamhet ska vara hållbar och det är därför ett naturligt steg att vår finansiering nu görs ur ett hållbarhetsperspektiv. Det är oerhört glädjande att det på kapitalmarknaden finns en så stor uppslutning för att finansiera ett miljövänligare fastighetsbestånd, säger Åsa Hedenberg, vd på Specialfastigheter.

Förutom försäkrings- och pensionsbolagen i uppräkningen ovan har Swedbank Robur, Linköpings kommun och Öhman valt att investera i den gröna obligationen.

Specialfastigheter äger och förvaltar ett drygt hundratal fastigheter i landet. Fastighetsinnehavet har en lokalarea på drygt 1,1 miljoner kvadratmeter och marknadsvärdet uppgår till cirka 23 miljarder kronor. Förra året omsatte Specialfastigheter 1 912 miljoner kronor med ett resultat på 1 638 miljoner kronor.

• KPA och Folksam meddelade i dag också att man som största investerare placerat 160 miljoner kronor i gröna obligationer från Östersunds kommun. Totalt emitterade kommunen obligationer för 800 miljoner kronor som ska gå till miljövänliga projekt, exempelvis laddinfrastruktur för elbussar och elbilar, nyproduktion av energieffektiva bostäder och vindkraft. 

Från pensioner till statistik – Joakim Stymne lämnar SPV

Statens tjänstepensionsverk, SPV, meddelar i dag att regeringen har fattat beslut om att utnämna SPV:s generaldirektör Joakim Stymne till ny generaldirektör för Statistiska centralbyrån, SCB. Han tillträder den 11 december.

Maria Humla, i dag enhetschef på SPV och ställföreträdande generaldirektör, tar över ansvaret som tillförordnad generaldirektör. Inom kort påbörjas en rekryteringsprocess för att tillsätta ny ordinarie generaldirektör för SPV.

Joakim Stymne tillträdde sin tjänst som generaldirektör på SPV i augusti 2015. Han har tidigare bland annat varit statssekreterare vid utrikesdepartementet och kulturdepartementet samt chefsekonom på Alfred Berg.

SPV ansvarar för att administrera den statliga tjänstepensionen för drygt 800 000 anställda och pensionärer och 400 arbetsgivare. SPV har huvudkontoret i Sundsvall och har totalt cirka 270 medarbetare.

Swedbank: Svenska folket vill betala mer till allmän pension

Betala mer i avgift till den allmänna pensionen! Det var det vanligaste svaret när Swedbank frågade svenska folket vad man vill göra för att höja nivån på pensionen. 

En tredjedel av de tillfrågade vill öka de framtida pensionerna genom mer pengar in till det allmänna pensionssystemet. Det görs antingen genom höjda avgifter eller genom höjd pensionsålder. Om man arbetar fler år blir ju inbetalningarna till systemet högre.

– När vi frågar framtida pensionstagare på vilket sätt de vill att pensionerna ska öka svarar flest, en tredjedel, att de vill öka insättningarna till allmän pension, det vill säga genom högre skatter eller höjd pensionsålder, säger Arturo Arques, privatekonom för Swedbank och Sparbankerna.

I valet mellan höjda skatter eller höjd pensionsålder för att öka de allmänna pensionerna väljer över hälften (56 procent) höjda skatter och en knapp fjärdedel (23 procent) höjd pensionsålder.

Lite mer än var fjärde tillfrågade vill öka avsättningarna till tjänstepension. Knappt var femte tycker att individen själv bör ta ett större ansvar och spara själv.

Här hittar du mer information om Swedbanks undersökning. 

Solidar slår tillbaka: Vi har inte redovisat avgifterna felaktigt

Svenska Dagbladets påstående om att Solidar har mörkat avgifter, och på så vis kunnat sänka inbetalningarna av rabattpengar till Pensionsmyndigheten med upp till 100 miljoner kronor, är inte korrekta. Det säger Solidars VD Roland Johansson i dag på Solidars hemsida. 

– Nej, det stämmer inte. Svenska Dagbladet har återkommande ställt samma fråga till oss under ett halvårs tid – om det har funnits fondavgifter som inte har redovisats till Pensionsmyndigheten. Och vi har svarat vad det är som gäller: Det finns inga avgifter som Solidar ska redovisa som inte har rapporterats till Pensionsmyndigheten. Samtliga avgifter som ska redovisas har rapporterats och rabatterats enligt samarbetsavtalet med myndigheten. Våra sparare har fått de rabatter de har rätt till, säger Roland Johansson bland annat i en intervju på Solidars hemsida. 

Roland Johansson kommenterar också påståendena i artikleln i Svenska Dagbladet att avgifterna har dolts via UBS dotterbolag Lantern, som Solidar samarbetat med. 

– Vi har självklart följt upp investeringarna löpande och inte kunnat se något fel. Vi har ingen anledning att tro att förvaltaren Lantern Structured Asset Management skulle ha tagit ut onormalt höga kostnader eller redovisat något fel. UBS som äger Lantern är ju ett av världens största finansiella institut och deras fonder revideras årligen av revisorer på samma sätt som svenska fonder och bolag revideras, säger Roland Johansson. 

Här kan du läsa hela intervjun med Roland Johansson på Solidars hemsida. 

Solidar anklagas för att mörka avgifter i premiepensionen

Genom att mörka vissa avgifter i sina premiepensionsfonder har Solidar kunnat tjäna upp till 100 miljoner kronor extra. Det berättar Svenska Dagbladet Näringsliv i dag. 

Solidar förvaltar drygt 18 miljarder kronor åt 75 000 sparare i premiepensionssystemet. Därmed är man näst störst – efter Allra – bland renodlade svenska premiepensionsförvaltare.  

Enligt artikeln i Svenska Dagbladet har Solidar under flera års tid lämnat felaktiga uppgifter till Pensionsmyndigheten om vissa avgifter i underliggande fonder på Irland. Fonderna har hanterats genom ett samarbete med ett förvaltningsbolag ägt av den schweiziska banken UBS.

På så vis har bolaget sluppit betala delar av fondrabatten i premiepensionen. Detta ska – enligt tidningens källor – har sparat 20–30 miljoner kronor per år åt bolaget under flera års tid. 

Tidningen konstaterar också att Solidar ligger högt på klagomålstoppen hos Pensionsmyndigheten, om än inte lika högt som tidigare år. 

Här hittar du Svenska Dagbladets artikel om Solidar och premiepensionsfonderna. 

Skandia: Börja jobba tidigare – ett alternativ till att sluta senare!

Höjd pensionsålder är inte den enda lösningen att när det gäller att arbeta längre för att få en bra pension. Att förlänga arbetslivet kan lika gärna vara att börja arbeta tidigare, skriver Skandias pensionsekonom Mattias Munter i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Mattias Munter konstaterar i artikeln att frågan om höjd pensionsålder inte är speciellt populär bland svenska folket; 71 procent föredrar pension vid 65 års ålder eller tidigare. 

Enligt Mattias Munter har Sverige en av de högsta examensåldrarna i västvärlden: 29,4 år jämfört med ett genomsnitt i OECD på 26 år. 

– Om fler kom i arbete tidigare skulle det ha en tydligt positiv effekt för pensionssystemet både för dagens och framtidens pensionärer, heter det i debattartikeln.

I artikeln framförs tre förslag som kan sänka genomsnittsåldern då en person börjar i arbetslivet: Inför sommarterminer på utbildningarna, ge bonus för den som tar examen snabbt och sänk inträdesåldern för avtalad tjänstepension.  

Här hittar du artikeln i Svenska Dagbladet. 

”Uppgörelse nära om ändrade åldersgränser för pension”

Regeringen och allianspartierna är mycket nära en uppgörelse om förändrade åldersgränser i pensionssystemet. Samtidigt kommer tuffare krav på fondbolagen i premiepensionssystemet, uppger Dagens Nyheter i dag på förmiddagen. 

I regel brukar det ta tid att ändra på detaljer i pensionsöverenskommelser. 

Diskussionen om ändrade pensionsåldrar i det allmänna pensionssystemet är sannerligen ingen undantag från den regeln.  

År 2011 tillsatte den dåvarande alliansregeringen en utredning 2011 om åldersgränserna i pensionssystemet. År 2013 senare hade man kommit fram till att den undre gränsen för allmän pension borde höjas från 61 till 63 år och att gränsen för hur länge lagen om anställningsskydd ska gälla borde höjas från 67 till 69 år.

Nu, drygt fyra år senare, tycks det som om den politiskt sammansatta pensionsgruppen tycks vara på väg att enas om att ändra på åldersgränserna och samtidigt skärpa reglerna för fonderna i premiepensionssystemet mot bakgrund av alla skandaler det senaste året. 

Dagens Nyheter rapporterar i dag att de nya reglerna för premiepensionsfonderna kan komma att innebära en halvering av antalet fonder på fondtorget som i dag är cirka 860.

När det gäller pensionsåldrarna skriver DN att man diskuterar en lösning där höjningen sker i olika etapper, och att det sannolikt blir övergångsregler som innebär att de som har nära till pensionen inte berörs.

Enligt Sveriges Radios Ekoredaktion kan det i ett första steg bli så att LAS-gränsen höjs från 67 år till 68 eller 69 år parallellt med att den lägsta gränsen för pensionsuttag höjs till 62 år. I ett andra steg kan gränserna höjas igen, så att den nedre gränsen för pension blir 63 år och LAS-gränsen blir 69 år. Parallellt med dessa höjningar skulle riktåldern för pension kunna höjas från 65 år till först 66 år och sedan 67 år. 

Något färdigt beslut om uppgörelsen har ännu inte fattats, men kan alltså vara nära förestående. 

Det har tidigare diskuterats att de nya reglerna skulle kunna träda i kraft år 2020. 

Här hittar du Dagens Nyheters rapportering i ämnet. 

Och här kan du ta del av Ekots bevakning. 

SPP och AP7: Vi vill investera i kommunernas vattennät!

Pensionsfonder som SPP och Sjunde AP-fonden borde släppas in för investeringar i kommunernas vatten- och avloppsnät. Det skriver SPP:s VD Staffan Hansén och Sjunde AP-fondens VD Richard Gröttheim i en gemensam debattartikel i Dagens Industri i dag. 

Artikelförfattarna pekar på att investeringarna i de kommunala VA-näten är eftersatta i dag. Det skulle behövas miljardinvesteringar för att säkra näten inför framtiden. 

Samtidigt finns en rad aktörer på kapitalmarknaderna – inte minst pensionsbolag – som är intresserade av att investera i hållbar utveckling. I artikeln talar man om möjligheten att ge ut gröna obligationer för hållbara investeringar i VA-nät – något som inte förekommer i dag. 

Det borde gå att kombinera investeringsbehovet i hållbara vatten- och avloppslösningar med investeringsviljan från kapitalmarknaderna, menar artikelförfattarna – som har initierat en förstudie kring detta som presenteras i dag den 15 november på ett riksdagsseminarium.

I studien pekas på flera faktorer bakom att allt för litet händer på detta område i dag. Men pekar på låg medvetenhet om riskerna hos beslutsfattare, ett motstånd bland beslutsfattarna mot att höja VA-taxor och en tveksamhet till att öka lånebördan i kommunerna. 

– Sannolikt behöver de svenska kommunerna nationell samordning och stöd för att klara utmaningen som den sönderfallande vatteninfrastrukturen innebär. Det handlar om långsiktiga satsningar som kräver specialistkompetens och sträcker sig över många mandatperioder. Men när besluten är tagna bidrar vi gärna med finansieringen, skriver artikelförfattarna i sin slutkläm.

Här kan du läsa hela debattartikeln från Sjunde AP-fondens VD Richard Gröttheim. 

ISF: Männens premiepension efter pensionsdagen växer snabbare

Män har högre avkastning än kvinnor på sin premiepension. Det konstateras i en analys av Inspektionen för socialförsäkringen, ISF. En bakgrund är att kvinnor i högre utsträckning än män väljer en traditionell försäkring för premiepensionen i samband med pensionsdagen. 

Män har i genomsnitt högre premiepension än kvinnor.

Visserligen är det så att kapitalavkastningen förklarar en mycket liten del av skillnaden mellan kvinnors och mäns genomsnittliga premiepensioner. I stället är det inkomstskillnaderna under arbetslivet som står för nästan hela könsskillnaden. Det konstaterar Inspektionen för socialförsäkringen som  har genomfört en analys på uppdrag av regeringen.

Men med detta sagt, kan man ändå konstatera att kvinnors premiepensioner utvecklas sämre än männens under tiden som de är pensionärer. Den skillnaden kan också förväntas spela en större roll för spridningen i premiepensioner än i dag.

– Vi har följt de första årskullarna som tog ut premiepensionen i början av 2000-talet och undersökt hur deras premiepensioner har utvecklats under tiden som de har varit pensionärer. Vi finner då att männens premiepensioner har utvecklats bättre än kvinnornas. Det beror på att männen som har placerat sin premiepension i fondförsäkringar har lyckats bättre med sina placeringar än kvinnorna, säger Gabriella Sjögren Lindquist, projektledare för studien, i en presskommentar.

De som valde att placera sin premiepension i en traditionell försäkring när de gick i pension har fått en sämre utveckling än de som valde att låta premiepensionen ligga kvar i fondförsäkring. Bland de som valde en fond­försäkring fick de som valde fonder med hög risk en bättre utveckling av premiepensionen än andra.

Dock dämpas den framtida inkomstspridningen av att majoriteten av alla unga sparare ligger kvar i förvalet AP7 Såfan när de blir äldre. 

ISF noterar att män väljer efterlevandeskydd för sin partner i större utsträckning än kvinnor. Det leder till att könsskillnaden minskar. Även överföringar av premiepensionsrätter mellan män och kvinnor minskar könsskillnaden i premiepensionen något.