På torsdagsförmiddagen meddelade Riksbanken att styrräntan höjs med ytterligare 75 punkter. Länsförsäkringar pekar på att räntehöjningen — tillsammans med prisökningarna — kan innebära att kostnaderna för ett pensionärshushåll stiger med upp till 50 000 kronor per år jämfört med 2021.
Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, kommenterar räntehöjningen så här:
— Tillsammans med höga elpriser, dyrare matkasse och höga drivmedelspriser gör det att ett vanligt pensionärshushåll kan behöva hantera en ekonomisk smäll 2023 jämfört med för bara två år sedan.
Länsförsäkringar har räknat på effekten av räntehöjningen för en pensionär som bor i en bostadsrätt i Stockholm. I Länsförsäkringars exempel ökar kostnaderna nästa år med 30 000 kronor för räntor, el, livsmedel och drivmedel. Jämfört med 2021 rör det sig om 50 000 kronor extra per år.
Enligt Trifa Chireh är det bara att inse att läget vi haft under det senaste decenniet med extremt låga räntor och nollinflation är förbi, och att det nu är dags att anpassa sig för en ny tid:
— Pensionärerna har varit med lite länge och de vet att det inte alltid har sett ut så här. På 90-talet låg boräntorna på över tio procent, och även om ingen tror att vi ska återgå till dessa nivåer tror jag att många hushåll kan komma att få det svårt.
Trifa Chireh pekar på att det är det senaste årets prisuppgångar som även ligger bakom räntehöjningarna.
— Just nu har vi den högsta prisuppgången på 25 år i Sverige och de flesta pensionärer märker nog av att matkassen, tankningen och elräkningen blivit dyrare.
På SPP har sparekonom Shoka Åhrman räknat på konsekvenserna av räntehöjningven. Så här kommenterar hon räntehöjningen:
— Som väntat höjer Riksbanken räntan med 0,75 procentenheter. Majoriteten av analytiker anser att Riksbanken höjer också räntan vid sitt möte i februari, med ytterligare 0,25 procentenheter. Det kan innebära att räntan kommer ligga på 2,75 procent under våren 2023. Det är också vad finansmarknaderna förväntar sig. Vi kan alltså räkna med en rörlig bolåneränta på runt fem procent nästa år.
Shoka Åhrman konstaterar att räntehöjningen påverkar inte minst de som redan har små marginaler i sin privatekonomi:
— Räntehöjningen påverkar oss alla oavsett om vi har stora bolån eller inte! Marknaden har redan prisat in räntehöjningen i de rörliga bolånen. Till exempel har Swedbank och Nordea redan höjt sina tremånadersräntor. Och fler banker har eller kommer att följa efter. Bankerna följer styrräntorna ganska exakt och direkt. De hushåll som har rörliga bolån kan räkna med en räntekostnadsökning kommande tiden och det kan ju påverka många hushåll. Sämre tider väntar privatekonomin för alla svenskar, i synnerhet de med rörliga bolån, små marginaler i sin ekonomi, som arbetslösa och sjukskrivna.
Enligt Shoka Åhrman kan man förvänta sig att inflationen toppar under 2023, men att bostadspriserna når botten först under 2024:
— Riksbanken styrs delvis av hur andra centralbanker agerar, och både amerikanska centralbanken, FED, och ECB, väger tungt. Men effekten av de höjningar vi sett på konjunkturen och framför allt hur inflationen utvecklas fram till nästa räntebesked i februari väger tungt. Vi kommer att se en inflationstopp nästa år, men ännu ovisst när.
— Vi kan förvänta oss en fortsatt osäker bostadsmarknad och bostadspriserna spås falla med över 20 procent från toppen till botten till och med 2024. Om det blir en ännu mer negativ utveckling på arbetsmarknaden och höga elpriser under längre tid kan bostadsprisfallet bli betydligt större. Vi kan vänta oss några dystra år för många hushåll, i synnerhet de med små marginaler.