Författare:

Så blir skattereglerna för de nya tjänstepensionsföretagen

Regeringen meddelade under fredagen att man tagit fram en promemoria med förslag på beskattning av tjänstepensionsföretag, som nu skickas ut på remiss. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj nästa år.

Promemorian kan inte direkt sägas innehålla några stora överraskningar. 

Huvudförslaget är att tjänstepensionsföretag ska tillämpa bestämmelserna för livförsäkringsföretag i inkomstskattelagen. Detta för att uppnå skattemässig neutralitet mellan livbolag och tjänstepensionsföretag. 

Även i övrigt föreslås tjänstepensionsföretag att vara skatterättsligt likställda med försäkringsföretag. Ömsesidiga tjänstepensionsbolag likställs med ömsesidiga försäkringsföretag, och tjänstepensionsföreningar – på motsvarande sätt som försäkringsföreningar – likställs med ekonomiska föreningar.

En försäkring meddelad av ett tjänstepensionsföretag inkomstskatterättsligt ska – naturligt nog – kunna klassificeras som en pensionsförsäkring.

Om ett försäkringsföretag eller ett tjänstepensionsföretag förvärvar ett helt försäkringsbestånd från ett annat försäkringsföretag eller tjänstepensionsföretag, så ska det enligt förslaget inte medföra stämpelskatt för de fastigheter eller tomträtter som ingår i förvärvet.

Här kan du ta del av lagförslaget om nya skatteregler för tjänstepensionsföretag. 

SRN: Överskjutande skatt på utlandsförsäkring kan inte sparas

Nej, det är inte möjligt att ha en innestående fordran på framtida kvittning av skatt på en utländsk k-försäkring ifall skatten på den utländska försäkringen överstiger den svenska avkastningsskatten. Det skriver Skatterättsnämnden i ett färskt förhandsbesked. Nämnden var dock inte enig i sitt beslut.   

En person bosatt i Sverige med en kapitalförsäkring i ett utlandsbaserat försäkringsbolag vände sig förra året till Skatterättsnämnden med en förfrågan om avkastningsskatten på sin försäkring. 

En svensk försäkringstagare med ett försäkringssparande i utlandet ska betala avkastningsskatt i Sverige, det säger lagen. Och om det är skatt på försäkringen i det utländska bolaget, då sätts den svenska avkastningsskatten ned i motsvarande mån.

Men vad händer om skatten i det utländska bolaget är högre än den svenska avkastningsskatten?

Får man i så fall ha den överskjutande utländska skatten liksom innestående, för att kunna kvitta mot den svenska skatten ett annat år?

Det menade försäkringstagaren i sin förfrågan till Skatterättsnämnden.

Skulle inte så vara fallet, kunde det ses som diskriminerande enligt EU:s regelverk  och som ett hinder för den fria rörligheten, menade försäkringstagaren. 

Det svenska Skatteverket höll inte med. Det gjorde inte heller Skatterättsnämnden. Nämndens majoritet menade att det inte strider mot EU-rätten att det saknas rätt till återbetalning av avkastningsskatt motsvarande den skatt i utlandet som överstiger den svenska avkastningsskatten samma år.

Så här skriver nämnden i sitt – anonymiserade – beslut:

– A har inte rätt till återbetalning av avkastningsskatt enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, AvPL, motsvarande den kupongskatt som belastar hennes försäkring i X och som överstiger avkastningsskatten för samma år.

Men nämnden var inte enig. Två ledamöter – Mattias Dahlberg och Ulla Werkell – framförde skiljaktig mening och ansåg att avräkningsbar skatt som inte kan utnyttjas ett år ska kunna kvarstå för att utnyttja ett senare år. De menade att det ökade beskattningsuttaget och det administrativa merarbetet innebär en negativ olikbehandling av kapitalförsäkringar i utlandet jämfört med motsvarande försäkringar i Sverige. Därmed inskränks det fria tillhandahållandet av tjänster enligt EU:s regelverk, menade de båda. 

Här kan du ta del av hela beslutet från Skatterättsnämnden. 

4,6 procents avkastning i Kyrkans Pensionskassa första halvåret

Avkastningen under första halvåret i år i Kyrkans Pensionskassa uppgick till 4,6 procent, framgår det av den nyligen publicerade delårsrapporten. 

Under förra året uppgick avkastningen under första halvåret till 4,9 procent. 

Premieinkomsten ökade kraftigt, till 613 (562) miljoner kronor. 

Marknadsvärdet på det placeringarna uppgick vid halvårsskiftet till 18,7 miljarder kronor, mot 17,6 vid årsskiftet. 

Återbäringsräntan i Kyrkans Pensionskassa ligger sedan januari 2016 på 7 procent. 

– Kan Kyrkans pensionskassa kombinera en konkurrenskraftig avkastning med låga driftskostnader och samtidigt bidra till en bättre värld för kommande generationer så bidrar pensionskassan till fortsatt medlemsnytta, skriver VD Carl Cederberg i sin kommentar till rapporten. 

HD avgör om LF Gävleborg ska betala för skogsbranden 2014

Högsta domstolen har fattat beslut om prövningstillstånd när det gäller frågan om Länsförsäkringar Gävleborg ska stå för skadekostnaderna efter skogsbranden i Västmanland 2014. Det skogsfordon som anses ha orsakat skadan hade sin trafikförsäkring i Länsförsäkringar Gävleborg. HD:s beslut berör ersättningskrav på sammanlagt minst 412 miljoner kronor. 

I juli 2014 utbröt en omfattande skogsbrand utanför Sala i Västmanland. 

Det kom att bli den största branden i Sverige på över 50 år. När det gick att få kontroll över elden knappt två veckor senare, hade över 13 800 hektar skogsmark drabbats. En person avled i branden, drygt 20 byggnader brann ned. 

Branden uppstod i samband med markberedningsarbete på uppdrag av skogsbolaget Bergvik Väst. Arbetet utfördes av företaget MB Skog Edsbyn AB. Branden anses ha orsakats av gnistor i samband med att MB Skog körde ett skogsfordon som var försäkrat i Länsförsäkringar Gävleborg. 

Innebär det att Länsförsäkringar Gävleborgs trafikförsäkring för skogsfordonet ska stå för skadekostnaderna?

Ja, menade Bergvik Väst som under förra året stämde Länsförsäkringar Gävleborg. Tingsrätten i Gävle beslutade i april i år att hänskjuta målets centrala rättsfråga til Högsta domstolen. Det här var den fråga man ställde till HD: 

– Har Bergvik Västs skada uppkommit i följd av trafik med motordrivet fordon i den mening som avses i trafikskadelagen?

Högsta domstolen har nu fattat beslut om att ge prövningstillstånd för målet. 

Bergvik Väst är inte ensamma om att kräva pengar från Länsförsäkringar Gävleborg. Krav har framställts av sammanlagt elva parter. Åtta av dess rör regresskrav från försäkringsbolag för ersättning som betalats ut till ett mycket stort antal enskilda skadelidande. Fyra av de kraven ligger just nu i domstol. Sammantaget beräknas kraven uppgå till minst 412 miljoner kronor, vilket ligger över gränsen för ersättning i trafikförsäkringen som är på 300 miljoner kronor. 

Lönsamheten minskade för norska skadebolag under första halvåret

Under första halvåret sjönk lönsamheten för norska skadeförsäkringsbolag, rapporterar Finanstilsynet. Bakgrunden är framförallt ökade skadekostnader. 

De ökade skadekostnaderna efter vintern bidrog till att combined ratio för norska skadeförsäkringsbolag i genomsnitt steg till 93,2 procent vilket är 4,6 procentenheter högre än motsvarande period i fjol. 

Dessutom har bolagens finansiella intäkter gått ned. 

Finanstilsynet rapporterar också att de norska livbolagen hade en genomsnittlig avkastning under första halvåret på 4,3 procent, annualiserat. Detta är på samma nivå som första halvåret förra året. Norska pensionskassor hade under årets sex första månader en genomsnittlig annualiserad avkastning på 2,2 procent att jämföra med 4,3 procent 2017.

AMF lockar Microsoft som ny hyresgäst I Urban Escape

AMF Fastigheter meddelar i dag att man tecknat ett hyresavtal med Microsoft, som kommer att hyra 3 000 kvadratmeter för 600 medarbetare i Urban Escape-kvarteret i centrala Stockholm. 

Planerad inflyttning är i september 2019 i AMF Fastigheters nybyggda fastighet vid Regeringsgatan/Hamngatan. Bland hyresgästerna i övrigt i huset finns Kindred, EQT, Nordic Tech House, Wework och Netlight.

– Vi har haft en mycket lyckosam hyresgästresa under projektet gång, med enormt starka och drivna företag som vill verka och utvecklas inom kvarterets väggar. Att vi nu adderar Microsoft till den framgångsrika listan av företag känns som en självklarhet och det är med stor glädje som vi välkomnar ytterligare en internationell aktör till Urban Escape, säger Niklas Haglund, projektchef för Urban Escape.

Prövningstillstånd i Högsta domstolen för Connectamålet

Högsta domstolen har beviljat prövningstillstånd i Connectamålet där ett antal kunder har stämt Länsförsäkringar efter att ha blivit lurade av en förmedlare med ansvarsförsäkring i Länsförsäkringar. Tidigare i år avgjorde EU-domstolen i ett förhandsavgörande att förmedlarens agerande skulle omfattas av försäkringen. 

Connectamålet handlar i grunden om vad som omfattas av ansvarsförsäkringen för försäkringsförmedlare.  

Bakgrunden till tvisten är att ett 30-tal personer betalat pengar till förmedlarbolaget Connecta. Bolagets VD – numera avliden – lade beslag på pengarna för egen räkning istället för att som utlovat sätta in dem i en kapitalförsäkring .

När kunderna hörde av sig till förmedlarens ansvarsförsäkringsbolag Länsförsäkringar ville bolaget inte betala ut pengar till spararna under förmedlarbolagets ansvarsförsäkring. Detta med hänvisning till att det i det här fallet faktiskt inte handlade om försäkringsförmedling på riktigt, utan om att förmedlaren lurat kunderna genom att skapa ”fiktiva produkter”. 

I yttrandet från EU-domstolen den 31 maj i år klargjordes att förmedlarens arbete utgjorde försäkringsförmedling, oavsett om avsikten var att ingå ett försäkringsavtal eller inte. Det spelar med andra ord ingen roll att förmedlaren i det här fallet inte haft för avsikt att verkligen förmedla en försäkring utan att lura spararna. Det handlade ändå om försäkringsförmedling som omfattas av ansvarsförsäkringen, slog EU-domstolen fast.

Högsta domstolens beslut om prövningstillstånd fattades i måndags, den 3 september. 

2,2 procents avkastning i PP Pensions tradförsäkring

Under årets första sex månader har avkastningen i PP Pension Försäkringsförening uppgått till 2,2 procent. Det framgår av PP Pensions delårsrapport. 

I genomsnitt har PP Pensionsavkastning de senaste fem åren uppgått till 7,4 procent.

Premieinkomsten för tradförsäkringen under första halvåret uppgick till 191 miljoner kronor vilket kan jämföras med 174 miljoner kronor motsvarande period föregående år. I fondförsäkring betalades in 56 miljoner kronor, jämfört med 54 miljoner kronor första halvåret förra året. 

Det förvaltade kapital uppgick den 30 juni till 15,7 miljarder kronor, att jämföra med 15,4 miljarder kronor vid årsskiftet. Driftskostnaden steg från 0,22 till 0,23 procent av kapitalet. 

Återbäringsräntan har i genomsnitt varit 7,3 procent under årets sex första månader, och låg per den 30 juni på 6,0 procent.

Prisbasbeloppet höjs med 2,2 % till 46 500 kr

Regeringen beslutade på torsdagen att slå fast att prisbasbeloppet för nästa år ska vara 46 500 kronor. Det är en höjning med 1 000 kronor, eller 2,2 procent, jämfört med 2018.

Prisbasbeloppet används bland annat inom de statliga trygghetssystemen, pensionerna och inom skattesystemet. 

– Prisbasbeloppet höjs för att se till att våra trygghetssystem hänger med i prisutvecklingen. Vi gör det för att pensionerna och andra ekonomiska stöd inte ska urholkas och halka efter prisutvecklingen i samhället i stort, säger socialminister Annika Strandhäll i en kommentar.

Garantipensionen är knuten till prisbasbeloppet och höjs därmed med 2,2 procent för 2019. För en ogift pensionär som har hel garantipension motsvarar detta en förstärkning med 177 kronor per månad från januari 2019.

Höjs gör också garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen, tidigare förtidspension. Höjningen påverkar också ersättningarna från sjuk- och föräldraförsäkring höjs då taken i försäkringarna räknas utifrån prisbasbelopp.

Den inkomstgrundade ålderspensionen styrs av inkomstindex som speglar inkomstutvecklingen. Inkomstindex väntas fastställas i början av november

 

Mats Dahlquist om branschens och Trygg-Hansas största utmaningar

I mitten av augusti utsågs Mats Dahlquist till tillförordnad VD för Trygg-Hansa, i samband med att VD Niclas Ward lämnade bolaget. Sak & Liv har talat med Mats Dahlquist om hur han ser på Trygg-Hansas framtid, och vad som är de viktigaste frågorna just nu i branschen och i bolaget.

Mats Dahlquist kom till Trygg-Hansa för två och ett halvt år sedan, rekryterad som marknads- och kommunikationsdirektör.

En stor del av sin tidigare karriär har han arbetat i resebranschen, både i online-verksamheter och traditionella resebyråer.

– Jag har haft förmånen att både arbeta i traditionella företag och att vara som en utmanare till traditionella företag, säger han till Sak & Liv.

Du som har bakgrund i en helt annan bransch, hur ser du på försäkringsbranschen i Sverige generellt?

– Jag skulle säga att försäkringsbranschen ligger några år efter om man jämför med vissa andra branscher när det gäller den digitala omvandlingen. Det har inte funnits det förändringstrycket som exempelvis i resebranschen. Detta kan i sin tur ha att göra med att det är större barriärer för att starta ett försäkringsbolag än att dra igång en digital resebyrå.

– Nu arbetar alla i branschen intensivt för att ta fram nya digitala tjänster. Vi ser att det finns en ökande andel kunder som vill agera digitalt. Men våra produkter mer komplicerade än att köpa en flygbiljett från en destination till en annan, så det tar lite mer tid att utveckla. Det är en utmaning att hitta en balans mellan att ta fram produkter som är enkla och flexibla, och att skapa de produkter som kunden verkligen behöver.

– En annan komponent är att man inte interagerar så ofta med sitt försäkringsbolag. Kunderna har till exempel betydligt fler interaktioner med sin bank.

Vilka hot och möjligheter ser du för branschen i dag?

– Mycket av det som händer just nu är både hot och möjligheter. Det finns en möjlighet att jobba ännu mer skadeförebyggande. Det finns stora möjligheter att utveckla branschen genom att teckna partnerskap med snabbrörliga aktörer. Man behöver inte göra allt själv!

– Några av de områden där vi ser förändringar vi måste förhålla oss till är digitaliseringen, olika slags regleringar som GDPR, nya informationskrav – en rad olika nya förutsättningar som branschen måste anpassa sig till! Sedan arbetar alla förstås med sådant som klimatförändringar, synen på risk med mera.

Tillförordnad VD har du inte varit i mer än några veckor, men du har arbetat sedan 2016 som ansvarig för Trygg-Hansas marknads- och kommunikationsfrågor. Vad är de största utmaningarna när det gäller kommunikationen?

– På marknadssidan arbetar vi mycket med paketering. Exempelvis har vi tagit fram och drastiskt förenklat vår produkt för småföretagare. Den typen av förenklingar kommer vi att fortsätta med.

– Sedan måste man ha klart för sig att försäkringar i sig inte är en högintresseprodukt, och det påverkar förstås kommunikationen. Om jag jämför med resebranschen som jag kommer ifrån är försäkringsfrågorna betydligt mer komplexa och svåra, men samtidigt väldigt intressanta eftersom de berör alla.

– Vi som försäkringsbolag är också relevanta inom en rad spännande samhällsfrågor och det ger oss stora möjligheter i vår kommunikation. Men visst: Om man berättar på en middag att man arbetar i ett reseföretag har man samtalsämnen för resten av kvällen. Säger man att man arbetar med försäkring så blir kanske reaktionen en annan.

– Den verkliga utmaningen för oss är att göra det enklare och mer begripligt. Vi ska skapa lösningar som bara funkar. Känslan ska vara: ”Vi löser det” och att vi är där när kunden behöver det.

– Vår kommunikation handlar också om att hitta de tillfällen när det sker förändringar i människors liv som gör att det blir mer relevant att tänka på sitt försäkringsskydd. Vi vill påminna om behovet av försäkring vid rätt tillfälle och därför behöver vi synas på rätt plats vid rätt tidpunkt. Det som är spännande är att det finns allt fler möjligheter att utnyttja data för att hitta rätt.

Har du några tankar om hur Trygg-Hansas organisation kan behöva utvecklas för att möta de nya kraven?

– Vi har gjort en hel del saker. Vi har samlokaliserat delar av bolaget bland annat genom att flytta verksamheter från Växjö och Sundsvall till Malmö. Vi har investerat i teknologisk kompetens, data och analys. Det sker en fortsatt förflyttning i rätt riktning.

– I de flesta branscher som blir digitaliserade handlar det om att utveckla en kundupplevelse som hänger ihop hela vägen. Det är kundens resa från ax till limpa som är det viktiga, inte produkten. Det kommer också att få betydelse för hur vi organiserar oss i framtiden.

Du har haft en rad ledande befattningar i olika företag i olika branscher. Vad tänker du att du är bra på som ledare?

– Trygg-Hansa är en stor organisation med många medarbetare som verkligen kan hantverket. Jag som inte har 25 år bakom mig i branschen måste ha respekt för att det inte går att detaljstyra, det vore inte ett bra ledarskap. Istället ser jag det mer som att jag är en del i ett team. Jag försöker ha en ganska öppen ledarstil och ställer många frågor istället för att komma med tvärsäkra påståenden.

– När det gäller marknadsföring är exempelvis i dag mer än hälften av medarbetarna högspecialiserade. Det innebär att jag som ledare måste säkerställa att de gör rätt saker, men inte exakt hur de gör det. Det blir mer av ett coachande ledarskap och jag tror att jag fungerar bra i den rollen.

Vad behöver du bli bättre på som ledare?

– Hela livet har jag försökt att bli ännu bättre på att lyssna. När jag sitter ned med medarbetarna, måste jag verkligen vara där, och inte vara någon annanstans i tankarna. En nackdel med allt digitalt är att det hela tiden finns olika kommunikationskanaler som pockar på ens uppmärksamhet. Men jag jobbar på att vara så närvarande som jag bara kan!

 

Fakta om Mats Dahlquist

Mats Dahlquist är 52 år och uppväxt i Norrköping. Från den 16 augusti är han tillförordnad VD för Trygg-Hansa.

Inom han kom till Trygg-Hansa som Marknads- och kommunikationsdirektör 2016 hade han en bakgrund inom resebranschen i olika ledande befattningar – bland annat som VD för Kuoni Nordic AB som då ägde Apolloresor.

Vid sidan av anställningen i Trygg-Hansa är han styrelseledamot i Svenska Stöldskyddsföreningen.

Mats Dahlquist har en MBA från Stockholms universitet. 

Konkurrensmyndigheten i Norge säger ja till Gjensidige Bank-affären

Nordea meddelar i dag att det planerade förvärvet av Gjensidige Bank nu får grönt ljus av den norska konkurrensmyndigheten.

Det var den 2 juli som Nordea tecknade ett avtal om att köpa samtliga aktier i Gjensidige Bank. Nu har affären godkänts av den norska konkurrensmyndigheten.

– Godkännandet tar oss ett steg närmare att verkställa vårt förvärv av Gjensidige Bank, säger John Sætre, chef för Personal Banking på Nordea i Norge, i en presskommentar.

Innan Nordea kan ta över Gjensidige Bank och påbörja integreringen måste dock även norska Finansdepartementet godkänna affären.

Avtalet om förvärv av Gjensidige Bank ger Nordea Norge 170 000 nya privatkunder. I dag uppgår Gjensidige Banks utlåning på den norska privatmarknaden till cirka 45 miljarder norska kronor. Efter förvärvet kommer Nordea Norge att ha en kreditportfölj på cirka 578 miljarder norska kronor.

Avsikten är att förvärvet slutförs under första kvartalet 2019 och Gjensidige Banks kunder överföras till Nordea under 2019. Enligt avtalet ska Nordea betala 5,5 miljarder NOK för Gjensidige Bank.

Avanza Pensions VD Annika Saramies lämnar bolaget

Avanza informerar i dag om att Avanza Pensions VD, Annika Saramies, har beslutat lämna Avanza. Hon har arbetat på Avanza i 11 år och varit medlem i koncernledningen sedan 2014.

Rekryteringen av en efterträdare har inletts. Annika Saramies arbetar enligt Avanza kvar under sin uppsägningstid på sex månader. 

Avanzas VD Rikard Josefson kommenterar hennes beslut så här:

– Det är alltid tråkigt när en engagerad och omtyckt kollega slutar. Annika har varit en stor och viktig del i att skapa den starka utgångspunkt Avanza har idag på pensionsmarknaden. Jag har full respekt för hennes beslut och önskar henne lycka till i sin fortsatta karriär.

Annika Saramies kommenterar beslutet så här i Avanzas pressmeddelande:

– Avanza har ett fantastiskt pensionserbjudande och jag är stolt och glad över att ha haft möjligheten att vara med och utveckla det till vad det är idag. Avanzas kundfokus och starka kultur blir svårt att toppa, men var sak har sin tid och jag ser fram emot att följa Avanzas resa framåt.

Regeringens proposition med den nya skatten för utlandscaptives

Regeringen har nu lagt fram sin proposition om de så kallade CFC-reglerna, det vill säga skatteregler för svenskägda företag i utlandet. Den nya lagen kommer bland annat att påverka svenska företag med captives i utlandet. 

CFC ska uttydas”Foreign Controlled Company”. I den nya propositionen föreslår regeringen ändringar av nuvarande svenska lagar så de anpassas till nya EU-lagar om skatteflykt.

Dessutom – vilket givetvis kan ha stor betydelse för svenskägda captives domicilerade utanför Sverige – föreslås förändringar av beskattningen av säkerhetsreserver i skadeförsäkringsföretag i utlandet.

Enligt de nya reglerna ska det utländska skadeförsäkringsföretaget vid beskattning anses ha en säkerhetsreserv som motsvarar den maximala säkerhetsreserv som kunnat redovisas om företaget istället skulle ha varit registrerat i Sverige. Det värde på säkerhetsreserven som ska tas upp vid beskattning, är det som skulle ha kunnat redovisas vid utgången av beskattningsåret närmast före. 

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

Här kan du ta del av hela CFC-propositionen.

Folksam: Så kan 9 av 10 dödsolyckor med cykel förhindras

Med känd teknik är det fullt möjligt att undvika de allra flesta dödsolyckor som sker med cyklister. Det visar en ny studie från Folksam. 

Folksam har gjort en studie på alla dödsolyckor med cyklister under perioden 2006-2017, samt utvärderat hur olika fordons- och infrastrukturåtgärder skulle kunnat förhindra dödsfallen. Enligt analysen skulle totalt skulle upp till 93 procent av samtliga dödsolyckor med cykel ha kunnat ha förhindrats relativt enkelt med i dag kända åtgärder.

– Medan kurvan för allvarligt skadade bilister i trafiken stadigt har gått ner sedan 2006 går istället kurvan uppåt för cyklister. Cirka 2 000 cyklister skadas allvarligt årligen. Vi ser dessutom att det omkommer cirka 20 cyklister årligen i Sverige. Det visar på ett skyndsamt behov av ett flertal åtgärder för att skydda cyklisterna i trafiken, säger Anders Kullgren, forskningschef Folksam, i en presskommentar.

Rapporten från Folksam visar att två tredjedelar av alla dödsolyckorna med cyklister sker i tätbebyggt område. Det är klart vanligare att cyklister blir överkörda av tunga fordon i tätbebyggt område, ofta i samband med att fordonet gör en högersväng. Den vanligaste olyckstypen som leder till att cyklister avlider är påkörningar i korsningar samt vid övergångsställen och cykelpassager.

Studien visar även att fem till tio dödsolyckor hade kunnat undvikas om cyklisten använt hjälm. Huvudskador är den vanligaste orsaken till dödsolyckor bland cyklister.

Enligt Folksams analys skulle separata gång- och cykelbanor samt hastighetssäkrade passager för fotgängare och cyklister vara de åtgärder som ger störst effekt. På vägar utanför tätbebyggelse är fordonssystem med autobroms och autostyrning med detektion av fotgängare och cyklister den åtgärd som skulle rädda flest liv.

ISF-rapport: De svagaste grupperna saknar tjänstepension

De mest resurssvaga grupperna i samhället får inga avsättningar till tjänstepension. Det framgår av en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen, där man har granskat hur stor andel av anställda och egenföretagare som har tjänstepension.

I rapporten, som delvis har tagits fram på uppdrag av regeringen, konstaterar ISF att de allra flesta anställda får tjänstepensionsavsättningar av sina arbetsgivare. Enligt ISF:s undersökning handlar det om drygt 96 procent av alla anställda i åldrarna 25–64 år. Andelen har varit ganska konstant sedan början av 2000-talet. De 4 procent som inte får avsättningar är framför allt anställda i småföretag.

Dock är det många företagare som inte några pensionsavsättningar. Bland enskilda näringsidkare är det så låg andel som 37 procent som gör avsättningar till pension. Andelen företagare som gör egna pensions­avsättningar genom sina företag har också minskat över tid.

Vissa grupper är tydligt överrepresenterade bland de som inte får avsätt­ningar till tjänstepension, både bland anställda och företagare. Utrikes födda, i synnerhet personer som invandrat de senaste åren, är en sådan grupp. Andra grupper är låg­inkomsttagare och personer med svag förankring på arbetsmarknaden.

– Detta är grupper som riskerar att få låga pensioner redan i det allmänna pensionssystemet. ISF:s analys visar dessutom att relativt många i dessa grupper inte tjänar in tjänstepension, säger Per Gustafson, projektledare, i en presskommentar.

Här kan du ta del av ISF:s rapport.