Kategori: Pension

Skandia: Vi litar inte på det allmänna pensionssystemet längre!

Varannan svensk har lågt förtroende för pensionssystemet generellt och 43 procent har lågt förtroende för premiepensionssystemet. Det visar en ny undersökning som Skandia låtit Novus genomföra.   

Enligt undersökningen har endast 15 procent högt förtroende för premiepensionssystemet och 13 procent för det svenska pensionssystemet generellt.

Högst förtroende för premiepensionssystemet har personer mellan 30-39 år – 21 procent anger att de har mycket eller ganska högt förtroende. De mellan 50-59 år har i större utsträckning lägre förtroende för det svenska pensionssystemet generellt – 57 procent har ganska eller mycket lågt förtroende.

 – Att en av välfärdens grundpelare har så lågt förtroende är oroväckande men samtidigt inte överraskande. Medvetenheten om att det framöver kommer att bli låga allmänna pensioner för framtidens pensionärer är naturligtvis en förklaring till det låga förtroendet. Sverige har skapat ett av världens mest hållbara pensionssystem men det är tyvärr inte detsamma som att alla får en statlig pension som man kan leva gott på. Med det sagt så borde fokus än mer riktas mot tjänstepensionerna som kommer att bli helt avgörande för ett bra liv som pensionär, säger Skandias pensionsekonom Mattias Munter i en presskommentar.

I undersökningen har frågor ställts till svensk allmänhet 30-65 år som inte har börjat ta ut sin pension. Undersökningen är genomförd via webbintervjuer i Novus slumpmässigt rekryterade och representativa Sverigepanel. Totalt har 1 152 intervjuer genomförts.

DI: Ebba Lindsö har redan lämnat Allras styrelse

Ebba Lindsö har redan lämnat styrelsen för Allra. Enligt Dagens Industri i dag skickades information om hennes avgång in till Bolagsverket i tisdags, samma dag som Pensionsmyndigheten kallade företrädare för bolaget till ett möte som resulterade i att bolagets fonder stoppades på premiepensionens fondtorg. 

Ebba Lindsö säger till tidningen att avgörande för hennes beslut var avslöjandet att tre nyckelpersoner i Allras ledning hade en historia tillsammans sedan tidigare.

Svenska Dagbladet avslöjade tidigare i veckan att bolagets vice VD, VD för Luxemburgbolaget och VD för dotterbolaget i Dubai tidigare varit inblandade i en finanshärva i Norge. 

– Jag har inte så vitt jag vet fått någon felaktig information, men jag kanske hade önskat att jag fått mer information, säger Ebba Lindsö i en kommentar till DI. 

Allra: Vi välkomnar Pensionsmyndighetens granskning

I går kväll kommenterade Allra Pensionsmyndigheten beslut att köpstoppa Allras fonder på myndighetens fondtorg i väntan på utredning.

Allras VD Alexander Ernstberger  har lämnat följande presskommenterar:

– Vi har ett stort ansvar mot våra 130 000 kunder och de ska kunna lita på att vi följer det regelverk som gäller för fonder i premiepensionssystemet. Vi välkomnar därför en granskning av vår verksamhet och vi kommer att göra allt för att underlätta den granskningen. Vi har haft och kommer även fortsättningsvis ha en nära dialog med Pensionsmyndigheten. Vi är angelägna om att ha Pensionsmyndighetens förtroende och vi är beredda att vidta de åtgärder som behövs för att upprätthålla detta förtroende.

Köpstopp i dag för Allras fonder – utredning om misstänkt avtalsbrott

Pensionsmyndigheten meddelade i dag att Allras fyra fonder i premiepensionssystemet har köpstoppats. Stoppet gäller medan myndigheten utreder om bolaget följer avtalet för fondtorget.

Cirka 130 000 premiepensionssparare har valt någon av Allras fyra fonder i premiepensionssystemet: Allra Lagom, Allra Modig, Allra Försiktig och Allra Ränta. Tillgångarnas värde är cirka 19 miljarder kronor.

Allra har – i likhet med andra fondbolag med fonder på premiepensionens fondtorg – tecknat ett avtal med Pensionsmyndigheten. Pensionsmyndigheten påpekar att ifall det visar sig att fondbolaget inte följer samarbetsavtalet, kan fonderna komma att definitivt avregistreras från fondtorget. 

Förutom misstankarna om brott mot samarbetsavtalet, har Pensionsmyndigheten fått in en mängd klagomål mot bolaget.

– Det samarbetsavtal alla aktörer på fondtorget tecknar med oss ställer krav på att man agerar på ett förtroendefullt sätt i alla led – även vad gäller försäljning och marknadsföring. Givet de kundklagomål som vi har fått behöver vi utreda om Allra brustit på detta område, säger Pensionsmyndighetens chefsjurist Mikael Westberg i en presskommentar.

AMF: Slopat återbetalningsskydd kan höja pensionen 10–20 procent

Att ta bort återbetalningsskyddet i slutet av yrkeslivet eller under tiden som pensionär kan ge 10-20 procents högre tjänstepension över tid. Det skriver AMF i sin Pensionsrapport som presenterades i dag på morgonen. 

– Många pensionärer vet inte att de kan påverka storleken på sin pension. Den som har behov av återbetalningsskydd ska naturligtvis ha det kvar, men den som saknar närstående bör definitivt välja bort skyddet. För en 65-åring med tjänstepension som betalas ut livet ut handlar det om en successiv höjning av pensionen som gör stor skillnad i plånboken över tid. Efter tio år som pensionär har man några hundralappar mer i månaden, säger Dan Adolphson, trygghetsekonom på AMF, i en presskommentar.

AMF ger också rådet att överväga att skjuta upp pensioneringen till det år man fyller 66, och fortsätta att arbeta. Det kan höja inkomsten bland annat eftersom skatten då blir lägre på både arbete och pension. Skatteeffekten är störst för de med lägre inkomster.

– Pensionsmyndigheten, pensionsbolagen och Min Pension upplyser om bruttobelopp men spararna behöver få en bild av sin månadsinkomst efter skatt. Senarelägger man pensionen till det år man fyller 66 får man behålla ytterligare en tusenlapp eller två – varje månad. Här behöver informationen bli bättre så att spararna kan dra rätt slutsatser om de ska fortsätta arbeta eller gå i pension, säger Dan Adolphson. 

Dan Adolphson menar att staten och pensionsbolagen har ett ansvar att vidareutveckla Min Pension så att det blir enklare att gå i pension och förstå vilka olika val som finns. Det borde också vara möjligt att pausa sitt uttag av tjänstepension och kunna byta utbetalningstid i efterhand, förslagsvis inom tre månader efter första utbetalning. 

Här kan du ta del av hela AMF:s pensionsrapport!

Pensionsmyndigheten kallar Allras ledning till möte

Hur hanterar ni spararnas pengar egentligen? Allras VD Alexander Ernstberger och styrelseordförande Ebba Lindsö har kallats till möte med Pensionsmyndigheten för att svara på frågor om sina premiepensionsfonder. 

Allras premiepensionsfonder har varit en följetong i medierna den senaste tiden. Det har skrivits om höga avgifter, låg avkastning, vilseledande information och finansskandaler i Norge. 

Nu har Pensionsmyndigheten valt att kalla Allra till möte om hur man hanterar spararnas pengar, berättar Svenska Dagbladet i dag. 

– Vi har ett antal frågor vi vill ställa till Allras ledning. Det har att göra med medias rapportering kring bolaget, säger pressekreteraren Jimmy Larsson Hagberg till tidningen. 

AP2 på tvåsiffrigt! 10,5 procents avkastning 2016 för Andra AP-fonden

Andra AP-fonden lyckades förra året få en total avkastning på 10,5 procent, exklusive kostnader. Det framgår av fondens årsredovisning för 2016. Fondkapitalet uppgick vid årets slut till rekordhöga 324,5 miljarder kronor.

Fonden konstaterar i sin kommentar att utvecklingen 2016 innebär att Andra AP-fondens avkastning överträffar fondens långsiktiga mål på både kort och lång sikt. De senaste fem åren har fondens genomsnittliga årliga reala avkastning uppgått till 10,8 procent och de senaste tio åren har den reala avkastningen varit 4,7 procent.

Andra AP-fondens VD, Eva Halvarsson, kommenterar resultatet så här i ett pressmeddelande:

– Under året har vi kunnat fira att fondkapitalet nådde den högsta nivån någonsin, 324,5 mdkr, trots en rekordstor utbetalning till pensionssystemet som 2016 uppgick till 6,6 mdkr.

– Årets resultat visar att vår globalt diversifierade portfölj har givit ett bra resultat. Samtliga tillgångsslag hade en positiv avkastning 2016, inte minst aktier och obligationer på tillväxtmarknader. Vår bedömning är att vår diversifierade portfölj även fortsättningsvis kan generera en god avkastning för Sveriges pensionärer. Samtidigt inser vi att de avkastningsnivåer vi haft historiskt, med stor andel räntebärande tillgångar, blir allt svårare att nå med gällande placeringsregler för AP-fonderna.

Fakta om Andra AP-fonden 2016

  • Andra AP-fondens fondkapital uppgick till 324,5 (300,6) miljarder kronor den 31 december 2016 och belastades av ett nettoutflöde till pensionssystemet på –6,6 (–4,9)miljarder kronor.
  • Årets resultat uppgick till 30,5 (11,7) miljarder kronor.
  • Avkastningen på den totala portföljen uppgick till 10,5 (4,1) procent, exklusive provisionskostnader och rörelsens kostnader. Inklusive dessa kostnader avkastade portföljen 10,3 (4,0) procent.
  • Rörelsens kostnader, uttryckt som förvaltningskostnadsandel, uppgick till 0,07 (0,07) procent.

Start i dag för arbetsgruppen som ser över grundskyddet i pensionen

I dag tillsattes socialförsäkringsminister Annika Strandhäll den en interna arbetsgrupp på socialdepartementet som ska genomföra en översyn av grundskyddet för ålderspensionen.

Arbetsgruppen kommer att titta på de olika delar som ingår i grundskyddet: garantipensionen, bostadstillägget, äldreförsörjningsstödet och änkepensionen.

– Det har inte gjorts en helhetsöversyn av grundskyddet sedan det nya pensionssystemet infördes för snart 20 år sedan. Det är helt enkelt någonting som måste göras för att se hur vi på bästa sätt kan göra förbättringar för de pensionärer som har det tuffast, säger socialförsäkringsminister Annika Strandhäll i en kommentar i ett pressmeddelande i dag.

Översynen av grundskyddet är en del av den handlingsplan för mer jämställda pensioner som pensionsgruppen enades om i december. De sex partierna som står bakom pensionsöverenskommelsen är eniga om behovet av översynen. 

Utredningen får nu ett år på sig att genomföra sin översyn.

 

Max-fonder får nya namn och ny inriktning – avgifter ses över

Max Matthiessens systerbolag Navigera AB meddelar att bolagets tre premiepensionsfonder ska få nytt namn och ny inriktning. 

Förändringarna gäller endast de fonder som finns med i premiepensionssystemet. Fonderna Navigera Aktie, Navigera Balans och Navigera Tillväxt kommer nu att namnändras till Strategi Världen, Strategi Bevara och Strategi Tillväxt.

Ändringarna i placeringsinriktning innebär enligt Max Matthiessens information att två av fonderna ska ta taktiska över- och undervikter i regioner och branscher medan den tredje fonden tar taktiska över- och undervikter i olika regioner, aktier och räntor.

Samtidigt gör man en ”översyn av förvaltningsavgifterna”, vilket man väl får tolka som att avgifterna ska sänkas. Hur stor sänkningen blir ger Max Matthiessen inte någon information om. 

Enligt informationen från Max Matthiessen och Navigera beror förändringarna på att de två senaste årens börsklimat har bidragit till ett sämre förvaltningsresultat, vilket medför ett behov av att vidareutveckla strategierna i fonderna som finns i premiepensionssystemet.

Max Matthiessens fondbolag Navigera AB ägs – liksom Max Matthiessen – av koncernmoderbolaget MM Holding AB. År 2015 hade Navigera AB en omsättning på 596 (427) miljoner kronor och ett resultat på 70 (38) miljoner kronor. 

Systerbolaget Max Matthiessen AB hade under samma period en omsättning på 839 (764) miljoner kronor och ett resultat på 182 (158) miljoner kronor. 

ISF: Blanketternas utformning styr tidsbegränsade uttag av pension

Vad påverkar hur du tar ut din pension? En färsk rapport från Inspektionen för socialförsäkringen visar att blanketternas och pensionsinformationens utformning har står betydelse för vilka val som blivande pensionärer gör för sin pension.

Inspektionen för socialförsäkringen har bland annat undersökt i vilken mån blivande pensionärer påverkas att ta ut tidsbegränsad pension. 

Slutsatsen är att informationen från pensionsbolag inför pensionen har stor betydelse. 

När möjligheten att göra ett femårigt uttagsval lyftes fram i ett brev till blivande kommunala pensionärer, ledde det till en dryg fördubbling av de femåriga utbetalningarna. När informationen istället lyfte fram möjligheten att göra ett tioårigt uttagsval ökade andelen som valde just tio års utbetalningstid. 

ISF påpekar därför i sin rapport fram att tjänstepensionsbolagen och arbetsmarknadens parter har ett mycket stort ansvar när de utformar information och blanketter till de blivande pensionärerna.

– Tidsbegränsade tjänstepensioner har fördelar som till exempel att de möjliggör en anpassning av konsumtionen vid övergången från arbetslivet till livet som pensionär. Det finns dock en risk att vissa grupper använder upp en för stor del av pensionskapitalet under den första tiden som pensionär, säger i ett pressmeddelande Daniel Hallberg som är en av författarna till rapporten.

Uttagsvalen har följdverkningar på andra inkomster – och även på statens budget. Förvärvsinkomsterna, och därmed skatteinkomsterna, minskar under tiden när den tidsbegränsade pensionen betalas ut. Bostadstillägget ökar och en förklaring till det är minskade inkomster från förvärvsarbete.

Grattis Håkan! Folksams Håkan Svärdman blev 2016 års pensionsspecialist

Folksams välfärdsanalytiker Håkan Svärdman har tilldelats utmärkelsen Årets Pensionsspecialist 2016. 

Utmärkelsen Årets Pensionsspecialist har delats ut sedan 2002.

Håkan Svärdman har röstats fram av medlemmarna i Nätverket för pensionsspecialister samt prenumeranter på Pensioner & Förmåner.

Vinnarmotiveringen för lyder så här:

”Håkan Svärdman är en klar och värdig vinnare som årets pensionsspecialist. Han ligger bakom flera uppmärksammade rapporter i olika pensionsfrågor. Håkan Svärdman har en bredd och ett djup, som gör att det han säger i debatten är intressant och relevant. Under 2015 publicerade Folksam hans reformförslag inom såväl allmän pension som tjänstepension och privat pensionssparande. Håkan Svärdman är även en flitig bloggare och en inflytelserik person i pensionsdebatten på grund av sina djupa insikter inte bara i pensionssystemet, men i hela välfärdssystemet”.

Nytt förslag: Även bostadskostnader över 5 000 kr ska ge bostadstillägg

Bostadskostnader ända upp till 7 300 kronor ska kunna ge rätt till bostadstillägg. Det är ett av förslagen i en promemoria om systemet för bostadstillägg för pensionärer som lades fram i förra veckan. 

Hur ska systemet med bostadstillägg för pensionärer se ut i framtiden? 

En arbetsgrupp inom socialdepartementet har försökt besvara den frågan i en promemoria med titeln ”O¨versyn av systemet fo¨r bostadstilla¨gg till pensionärer” som lades fram i förra veckan, den 26 januari. 

Bostadstilla¨gg till pensiona¨rer a¨r en inkomstpro¨vad fo¨rma°n för pensiona¨rer med la°ga inkomster som har sma° marginaler na¨r hyran a¨r betald.

En bakgrund till översynen är dels att funktionen som bostadsstöd har urholkats när allt fler pensionärer har en bostadskostnad över taket, dels att administrationen av bostadstillägget anses krånglig och att förmånen har kritiserats för att vara svår att förstå och beräkna.

I promemorian föreslås nu att bostadstillägget blir mer av ett renodlat bostadsstöd. Det innebär att man tar bort nuvarande tilläggsbelopp och istället höjer taket för bostadskostnaden från nuvarande 5 000 kronor till 7 300 kronor. I grundförslaget föreslås att bostadstillägget ska täcka 70 procent av bostadskostnaden över 5 000 kronor. Upp till en bostadskostnad på 5 000 kronor täcks kostnaden till 95 procent av bostadstillägget. Det skulle i så fall innebära en omfördelning från dem med lägre bostadskostnad till dem med högre bostadskostnad. Omfördelningen från dem med låga bostadskostnader gäller även pensionärer med låga inkomster. 

I ett alternativt föreslag i promemorian presenteras också ett förslag där taket för bostadskostnad höjs till 5 800 kronor, och där kostnader över 5 000 kronor täcks till 60 procent. 

Förslagen ska nu hanteras av den arbetsgrupp som ser över grundskyddet för ålderspensionen. Arbetsgruppen kommer att ta ett bredare grepp på frågan om garantipensionen, bostadstillägget och andra typer av skydd för de pensionärer som har lägst inkomst.

Sak & Liv Premium-kund? Då kan du ta del av hela promemorian genom att klicka här!

Länsförsäkringar: Allt fler oroar sig för sin pension

Nästan hälften av befolkningen uppger att de är oroliga för att inte klara sig på sin framtida pension. Andelen kvinnor som oroar sig över pensionen har de senaste sex åren  ökat från 35 till 51 procent, enligt en undersökning från Länsförsäkringar som presenterades i dag på morgonen.

Elisabeth Hedmark, privatekonom på Länsförsäkringar, säger i ett pressmeddelande att oron till viss del är befogad:

– Beräkningar visar att många av framtidens pensionärer kommer att få en betydligt lägre pension än sin slutlön. Men genom att förstå vad som påverkar går det att minska oron genom att fatta medvetna beslut och höja sin framtida pension. Om man har lång tid kvar till pensionsdagen är det ofta stora belopp det handlar om.

Undersökningen visar att betydligt fler kvinnor än män oroar sig. 51 procent av kvinnorna jämfört med 38 procent av männen oroar sig. Motsvarande siffror år 2010 var 35 respektive 23 procent.

Ny arbetsgrupp ska se över grundskyddet i ålderspensionen

Socialdepartementet har beslutat att inrätta en ny arbetsgrupp med uppdrag att analysera grundskyddet för ålderspensionen.  

Nu rör det på sig på allvar när det gäller förändringar av det allmänna pensionssystemet!

I förra veckan spikades en handlingsplan för jämställda pensioner.

Nu inrättar socialdepartementet en arbetsgrupp, som får i uppdrag att analysera grundskyddet för ålderspensionen i det allmänna pensionssystemet. 

Nivån på garantipensionen har diskuterats på allvar under senare tid. Från olika politiker har det bland annat sagts att nivån borde höjas för de mest utsatta grupperna av pensionärer, och att man borde överväga att byta index för uppräkningen av garantipensionen. 

SPV fick nobben av regeringen – efter 13 år!

I februari 2004 skickade SPV en skrivelse till regeringen och begärde en lagändring för att underlätta bruttosamordnade pensioner. Nu – knappt 13 år senare – har regeringen svarat SPV. Beslutet är att SPV får nobben på sin begäran. 

Bakgrunden till SPV:s begäran är att SPV tidigare hade rätt att betala ut både allmänna pensioner och tjänstepensioner till personer som omfattades av det dåvarande bruttosamordnade pensionssystemet för statligt anställda.  

Men år 2003 upphörde SPV:s rätt att betala ut allmänna pensioner. Istället fick Försäkringskassan hand om all pensionsutbetalning från det allmänna pensionssystemet. 

Enligt SPV orsakade förändringen en stor mängd återkravsärenden.

Detta eftersom SPV inte längre hade möjlighet att på ett effektivt sätt minska utbetalningarna i efterhand, i de fall där det visat sig att en pensionstagare fått en socialförsäkringsförmån som egentligen skulle ha minskat pensionsutbetalningen. 

”SPV blir istället hänvisat till att försöka få återfå det för mycket betalda beloppet direkt från förmånstagaren. Detta medför stora olägenheter för förmånstagarna och en hög administrativ kostnad för SPV”, skrev SPV i sin skrivelse till regeringen. 

SPV:s förslag var då att retroaktiva utbetalningar av socialförsäkringsförmåner i vissa fall skulle ske direkt till SPV istället för till förmånstagaren. 

Men den argumentationen imponerade inte på regeringen. 

Så här skriver regeringen i sitt beslut knappt 13 år senare, den 12 januari:

”Enligt regeringens mening bör inte villkoren för en kompletterande förmån som beslutats av parterna inom ett av arbetsmarknadens avtalsområden vara avgörande för den försäkrades rätt till utbetalning av en socialförsäkringsförmån, eftersom det skulle strida mot grunderna för socialförsäkringssystemet.” 

Här kan du som är inloggad premiumanvändare läsa regeringens beslut. 

Och här kan du som är premiumanvändare läsa SPV:s begäran från 2004.