Etikett: svea hovrätt

W R Berkley vann även i hovrätten i tvist om maskinskadeförsäkring

Posted on juni 30, 2023 by - Sak

W R Berkley Insurance har vunnit även i Svea hovrätt i en tvist vid Stockholms tingsrätt om huruvida sprickbildning på en maskin omfattas av försäkringsvillkoren för maskinskadeförsäkringen. 

Precomp Solutions AB i Ulricehamn, en av Europas ledande tillverkare av precisionskomponenter till fordons- och verkstadsindustrin, anmälde i augusti 2018 till sitt försäkringsbolag W R Berkley att det uppstått en spricka i stativet till en av Precomps dyrbara maskiner, en press med beteckningen press Feintool SMG 320 ton.

Maskinen var inte allldeles ny. Den tillverkades år 1998 och hade med andra ord 30 år nacken och cirka 50 000 timmars driftstid.

W R Berkley menade att det inte förelåg något försäkringsfall alls efter maskinskadeförsäkringen endast omfattade plötslig och oförutsedd skada och inte för en skada som orsakats av gradvis förändring, långtidspåverkan, fortgående sprickbildning, förslitning och utmattning.

Precomp Solutions vände sig då till domstol för att få den skadeersättning man ansåg sig ha rätt till. Stockholms tingsrätt gick i den dom 2021 helt på W R Berkleys linje, och slog fast att Precomp Solutions inte har visat att skadan uppstått plötsligt och oförutsett. Domstolen anmärkte bland annat på att bolaget inte anmält skadan direkt till försäkringsbolaget utan först genomfört en reparetion vilket gjorde det svårt att klarlägga exakt vad skadan berodde på.

Domen i tingsrätten överklagades av Precomp Solutions till Svea hovrätt.

Nu har hovrätten kommit med sin dom. Även hovrätten går helt på W R Berklys linje.

— Hovrätten delar tingsrättens bedömning att Precomp inte har gjort det klart mer sannolikt att sprickbildningen var plötslig till följd av en tillfällig överbelastning än att så inte var fallet, heter det bland annat i hovrättens dom.

En förändring jämfört med tingsrättsdomen är att hovrätten menar att Precomp Solutions AB ska stå för rättegångskostnad i tingsrätten på 500 000 kronor. I tingsrättsdomen var motsvarande belopp 570 950 kronor. Till det kommer dock rättegångskostnader i hovrätten på 207 000 kronor.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av hovrättsdomen som meddelades den 16 juni.


HD tar upp försäkringstvist om inrasat tak på möbelaffär i Boden

Posted on juni 12, 2023 by - Sak

Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd i ett tvistemål som gäller ett inrasat tak på ett möbelvaruhus i Boden. Frågan som HD prövar är om möbelföretaget är berättigat till försäkringsersättning enligt allriskmomentet i den kombinerade företagsförsäkringen hos Gjensidige. 

I mars 2018 drabbades företaget Möbellind i Boden — franchisetagare till möbelkedjan Mio — av en katastrof.

Taket på varuhuset rasade in och störtade ned över byggnadens butiksdel. Ingen kom till skada — men byggnaden inklusive inredning och möbler förstördes fullständigt. Möbellind hörde av sig till Gjensidige som var försäkringstagare

Gjensidige argumenterade för att skadan inte var ersättningsbar. Detta eftersom det inte hade varit sådana omfattande nederbördsmängder att det kunde röra sig om ”naturskada genom snölast på tak”.

Möbellind menade då att skadan i vart fall borde täckas av försäkringens allriskmoment, särskilt med tanke på att takraset visade att byggnadens konstruktion varit bristfällig. Gjensidige höll inte med och möbelföretaget valde därför att gå till domstol.

I en mellandom 2020 gick Stockholms tingsrätt helt på Gjensidiges linje. Domstolen menade att skadan varken var oförutsedd eller plötslig.

Domen överklagades av möbelfirman till Svea hovrätt. Till skillnad från tingsrätten menade hovrätten att skadan faktiskt var både oförutsedd och plötslig.

— Hovrätten ändrar tingsrättens mellandom, punkten 1 i domslutet, och förklarar att Möbellind i Boden AB är berättigat till försäkringsersättning enligt allriskmomentet, punkten 5.k, i egendomsförsäkringsavsnittet i den kombinerade företagsförsäkringen hos Gjensidige Forsikring ASA, med forsakringsnummer 1213393, på grund av skadehändelsen den 25 mars 2018 då taket på varuhuset på fastigheten Boden Torpgården 17:4 rasade in, skrev hovrätten i sin dom förra året.

Gjensidige överklagade då hovrättens dom till Högsta domstolen — och nu har HD beslutat att meddela prövningstillstånd specifikt för frågan om bolaget är berättigat till försäkringsersättning enligt allriskmomentet i egendomsförsäkringsavsnittet i den kombinerade företagsförsäkringen på grund av skadehändelsen. Övriga delar av målet prövas inte av HD.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av beslutet om prövningstillstånd i HD samt domen i Svea hovrätt och i Stockholms tingsrätt.


Trygg-Hansa förlorade i HD i tvist om tidpunkt för skadeståndskrav

Posted on mars 30, 2023 by - Sak

Högsta domstolen har fastställt hovrättens dom i en tvist där två makar stämt Trygg-Hansa. Den fråga som prövades av HD var när ett krav på skadestånd ska anses ha framställts i försäkringsvillkorens mening och HD går nu i sin dom på makarnas linje mot Trygg-Hansa. 

Bakgrunden till tvisten är att de två makarna år 2015 anlitade ett byggföretag — Svenska Takgruppen AB — som skulle utföra vissa reparationer på en kulturbyggnad i Enköping som de äger tillsammans.

Makarna blev dock inte nöjda med byggföretagets insats. Svenska Takgruppen höll inte utlovade leveranstid och det begicks allvarliga fel vid bygget, menade de. I ett brev i september 2015 framförde makarna klagomål på arbetet och i december 2015 stämde de byggfirman sedan man inte kommit överens om betalningen. Enligt en tingsrättsdom 2016 skulle Takgruppen betala 542 000 kronor till fastighetsägarna.

Efter den domen vände sig fastighetsägarna med sitt krav till Trygg-Hansa som stod för byggfirmans ansvarsförsäkring. Detta bland annat eftersom Svenska Takgruppen ekonomi var på fallrepet. Trygg-Hansa tillbakavisade kravet med hänvisning till att bolaget faktiskt inte var försatt i konkurs och att de därför i första hand skulle vända sig till byggfirman.

Ett knappt år senare — den 26 november 2016 — var dock konkursen i Svenska Takgruppen ett faktum. Makarna vände sig nu åter till Trygg-Hansa för att få ut ersättning.

Men i december 2017 meddelade Trygg-Hansa att de inte hade rätt till ersättning.  Detta eftersom kravet inte framställts i tid enligt försäkringsvillkoren. Trygg-Hansa menade att företaget fick skadeståndskravet från fastighetsägarna redan i september 2015 och att den ettåriga preklusionsfristen därmed började löpa detta datum.

Fastighetsägarna stämde då Trygg-Hansa vid Uppsala tingsrätt. Tingsrätten höll med Trygg-Hansa om att kravet var prekluderat.

Målet överklagades till Svea hovrätt som meddelade sin dom i december 2021. Hovrätten beslutade då — med ändring av tingsrättens dom — att Trygg-Hansa skulle betala ersättning till de skadelidande. Enligt hovrätten började preklusionsfristen löpa senare än vad Trygg-Hansa ansåg, med hänsyn bland annat till att det vid denna tidpunkt inte fanns någon konkret information om kostnaderna för arbetena på fastigheten.

Både Trygg-Hansa och de skadelidande överklagade domen till Högsta domstolen. Trygg-Hansa överklagade med hänvisning till att preklusion inträffat. Så här skrev Trygg-Hansa bland annat i sitt överklagande:

— Den rättsfråga som Trygg-Hansa anser har prejudikatintresse är vad som krävs för att ett skadeståndskrav ska ha framställts enligt claims madeprincipen i en ansvarsförsäkring.

Fastighetsägarna överklagade hovrättsdomen när det gällde beloppen för skadeersättningen och rättegångskostnaderna.

HD valde att att ta upp målet till prövning, dock enbart när det gäller Trygg-Hansas överklagande.

Den fråga som HD har prövat är särskilt frågan om vad som närmare krävs för att ett skadeståndskrav ska anses vara framställt till den försäkrade.

Nu har dom fallit i målet.

HD slår i sin dom, precis som hovrätten, fast att Trygg-Hansa ska betala ut ersättning till fastighetsägarna.

HD konstaterar försäkringsvillkoren innebär att skadeståndskrav ska anmälas till Trygg-Hansa snarast och att om skadeståndskravet inte anmälts till Trygg-Hansa inom ett år efter det att den som vill nyttja försäkringen erhållit det är Trygg-Hansa fri från ersättningsskyldighet.

Frågan är då vad som krävs för att ett krav ska vara ett skadeståndskrav i villkorens mening. HD konstaterar att fastighetsägarna i sitt brev i eptember 2015 visserligen påtalat att det uppkommit skador på byggnaden. Men brevet innehåller inte någon uttrycklig begäran om att bolaget ska betala ersättning eller ta på sig ansvaret för skadorna.

— Brevet kan således inte anses innefatta ett skadeståndskrav i försäkringsvillkorens mening. Det innebär att brevet inte aktualiserade någon anmälningsskyldighet enligt försäkringen till försäkringsgivaren (se p. 23). Trygg-Hansa är därmed inte befriat från ersättningsskyldigheten enligt försäkringsavtalet, konstaterar HD i domen.

Trygg-Hansa ska nu stå för rättegångskostnader i HD på totalt 131 000 kronor,  utöver de 386 000 kronor i rättegångskostnader som bolaget ska betala enligt hovrättsdomen.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i HD. Och här kan du ta del av hovrättens dom i målet.


AmTrust vann i Svea hovrätt i miljontvist efter byggkonkurs

Posted on mars 17, 2023 by - Sak

AmTrust har vunnit i Svea hovrätt i en tvist där bolaget stämts på 6,6 miljoner kronor sedan en konkurs i ett byggföretag orsakat omfattande extrakostnader vid ett bygge. 

Bakgrunden är att AmTrust varit försäkringsgivare för en fullgörandeförsäkring för ett entreprenadkontrakt mellan ett fastighetsbolag och en byggentreprenör i samband med ett byggprojekt i Norrköping.

Byggentreprenören gick i konkurs innan bygget var färdigställt. Istället anlitade fastighetsbolaget, Fluoret AB, ett annat byggföretag.

I mars 2019 framställde fastighetsbolaget krav på 6,6 miljoner kronor mot AmTrust under fullgörandeförsäkringen med hänvisning till att bygget drabbats av omfattande extrakostnader. AmTrust menade dock att Fluoret inte uppfyllt försäkringsvillkoren när det gäller betalningsregler och betalningsvillkor i entreprenadkontraktet och meddelade därför att man inte avsåg att betala ut någon ersättning. Fluoret gick då till domstol för att kräva den försäkringsersättning man ansåg sig ha rätt till.

Tingsrätten gick i sin dom år 2021 helt på AmTrusts linje och slog bland annat fast att Fluoret överträtt betalningsreglerna i sådan omfattning att rätten till försäkringsersättning helt bortfallit.

Målet överklagades av Fluoret AB till hovrätten. Under målets handläggning övertog Alveco Invest AB talan från Fluoret.

Nu har dom fallit i Svea hovrättsom utan ändring slår fast tingsrättens domslut. Alveco Invest AB ska nu enligt domen stå för drygt 200 000 i rättegångskostnader.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i hovrätten.


If förlorade i hovrätten i tvist om ersättning efter rån i hemmet

Posted on februari 7, 2023 by - Sak

Svea hovrätt har fastställt en dom från Solna tingsrätt som innebär att If ska betala ut ersättning till ett par i Skåne som anmält att man rånats på värdefulla smycken i sitt hem. Ersättningen minskas dock med 25 procent med utgångspunkt från att den ena av makarna inte medverkat fullt ut i polisutredningen om rånet. 

Bakgrunden är att paret i december 2019 anmälde till polis att man blivit rånad på värdefulla smycken i hemmet av två okända gärningsmän. Enligt polisanmälan ville de först tvinga till sig en dyrbar båt som fanns på tomten men nöjde sig därefter med att stjäla smycken. De smycken som stals vid rånet var värda totalt 408 000 kronor, uppgav paret.

De anmälde också rånet till sitt försäkringsbolag If — som dock valde att inte betala ut någon skadeersättning.

If ifrågasatte om händelsen verkligen gått till på det sätt som makarna påstått och ansåg också att de inte visat att de ägde smyckena. If menade också att paret inte gett korrekt information om smyckenas värde; Ifs värdering av smyckena hamnade på hälften av det värde som makarna uppgivit. If ansåg även att makarna undanhållit uppgifter under utredningen i strid med sina förpliktelser enligt försäkringsavtalslagen och försäkringsvillkoren. If har i sin argumentation också framför att den ena av makarna tidigare varit medlem i Hells Angels och spekulerat i om rånet kan ha haft koppling till detta.

Makarna valde då att gå till domstol för att få ut den ersättning de ansåg sig ha rätt till.

Solna tingsrätt slog i en dom i maj förra året fast att If var skyldigt att betala ut ersättning på 154 000 kronor. Tingsrätten höll med If om att makarna inte medverkat i utredningen av rånet på det sätt de var skyldiga till, vilket i detta fall enligt tingsrätten motiverade en nedsättning av försäkringsersättningen med 25 procent.

— Vid en samlad bedömning finner tingsrätten att NN genom det av If Skadeförsäkring AB åberopade agerandet får anses ha underlåtit att medverka i utredningen och undanhållit uppgifter som kunnat ha betydelse för skaderegleringen samt att han uppsåtligen har åsidosatt sina skyldigheter att efter förmåga vidta åtgärder, heter det bland annat i tingsrättsdomen.

If valde då att överklaga domen till hovrätten.

Svea hovrätt gör dock i sin dom i december samma bedömning som tingsrätten och menar att det är rimligt att betala ut försäkringsersättning med ett avdrag på 25 procent med utgångspunkt från att makarna inte medverkat fullt ut i utredningen. Enligt hovrättsdomen ska If nu betala ut försäkringsersättning till paret på totalt 154 000 kronor. If ska även enligt hovrättsdomen också ersätta paret för ombudskostnader i hovrätten på 12 000 kronor.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen, som meddelades i december.


Trygg-Hansa vann i Svea hovrätt i miljontvist med Länsförsäkringar

Posted on december 21, 2022 by - Sak

Trygg-Hansa har vunnit i Svea hovrätt i en tvist där Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän stämt bolaget på 1,6 miljoner kronor efter en vattenskada.  

Bakgrunden är att Chalmersfastigheter AB år 2016 anlitade en byggfirma för att byta solskydd på lanterniner i en fastighet i Göteborg.

En anställd vid ett företag som den anlitade byggfirman tog in som som underentreprenör körde under arbetet på en ledning till en sprinkleranläggning. Det ledde till att stora mänger vatten strömmade ut i byggnaden och orsakade till en kostsam vattenskada.

Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän betalade sammantaget ut drygt 1,6 miljoner kronor till sin försäkringstagare Chalmersfastigheter. Därefter framställdes regresskrav direkt mot Trygg-Hansa, med hänsyn till att underentreprenörsfirman försatts i konkurs.

Trygg-Hansa menade då att Länsförsäkringar dröjt för länge med sitt regresskrav och att det nu var preskriberat. På Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän menade man tvärtom att parterna träffat en överenskommelse om gången vid skaderegleringen, vilket innebar att kravet inte kommit in för sent. Eftersom bolagen inte kunde enas valde Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän att gå till domstol.

I en första vända i tingsrätten gick tingsrätten helt på Trygg-Hansas linje. Domstolen menade att Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän inte kunnat visa att man träffat en sådan överenskommelse om skaderegleringen som man hävdade, och att Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän kommit för sent med sina krav för att det ska vara möjligt att få ut ersättning från Trygg-Hansa.

Domen överklagades till Svea hovrätt som nu har meddelat dom.

Även hovrätten går på Trygg-Hansas linje. Så här heter det bland annat i domen:

— Hovrätten instämmer i tingsrättens bedömning att e-postmeddelandet den 28 juli 2016 inte kan anses utgöra ett anspråk på skadestånd och att kravet som framställdes den 13 november 2017 framställdes för sent. Hovrätten delar även tingsrättens uppfattning att det inte är visat att Energifasader avstått från sin rätt att göra invändning om för sen reklamation.

Länsförsäkringar Göteborg och Bohuslän ska nu enligt domen stå för rättegångskostnader på 75 900 kronor i hovrätten, utöver de 259 000 kronor som avser rättegångskostnader från tingsrätten.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av dokumentationen.


Dömdes i hovrätten för att inte ha deklarerat Max Matthiessen-aktier

Posted on december 11, 2022 by - Förmedling

En försäkringsförmedlare har dömts i Svea hovrätt för att ha sålt aktier i Max Matthiessens moderbolag MM Holding AB utan att redovisa vinsten i deklarationen. 

Det var i mars i år som åklagaren väckte åtal för grovt skattebrott. Åklagaren menade då förmedlaren med avsikt undvikit att deklarera vinsten på på 2,5 miljoner kronor som inkomst av kapital i sin deklaration för år 2019.

Aktierna förvärvades år 2014 i samband med att WTW köpte majoriteten av MM Holding AB och personalen på Max Matthiessen fick möjlighet att köpa in sig i bolaget. Den åtalade har arbetat vid Max Matthiessen sedan drygt 20 år.

I en dom i tingsrätten tidigare i är fälldes den tilltalade för grovt skattebrott. Påföljden blev villkorlig dom och samhällstjänst i 160 timmar. Enligt rätten motsvarade brottet fängelse i sex månader.

Så här skrev tingsrätten bland annat i domen:

— Det är osannolikt att NN med sin utbildning, yrkesbakgrund och erfarenhet från den finansiella sektorn inte har varit medveten om vid vilken tidpunkt som hans inkomstdeklaration senast måste lämnas in. Hans invändning att han har trott att det har funnits en rätt att dröja fem år med att ge in deklarationen är i sammanhanget så verklighetsfrämmande att påståendet kan lämnas utan avseende.

Domen överklagades till Svea hovrätt som nu har meddelat sin dom. Hovrätten gör samma bedömning än tingsrätten, utan väljer att fastställa tingsrättens dom.

— Utredningen i hovrätten är i huvudsak densamma som i tingsrätten. Hovrätten gör inte några andra bedömningar än de som tingsrätten har gjort. Tingsrättens dom ska därför inte ändras.

Med hänsyn till den åtalades ekonomiska och personliga förhållanden beslutar hovrätten att han ska återbetala kostnaden för försvararen i hovrätten — totalt 9 000 kronor — till staten.

Det aktuella målet är ett av flera där personer har dömts för skattebrott efter försäljning av aktier i Max Matthiessens moderbolag där vinsten inte har redovisats i deklarationen. I ett av dessa fall dömde domstolen till fängelse, i övriga fall har det varit villkorlig dom.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i Svea hovrätt.


Allra-chefer friades i Svea hovrätt från åtal om grovt skattebrott

Posted on november 21, 2022 by - Pension

Svea hovrätt friar i en färsk dom fyra åtalade med koppling till Allra från ett åtal för grovt skattebrott .

De åtalade i målet var Allras grundare Alexander Ernstberger, medgrundaren David Rothman Persson, den tidigare chefen för Allras kapitalförvaltning Johan Bergsgård — som alla åtalats för grovt skattebrott och grovt bokföringsbrott — samt Ulf Dahlberg som åtalats för medhjälp till grovt skattebrott.

Åtalet hade sin grund i ett optionsavtal som Johan Bergsgård fått av Allras huvudägare och som gjorde att han skattefritt kunde ta ut 8,2 miljoner kronor för 27 aktier som såldes till Allras dåvarande ägarbolag Supero. Åklagaren menade att optionsavtalet upprättades som ett skenavtal för att Johan Bergsgård skulle kunna ta ut vinsten skattefritt. Åklagaren yrkade att de tre tidigare Allra-cheferna skulle dömas för grovt skattebrott och grovt bokföringsbrott samt till näringsförbud i sex år. Optionsavtalet togs fram av Ulf Dahlberg på revisionsbyrån Grant Thornton, därav åtalet mot honom för medhjälp till grovt skattebrott. Åklagaren yrkade även på beslut om företagsbot för två företag som var involverade i transaktionerna.

Enligt försvaret upprättades optionsavtalet redan 2010 och inte 2012 som åklagaren hävdade. Försvaret menade också att avtalet inte hade någon koppling till Johan Bergsgård anställning. Därmed skulle optionsavtalet vara giltigt och ersättningen till Bergsgård på 8,2 miljoner kronor behövde inte beskattas. Det optionsavtal som åklagaren hänvisade till upprättades visserligen i oktober 2012 av Grant Thornton, men försvaret argumenterade för att det då handlade om en uppdatering av avtalet från 2010.

Tingsrätten menade i sin dom från förra året att åklagaren inte lyckats visa det han hävdade om optionsavtalet. Därmed friades de fyra åtalade från alla åtalspunkter.

Domen överklagades till Svea hovrätt, som meddelade sin dom i torsdags. Hovrätten fastställer tingsrättens dom och de åtalade frias därmed från samtliga åtalspunkter även i hovrätten.

• I en intervju i tidningen Dagens Juridik i veckan meddelade Alexander Ernstbergers advokat Carl-Johan Malmberg att avsikten är att ansöka om resning i det brottmål som hans klient just nu avtjänar ett sexårigt fängelsestraff för.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i hovrätten.


Intactas grundare fick fängelse i hovrätten för grovt skattebrott

Posted on november 15, 2022 by - Förmedling

En 54-årig man bosatt i Stockholm har av Svea hovrätt dömts till åtta månaders fängelse för grovt skattebrott och grovt bokföringsbrott. Mannen grundade tidigare rådgivningsbolaget Contender som senare bytte namn till Intacta. 

Contender Kapital AB grundades år 2004 med inriktning bland annat på rådgivning och försäkringslösningar.

Bolaget såldes år 2013 och bytte då namn till Intacta Kapital AB. År 2016 försattes Intacta i konkurs. Två år senare försattes även bolagen 123 Pension AB och Aktiebolaget dp försäkring i konkurs; båda dessa bolag ingick tidigare i Intactakoncernen. Aktiebolaget dp försäkring stod bakom tjänsten Dinapensioner.se som beskrevs som en webbaserad tjänst där kunden kunde få en snabb och enkel överblick av sitt pensionssparande, kapitalförsäkringar, sjuk-, och livförsäkringar. Tjänsten förvärvades år 2017 av Solidar som då uppgav att den hade cirka 30 000 kunder.

Under åren 2007—2009 samarbetade Contenter Kapital AB bland annat med ett bolag i Dubai, SBS, som investerade i fastigheter och gruvprojekt. Contender förmedlade obligationer och brygglån och till sina kunder i Sverige för krediter till detta företag. Transaktionerna skedde bland annat inom ramen för bolagsgruppen Stella Polaris.

Den nu 54-årige mannen fick enligt åklagarens beskrivning ersättning på 1,1 miljoner kronor i samband med dessa affärer i Dubai, som inte togs upp i deklarationen. Åklagaren menade också att han gjort sig skyldig till grovt bokföringsbrott då panter och säkerheter i anslutning till affärerna i Dubai inte heller tagits upp i bokföringen för Contender Kapital AB.

Solna tingsrätt dömde år 2020 mannen till tio månaders fängelse. Påföljden i hovrätten är med andra ord mildare än domen i tingsrätten. Hovrätten anger den utdragna handläggningstiden som ett skäl till att reducera påföljden.

Även andra personer som varit involverade i SBS- och Stella Polaris-affärerna har tidigare åtalats och dömts.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


Trygg-Hansa vann i HD i tvist om kvarstad för Breitlingklocka

Posted on november 1, 2022 by - Sak

Högsta domstolen har — med ändring av beslutet i Svea hovrätt — gett Trygg-Hansa rätt när det gäller möjligheten till interimistisk kvarstad för en exklusiv klocka av märket Breitling. 

Bakgrunden till målet är att en försäkringstagare i Trygg-Hansa tidigare i år drabbades av en stöld. Han anmälde den 19 maj till Trygg-Hansa att hans klocka av märket Breitling Navitimer stulits av en tillfällig besökare i hemmet. Trygg-Hansa betalade ut 48 500 kronor i skadeersättning till den bestulne försäkringstagaren.

Parallellt med skaderegleringen hittade polisen den stulna klockan i en bil. Kronofogdemyndigheten beslutade om utmätning av klockan.

Försäkringstagaren vände sig till Kronofogdemyndigheten och begärde att få tillbaka klockan. Den 27 juli slog tingsrätten i Örebro fast att klockan skulle lämnas tillbaka till honom. Dock informerade inte försäkringstagaren Trygg-Hansa om domstolens beslut.

Trygg-Hansa fick ändå kännedom om tingsrättens beslut, genom kontakt med Kronofogden. Då vände sig bolaget till försäkringstagaren och informerade honom om att klockan nu tillhörde Trygg-Hansa, med tanke på att han faktiskt redan fått ut sin försäkringsersättning. Men försäkringstagaren godtog inte alls Trygg-Hansas resonemang utan meddelade att han varken ville betala tillbaka försäkringsersättningen eller överlämna klockan till försäkringsbolaget.

Trygg-Hansa ansökte då vid Stockholms tingsrätt om stämning och kvarstad för klockan.

— Det föreligger en överhängande risk för att NN kommer att undandra egendomen varför det föreligger en grund för kvarstad, hette det bland annat i Trygg-Hansas stämningsansökan från augusti i år.

Tingsrätten tillbakavisade Trygg-Hansas begäran.  I beslutet konstaterade domstolen att en sådan kvarstadsåtgärd som Trygg-Hansa krävde förutsatte att sökanden skulle ställa säkerhet för den skada som skulle kunna tillfogas motparten om det visar sig att kvarstaden inte varit befogad. Enligt lagen ska en sådan säkerhet ställas av ”bank eller annan jämförbar penninginrättning”. Visserligen utfäste sig Trygg-Hansa att ersätta den skada som svaranden eventuellt kan drabbas av genom kvarstaden. Men tingsrätten menade att Trygg-Hansa inte är att anse som en med bank jämförbar penninginrättning.

— Med beaktande av den restriktivitet som gäller i fråga om befrielse från kravet på säkerhet anser inte tingsrätten att Trygg-Hansa, utan stöd i lagstiftning eller praxis, kan anses vara en med bank jämförbar penninginrättning. Den av Trygg-Hansa lämnade utfästelsen kan mot den bakgrunden inte godtas. Då Trygg-Hansa inte har ställt någon särskild säkerhet föreligger inte förutsättningar att förordna om interimistisk kvarstad. Yrkandet om interimistisk kvarstad ska därför avslås, hette det i tingsrättens beslut.

Men Trygg-Hansa gav sig inte.

Först överklagade man tingsrättens beslut till Svea hovrätt. När hovrätten avslog överklagandet gick man vidare till Högsta domstolen.

Och nu har HD alltså gett Trygg-Hansa rätt. Enligt HD:s beslut den 31 oktober är Trygg-Hansa visst en penninginrättning som kan jämföras med bank, enligt bestämmelserna om ställande av säkerhet i utsökningsbalken. Och alltså går det att besluta om kvarstad för den stulna Breitlingklockan, som enligt försäkringsvillkoren övergått i Trygg-Hansas ägo efter det att försäkringersättning betalats ut.

— Tryg Forsikring A/S genom Trygg-Hansa Försäkring filial bedriver verksamhet i Sverige som regleras av 1998 års lag och är en med bank jämförbar penninginrättning i den mening som avses i 2 kap. 25 § andra stycket utsökningsbalken. Den av Trygg-Hansa lämnade utfästelsen ska godtas, heter det bland annat i beslutet från HD.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av beslutet i Högsta domstolen.


Zurich förlorade i miljontvisten om den trafikskadade truckföraren

Posted on oktober 20, 2022 by - Sak

Zurich har förlorat en tvist i Svea hovrätt i det omskrivna truckförarmålet, som gäller trafikskadeersättning efter en arbetsplatsolycka år 2000. Enligt domen ska Zurich nu betala ytterligare 920 000 kronor plus ränta till truckföraren och även stå för 1,7 miljoner kronor i rättegångskostnader. 

Bakgrunden till tvistemålet är att en truckförare skadade sig vid en olycka år 2000 då hon färdades i en gaffeltruck där Zurich ansvarade för trafikförsäkringen.

Eftersom olyckan skedde på arbetsplatsen sågs det som en arbetsplatsolycka. Hon beviljades därför tidsbegränsad arbetsskadelivränta för skillnaden mellan sjukersättning och tidigare inkomst.

Trafikskadenämnden prövade ärendet och slog fast att Zurich inte skulle betala ut någon ersättning för inkomstförlust, förutom det förskott på 26 000 kronor som redan betalats ut. Detta med hänvisning till att hon ändå var fullt kompenserad för inkomstbortfallet genom arbetsskadelivräntan.

Men i maj 2006 gjorde Försäkringskassan bedömningen att hon inte längre hade rätt till någon arbetsskadelivränta.

Hon vände sig då Zurich och begärde omprövning om rätten till ytterligare trafikskadeersättning. Zurich höll dock inte med om att det skulle göras en omprövning. Zurich menade bland annat att det inte fanns något bevisat samband mellan truckolyckan och hennes arbetsoförmåga.

År 2015 gick försäkringstagaren till domstol med sina krav, med stöd av LO-TCO Rättsskydd och IF Metalls rättsskydd. Hon menade att hon borde haft rätt till ytterligare trafikskadeersättning på drygt 1,2 miljoner kronor för perioden 2006—2015. Men domstolen höll inte med. I domen 2017 menade tingsrätten att det inte gick att visa att det var klart mer sannolikt att försäkringstagarens besvär orsakats av truckolyckan, än att så inte var fallet. Inga pengar från Zurich med andra ord, enligt tingsrättens dom. Inte heller i Svea hovrätt, dit domen överklagades, fick hon något gehör.

Men domen överklagades vidare till Högsta domstolen — som beviljade prövningstillstånd i frågan om ersättningen för inkomstförlust skulle medföra en omprövning av orsakssambandet när det gäller olyckan. HD slog i sin dom i mars 2020 fast att omprövning av ersättningen för inkomstförlust inte innebär att det ska göras någon ny prövning av om det förelegat ett orsakssamband mellan truckolyckan och personskadan. HD beslutade också att undanröja domarna i tingsrätten och i hovrätten och lämna tillbaka målet till tingsrätten för fortsatt handläggning. Detta eftersom domstolen — enligt HD felaktigt — beslutat att frågan om orsakssambandet skulle prövas.

HD passade också på att påpeka i domen att det däremot är fullt möjligt att möjligt att pröva om nya besvär eller arbetsoförmåga beror på den tidigare skadan.

Stockholms tingsrätt prövade därefter upp målet på nytt. I sin dom från november förra året menade dock tingsrätten att truckföraren inte visat övertygande att hennes besvär under åren 2006–2015 faktiskt berodde på skadan vid arbetsplatsolyckan år 2000.

Domen överklagades vidare till Svea hovrätt. Och i en dom ger nu hovrätten — med ändring av tingsrättens dom från förra året — truckföraren rätt till ersättning från Zurich. Enligt domen ska Zurich betala 920 000 kronor plus ränta. Zurich ska även enligt domen stå för rättegångskostnader på 1,7 miljoner kronor.

Hovrätten slår i sin dom fast, till skillnad från tingsrättens bedömning, att det är Zurich som har bevisbördan för sitt påstående att truckförarens arbetsoförmåga under perioden inte har samband med truckolyckan. Hovrätten menar också att Zurich inte övertygande har lyckats bevisa sitt påstående. Så här formuleras detta i domen:

— Vid en bedömning av den bevisning som parterna har lagt fram finner hovrätten att Zurich inte har gjort klart mera sannolikt att NN:s arbetsoförmåga under den aktuella tiden inte har samband med olyckan än att så har varit fallet. Med den slutsatsen har NN som utgångspunkt rätt till ersättning från Zurich för inkomstförlust avseende den tid som tvisten omfattar.

Svea hovrätt slår också fast att det inte finns skäl att återförvisa målet till tingsrätten, trots att frågan om inkomstförlustens storlek  inte har prövats i tidigare rättegångar. Enligt hovrättens bedömning har truckföraren rätt till ersättning för inkomstförlust enligt sitt andrahandsyrkande, vilket alltså innebär att Zurich nu ska betala 920 000 kronor plus ränta.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i Svea hovrätt den 17 oktober.


Huvudmännen i Falcon Funds-härvan fick straffen skärpta i hovrätten

Posted on juni 3, 2022 by - Pension

I andra delen av Falcon Funds-målen har nu hovrätten dömt de båda åtalade till utökade fängelsestraff jämfört med tingsrätten. 

Svea hovrätt har nu meddelat dom i ett av de brottmål som gäller Falcon Funds. Det nu aktueklla brottmålet, ”Falcon Funds 2”, avser avser perioden 2015—2016. Tidigare har domar i tinvgsrätten och hovrätten fallit i de mål som gäller perioden 2012—2013.

Falcon Funds grundare Max Serwin får nu påföljden i Falcon Funds del 2 utökad till ett år och en månad i fängelse. I tingsrätten dömdes han till nio månaders fängelse. I del 1 av Falcon Funds-målen dömdes han till sammanlagt sex år och elva månaders fängelse. Den totala påföljden för brottsligheten i Falcon Funds blir med andra ord maximala åtta års fängelsestraff.

Afram Gergeo får sin dom ändrad till sex års fängelse för penningtvättsbrott, jämfört med domen i tingsrätten på fängelse i fem år och sex månader.

Bakgrunden till målet är att Falcon Funds under åren 2015 och 2016 gjorde investeringar i olika finansiella instrument på Malta. Investeringarna ledde till att Falcon Funds, och indirekt Pensionsmyndigheten och pensionsspararna, gjorde en förlust på större delen av det investerade beloppet.

Svea hovrätt gör i sin dom delvis en annan bedömning än tingsrätten. Hovrätten finner det bevisat att Max Serwin vilselett företrädare för förvaltningsbolaget att göra investeringarna i de finansiella instrumenten och att detta ledde till vinning för gärningsmännen och skada för fondbolaget och Pensionsmyndigheten och indirekt de 20 000 sparare som placerat sina premiepensionspengar i Falcon Funds fonder. Han döms därför nu av hovrätten för grovt bedrägeri i stället för trolöshet mot huvudman.

Hovrätten fastställer tingsrättens dom när det gäller att de tilltalade ska betala till staten den vinning de gjort från brottsligheten och att de bolag som använts vid penningtvättsbrotten skulle betala företagsbot på 10 miljoner kr vardera.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i hovrätten.


Två försäkringsförmedlare dömdes i Svea hovrätt för insiderbrott

Posted on maj 19, 2022 by - Förmedling

Svea hovrätt har dömt två försäkringsförmedlare för insiderbrott sedan de utnyttjat konfidentiell information för egna aktieaffärer. Dock ändrar hovrätten tingsrättens påföljd från samhällstjänst till dagsböter. 

Bakgrunden till målet är att en chef vid ett börsnoterat företag i maj 2018 tipsade två personer i bekantskapskretsen om att företaget förlorat en omfattande offentlig upphandling. Detta fick till följd att de som fått del av tipsen snabbt kunde sälja sina aktier i företaget. Tipsen skickades innan den negativa informationen offentliggjorts av bolaget. När informationen väl publicerades i ett pressmeddelande ledde detta till att aktiekursen sjönk i bolaget.

Åtalet baseras bland annat på mejl- och sms-trafik i beslagtagna datorer och mobiltelefoner. Enligt åtalet var denna insideraffär en del av ett omfattande upplägg som gick ut på att börsbolagschefen fick pengar när han tipsade sina bekanta om händelser i bolaget som kunde påverka företagets aktiekurs, innan informationen nått ut till marknaden.

En av de som fick tipset var en försäkringsförmedlare anställd vid ett lokalkontor till ett större förmedlarbolag. Han passade även på att tipsa en kollega på samma kontor.

Stockholms tingsrätt dömde menade i sin dom i september 2020 att åtalet var styrkt för samtliga de fyra åtalade. Båda förmedlarna dömdes därmed mot sitt nekande till villkorlig dom med samhällstjänst i 120 timmar samt förverkande av den vinst man anses ha gjort på de olagliga insideraffärerna; i det ena fallet 146 000 kronor och i det andra fallet 51 000 kronor. Skulle de inte fått villkorlig dom hade brottet, enligt tingsrätten, i straffvärde motsvarat fyra månaders fängelse.

Den börsbolagschef som tipsade sina bekanta dömdes till villkorlig dom och samhällstjänst på 160 timmar. Den andra personen som han lämnade tips till döms, i likhet med de båda försäkringsförmedlarna, till villkorlig dom och samhällstjänst på 120 timmar samt förverkande av de 90 000 kronor han gjort i vinst på sin insideraffär.

De båda förmedlarna överklagade domen till Svea hovrätt.

Förmedlarna tryckte i sitt överklagande på att information om resultatet av upphandlingen kunde anses vara offentlig när aktieaffärerna genomfördes, bland annat mot bakgrund av att beslutet fattats i ett kommunalt bolag. Hovrätten konstaterar dock i sin dom att informationen om tilldelningsbeslutet inte kunde anses anses ha varit tillgänglig för allmänheten på ett sådant icke-diskriminerande sätt som krävs för att informationen i lagens mening ska anses offentliggjord.

Hovrätten ändrar dock tingsrättens dom på det sättet att påföljden för den ena förmedlaren bestäms till villkorlig dom i förening med 150 dagsböter om 1 000 kr, och för den andra förmedlaren till villkorlig dom i förening med 150 dagsböter om 680 kr. Med andra ord slipper de båda dömda samhällstjänst. Hovrätten menar i sin dom att straffvärdet i detta fall inte kunde motivera att påföljden skulle kunna vara fängelse.

— Hovrätten anser emellertid, till skillnad från tingsrätten, att varken straff- eller artvärdet i detta fall motiverar att påföljden ska bestämmas till fängelse. NN1 och NN2 förekommer inte med domar i belastningsregistret. Det saknas särskild anledning att anta att de kommer göra sig skyldiga till fortsatt brottslighet. Enligt hovrätten får det anses vara tillräckligt ingripande att förena en villkorlig dom med böter i stället för samhällstjänst, heter det bland annat i hovrättens motivering när det gäller påföljden.

En nämndeman i hovrätten förklarade sig skiljaktig i fråga om insiderbrottet, med hänvisning till att informationen i tilldelningsbeslutet blivit en allmän handling då aktieaffärerna genomfördes.

Under förra året fattade Disciplinnämnden för försäkringsdistribution ett beslut med innebörden att en licensierad försäkringsförmedlare som döms för insiderbrott kan räkna med uteslutning från Insuresecs licensiering. Uttalandet gjordes av Disciplinnämnden på en fråga från ett förmedlarföretag.

Det kan understrykas att insideraffärerna inte har haft någon direkt koppling till de bådas verksamhet som försäkringsförmedlare.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i Svea hovrätt.


Folksam förlorade i Svea hovrätt i miljontvist om whiplash-skada

Posted on april 20, 2022 by - Sak

Folksam har förlorat i ett tvistemål vid Svea hovrätt om ersättning efter en trafikolycka år 2000. Enligt domen ska Folksam nu betala ut miljonbelopp till den person som drabbats av en whiplash-skada vid trafikolyckan.

Bakgrunden till tvisten är att en person bosatt i Södertälje år 2000 råkade ut för en trafikolycka. Han var vid tillfället i 35.-årsåldern och arbetade som vice VD i ett familjeföretag där han även var — och fortfarande är — delägare med 25 procent av aktierna.

Vid olyckan drabbades han av en whiplash-skada och fick bland annat smärtor i rygg och nacke .Hans trafikförsäkringsbolag Folksam konstaterade vid skaderegleringen att han drabbats av en medicinsk invaliditetsgrad motsvarande 8 procent och arbetsoförmåga om 50 procent.

Men drygt tio år efter olyckan gjorde Folksam bedömningen att samband saknades mellan olyckan år 2000 och de fysiska besvären och menade att han blivit överkompenserad.

— NN har ingen arbetsoförmåga och har inte drabbats av någon inkomstförlust, i vart fall för yrkad tidsperiod. NN skulle som oskadad inte ha tillfört sig högre inkomster än vad han faktiskt har gjort, dvs oavsett om trafikolyckan inträffat eller inte skulle inkomstförhållandena ha varit desamma. Under alla förhållanden är NN överkompenserad genom den ersättning som han redan erhållit, heter det i ett referat av Folksams ståndpunkt.

År 2018 vände han sig till domstol för att få ut den ersättning från Folksam han ansåg sig ha rätt till. Tingsrätten meddelade i en dom i januari 2020 att han hade rätt till ytterligare ersättning från Folksam med 1,8 miljoner kronor samt rätt till en livränta på 441 000 kronor per år fram till 65-årsdagen. Enligt tingsrättsdomen från 2020 ska Folksam även stå för rättegångskostnader på 800 000 kronor.

Domen överklagades till hovrätten som meddelades sin dom den 31 mars. Svea hovrätt fastställer i domen tingsrättens domslut och slår fast att Folksam även ska betala 300 000 kronor i kostnader för rättegången i hovrätten.

Hovrätten menar i sin dom bland annat att den utredningen om besvären efter trafikolyckan är entydig och att utredningen talar för att besvären och arbetsoförmågan har samband med trafikolyckan.

Folksam framförde vid rättegången att det faktum att den trafikskadade mannen är delägare i ett familjeföretag och får aktieutdelning därifrån innebär att han kan tillgodogöra sig betydande inkomster av kapital, och att han därför inte bör ha rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst. Hovrätten slår i sin dom fast att det saknas tillräcklig koppling mellan utdelningen han får som delägare och hans arbete i företaget.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


Så kommenterar Gjensidige domen i Sturecompagniet-målet

Posted on april 12, 2022 by - Sak

Under måndagen kunde Sak & Liv berätta att Gjensidige vunnit i Svea hovrätt i tvisten med Sturecompagniet om rätten till ersättning under bolagets epidemiavbrottsförsäkring. 

Hovrätten menade — i likhet med tingsrätten — att formuleringen ”myndighets ingripande” i försäkringsvillkoren måste anses syfta på ett specifikt ingripande mot en enskild näringsidkare, och inte en generell föreskrift från en myndighet som var fallet i samband med pandemirestriktionerna.

Därmed hade inget försäkringsfall inträffat, konstaterade hovrätten.

Gjensidige Sveriges chef Anders Lundin ger följande kommentar till domen i hovrätten:

— Vi inom Gjensidige ser positivt på att Svea hovrätt nu har fastställt Stockholms tingsrätts dom. Pandemin påverkade hela samhället på olika sätt och gav upphov till situationer vi aldrig tidigare har varit med om och som ingen har kunnat förutse. Vi anser att det är mycket bra att vi nu fått ett klargörande gällande tolkningen av epidemiavbrottsförsäkringen och vi är eniga med den dom som både Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt har kommit fram till, som vi anser är både relevant och balanserad.