Etikett: svea hovrätt

Allra-chefer friades i Svea hovrätt från åtal om grovt skattebrott

Posted on november 21, 2022 by - Pension

Svea hovrätt friar i en färsk dom fyra åtalade med koppling till Allra från ett åtal för grovt skattebrott .

De åtalade i målet var Allras grundare Alexander Ernstberger, medgrundaren David Rothman Persson, den tidigare chefen för Allras kapitalförvaltning Johan Bergsgård — som alla åtalats för grovt skattebrott och grovt bokföringsbrott — samt Ulf Dahlberg som åtalats för medhjälp till grovt skattebrott.

Åtalet hade sin grund i ett optionsavtal som Johan Bergsgård fått av Allras huvudägare och som gjorde att han skattefritt kunde ta ut 8,2 miljoner kronor för 27 aktier som såldes till Allras dåvarande ägarbolag Supero. Åklagaren menade att optionsavtalet upprättades som ett skenavtal för att Johan Bergsgård skulle kunna ta ut vinsten skattefritt. Åklagaren yrkade att de tre tidigare Allra-cheferna skulle dömas för grovt skattebrott och grovt bokföringsbrott samt till näringsförbud i sex år. Optionsavtalet togs fram av Ulf Dahlberg på revisionsbyrån Grant Thornton, därav åtalet mot honom för medhjälp till grovt skattebrott. Åklagaren yrkade även på beslut om företagsbot för två företag som var involverade i transaktionerna.

Enligt försvaret upprättades optionsavtalet redan 2010 och inte 2012 som åklagaren hävdade. Försvaret menade också att avtalet inte hade någon koppling till Johan Bergsgård anställning. Därmed skulle optionsavtalet vara giltigt och ersättningen till Bergsgård på 8,2 miljoner kronor behövde inte beskattas. Det optionsavtal som åklagaren hänvisade till upprättades visserligen i oktober 2012 av Grant Thornton, men försvaret argumenterade för att det då handlade om en uppdatering av avtalet från 2010.

Tingsrätten menade i sin dom från förra året att åklagaren inte lyckats visa det han hävdade om optionsavtalet. Därmed friades de fyra åtalade från alla åtalspunkter.

Domen överklagades till Svea hovrätt, som meddelade sin dom i torsdags. Hovrätten fastställer tingsrättens dom och de åtalade frias därmed från samtliga åtalspunkter även i hovrätten.

• I en intervju i tidningen Dagens Juridik i veckan meddelade Alexander Ernstbergers advokat Carl-Johan Malmberg att avsikten är att ansöka om resning i det brottmål som hans klient just nu avtjänar ett sexårigt fängelsestraff för.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i hovrätten.


Intactas grundare fick fängelse i hovrätten för grovt skattebrott

Posted on november 15, 2022 by - Förmedling

En 54-årig man bosatt i Stockholm har av Svea hovrätt dömts till åtta månaders fängelse för grovt skattebrott och grovt bokföringsbrott. Mannen grundade tidigare rådgivningsbolaget Contender som senare bytte namn till Intacta. 

Contender Kapital AB grundades år 2004 med inriktning bland annat på rådgivning och försäkringslösningar.

Bolaget såldes år 2013 och bytte då namn till Intacta Kapital AB. År 2016 försattes Intacta i konkurs. Två år senare försattes även bolagen 123 Pension AB och Aktiebolaget dp försäkring i konkurs; båda dessa bolag ingick tidigare i Intactakoncernen. Aktiebolaget dp försäkring stod bakom tjänsten Dinapensioner.se som beskrevs som en webbaserad tjänst där kunden kunde få en snabb och enkel överblick av sitt pensionssparande, kapitalförsäkringar, sjuk-, och livförsäkringar. Tjänsten förvärvades år 2017 av Solidar som då uppgav att den hade cirka 30 000 kunder.

Under åren 2007—2009 samarbetade Contenter Kapital AB bland annat med ett bolag i Dubai, SBS, som investerade i fastigheter och gruvprojekt. Contender förmedlade obligationer och brygglån och till sina kunder i Sverige för krediter till detta företag. Transaktionerna skedde bland annat inom ramen för bolagsgruppen Stella Polaris.

Den nu 54-årige mannen fick enligt åklagarens beskrivning ersättning på 1,1 miljoner kronor i samband med dessa affärer i Dubai, som inte togs upp i deklarationen. Åklagaren menade också att han gjort sig skyldig till grovt bokföringsbrott då panter och säkerheter i anslutning till affärerna i Dubai inte heller tagits upp i bokföringen för Contender Kapital AB.

Solna tingsrätt dömde år 2020 mannen till tio månaders fängelse. Påföljden i hovrätten är med andra ord mildare än domen i tingsrätten. Hovrätten anger den utdragna handläggningstiden som ett skäl till att reducera påföljden.

Även andra personer som varit involverade i SBS- och Stella Polaris-affärerna har tidigare åtalats och dömts.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


Trygg-Hansa vann i HD i tvist om kvarstad för Breitlingklocka

Posted on november 1, 2022 by - Sak

Högsta domstolen har — med ändring av beslutet i Svea hovrätt — gett Trygg-Hansa rätt när det gäller möjligheten till interimistisk kvarstad för en exklusiv klocka av märket Breitling. 

Bakgrunden till målet är att en försäkringstagare i Trygg-Hansa tidigare i år drabbades av en stöld. Han anmälde den 19 maj till Trygg-Hansa att hans klocka av märket Breitling Navitimer stulits av en tillfällig besökare i hemmet. Trygg-Hansa betalade ut 48 500 kronor i skadeersättning till den bestulne försäkringstagaren.

Parallellt med skaderegleringen hittade polisen den stulna klockan i en bil. Kronofogdemyndigheten beslutade om utmätning av klockan.

Försäkringstagaren vände sig till Kronofogdemyndigheten och begärde att få tillbaka klockan. Den 27 juli slog tingsrätten i Örebro fast att klockan skulle lämnas tillbaka till honom. Dock informerade inte försäkringstagaren Trygg-Hansa om domstolens beslut.

Trygg-Hansa fick ändå kännedom om tingsrättens beslut, genom kontakt med Kronofogden. Då vände sig bolaget till försäkringstagaren och informerade honom om att klockan nu tillhörde Trygg-Hansa, med tanke på att han faktiskt redan fått ut sin försäkringsersättning. Men försäkringstagaren godtog inte alls Trygg-Hansas resonemang utan meddelade att han varken ville betala tillbaka försäkringsersättningen eller överlämna klockan till försäkringsbolaget.

Trygg-Hansa ansökte då vid Stockholms tingsrätt om stämning och kvarstad för klockan.

— Det föreligger en överhängande risk för att NN kommer att undandra egendomen varför det föreligger en grund för kvarstad, hette det bland annat i Trygg-Hansas stämningsansökan från augusti i år.

Tingsrätten tillbakavisade Trygg-Hansas begäran.  I beslutet konstaterade domstolen att en sådan kvarstadsåtgärd som Trygg-Hansa krävde förutsatte att sökanden skulle ställa säkerhet för den skada som skulle kunna tillfogas motparten om det visar sig att kvarstaden inte varit befogad. Enligt lagen ska en sådan säkerhet ställas av ”bank eller annan jämförbar penninginrättning”. Visserligen utfäste sig Trygg-Hansa att ersätta den skada som svaranden eventuellt kan drabbas av genom kvarstaden. Men tingsrätten menade att Trygg-Hansa inte är att anse som en med bank jämförbar penninginrättning.

— Med beaktande av den restriktivitet som gäller i fråga om befrielse från kravet på säkerhet anser inte tingsrätten att Trygg-Hansa, utan stöd i lagstiftning eller praxis, kan anses vara en med bank jämförbar penninginrättning. Den av Trygg-Hansa lämnade utfästelsen kan mot den bakgrunden inte godtas. Då Trygg-Hansa inte har ställt någon särskild säkerhet föreligger inte förutsättningar att förordna om interimistisk kvarstad. Yrkandet om interimistisk kvarstad ska därför avslås, hette det i tingsrättens beslut.

Men Trygg-Hansa gav sig inte.

Först överklagade man tingsrättens beslut till Svea hovrätt. När hovrätten avslog överklagandet gick man vidare till Högsta domstolen.

Och nu har HD alltså gett Trygg-Hansa rätt. Enligt HD:s beslut den 31 oktober är Trygg-Hansa visst en penninginrättning som kan jämföras med bank, enligt bestämmelserna om ställande av säkerhet i utsökningsbalken. Och alltså går det att besluta om kvarstad för den stulna Breitlingklockan, som enligt försäkringsvillkoren övergått i Trygg-Hansas ägo efter det att försäkringersättning betalats ut.

— Tryg Forsikring A/S genom Trygg-Hansa Försäkring filial bedriver verksamhet i Sverige som regleras av 1998 års lag och är en med bank jämförbar penninginrättning i den mening som avses i 2 kap. 25 § andra stycket utsökningsbalken. Den av Trygg-Hansa lämnade utfästelsen ska godtas, heter det bland annat i beslutet från HD.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av beslutet i Högsta domstolen.


Zurich förlorade i miljontvisten om den trafikskadade truckföraren

Posted on oktober 20, 2022 by - Sak

Zurich har förlorat en tvist i Svea hovrätt i det omskrivna truckförarmålet, som gäller trafikskadeersättning efter en arbetsplatsolycka år 2000. Enligt domen ska Zurich nu betala ytterligare 920 000 kronor plus ränta till truckföraren och även stå för 1,7 miljoner kronor i rättegångskostnader. 

Bakgrunden till tvistemålet är att en truckförare skadade sig vid en olycka år 2000 då hon färdades i en gaffeltruck där Zurich ansvarade för trafikförsäkringen.

Eftersom olyckan skedde på arbetsplatsen sågs det som en arbetsplatsolycka. Hon beviljades därför tidsbegränsad arbetsskadelivränta för skillnaden mellan sjukersättning och tidigare inkomst.

Trafikskadenämnden prövade ärendet och slog fast att Zurich inte skulle betala ut någon ersättning för inkomstförlust, förutom det förskott på 26 000 kronor som redan betalats ut. Detta med hänvisning till att hon ändå var fullt kompenserad för inkomstbortfallet genom arbetsskadelivräntan.

Men i maj 2006 gjorde Försäkringskassan bedömningen att hon inte längre hade rätt till någon arbetsskadelivränta.

Hon vände sig då Zurich och begärde omprövning om rätten till ytterligare trafikskadeersättning. Zurich höll dock inte med om att det skulle göras en omprövning. Zurich menade bland annat att det inte fanns något bevisat samband mellan truckolyckan och hennes arbetsoförmåga.

År 2015 gick försäkringstagaren till domstol med sina krav, med stöd av LO-TCO Rättsskydd och IF Metalls rättsskydd. Hon menade att hon borde haft rätt till ytterligare trafikskadeersättning på drygt 1,2 miljoner kronor för perioden 2006—2015. Men domstolen höll inte med. I domen 2017 menade tingsrätten att det inte gick att visa att det var klart mer sannolikt att försäkringstagarens besvär orsakats av truckolyckan, än att så inte var fallet. Inga pengar från Zurich med andra ord, enligt tingsrättens dom. Inte heller i Svea hovrätt, dit domen överklagades, fick hon något gehör.

Men domen överklagades vidare till Högsta domstolen — som beviljade prövningstillstånd i frågan om ersättningen för inkomstförlust skulle medföra en omprövning av orsakssambandet när det gäller olyckan. HD slog i sin dom i mars 2020 fast att omprövning av ersättningen för inkomstförlust inte innebär att det ska göras någon ny prövning av om det förelegat ett orsakssamband mellan truckolyckan och personskadan. HD beslutade också att undanröja domarna i tingsrätten och i hovrätten och lämna tillbaka målet till tingsrätten för fortsatt handläggning. Detta eftersom domstolen — enligt HD felaktigt — beslutat att frågan om orsakssambandet skulle prövas.

HD passade också på att påpeka i domen att det däremot är fullt möjligt att möjligt att pröva om nya besvär eller arbetsoförmåga beror på den tidigare skadan.

Stockholms tingsrätt prövade därefter upp målet på nytt. I sin dom från november förra året menade dock tingsrätten att truckföraren inte visat övertygande att hennes besvär under åren 2006–2015 faktiskt berodde på skadan vid arbetsplatsolyckan år 2000.

Domen överklagades vidare till Svea hovrätt. Och i en dom ger nu hovrätten — med ändring av tingsrättens dom från förra året — truckföraren rätt till ersättning från Zurich. Enligt domen ska Zurich betala 920 000 kronor plus ränta. Zurich ska även enligt domen stå för rättegångskostnader på 1,7 miljoner kronor.

Hovrätten slår i sin dom fast, till skillnad från tingsrättens bedömning, att det är Zurich som har bevisbördan för sitt påstående att truckförarens arbetsoförmåga under perioden inte har samband med truckolyckan. Hovrätten menar också att Zurich inte övertygande har lyckats bevisa sitt påstående. Så här formuleras detta i domen:

— Vid en bedömning av den bevisning som parterna har lagt fram finner hovrätten att Zurich inte har gjort klart mera sannolikt att NN:s arbetsoförmåga under den aktuella tiden inte har samband med olyckan än att så har varit fallet. Med den slutsatsen har NN som utgångspunkt rätt till ersättning från Zurich för inkomstförlust avseende den tid som tvisten omfattar.

Svea hovrätt slår också fast att det inte finns skäl att återförvisa målet till tingsrätten, trots att frågan om inkomstförlustens storlek  inte har prövats i tidigare rättegångar. Enligt hovrättens bedömning har truckföraren rätt till ersättning för inkomstförlust enligt sitt andrahandsyrkande, vilket alltså innebär att Zurich nu ska betala 920 000 kronor plus ränta.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i Svea hovrätt den 17 oktober.


Huvudmännen i Falcon Funds-härvan fick straffen skärpta i hovrätten

Posted on juni 3, 2022 by - Pension

I andra delen av Falcon Funds-målen har nu hovrätten dömt de båda åtalade till utökade fängelsestraff jämfört med tingsrätten. 

Svea hovrätt har nu meddelat dom i ett av de brottmål som gäller Falcon Funds. Det nu aktueklla brottmålet, ”Falcon Funds 2”, avser avser perioden 2015—2016. Tidigare har domar i tinvgsrätten och hovrätten fallit i de mål som gäller perioden 2012—2013.

Falcon Funds grundare Max Serwin får nu påföljden i Falcon Funds del 2 utökad till ett år och en månad i fängelse. I tingsrätten dömdes han till nio månaders fängelse. I del 1 av Falcon Funds-målen dömdes han till sammanlagt sex år och elva månaders fängelse. Den totala påföljden för brottsligheten i Falcon Funds blir med andra ord maximala åtta års fängelsestraff.

Afram Gergeo får sin dom ändrad till sex års fängelse för penningtvättsbrott, jämfört med domen i tingsrätten på fängelse i fem år och sex månader.

Bakgrunden till målet är att Falcon Funds under åren 2015 och 2016 gjorde investeringar i olika finansiella instrument på Malta. Investeringarna ledde till att Falcon Funds, och indirekt Pensionsmyndigheten och pensionsspararna, gjorde en förlust på större delen av det investerade beloppet.

Svea hovrätt gör i sin dom delvis en annan bedömning än tingsrätten. Hovrätten finner det bevisat att Max Serwin vilselett företrädare för förvaltningsbolaget att göra investeringarna i de finansiella instrumenten och att detta ledde till vinning för gärningsmännen och skada för fondbolaget och Pensionsmyndigheten och indirekt de 20 000 sparare som placerat sina premiepensionspengar i Falcon Funds fonder. Han döms därför nu av hovrätten för grovt bedrägeri i stället för trolöshet mot huvudman.

Hovrätten fastställer tingsrättens dom när det gäller att de tilltalade ska betala till staten den vinning de gjort från brottsligheten och att de bolag som använts vid penningtvättsbrotten skulle betala företagsbot på 10 miljoner kr vardera.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i hovrätten.


Två försäkringsförmedlare dömdes i Svea hovrätt för insiderbrott

Posted on maj 19, 2022 by - Förmedling

Svea hovrätt har dömt två försäkringsförmedlare för insiderbrott sedan de utnyttjat konfidentiell information för egna aktieaffärer. Dock ändrar hovrätten tingsrättens påföljd från samhällstjänst till dagsböter. 

Bakgrunden till målet är att en chef vid ett börsnoterat företag i maj 2018 tipsade två personer i bekantskapskretsen om att företaget förlorat en omfattande offentlig upphandling. Detta fick till följd att de som fått del av tipsen snabbt kunde sälja sina aktier i företaget. Tipsen skickades innan den negativa informationen offentliggjorts av bolaget. När informationen väl publicerades i ett pressmeddelande ledde detta till att aktiekursen sjönk i bolaget.

Åtalet baseras bland annat på mejl- och sms-trafik i beslagtagna datorer och mobiltelefoner. Enligt åtalet var denna insideraffär en del av ett omfattande upplägg som gick ut på att börsbolagschefen fick pengar när han tipsade sina bekanta om händelser i bolaget som kunde påverka företagets aktiekurs, innan informationen nått ut till marknaden.

En av de som fick tipset var en försäkringsförmedlare anställd vid ett lokalkontor till ett större förmedlarbolag. Han passade även på att tipsa en kollega på samma kontor.

Stockholms tingsrätt dömde menade i sin dom i september 2020 att åtalet var styrkt för samtliga de fyra åtalade. Båda förmedlarna dömdes därmed mot sitt nekande till villkorlig dom med samhällstjänst i 120 timmar samt förverkande av den vinst man anses ha gjort på de olagliga insideraffärerna; i det ena fallet 146 000 kronor och i det andra fallet 51 000 kronor. Skulle de inte fått villkorlig dom hade brottet, enligt tingsrätten, i straffvärde motsvarat fyra månaders fängelse.

Den börsbolagschef som tipsade sina bekanta dömdes till villkorlig dom och samhällstjänst på 160 timmar. Den andra personen som han lämnade tips till döms, i likhet med de båda försäkringsförmedlarna, till villkorlig dom och samhällstjänst på 120 timmar samt förverkande av de 90 000 kronor han gjort i vinst på sin insideraffär.

De båda förmedlarna överklagade domen till Svea hovrätt.

Förmedlarna tryckte i sitt överklagande på att information om resultatet av upphandlingen kunde anses vara offentlig när aktieaffärerna genomfördes, bland annat mot bakgrund av att beslutet fattats i ett kommunalt bolag. Hovrätten konstaterar dock i sin dom att informationen om tilldelningsbeslutet inte kunde anses anses ha varit tillgänglig för allmänheten på ett sådant icke-diskriminerande sätt som krävs för att informationen i lagens mening ska anses offentliggjord.

Hovrätten ändrar dock tingsrättens dom på det sättet att påföljden för den ena förmedlaren bestäms till villkorlig dom i förening med 150 dagsböter om 1 000 kr, och för den andra förmedlaren till villkorlig dom i förening med 150 dagsböter om 680 kr. Med andra ord slipper de båda dömda samhällstjänst. Hovrätten menar i sin dom att straffvärdet i detta fall inte kunde motivera att påföljden skulle kunna vara fängelse.

— Hovrätten anser emellertid, till skillnad från tingsrätten, att varken straff- eller artvärdet i detta fall motiverar att påföljden ska bestämmas till fängelse. NN1 och NN2 förekommer inte med domar i belastningsregistret. Det saknas särskild anledning att anta att de kommer göra sig skyldiga till fortsatt brottslighet. Enligt hovrätten får det anses vara tillräckligt ingripande att förena en villkorlig dom med böter i stället för samhällstjänst, heter det bland annat i hovrättens motivering när det gäller påföljden.

En nämndeman i hovrätten förklarade sig skiljaktig i fråga om insiderbrottet, med hänvisning till att informationen i tilldelningsbeslutet blivit en allmän handling då aktieaffärerna genomfördes.

Under förra året fattade Disciplinnämnden för försäkringsdistribution ett beslut med innebörden att en licensierad försäkringsförmedlare som döms för insiderbrott kan räkna med uteslutning från Insuresecs licensiering. Uttalandet gjordes av Disciplinnämnden på en fråga från ett förmedlarföretag.

Det kan understrykas att insideraffärerna inte har haft någon direkt koppling till de bådas verksamhet som försäkringsförmedlare.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i Svea hovrätt.


Folksam förlorade i Svea hovrätt i miljontvist om whiplash-skada

Posted on april 20, 2022 by - Sak

Folksam har förlorat i ett tvistemål vid Svea hovrätt om ersättning efter en trafikolycka år 2000. Enligt domen ska Folksam nu betala ut miljonbelopp till den person som drabbats av en whiplash-skada vid trafikolyckan.

Bakgrunden till tvisten är att en person bosatt i Södertälje år 2000 råkade ut för en trafikolycka. Han var vid tillfället i 35.-årsåldern och arbetade som vice VD i ett familjeföretag där han även var — och fortfarande är — delägare med 25 procent av aktierna.

Vid olyckan drabbades han av en whiplash-skada och fick bland annat smärtor i rygg och nacke .Hans trafikförsäkringsbolag Folksam konstaterade vid skaderegleringen att han drabbats av en medicinsk invaliditetsgrad motsvarande 8 procent och arbetsoförmåga om 50 procent.

Men drygt tio år efter olyckan gjorde Folksam bedömningen att samband saknades mellan olyckan år 2000 och de fysiska besvären och menade att han blivit överkompenserad.

— NN har ingen arbetsoförmåga och har inte drabbats av någon inkomstförlust, i vart fall för yrkad tidsperiod. NN skulle som oskadad inte ha tillfört sig högre inkomster än vad han faktiskt har gjort, dvs oavsett om trafikolyckan inträffat eller inte skulle inkomstförhållandena ha varit desamma. Under alla förhållanden är NN överkompenserad genom den ersättning som han redan erhållit, heter det i ett referat av Folksams ståndpunkt.

År 2018 vände han sig till domstol för att få ut den ersättning från Folksam han ansåg sig ha rätt till. Tingsrätten meddelade i en dom i januari 2020 att han hade rätt till ytterligare ersättning från Folksam med 1,8 miljoner kronor samt rätt till en livränta på 441 000 kronor per år fram till 65-årsdagen. Enligt tingsrättsdomen från 2020 ska Folksam även stå för rättegångskostnader på 800 000 kronor.

Domen överklagades till hovrätten som meddelades sin dom den 31 mars. Svea hovrätt fastställer i domen tingsrättens domslut och slår fast att Folksam även ska betala 300 000 kronor i kostnader för rättegången i hovrätten.

Hovrätten menar i sin dom bland annat att den utredningen om besvären efter trafikolyckan är entydig och att utredningen talar för att besvären och arbetsoförmågan har samband med trafikolyckan.

Folksam framförde vid rättegången att det faktum att den trafikskadade mannen är delägare i ett familjeföretag och får aktieutdelning därifrån innebär att han kan tillgodogöra sig betydande inkomster av kapital, och att han därför inte bör ha rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst. Hovrätten slår i sin dom fast att det saknas tillräcklig koppling mellan utdelningen han får som delägare och hans arbete i företaget.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen.


Så kommenterar Gjensidige domen i Sturecompagniet-målet

Posted on april 12, 2022 by - Sak

Under måndagen kunde Sak & Liv berätta att Gjensidige vunnit i Svea hovrätt i tvisten med Sturecompagniet om rätten till ersättning under bolagets epidemiavbrottsförsäkring. 

Hovrätten menade — i likhet med tingsrätten — att formuleringen ”myndighets ingripande” i försäkringsvillkoren måste anses syfta på ett specifikt ingripande mot en enskild näringsidkare, och inte en generell föreskrift från en myndighet som var fallet i samband med pandemirestriktionerna.

Därmed hade inget försäkringsfall inträffat, konstaterade hovrätten.

Gjensidige Sveriges chef Anders Lundin ger följande kommentar till domen i hovrätten:

— Vi inom Gjensidige ser positivt på att Svea hovrätt nu har fastställt Stockholms tingsrätts dom. Pandemin påverkade hela samhället på olika sätt och gav upphov till situationer vi aldrig tidigare har varit med om och som ingen har kunnat förutse. Vi anser att det är mycket bra att vi nu fått ett klargörande gällande tolkningen av epidemiavbrottsförsäkringen och vi är eniga med den dom som både Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt har kommit fram till, som vi anser är både relevant och balanserad.

Gjensidige vann även i hovrätten i coronatvisten mot Sturecompagniet

Posted on april 11, 2022 by - Sak

Även Svea hovrätt går helt och hållet på Gjensidiges linje i tvisten med Sturecompagniet om möjligheten att få ersättning under företagets epidemiförsäkring. Det framgår av hovrättens dom som meddelades på måndagen.

Det var i maj 2020 som Sturecompagniet stämde Gjensidige i vad som då betecknades som Sveriges första corona-tvist.

Sturecompagniet krävde ersättning under den epidemiavbrottsförsäkring som tecknats i Gjensidige. Man hänvisade till Folkhälsomyndighetens restriktioner under pandemin som innebar att det med hänsyn till risken för spridning av covid-19 inte fick förekomma trängsel på restauranger och att besökare endast fick äta och dricka sittandes vid bord eller ta med maten för avhämtning. Beslutet ledde till att Sturecompagniet såg sig föranlett att stänga ned helt och hållet.

Eftersom Gjensidige ansåg att epidemiavbrottsförsäkringen inte kunde tas i anspråk valde Sturecompagniet att gå till domstol.

I april förra året kom tingsrättens dom. Stockholms tingsrätt konstaterade i domen att ifall det hade varit en mer specifik föreskrift som avsåg Sturecompagniet, så hade avbrottet omfattats av försäkringsvillkoren. Men eftersom det i det här fallet rörde sig om en mer generell restriktion så omfattades den inte av villkorens formulering ”myndighets ingripande”, menade tingsrätten i sin dom.

Sturecompagniet, som företräddes av DLA Piper, överklagade domen till Svea hovrätt. I sin dom går nu hovrätten, precis som tidigare tingsrätten, helt på Gjensidiges linje.

I sitt resonemang konstaterar hovrätten precis som tingsrätten att det är begreppet ”myndighets ingripande” som är centralt för avtalets innebörd. Eftersom ordalydelsen i sig inte ger någon vägledning om vilket tolkning som är den rätta hänvisar rätten till att tolkningen av villkoret måste ske genom att hänsyn tas till avtalets systematik, till övriga försäkringsvillkor och till den riskfördelning mellan parterna som avtalet kan ha åsyftat.

Vid en sammantagen bedömning kommer hovrätten, i likhet med tingsrätten, fram till att formuleringen ”myndighets ingripande” ska tolkas mer snävt så att det syftar på avbrott som inträffar till följd av myndighets ingripande genom beslut riktade mot en enskild försäkringstagare.

— Vid denna bedömning av det aktuella försäkringsvillkoret kan det konstateras att de omständigheter som Sturecompagniet har åberopat till stöd för sin talan inte innebär att försäkringsfall har inträffat. Det saknas därmed förutsättningar att bifalla Sturecompagniets fastställelseyrkande och käromålet ska ogillas. Det finns inte skäl att ändra fördelningen av rättegångskostnaderna i tingsrätten. Tingsrättens dom ska därför fastställas, heter det i hovrättens dom.

Sturecompagniet ska enligt domen stå för rättegångskostnader på 217 500 kronor i hovrätten, förutom drygt 1 miljon kronor i tingsrätten.

Domen kan överklagas fram till den 9 maj.

Advokat Stefan Bessman vid Westerberg & Partners Advokatbyrå AB, ombud för Gjensidige, ger följande kommentar till domen:

— Hovrättens analys av försäkringsvillkoren är gedigen och nyanserad. Analysen är relevant även i andra sammanhang som involverar försäkringar av samma eller liknande slag.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen i hovrätten.


”Domen för Allra-dataintrånget lämnar en sur eftersmak”

Posted on mars 3, 2022 by - Pension

Den relativt milda domen på tre månaders fängelse lämnar en sur eftersmak. Det menar Patrick Siegbahn som drabbades av ett dataintrång kopplat Småspararguidens granskning av Allra. Dataintrånget innebar att information kunna spridas om vilka personer som tipsat Småspararguiden om missförhållanden på Allra. 

Sak & Liv kunde tidigare berätta att Svea hovrätt har fastställt domen på tre månaders fängelse för Greger Pahlberg gällande dataintrång mot Småspararguidens grundare Patrick Siegbahn, kopplat till dennes undersökning av Allra. Utöver fängelsestraffet ska han även betala 15 000 kronor i skadestånd till Patrick Siegbahn.

Hovrätten slog i sin dom fast att dataintrånget var direkt kopplat till granskningen av Allra men menade ändå inte att brottet kunde rubriceras som grovt i lagens mening.

I en kommentar för Sak & Liv säger Patrick Siegbahn nu att påföljden låter oproportionellt låg, med tanke på att det handlar om att förövaren har gett sig på journalisters källor och att detta lett till stort obehag för dem.

— Jag tycker att det är skönt att den här obehagliga historien har fått ett slut, men det är också med en sur eftersmak. Att jag fått uppleva obehaget av att hela mitt digitala liv är på vift är en sak, men att personerna som hört av sig till mig för att hjälpa till i granskandet av Allra också blivit angripna känns värre. Det handlar om personer som tagit sig tid och energi att bringa rättvisa men som nu känner obehag och oro för livet. Flera källor har utsatts för misskrediteringsattacker på nätet.

Patrick Siegbahn påpekar att det paradoxala i att han faktiskt inte har möjlighet att berätta vilka källor som drabbats av intrånget, eftersom denna information är skyddad enligt källskyddet i grundlagen, och att detta bidrar till att målet inte kan drivas vidare i högre instans.

— Gärningspersonen har genom sin frus bolag fakturerat Allra minst en halv miljon kronor. Om det skulle vara så att den betalningen avser dessa dataintrång så känns tre månaders fängelse och 15 000 kronor i skadestånd inte proportionellt. Som åklagaren yrkade på låter det rimligare med rubriceringen grovt dataintrång. Här uppstår en absurd situation där jag skall visa för rätten vilken skada dataintrången lett till samtidigt som jag enligt lag inte får tumma på källskyddet.

Enligt Patrick Siegbahn står det nu klart att domen inte kommer att överklagas av åklagaren.

— Jag har förstått att domen inte kommer överklagas av åklagaren. Jag förstår det som att man inte går vidare till HD när man saknar den bevisning som jag har men som jag varken kan eller vill använda mig av. Att ge sig på journalisters källor genom dataintrång låter lite billigt i mina lekmannaöron.

Det var i augusti 2018 som Greger Pahlberg kopierade information på Patrick Siegbahns mejlkonton. Den kopierade informationen hade koppling till Patrick Siegbahns undersökning av Allra och efter kopieringen skickades informationen vidare till ett krypterat konto i Schweiz. Greger Pahlberg hävdade i domstolen att han utsatts för en komplott av ett säkerhetsföretag i maskopi med Ica-handlarnas dåvarande styrelse, som både stått för mejlkapningen och planterat bevis i Pahlbergs lägenhet. Rätten bedömde inte försvaret som trovärdigt.

Så här skrev hovrätten i sin dom där man resonerade om möjligheten att döma för grovt dataintrång istället för dataintrång av normalgraden:

— Hovrätten anser att intrånget av allt att döma var direkt kopplat till Patrick Siegbahns arbete som journalist och särskilt till hans granskning av den s.k. Allra-härvan. Bl.a. journalister måste fritt kunna granska såväl myndigheter som organisationer och enskilda. En viktig del av en granskande journalists arbete är den information som ges av olika källor, vilkas anonymitet ofta är en förutsättning för att lämna information. Det finns därför anledning att se allvarligt på att dataintrånget fått. till följd att Patrick Siegbahns källor, åtminstone till viss del, röjts på olika sätt.

— Hovrätten finner emellertid, varken utifrån vad som anges i förarbetena eller vad som framkommit genom utredningen, att det är visat att Greger Pahlbergs handlande har orsakat en sådan allvarlig skada eller annars varit av en sådan särskilt farlig art att brottet ska rubriceras som grovt.

Här kan du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium ta del av domen från hovrätten, som meddelades i februari.