Etikett: svensk Försäkring

Livförsäkringspremierna har ökat med 7 procent på ett år

Under den senaste tolvmånadersperioden växte premierna inom livförsäkring med 7 procent, jämfört med motsvarande period för ett år sedan. Det framgår av Svensk Försäkrings kvartalsstatistik som presenterades i dag. Samtidigt ökade skadeförsäkringspremierna med 3 procent. 

Summerar man premieinbetalningarna inom liv och sak ligger ökningen av premievolymen sammanlagt på 6 procent. 

– Det är en fortsatt stark ökningstakt, även om takten inte är lika hög som de senaste kvartalen, heter det i rapporten från Svensk Försäkring.

Inom livförsäkring låg ökningen av privata kapitalförsäkringar på hela 16 procent under perioden. 

– Den kraftiga ökningen av kapitalförsäkringar indikerar att människor söker nya sätt att på ett tryggt sätt spara till sin pension, säger Svensk Försäkrings chefsekonom Anna Pettersson Westerberg i en kommentar.

– Att människor tar ansvar och sparar långsiktigt är positivt. Risken finns dock att de grupper som tidigare sparade i privata pensionsförsäkringar, exempelvis kvinnor med lägre inkomster, inte sparar på egen hand efter att avdragsrätten slopades. Det vore olyckligt om samma grupper saknar eller har en lägre tjänstepension. Det kan medföra stora skillnader i pension i framtiden.

Inom skadeförsäkring ökade sjuk- och olycksfallsförsäkringarna med 6 procent under den senaste tolvmånadersperioden, medan trafik- och motorförsäkring ökade med 3 procent. 

– Att premieinkomsterna ökar beror till stor del på den goda ekonomiska utvecklingen i Sverige under de senaste åren. Till exempel ökar efterfrågan på företagsförsäkringar när företagen expanderar och efterfrågan på hemförsäkringar stiger när hushållens disponibla inkomster ökar. Förhållandet mellan premieinkomsterna till skadeförsäkringar och BNP är tydligt, säger Anna Pettersson Westerberg.

Här kan du ta del av hela kvartalsstatistiken från Svensk Försäkring. 

Per Bolund: Ny IORP-lagstiftning ska träda i kraft i april 2019

Regeringen utgår fortfarande från att den nya lagstiftningen om tjänstepensionsbolag, baserad på EU:s IORP2-direktiv, ska kunna träda i kraft i april nästa år. Det framgick när finansmarknadsminister Per Bolund framträdde på Svensk Försäkrings årsmöteskonferens under tisdagen. 

Det har tidigare sagts att en lagrådsremiss om lagstiftningen om tjänstepensionsbolag ska komma under hösten, med siktet inställt på november. Den kommande lagrådsremissen blir baserad på tjänstepensionsföretagsutredningens betänkande ”En ny reglering för tjänstepensionsföretag” och Finansinspektionens rapport ”Förslag till kapitalkravsreglering för tjänstepensionsföretag”, och innehåller bland annat förslag på regelverk för den nya bolagsformen tjänstepensionsföretag. 

Per Bolund meddelade vid årsmöteskonferensen att siktet är instället på att en proposition med den nya lagstiftningen ska kunna läggas fram i januari 2019. 

I sitt anförande tryckte också Per Bolund på vikten av en hållbar utveckling, och på försäkringsbranschens roll i detta. 

Fyra nya ledamöter valdes in i styrelsen för Svensk Försäkring

Fyra nya ledamöter valdes i dag in i styrelsen för Svensk Försäkring.

De fyra nya ledamöterna som valdes in vid dagens årsmöte är Fredrik Bergström, Länsförsäkringar, Claes Carlson, Danica Pension, Anders Moberg, AFA och Johanna Okasmaa Nilsson, Swedbank Försäkring.

Bengt-Åke Fagerman fortsätter som oberoende styrelseordförande. Patrick Bergander, Trygg-Hansa, omvaldes till vice ordförande. 

De övriga ledamöter som ingår i styrelsen efter dagens årsmöte är Magnus Billing, Alecta, Leif Eliasson, Moderna Försäkringar, Jens Henriksson, Folksam, Torbjörn Magnusson, If, Johan Nystedt, Nordea Liv & Pension, Frans Lindelöw, Skandia, Louise Sander, Handelsbanken Liv, Johan Sidenmark, AMF Pension, David Teare, SEB Pension och Christina Lindenius, Svensk Försäkring.

Riksdagen debatterar den nya skatten på sjukvårdsförsäkring

Under tisdagen väntas riksdagen debattera regeringens proposition ”Slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård” med förslag om förmånsskatt på sjukvårdsförsäkring betald av arbetsgivaren. Ett beslut om den nya skatten väntas under onsdagen, framgår det av Riksdagens hemsida. 

Skatteutskottet har i sitt betänkande från den 3 maj ställt sig bakom regeringens förslag på beskattning av vård och vårdförsäkring som tillhandahålls av arbetsgivaren. 

SD har inkommit med reservation mot förslaget.

M KD, L och C har inkommit med ett särskilt yttrande, men har valt att inte rösta emot förslaget. I sitt yttrande förklarar de fyra allianspartierna att de är mot regeringens beskattning av vård och sjukvårdsförsäkringar. De avstår dock från att delta i beslutet, med hänvisning till att förslaget är en konsekvens av regeringens budget som riksdagen redan har antagit. Så här uttrycks det i det särskilda yttrandet: 

– Om riksdagen ändrar delar av budgetbeslutet i efterhand kan det få långtgående konsekvenser för svensk ekonomi och det politiska systemet. Beroende på utfallet av omröstningar om sådana utbrutna delar skulle riksdagen riskera att försvaga statsbudgeten. Eftersom våra respektive budgetmotioner avslagits avstår vi därför från att delta i beslut om denna särproposition.

Svensk Försäkring fanns på plats den 19 april i Skatteutskottet för att redogöra för vilka problem man såg med skatteförslaget. Man tryckte bland annat på att det var alldeles för kort tid mellan beslut och ikraftträdande, endast sex veckor: 

– Vi var vid mötet mycket tydliga med att om förslaget ska genomföras så bör ikraftträdandet flyttas fram till den 1 januari 2019 för att ge försäkringsbolag, arbetsgivare, anställda en rimlig tid för omställning. Det gäller för övrigt även Skatteverket, som måste hinna sätta sig in i frågan. De riskerar att få många samtal direkt efter att beslutet har tagits i riksdagen den 16 maj. Vi upplevde att många ledamöter i utskottet förstod problemen med förslaget, sade chefsekonom Anna Pettersson Westerberg på Svensk Försäkring i sin kommentar efter mötet med Skatteutskottet.

Här kan du ta del av skatteutskottets betänkande. 

Försäkringsbolagens tillgångar har nästan fördubblats på tio år

Under de senaste tio åren har tillgångarna i svenska försäkringsbolag nästan fördubblats. Det framgår av Svensk Försäkrings rapport Försäkringar i Sverige 2018 som presenterades i dag. 

Rapporten visar att de totala placeringstillgångarna i svenska försäkringsbolag ökade mellan år 2008 och år 2017 från 2 379 miljarder kronor till 4 606 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning på 94 procent, det vill säga nästan en fördubbling på tio år. Störst har ökningen varit för tillgångarna inom fondförsäkring där de samlade tillgångarna i dag är 1 104 miljarder kronor, vilket är mer än tre gånger så mycket som för tio år sedan då motsvarande siffra var 344 miljarder kronor. 

Svensk Försäkrings rapport innehåller totalt tre olika delar; en om skadeförsäkring, en om livförsäkring och slutligen en övergripande beskrivning av den svenska försäkringsbranschen. 

Av rapporten framgår i övrigt bland annat att knappt 4 procent av befolkningen i Sverige saknar en hemförsäkring, att tjänstepension är den största sparformen för svenska hushåll och att antalet försäkringsbolag som är aktiva i Sverige på tio år har minskat med drygt 25 procent till i dag 347 bolag. 

Här kan du läsa hela Svensk Försäkrings rapport Försäkringar i Sverige 2018 

Branschen och FI diskuterar ny redovisningsstandard

Finansinspektionen kommer under maj–september att genomföra en serie diskussionsmöten, för att ta in branschens synpunkter när det gäller den nya redovisningsstandarden, meddelar Svensk Försäkring.  

Vi är på väg att få en ny global redovisningsstandard som rör försäkring – IFRS 17. 

FI är på väg att dra igång ett regelverksprojekt kopplat till IFRS 17. FI:s projekt beräknas starta under 2019. Det nya regelverket kan komma att träda i kraft den 1 januari 2021.

IFRS 17-standarden har visserligen inte fullt ut antagits av EU än, men FI har valt att redan nu genomföra FI diskussionsmöten med försäkringsbranschen. Med tanke på att omställningen väntas bli omfattande, kan det vara bra att få in synpunkter i ett tidigt skede. 

Inför diskussionsmötena hos FI, kommer Svensk Försäkring att arrangera förberedande möten.

– Branschen har nu chansen att påverka utformningen av de nya föreskrifterna, säger Karin Chenon, ekonom på Svensk Försäkring, i en presskommentar.

– Vi ges möjlighet att belysa för FI vilka effekter standarden får för svenska förhållanden och vilka delar i standarden som kanske inte är så relevanta. IFRS 17 är en mycket komplex standard där vi gemensamt behöver samla alla krafter till den utmaning försäkringsföretagen ställs inför när de ska implementera standarden. Finansinspektionens initiativ välkomnas varmt av oss i branschen.

Ökning med 60 procent på tio år av antalet barnförsäkringar

Allt fler barn blir försäkrade med en barnförsäkring. På tio år har antalet barnförsäkringar ökat med 60 procent till 3,7 miljoner, framgår det av statistik från Svensk Försäkring. Den stora ökningen gäller försäkringar som betalas av företag och föreningar exempelvis i samband med tävlingar. 

En barnförsäkring fungerar ofta som en kombinerad sjuk- och olycksfallsförsäkring, som vanligtvis gäller till dess att barnet fyllt 25 år. Totalt har antalet barnförsäkringar under de senaste tio åren ökat från 2,3 till 3,7 miljoner, vilket motsvarar en ökning med drygt 60 procent.

Barnförsäkringarna kan vara individuell försäkring eller gruppförsäkring. Ungefär 40 procent av barnförsäkringarna är individuella försäkringar, vilka omfattar närmare 1,5 miljoner barn. Denna typ av försäkring har ökat med 12 procent på tio år. 

Gruppbarnförsäkringar kan även ingå i ett gruppförsäkringspaket, som till exempel en facklig organisation eller en arbetsgivare erbjuder men där hushållen betalar premien. En del gruppförsäkringar av detta slag innehåller bara ett grundskydd för barnet, med framförallt invaliditetsersättning, och kan därmed inte jämföras med de mer omfattande individuella barnförsäkringarna. Denna typ av gruppförsäkringar för barn har de senaste tio åren minskat med knappt 27 procent. År 2016 fanns knappt 700 000 gruppförsäkringar för barn av detta slag.

Barnförsäkringar, som betalas av företag och föreningar förekommer till exempel i samband med idrottstävlingar, där försäkringarna gäller under en begränsad tid. Denna typ av försäkring var mycket ovanlig för tio år sedan, men hade år 2016 ökat till drygt 1,5 miljoner försäkringar.

 

Svensk Försäkring rasar mot FI:s förslag till föreskrifter om IDD

I ett omfattande remissvar riktar Svensk Försäkring väsentlig kritik mot Finansinspektionens förslag till föreskrifter kopplade till IDD-lagstiftningen, det vill säga den nya lagstiftningen om försäkringsdistribution. 

IDD-lagstiftningen ska börja gälla i höst, den 1 oktober. Med anledning av det har Finansinspektionen remitterat ett förslag till föreskrifter om försäkringsdistribution.

Men förslaget till föreskrifter imponerar inte på Svensk Försäkring. I ett remissvar riktar Svensk Försäkring hård kritik mot väsentliga delar av förslaget.

Bland annat menar Svensk Försäkring att Finansinspektionen överskrider sitt bemyndigande att meddela föreskrifter. Man är också kritisk till att FI inte redovisar varför man lyfter fram vissa nya långtgående krav på försäkringsbolagen, och heller inte redovisar en analys av hur dessa krav skulle påverka försäkringsbranschen. 

– Rättssäkerheten kräver att normhierarkin respekteras, säger Svensk Försäkrings chefsjurist Johan Lundström i en presskommentar.

– Det innebär att lagregler sätter ramen för regeringens bemyndiganden till Finansinspektionen, som i sin tur begränsar vad Finansinspektionen får meddela föreskrifter om. Vi noterar att Finansinspektionen på vissa områden överskrider sitt mandat, vilket naturligtvis inte är acceptabelt. En annan rättssäkerhetsaspekt är att Finansinspektionens konsekvensutredning brister. Det redovisas inte varför kraven skärps för försäkringsföretagen och hur de nya kraven skulle påverka företagen.

De föreskrifter man syftar på är bland annat bestämmelser om kontroll av anställdas kunskap och kompetens och om skötsamhet i ekonomiska angelägenheter, och bestämmelser om de anställdas ersättningar.

Försäkringsföretagens information till kund regleras i vissa avseenden redan i andra föreskrifter. Sådan dubbelreglering bör undvikas, påpekar Svensk Försäkring. 

Här kan du ta del av Svensk Försäkrings remissvar. 

Svensk Försäkring avfärdar förslag om nya regler för ARN

Nej, Allmänna reklamationsnämnden ska inte kunna fatta beslut om försäkringsfrågor utan att någon försäkringskunnig person är med om beslutet. Det menar Svensk Försäkring och avfärdar därmed ett förslag om förändringar av Allmänna Reklamationsnämndens regelverk. 

Förslaget har lagts fram av Finansdepartementets av besparingsskäl.

I sitt remissvar skriver Svensk Försäkring att de ledamöter som branschorganisationen nominerat är av central betydelse för att säkra att ARN:s förenklade tvistlösning inbegriper nödvändig sakkunskap. Sakkunskap gäller sådant som tolkning av försäkringsvillkor, fördjupad kunskap om tillämpningen av försäkringsavtalslagen och annan central juridik för försäkringsföretagens verksamhet – och kunskap om  praxis och sedvänjor på försäkringsområdet.

– Svensk Försäkrings slutsats blir därmed att det i endast mindre omfattning torde finnas utrymme för ARN att avgöra försäkringsärenden utan ledamöter med särskild sakkunskap om försäkring. Förslaget bör därför inte genomföras beträffande försäkringsärenden, heter det i kommentaren från Svensk Försäkring.  

Om förslaget skulle genomföras bör Svensk Försäkring, och även Konsumentverket, ges tillfälle att yttra sig när det övervägs att avgöra ärendet utan ledamöter med särskild sakkunskap om försäkring, menar Svensk Försäkring.

Här hittar du hela yttrandet från Svensk Försäkring över promemorian.  

Svensk Försäkring: Direktsälj av livförsäkring växte förra året

Direktförsäljningen av livförsäkringar ökar, och uppgår nu till 24 procent. Det visar Svensk Försäkrings statistik över distributionskanaler för livförsäkring. 

Enligt statistiken är den största distributionskanalen för livförsäkringar företagsportaler, framför allt valcentraler som Fora och Collectum. År 2017 stod företagsportalerna för 32 procent av de totala livförsäkringspremierna. 

Den näst största distributionskanaler är mellanhänder, exempelvis försäkringsförmedlare. Den kanalen står i dag för 27 procent, enligt statistiken, men andelen har gått ned något de senaste åren.

Ett skäl till att direktförsäljningen utan mellanhänder ökar skulle kunna vara den digitala utvecklingen där det blir allt lättare att teckna försäkringar över internet. 

Banker och finansiella institutioner stod för 11 procent. Den andelen har minskat de senaste åren, för två år sedan låg den på 19 procent enligt Svensk Försäkrings statistik. 

”Nya krav på information om utländska kunder drabbar försäkringstagarna”

Svensk Försäkring avstyrker ett förslag om att information automatiskt ska skickas till utlandet om pensionsförsäkringar med utländska försäkringstagare, eftersom kunderna drabbas i form av ökade administrativa kostnader. Dessutom kritiserar Svensk Försäkring att lagförslaget bygger på diskussioner i forum som inte är offentliga. 

Hur mycket information om sina utländska kunder ska försäkringsbolag skicka till andra länder? 

I en promemoria från Finansdepartementet föreslås att information om pensionssparkonton och pensionsförsäkringar automatiskt ska ingå i det utbyte som finns mellan länder av upplysningar om finansiella konton. I dag finns ett undantag för pensionssparkonton och pensionsförsäkringar. 

Förslaget får till följd att att försäkringsbolagen måste gå igenom alla sina försäkringar för att hitta konton där försäkringstagaren är bosatt utomlands. Kostnaden för detta drabbar i slutändan kunderna, menar Svensk Försäkring.  

–  Av promemorian framgår tydligt att risken för skatteundandragande för pensionskonton och pensionsförsäkringar bedöms vara liten. Trots det föreslår Finansdepartementet att dagens undantag slopas. Den retroaktiva reglering som förslaget innebär medför en betydande administrativ börda för försäkringsföretagen. Vi har därför mycket svårt att se att regleringen skulle stå i proportion till eventuella vinster med förslaget. Det är ju försäkringsbolagens kunder som i slutänden får betala för det här genom högre avgifter, säger Eva Erlandsson, senior ekonom på Svensk Försäkring, i en kommentar.

Skälet för att slopa undantaget är enligt Finansdepartementet diskussioner vid utvärderingar i Global Forum. De utvärderingar som har gjorts uppges vara inledande begränsade utvärderingar som i dagsläget inte är offentliga. 

Svensk Försäkring och andra remissinstanser har inte haft någon möjlighet att förhålla sig till de utvärderingar som har gjorts inom Global Forum. Ny lagstiftning kan rimligen inte bygga på icke publika diskussioner i ett slutet forum, skriver Svensk Försäkring i sin kommentar till förslaget på regelförändringar.

Här kan du ta del av Svensk Försäkrings svar i sin helhet. 

Hård kritik från Svensk Försäkring mot nya skadeförsäkringsskatten

Skyddet för försäkringstagarna riskerar att försämras av de nya reglerna för företagsskatt som föreslogs i veckan. Det skriver Svensk Försäkring i en kritisk kommentar till lagförslaget, som bland annat innebär en ny skatt på skadeförsäkringsföretagens säkerhetsreserv. 

Det var den 21 mars som finansminister Magdalena Andersson presenterade lagrådsremissen
”Nya skatteregler för företagssektorn”. Lagrådsremissen innehåller bland annat ett förslag om
sänkning av bolagsskatten till 20,6 procent. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

I lagrådsremissen föreslås bland annat att det ska införas en löpande beskattning av skadeförsäkringsföretagens säkerhetsreserv. Förslaget motiveras med att beskattningen ska vara densamma som för periodiseringsfonder. 

Skadebolagens säkerhetsreserv finns för att täcka eventuella framtida stora förluster. Enligt Svensk Försäkring är syftet därmed att skydda försäkringstagarna. 

Införandet av en beskattning av säkerhetsreserven riskerar att leda till att skyddet för försäkringstagarna minskar, menar Svensk Försäkring. En annan möjlig konsekvens är att det blir ett sämre produktutbud av försäkringar att välja mellan.

– Vi motsätter oss förslaget om beskattning av säkerhetsreserven och tycker att det finns stora brister i förslaget, säger Jonas Söderberg, ekonom på Svensk Försäkring, i en kommentar.

Enligt Svensk Försäkring är det inte rimligt att likställa periodiseringsfonder med säkerhetsreserven.

– Skillnaderna mellan säkerhetsreserven och periodiseringsfonder är stora, säger Jonas Söderberg. Exempelvis är en minskning av säkerhetsreserven, till skillnad från periodiseringsfonder, strikt reglerad. Periodiseringsfonder syftar enbart till en inkomstmässig resultatutjämning mellan åren, medan syftet med säkerhetsreserven är att skydda försäkringstagarna. Förslaget saknar en analys av hur försäkringstagarna riskerar att påverkas negativt av förslaget.

Eva Erlandsson: Hopplöst skilja mellan sjukvård och hälsovård

Det blir närmast en hopplös uppgift att försöka skilja mellan vilka delar inom vårdförsäkringarna som är sjukvård och vad som är hälsovård, förebyggande arbete eller rehabilitering – och därmed är undantaget från förmånsskatt. Det säger Svensk Försäkrings ekonom Eva Erlandsson i en kommentar till regeringens proposition om skatt på vårdförsäkringar. 

I sin kommentar påpekar Svensk Försäkring också att det har kommit hård kritik i remissomgången från bland annat arbetsgivare och vårdgivare: Sju av tio remissinstanser har riktat skarp kritik mot förslaget, bland annat mot bakgrund av att försäkringen är en viktig arbetsmiljö- och hälsofrämjande åtgärd och att den är en viktig komponent i arbetsgivarnas arbetsmiljöarbete.

Regeringens svar på kritiken har varit att förmånsvärderingen ska göras utifrån en proportionering av försäkringens beståndsdelar.

– Försäkringsföretagen försöker nu göra en bedömning av vilka delar inom försäkringen som i någon mening kan anses ligga inom ramen för vad som är företagshälsovård, förebyggande arbete och rehabilitering respektive inte gör det. En närmast hopplös uppgift eftersom det saknas en skattemässig definition av rehabilitering och förebyggande behandling. Det blir en fråga för rättstillämpningen att genom praxis sätta ramar för vad som utgör skattefria insatser. Där den anställde i slutänden riskerar att hamna i kläm om Skatteverket gör en annan bedömning än försäkringsbolaget, säger Eva Erlandsson, i sin presskommentar.

Eva Erlandsson framhåller också att det är olyckligt att det nya regelverket ska träda i kraft så tidigt som den 1 juli: 

– Hela den här processen skapar en stor oro för arbetsgivare och deras anställda. Arbetsgivare och anställda ska på mycket kort tid hinna sätta sig in i vad förslaget innebär och de anställda ska därtill ta ett beslut om de vill behålla försäkringen eller inte före den 1 juli. Det enda rimliga i den här situationen, givet att förslaget ska införas, borde vara att flytta fram ikraftträdandedatumet till den 1 januari 2019.

Larmtjänst: Så mycket ökar försäkringsbedrägerierna i Sverige

Förra året nekade de svenska försäkringsbolagen skadeersättning till ett belopp på 491 miljoner kronor efter utredningar om bedrägeri – en ökning på 4 procent. Det framgår av färsk statistik från Larmtjänst och Svensk Försäkring.  

Det tycks som om antalet försäkringsbedrägerier ökar i Sverige.

Åtminstone ökar försäkringsbolagens utredningar av misstänkta bedrägerier. 

Förra året genomförde skadeförsäkringsbolagen nästan 7 000 bedrägeriutredningar. Utredningarna resulterade i att försäkringsbolagen avböjde utbetalningar till ett sammanlagt värde av 491 miljoner kronor, enligt årsstatistiken över försäkringsbedrägerier från Larmtjänst och Svensk Försäkring. 

Det verkliga antalet bedrägerier är dock högre än så, uppskattningar pekar på att försäkringsbedrägerierna kostar mellan 3 och 6 miljarder kronor årligen. 

Under året polisanmäldes totalt 436 försäkringsbedrägerier varav 379 anmälningar gjordes av försäkringsbolagen. Det motsvarar en ökning med 15 procent. 

Den vanligaste orsaken till att försäkringbolagen avböjer utbetalning av skade­ersättning är för att försäkringsfallet inte har inträffat eller inte kan styrkas. Andra vanliga orsaker är att försäkringstagaren har lämnat oriktiga uppgifter när försäkringen tecknades eller att skadan är arrangerad.

Det är främst inom motorförsäkring (45%) och hem/villa/reseförsäkringar (39%) som försäkringsbolagen avslöjar misstänkta bedrägerier. När det gäller personförsäkringar och företagsförsäkringar upptäcks relativt få bedrägerier, men beloppen är då ofta stora.  

Under 2017 genomfördes en branschgemensam kontrollaktivitet för att förhindra bedrägerier i form av anlagda bilbränder.

– Bilbränder skapar otrygghet i samhället och orsakar stora kostnader för försäkringsbranschen. Varje år anmäls 6 000-7 000 bränder i personbilar till försäkringsbolagen. Skador som kostar 150-200 miljoner kronor, säger Larmtjänsts VD Mats Galvenius.

I anslutning till kontrollaktiviteten gjordes en fördjupad bedrägeriutredning av 469 utvalda bilbränder, motsvarande 7 procent av de anmälda skadorna. Utredningarna ledde till att försäkringsbolagen beslutade att inte betala ut skadeersättning för 245 bilbränder eftersom de bedömdes vara försök till bedrägeri.

Under 2018 kommer försäkringsbolagen att göra en liknande kontrollaktivitet med fördjupade utredningar av misstänkta bedrägerier i form av arrangerade trafik­olyckor.

Här kan du ta del av hela rapporten

Svensk Försäkring: Nu har 633 000 svenskar en sjukvårdsförsäkring

Svensk Försäkring rapporterade i dag att antalet personer i Sverige med sjukvårdsförsäkringar ökade under förra året med 3,5 procent till 633 000. 

Framförallt är det gruppförsäkringar som har växt. Det senaste året har antalet personer som är försäkrade genom gruppförsäkringar ökat med 7 procent.

– Det verkar som om sjukvårdsförsäkring alltmer har kommit att bli en naturlig del i det försäkringserbjudande som flera fackförbund erbjuder sina medlemmar. Genom att sjukvårdsförsäkringen garanterar vård snabbt när man behöver den kan den enskilde, genom försäkringen, trygga sin inkomst och försörjning, säger Eva Erlandsson, ekonom på Svensk Försäkring, i en presskommentar.

Arbetsgivarbetalda försäkringar har under det senaste året ökat med 3 procent. Detta trots lagförslaget om att förmånsbeskatta arbetsgivarbetalda sjukvårdsförsäkringar.  

– Många arbetsgivare och anställda har nog svårt att förstå skälen till att sjukvårdsförsäkringen ska förmånsbeskattas hos den enskilde. De ser försäkringen som en del i att fullgöra det arbetsmiljöansvar som arbetsgivare har enligt arbetsmiljölagen, säger Eva Erlandsson.