Etikett: premiepension

Lagförslag i dag gör det enklare att föra över premiepension

I dag på morgonen meddelade regeringen att man har lagt fram en proposition till riksdagen om förenklingar av överföring av premiepensionsrätt mellan makar. 

Förslagen om förenklingar av överföring av premiepension är en del av Pensionsgruppens handlingsplan för jämställda pensioner.

I propositionen föreslås att reglerna för överföring av premiepensionsrätt förenklas genom att anmälan ska kunna göras elektroniskt. Det ska också räcka med att givaren anmäler överföringen. Samtidigt förlängs tidsfristen för att anmäla. 

– Kvinnor har 30 procent lägre pensioner än män och det krävs åtgärder på flera håll för att komma åt det. Att underlätta överföring av premiepension är ett litet men viktigt steg i riktningen mot mer jämställda pensioner, säger socialminister Annika Strandhäll i en presskommentar.

I samma propositionen finns också regler om mer flexibla regler i stödet närståendepenning. 

Inom pensionssystemet finns i dag en gammal förmån som heter hustrutillägg. Detta tillägg förslås avskaffas, eftersom att det inte längre finns någon som får hustrutillägg och förmånen inte längre kan beviljas.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2018.

Nytt utredningsförslag: Premiepensionens fonder ska upphandlas

I framtiden ska premiepensionens fondtorg handlas upp av staten. Det föreslår utredaren Stefan Lundbergh i sin förstudie av möjliga förändringar av premiepensionen. Enligt utredningsförslaget ska staten ha ett kvalitetsansvar för de fonder som erbjuds. Det kommer därigenom att bli färre fonder än i dag, enligt utredaren. 

I går lade utredaren Stefan Lundbergh fram sin förstudie över möjliga förändringar av premiepensionen. 

Utredningsuppdraget lades  i juni av regeringen och Pensionsgruppen. Avsikten var då bland annat att hitta ytterligare vägar att stoppa missbruken inom premiepensionssystemet.

I rapporten presenteras både en nulägesbild, och ett antal möjliga vägar framåt. 

En övergripande slutsats är att skyddet för konsumenter behöver stärkas och att systemet i större utsträckning behöver utgå från hur människor faktiskt agerar när de ställs inför finansiella val.

Det här är några av tankarna i utredningen: 

• Ointresserade sparare leder till en dåligt fungerande marknad och ett ineffektivt system.

• Premiepensionen är en del av socialförsäkringen och konstruktionen bör i högre grad spegla det.

• Premiepensionen saknar ett uttryckligt mål.

Utredarens slutsats är att det bör finnas ett huvudalternativ, med ett förval och vissa standardiserade paket. Staten har ett särskilt ansvar för utfallet.

För den som vill göra helt egna val ska det också finnas alternativ. Till skillnad från i dag ska det – enligt utredarens förslag – inte vara ett helt öppet fondtorg. Istället ska det vara baserat på en professionell upphandling av fonder. 

Utredaren menar att staten måste ta ansvar för att bevaka kvaliteten bland fonderna och därmed minimera risken för oseriösa aktörer. För att klara detta kommer antalet fonder på fondtorget successivt behöva bli färre än i dag, skriver utredaren.

De partierna som står bakom pensionsöverenskommelsen – Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Miljöpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna – kommer nu att analysera förslagen och därefter besluta om hur arbetet ska tas vidare.

– Pensionsgruppen arbetar nu med flera viktiga steg för att snabbt göra fondtorget säkrare och miljömässigt- och socialt hållbarare. Denna förstudie är en bra början på Pensionsgruppens långsiktiga arbete, säger finansmarknadsminister Per Bolund i en kommentar till utredningsarbetet. 

Här kan du ta del av hela utredningen!

Riksrevisionen undersöker premiepensionens kostnader

Riksrevisionen planerar en undersökning av förvaltningskostnaderna i premiepensionssystemet. Nyligen gick Riksrevisionen ut i en upphandling av konsulttjänster för att genomföra undersökningen.

Upphandlingen avser konsulttjänster för utvärdering av förvaltningskostnader i premiepensionssystemet fram till årsskiftet med möjlighet till förlängning i ytterligare högst 6 månader.

Riksrevisionens bedömer att uppdraget kommer att ta cirka 400 arbetstimmar. Totalpriset får inte överstiga 1 miljon kronor. 

Granskningen gäller möjliga effektivitetsbrister i premiepensionssystemet. Syftet är att på ett systematiskt sätt belysa de totala transaktionskostnader, inklusive courtagekostnader och utländska skatter under de senaste fem årens förvaltning. Fokus ligger på att belysa de största samhällsförlusterna i systemet. Kostnadseffektiviteten ska bedömas utifrån jämförelser med det statliga förvaltningsalternativet. 

Sista dag för anbud är den 21 augusti. 

Du som är abonnent på Sak & Liv Premium kan klicka här för att ta del av hela upphandlingsunderlaget. 

SPP: Fel pensionsfonder kan slås ut från premiepensionen

Pensionsmyndighetens förslag på krav på fonder i premiepensionssystemet riskerar att slå ut fel typ av fonder. Det skriver SPP Fonders VD Åsa Wallenberg och SPP:s VD Staffan Hansén i en debattartikel i dag i Svenska Dagbladet. 

Den senaste tiden har det varit flera olika skandaler kring fonder i premiepensionssystemet. 

Pensionsmyndigheten har tagit fram en lista med förslag till åtgärder för att minska risken för bedrägerier i premiepensionssystemet framöver. En av punkterna på listan är att fonderna måste få mer än hälften av sitt kapital utanför premiepensionssystemet. 

Men den regeln riskerar att slå snett, skriver de båda företrädarna för SPP i sin debattartikel. 

– Den riskerar att slå ut många av såväl hållbarhetsfonderna som generationsfonderna i systemet. Detta av den enkla anledningen att de utvecklats delvis för just det systemet och på goda grunder är populära där, heter det i debattartikeln.

– Att straffa dessa fonder är därför orimligt, och kan inte heller sägas ligga i linje med den förändring pensionsarbetsgruppen, regeringen och finansmarknadsminister Per Bolund vill uppnå.

Pensionsmyndigheten köpstoppar premiepensionsfond från Advisor

Pensionsmyndigheten meddelade under fredagen att fonden Advisor Världen har köpstoppats på premiepensionstorget. Köptstopppet gäller medan det utreds om bolaget har brutit mot samarbetsavtalet med Pensionsmyndigheten.

Advisor Världen är fondbolaget Advisors enda fond på premiepensionens fondtorg.

– Köpstoppet gäller under den tid vår utredning pågår, och innebär att fonden inte går att välja på fondtorget. Det finns flera skäl till att vi tittar närmare på Advisor, bland annat två domar som nyligen meddelats av Patent- och marknadsdomstolen men också synpunkter som kommit till vår kundservice, säger Mats Öberg, chef för Pensionsmyndighetens fondenhet i en presskommentar.

Om utredningen visar att fondbolaget inte följer samarbetsavtalet kan detta leda till att bolagets fond avregistreras från fondtorget. 

Under köpstoppet kan fonden inte kan väljas för nya köp, men den som vill kan byta från fonderna till någon av övriga fonder på fondtorget.

PPM-bomben! Så vill Skandia begränsa valet i premiepensionen

Begränsa premiepensionssystemet till sju statligt upphandlade och kvalitetssäkrade alternativ! Det radikala förslaget kommer utredaren Mats Langensjö med. Han har på uppdrag av Skandia utrett möjliga förändringar av premiepensionssystem.

Det system som föreslås i rapporten ”Pensioner vid ett vägskäl” innebär visserligen inte att övriga fonder i dagens premiepensionssystem ska försvinna helt.

Däremot vill man att att det ska tydliggöras för individen när han eller hon lämnar de kvalitetssäkrade alternativen. Den som inte gör ett val hamnar automatiskt i AP7 Såfa.

Skandia vill också att premiepensionssystemet ska ha en mer långsiktig inriktning än i dag, och att det bland annat ska vara möjligt att investera i onoterade tillgångar. 

– Tyvärr har tidigare statliga utredningar bara haft mandat för kosmetiska förändringsförslag. Detta är ett konkret inspel till hur premiepensionssystemet skulle kunna se ut. Systemet måste bygga på långsiktig och effektiv kapitalförvaltning för pensionssyfte. Hittills har fokus varit på maximal valfrihet och daglig handel, något som få utnyttjar. Erfarenheter från vår traditionella livförvaltning visar att onoterade investeringar lämpar sig särskilt bra för den inneboende långsiktigheten i pensionssparande, säger Frans Lindelöw, koncernchef på Skandia.

Mats Langensjö har tidigare på uppdrag av regeringen bland annat utrett AP-fonderna och buffertkapitalutredningen.

Här kan du ta del av hela Skandias rapport. 

Ytterligare 315 Mkr betalas från Falcon – men fortfarande saknas 800 Mkr

De närmaste dagarna kommer pensionsspararna att få tillbaka ytterligare cirka 315 miljoner kronor från det Malta-baserade fondbolaget Falcon Funds tre premiepensionsfonder. Men fortfarande saknas stora belopp från Falcon-fonderna – uppskattningsvis cirka 800 miljoner kronor. 

De upphittade pengarna betalas i en första vända in till Pensionsmyndigheten. Därefter kommer de att sättas in på berörda sparares premiepensionskonton. 

Återbetalningen är ett resultat av att revisionsbolaget KPMG Malta – som har uppdraget att förvalta och avyttra kvarvarande innehav i Falcons fonder – har lyckats sälja en del av det som finns kvar i fonderna.

– Det är självklart positivt att pensionsspararna som haft Falcons fonder nu får tillbaka en del av de pengar som saknas. Det är dock väldigt stora belopp som fortfarande saknas och det är mycket allvarligt, säger Mikael Westberg, chefsjurist på Pensionsmyndigheten, i en presskommentar. 

Det har inletts en förundersökning med anledning av vad som inträffat i Falcon. 

– Vår främsta prioritet är att få tillbaka så mycket som möjligt av spararnas pengar. Vi kommer också att göra allt som står i vår makt för att de personer som orsakat spararna denna skada får stå till svars, säger Mikael Westberg i sin kommentar. 

Stefan Lundbergh snabbutreder premiepensionens framtid

Fil dr Stefan Lundbergh har fått regeringens och pensionsgruppens uppdrag att till den sista augusti i år göra en förstudie över möjliga strukturella förändringar av premiepensionen som kan leda till tryggare pensioner och ett effektivare pensionssystem.

Det pågår ett arbete med hårdare reglering av fondtorget. För att framtidssäkra premiepensionen och skapa trygga och goda pensioner på lång sikt anser Pensionsgruppen att det även behöver utredas mer strukturella förändringar av systemet.

Stefan Lundbergh får nu i uppdrag att i en förstudie kartlägga olika alternativa vägar för hur premiepensionssystemet kan utvecklas.

– Det senaste året har visat på upprörande missbruk av premiepensionssystemet där oseriösa aktörer skor sig på pensionssparare. Det är helt oacceptabelt i ett socialförsäkringssystem. Vi behöver därför göra strukturella förändringar av premiepensionssystemet, säger Annika Strandhäll socialförsäkringsminister och ordförande i pensionsgruppen i en presskommentar.

– Lundbergh har mångårig internationell erfarenhet av fonderade pensionslösningar vilket gör honom till ett bra val.

Stefan Lundbergh har en doktorsexamen i ekonomisk statistik från Handelshögskolan i Stockholm och är verksam med pensionsfrågor i Holland och England. Han är också styrelseledamot i Fjärde AP-fonden.

Analysen ska vara färdig den sista augusti 2017. Pensionsgruppen tar därefter ställning till det fortsatta arbetet.

”Förbjud telefonförsäljning av premiepension”

Förbjud telefonförsäljning av premiepensionslösningar! Kräv tre års historik för fonder och fondbolag! Inför ett tak på hur stor andel av fondens kapital som får finnas inom premiepensionen! Det är några av de slutliga förslagen för stärkt konsumentskydd inom premiepensionen som Pensionsmyndigheten nu har lämnat över till regeringen och pensionsgruppen.

Totalt handlar det om ett 30-tal förslag för att stärka konsumentskyddet. 

En viktig punkt är ett utökat och delvis nytt uppdrag för Pensionsmyndigheten.

–  Vi tror att vi inom ramen för nuvarande premiepensionssystem kan komma till rätta med de oseriösa aktörer och det bedrägliga beteende vi tyvärr fått hantera. Men för att göra det behöver vi ett tydligare och utökat uppdrag från regeringen och pensionsgruppen, säger Katrin Westling Palm i en presskommentar i samband med presentationen av förslagen.

Det var i december 2016 som Pensionsmyndigheten fick regeringens uppdrag att föreslå åtgärder för stärkt konsumentskydd på premiepensionens fondtorg. I mars gjordes en preliminär redovisning av förslagen. Nu har uppdraget slutrapporterats till regeringen för vidare hantering inom pensionsgruppen.

Det här är några av de viktigaste förslagen i sammanfattning: 

  • Krav på historik för fondbolag och fonder
    – Minst tre helårs avkastningshistorik för fond
    – Minst tre helårs verksamhetshistorik för fondbolag
  • Krav på ett visst förvaltat kapital innan registrering på fondtorget
    – Minst 500 miljoner kr förvaltat kapital i fonden
  • Krav på visst fortsatt förvaltat kapital och ett tak för Pensionsmyndighetens ägarandel
    – Max 50 procent av förvaltat kapital från premiepensionen
  • Utökat uppdrag och förändrat arbetssätt för Pensionsmyndigheten
  • Krav på egenhändig underskrift vid fondbyte
  • Förbud mot telefonförsäljning inom premiepensionen
  • Utvecklad strategisk samverkan mellan Pensionsmyndigheten, Konsumentverket, Finansinspektionen och Ekobrottsmyndigheten
  • Inrättande av ett råd för premiepensionsfrågor med deltagande från branschen
  • Pensionsmyndigheten kommer även att senare i år komma med ett förslag om en fast årlig avgift för deltagande på fondtorget.

Här hittar du hela listan med Pensionsmyndighetens slutliga förslag om premiepensionen.

Stoppa fondbluffarna! Nu kommer Pensionsmyndighetens förslag

Under torsdagen lägger Pensionsmyndigheten fram sina förslag för att skapa ett säkrare premiepensionssystem. Förslaget överlämnas till statsråden Per Bolund och Annika Strandhäll, och presenteras vid en presskonferens klockan 13.

Pensionsmyndigheten har fått regeringens uppdrag att se över hur konsumentskyddet kan stärkas på premiepensionens fondtorg.

Förslagen från Pensionsmyndigheten finns i rapporten ”Stärkt konsumentskydd inom premiepensionen”. Det blir nu upp till pensionsgruppen att ta ställning till hur förslagen ska genomföras.

Vid pressträffen medverkar – förutom Per Bolund och Annika Strandhäll – Pensionsmyndighetens generaldirektör Katrin Westling Palm och Pensionsmyndighetens chefsjurist Mikael Westberg och dess analyschef Ole Settergren

Aktivt val i premiepensionen gav 4,6% sämre avkastning 2016

Det lönar sig inte att välja fonder själv i premiepensionssystemet. De passiva pensionsspararna i AP7 Såfa fick i genomsnitt 4,6 procentenheter bättre avkastning än de som aktivt valt fonder själva, visar Pensionsmyndighetens sammanställning av premiepensionen 2016 som presenterades i dag. 

Förra året hade pensionsspararna i premiepensionssystemet i genomsnitt en avkastning på 11,6 procent. 

De som gjort egna val av fonder för premiepensionen hade förra året en genomsnittlig avkastning på 9,5 procent.

Det kan jämföras med snittavkastningen för den som valt att stanna kvar i ickevalsalternativet AP7 Såfa: 13,9 procent.

Den passive spararen fick med andra ord 4,6 procentenheter bättre avkastning än den aktive spararen som valde egna fonder. 

Sämst genomsnittlig avkastning fick den kategori sparare som använt sig av någon typ av förvaltningstjänst: 6,5 procent. 

Det var med andra ord under förra året i genomsnitt betydligt mer lönsamt att vara passiv än att försöka välja fonder själv. Allra sämst var det att förlita sig på experter som säger sig vara bra på förvaltning.  

Den tendensen har stått sig i princip hela tiden för premiepensionssystemet. 

Sedan starten av premiepensionssystemet har avkastningen för ickevalsalternativet legat på 9,6 procent, vilket kan jämföras med 6,5 procent för den som gjort ett eget fondval.  

Totalt förvaltas 980 miljarder kronor inom ramen för premiepensionssystemet. Sammanlagt förvaltas tillgångar för 7,2 miljoner personer, varav 1,4 miljoner pensionärer. 48 procent av spararna har sitt fondkapital förvaltat i AP7 Såfa. 

Här kan du läsa Pensionsmyndighetens hela rapport om premiepensionen 2016. 

Fonderna med flest klagomål hos Pensionsmyndigheten

Pensionsmyndigheten har gjort en lista över kundernas klagomål 2016. Ett fåtal aktörer ligger bakom större delen av klagomålen, enligt myndigheten. 

Under 2016 inkom 1 119 synpunkter och klagomål till Pensionsmyndighetens kundservice som rörde rådgivning, förvaltning och fondbolag.

– Det vanligast förekommande klagomålet handlar om att pensionsspararen fått fondbytesblanketter hemskickade till sig utan att ha bett om det. De allvarligaste klagomålen som har kommit in under året är klagomål som rör mobilt bank-ID, där har telefonförsäljare i vissa fall bytt fonder utan spararens vetskap. Vi har också fått in samtal från sparare som känner sig lurade och har fått vilseledande information från olika aktörer, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten, i en presskommentar.

Högt upp på listan återfinns också synpunkten att den som kontaktat spararen utgett sig för att antingen jobba åt – eller samarbeta med – Pensionsmyndigheten. 

– Här finns en enkel grundregel: det stämmer aldrig. Vi har inga sådana samarbeten med aktörer, och ringer heller aldrig hem till sparare för att ge råd om vilka fonder man borde byta till, fortsätter Monica Zettervall.

Listan över aktörer som pensionsspararna klagar på består av 70 olika aktörer.

De flesta nämns dock bara ett fåtal gånger.

Ett tiotal aktörer nämns oftare. I de fallen har många pensionssparare bland annat reagerat på aggressiva försäljningsmetoder eller dålig förvaltning.

 

Tio-i-topp-listan över klagomål

Det här är de tio företag som har fått flest klagomål på sig under 2016. Som framgår finns både de uppmärksammade fondbolagen Falcon och Allra med på tio-i-topp, även om de inte toppar listan.  

1. Advisor

2. Konsumentkraft

3. Falcon

4. Lundstedt Fond och Finans

5. Allra

6. Pensionskraft

7. Zensum 

8. SFF, Svensk fond och försäkring

9. Solidar

10. Svensk pensionstjänst

 

Tio anledningar till klagomål

Här är de vanligaste orsakerna till att en pensionssparare vänder sig till Pensionsmyndigheten med ett klagomål. 

1. Utskick fondbytesblanketter

2. Orolig för att förvaltningsbolag kommer åt kontot/byter fonder m.m.

3. Missnöjd med förvaltningsbolag/känner sig lurad

4. Säger sig ringa från/samarbeta med/på uppdrag av PM

5. Fondbyte via mobilt bank-ID

6. Fel info från förvaltningsbolag

7. Inte tackat ja men fått faktura/avtal

8. Svårt kontakta förvaltningsbolaget/säga upp avtal

9. Tror att PM är/samarbetar med förvaltningsbolag

10. Aggressiv försäljning

AP-fonder belastas med 888 Mkr för administration av pensionssystemet

Nästa år väntas den allmänna ålderspensionen kosta 1,6 miljarder kronor att administrera. Kostnaderna täcks till större delen med uttag ur AP-fonderna på 888 miljoner kronor. Därutöver tas 735 miljoner kronor ur premiepensionssystemet enligt Pensionsmyndighetens förslag. 

Det är inte gratis att driva ett pensionssystem. 

Det behövs datorer och människor och kontor för datorerna och människorna. Plus en massa andra saker. 

I en skrivelse till regeringen har Pensionsmyndigheten summerat kostnaderna för att få pensionssystemet att fungera nästa år och förslagit hur mycket pengar som behöver plockas ut från AP-fonderna och premiepensionssystemet för att finansiera administrationen av tilläggspensionen, inkomstpensionen och premiepensionen. Beräkningen baseras på uppgifter från Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Pensionsmyndigheten – de tre myndigheter som berörs i första hand av pensionssystemet. Allra mest Pensionsmyndigheten förstås. 

Totalt föreslår Pensionsmyndigheten att de tre myndigheterna ska få dela på 1 623 miljoner kronor nästa år för att administrera pensionssystemet. Av dessa går 1 145 miljoner kronor till Pensionsmyndigheten, 468 miljoner kronor till Skatteverket och 10 miljoner kronor till Kronofogdemyndigheten.

888 miljoner kronor föreslås plockas ut ur AP-fonderna för finansieringen av ålderspensionen och 735 miljoner kronor ur premiepensionssystemet, enligt myndighetens förslag. 

Summan på 1 623 miljoner kronor är en rejäl ökning jämfört med den beslutade ersättningen 2017 på sammanlagt 1 530 miljoner kronor. Närmare bestämt handlar det om en ökning med 6 procent eller 93 miljoner kronor. Ökningen ligger framförallt på premiepensionen som enligt Pensionsmyndighetens förslag kostar 110 miljoner kronor per 2018 än 2017, en kostnadsökning på cirka 18 procent. 

Du som abonnerar på Sak & Liv Premium kan klicka här för att läsa hela Pensionsmyndighetens sammanställning. 

Glada dagar! 6 Mdr kr till svenska folkets premiepensionskonton

Med start den 6 maj sätter Pensionsmyndigheten in totalt 6 666 miljoner i fondrabatt och arvsvinst till pensionsspararna, meddelade Pensionsmyndigheten under onsdagen. Det är den högsta insättningen hittills. Samtidigt dras 625 miljoner i premiepensionsavgift. Slutsumman på pensionsspararnas konton blir därmed ett tillskott på drygt 6 miljarder kronor.

Pensionsmyndigheten kräver rabatt på fondavgifterna av fondbolagen på premiepensionens fondtorg. Därför får spararna varje år får tillbaka föregående års rabatter genom att fler fondandelar köps till spararnas premiepensionskonton.

– I år får landets sju miljoner pensionssparare tillbaka 4,1 miljarder kronor i rabatter. Den kraftiga rabatten gör att premiepensionens fonder får mycket låga avgifter vilket bidrar till en högre pension för spararna, säger Mats Öberg, chef för Pensionsmyndighetens fondenhet, i en presskommentar.

Den genomsnittliga fondavgiften är nu nere i 0,23 procent av förvaltat kapital, mot 0,25 procent för 2015. Utan rabatter hade den varit 0,72 procent. Utan kapitalviktning är snittavgiften 0,50 procent för en premiepensionsfond att jämföra med 1,51 procent för samma fonder utanför premiepensionssystemet.

Förutom insättningen av rabatterade avgifter får pensionsspararna dessutom närmare 2,5 miljarder kronor i arvsvinster. Det är pengar från pensionssparare som avled förra året och som nu fördelas till övriga sparare.

För att finansiera administrationen av premiepensionssystemet tar Pensionsmyndigheten ut en avgift av pensionsspararna. Denna är i snitt 0,06 procent eller 87 kronor per person. Motsvarande siffror året innan var 0,07 procent eller 80 kronor per person. Att den genomsnittliga administrationsavgiften sjunker till beror till stor del på att kapitalavkastningen varit mycket god senaste året.

Avgiften beslutas av regeringen och uppgår till 625 miljoner kronor 2016, att jämföra med fjolårets 562 miljoner. I avgiftsuttaget ingår återbetalning av premiepensionens uppstartskostnad, vilken ska vara slutligt betald 2018.

Handeln med de nya medel som ska placeras på pensionsspararnas premiepensionskonton startar måndagen den 8 maj och avslutas för de allra flesta den 9 maj. Under placeringen i fonder blir övrig handel fördröjd. Fondbyten som beställs efter 4 maj köas därför och genomförs först efter att ovan nämnda handel avslutats.

Slutbluffat! Pensionsgruppens plan för att rädda premiepensionen

Företrädare för partierna som står bakom pensionssystemet, meddelade på måndagen att man enats om en handlingsplan för att stoppa missbruk av premiepensionen. Det handlar dels om ett 30-tal kortsiktiga åtgärder, dels om en utredning av premiepensionens framtid.

Oseriösa aktörer och oseriös marknadsföring ska inte finnas i vårt allmänna pensionssystem, skriver Pensionsgruppen i ett pressmeddelande i dag. Istället ska premiepensionen bidra till hållbara, trygga och goda pensioner för alla.

– Vi har en mycket stor samsyn i att åtgärder krävs för att säkra systemet. Pensionerna ska vara trygga och därför är det en styrka att vi är överens över blockgränserna, säger Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister och ordförande i pensionsgruppen, i en presskommentar.

Pensionsgruppen har nu enats om en handlingsplan i två delar.

1) Den första delen är olika åtgärder som brådskar. Utgångspunkten här är Pensionsmyndighetens program med 30 punkter. Åtgärder för att säkerställa att kapitalet placeras hållbart kommer också att introduceras. Man kommer också att genomföra vissa förslag som lämnats av Premiepensionsutredningen.

2) Den andra delen handlar om andra mer långsiktiga åtgärder. Pensionsgruppen kommer därför att parallellt utreda premiepensionssystemets utformning i framtiden.

– Det är bra att man i Pensionsgruppen nu kommit överens om ett fortsatt arbete för en trygg och hållbar premiepension, säger Per Bolund, finansmarknadsminister och ansvarig för premiepensionsfrågor i regeringen, i sin presskommentar.

Pensionsgruppen består av företrädare för Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna.

Bakgrunden till Pensionsgruppens beslut är att premiepensionssystemet under senare tid har beskrivits som en arena för oseriösa aktörer som utnyttjat systemet genom höga avgifter, dålig avkastning och metoder som inte hör hemma i ett allmänt socialförsäkringssystem.

Efter beslut från Pensionsgruppen har om att ta krafttag för att stärka skyddet för pensionsspararna och göra fondtorget tryggt och säkert, har Regeringen givit Pensionsmyndigheten och Finansinspektionen i uppdrag att ta fram åtgärder som stärker premiepensionssystemet och stoppar oseriösa förvaltare. Pensionsmyndigheten har därefter lämnat en preliminär redovisning med ett 30-tal föreslagna åtgärder. Förslaget till åtgärdsprogram ska slutredovisas till regeringen senast den 19 juni i år.

Pensionsmyndighetens preliminära 30-punktsprogram:

  1. Inför nya föreskrifter som ställer ytterligare krav på fonder och fondbolag på premiepensionens fondtorg utöver de som nu gäller
  2. Förtydliga Pensionsmyndighetens instruktion så att det uttryckligen framgår att myndigheten på fondtorget ska agera mot olämpliga eller för pensionsspararna eller pensionssystemet skadliga beteenden från fondföretagens sida
  3. Krav på visst minimikapital i fonden under viss minimitid
  4. Krav på viss minsta tids avkastningshistorik
  5. Krav på minsta tids verksamhetshistorik för fondbolag
  6. Krav på objektiv (marknadsmässig) värdering av innehav
  7. Krav på att viss högsta procentuella andel av fondkapitalet får ägas av Pensionsmyndigheten som fondandelsägare
  8. Krav på att viss minimikapital i fond måste ägas av annan part än Pensionsmyndigheten
  9. Uteslut fonder med för lite kapital inom premiepensionen och/eller med för låg aktivitet
  10. Samma krav ska ställas på fond-i-fonders underliggande fonder som vanliga fonder vad gäller redovisning av innehav
  11. Inga samarbetsavtal ingås med fonder som så gott som uteslutande riktar sig mot svenska marknaden men är etablerade i utlandet
  12. Förbud genom samarbetsavtalet att direktmarknadsföra fonder mot premiepensionen eller medverka till direktmarknadsföring av premiepensionsfonder
  13. Förtydliga straffansvaret vid e-ID-kapning
  14. Agera för att sprida synen på rättsläget avseende e-ID-kapning
  15. Stärk myndighetens kunnande och beredskap när det gäller att säkra bevisningen
  16. Kräv egenhändigt undertecknande vid fondbyte
  17. Nytt förhållningssätt och förstärkt organisation för löpande uppföljning av samarbetsavtalet gentemot avtalspart
  18. Inför regelmässig KYC-granskning av firmatecknare och nyckelpersoner i fondbolaget
  19. Inför regelmässig granskning av innehav och övrig kravuppfyllnad samt utveckla myndighetens fördjupade granskningar
  20. Förstärkt kontroll av riskbeteende bland aktörerna på fondtorget
  21. Snabbare och mer frekventa överlämnanden av kundsynpunkter från Pensionsmyndigheten till de båda tillsynsmyndigheterna
  22. Utveckla systematisk samverkan mellan Pensionsmyndigheten och tillsynsmyndigheterna
  23. Inför ett antal nya villkor och skärp redan existerande villkor
  24. Förbättra struktur och tydliggör information i avtalet
  25. Särskilda tillsynsinsatser riktade mot premiepensionen (uppdrag och resurser)
  26. Pensionsmyndigheten, Finansinspektionen och Konsumentverket bör ges i uppdrag att lämna information sinsemellan med avseende på enskilda tillsynsärenden inom premiepensionen
  27. Upprätta ett samarbetsavtal (överenskommelse) mellan Pensionsmyndigheten och tillsynsmyndigheterna för samarbete inom premiepensionen
  28. Sverige bör verka för att tillsynen över aktörer som omfattas av den unionsrättsliga lagstiftningen ensas och är förutsägbar, ändamålsenlig och effektiv
  29. Kräv av förvaringsinstituten att dessa ska intyga fondens värdering
  30. Utred möjligheten att skapa en premiepensionsgaranti