Etikett: Håkan Svärdman

Orättvist! Kritiken växer mot förslaget om höjd garantipension

Kritiken växer mot beslutet i Pensionsgruppen och i regeringen att föreslå en höjning av garantipensionerna och bostadstillägget. Kritiken handlar framförallt om att det allmänna pensionssystemet därmed relativt sett ger lägre kompensation för den som arbetar. 

Förslaget aviserades i förra veckan. I fredags, den 1 februari, skickades en promemoria ut på remiss.

En av de som var först ut med att kritisera förslaget om, som lades fram i förra veckan, var fackförbundet FTF:s samhällspolitiske chef Håkan Svärdman. ”Pensionsgruppens förslag urholkar livsinkomstprincipen”, skrev Håkan Svärdman i ett inlägg på FTF:s hemsida i förra veckan, där han underströk att det inte är dåligt i sig att de sämst ställda pensionärerna får det bättre, men att det samtidigt kolliderar med ambitionen att det ska vara lönsamt att arbeta ihop sin pension jämfört med att få hela sin försörjning från grundskyddet:

— Pensionsgruppens ambition att åstadkomma en förstärkning av grundskyddet i pensionssystemet samtidigt som arbetets och inkomstens betydelse för pensionen ska bibehållas är vällovlig, men i praktiken en omöjlighet inom ramen för dagens allmänna pensionssystem, hette det i Håkan Svärdmans analys, som du kan läsa i sin helhet här.

Håkan Svärdman menade sammanfattningsvis att Pensionsgruppen slagit in på fel väg när man sänker värdet av arbete och prestation. Istället för att höja pensionssystemets bidragsdelar bör pensionsavgiften öka med 7 procent och motsvarande höjning genomföras av intjänade pensionsrätter, vilket skulle höja pensionerna med i genomsnitt 1 500 kronor/månad, menade Håkan Svärdman.

En annan fackliga företrädare som kritiserat förslaget med samma utgångspunkt är Torbjörn Hållö, ekonom på LO. I förra veckan skrev han bland annat på Twitter att det var bekymmersamt att partierna i Pensionsgruppen inte försvarar principen att de ska löna sig att ha arbetat.

— Vi har fått en hjälpa-dom-det-är-synd-om-politik. Med retorik om ”fattiga pensionärer”. Istället för politiker som värnar de breda löntagargruppers intressen, kommenterar Torbjörn Hållö i dag i ett inlägg på Twitter.

Och man kan konstatera att kritiken snarare tilltar än avtar mot förslaget om höjt grundskydd.

Pensionärsorganisationen SPF Seniorerna menar att förslaget innebär att de som arbetat ett helt liv i många fall behandlas djupt orättvist.

– Vi är självklart inte emot förbättringar för de som har det tufft ekonomiskt. Men man missar att ta ett helhetsgrepp för de som har det tufft på äldre dagar oavsett om man har jobbat eller inte, säger Anna Eriksson, SPF Seniorernas pensionsexpert, i en artikel i tidningen Senioren. Här kan du läsa hela artikeln i Senioren.

Det ska sägas att kritiken från den andra stora pensionärsorganisationen, PRO, är betydligt mildare. PRO välkomnar höjningen av grundskyddet, även om man samtidigt förväntar sig åtgärder för att höja inkomstpensionen ”för personer med låg pension som arbetat ett helt liv”.

Tidningen Expressen skriver på ledarplats under rubriken ”Hängmattan ska inte ge högre pension än slitjobb” att förslaget från regeringen och Pensionsgruppen är ”djupt orättvist”. Så här formuleras det i tidningen:

— Att inte ha jobbat alls kan snart ge högre pension än om man har slitit 40 år i vården. Det är djupt orättvist.

Här kan du läsa Expressens artikel.

Svenskt Näringsliv pekar i en kommentar publicerad i dag måndag på att förslaget om stärkt grundskydd enbart är kostnadsdrivande utan att ge något incitament till arbete.

— Det finns ett stort behov av fler arbetade timmar i ekonomin, men de nu föreslagna förändringarna ger inga incitament till det, säger Svenskt Näringslivs försäkringsexpert Ingvar Backle i en artikel från Svenskt Näringsliv.

— Förslagen minskar ytterligare det respektavstånd i nettoinkomst (pension och bostadstillägg sammanräknad) mellan den som aldrig haft inkomst av tjänst och den som arbetat många år. Med andra ord saknas tydliga incitament för arbete – att alla som har en arbetsförmåga ska motiveras till att utnyttja denna.

Här kan du läsa mer om Svenskt Näringslivs åsikt om förslaget om höjt grundskydd.

Nu är det inte särskilt troligt att politikerna i Pensionsgruppen kommer att ändra på sitt förslag. Har väl de ingående partierna i Pensionsgruppen bestämt sig för något gemensamt, ska det väldigt mycket till för att få dem att rucka på beslutet. Men kritiken mot förslaget är denna gång osedvanligt stark för att gälla en föreslagen förändring av det allmänna pensionssystemet.

Du som har ett abonnemang på Sak & Liv Premium kan klicka här för att ta del av hela promemorian som har gått ut på remiss.

FTF: Regeringen måste rivstarta arbetet för en ny pensionsreform

Den nya regeringen bör växla upp tempot med en ny reform av det allmänna pensionssystemet. Det skriver FTF:s samhällspolitiske chef Håkan Svärdman i en kommentar till beslutet att godkänna en ny regering under Stefan Löfven. 

Sverige är — äntligen, tycker många — på väg att få en ny regering. Efter 133 dagars väntan har riksdagen beslutat att godkänna Stefan Löfven som ny — eller nygammal — statsminister.

Regeringens arbete ska i stor utsträckning grundas på det så kallade januariavtalet i 73 punkter mellan Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna.

FTF har genomfört en analys av överenskommelsen och konstaterar att det bland de 73 punkterna flera stora frågetecken — även om det också finns många angelägna förslag. Ett frågetecken gäller punkt 4 som har rubriken ”En omfattade skattereform genomförs”  där det återfinns ett krav på att öka finanssektorns skatteandel.

— Vad detta betyder är oklart. Senast frågan var på tapeten 2016 föreslogs en särskild skatt på lönekostnader för företag som säljer finansiella tjänster och försäkringar, vilket FTF var starkt kritiska mot. Redan i dag har staten betydande skatteintäkter från finanssektorn. Bara från försäkringsbranschen kan intäkterna under 2017 uppskattas till 85 miljarder kronor, vilket motsvarar 8 – 9 procent av statens skatteintäkter 2017. Ska tryggheten beskattas ännu mer?, skriver Håkan Svärdman i sin analys.

FTF menar också att flera angelägna punkter saknas i januariavtalet; bland annat måste reformtempot för det allmänna pensionssystemet växlas upp. FTF saknar även förslag om incitament för privat pensionssparande.

— Pensionsgruppens förslag om höjd pensionsålder är inte tillräckligt. För att nå målsättningen om en allmän pension runt 60 – 65 procent av slutlönen behöver även pensionsavgifterna höjas.

— Med en ökad rörlighet på arbetsmarknaden och det faktum att prestationens betydelse har minskat i det allmänna pensionssystemet, måste de vara gynnsamt för alla att ta ansvar för sin pension, skriver Håkan Svärdman i sin kommentar.

FTF anser också att förslaget om att förändra arbetsrätten innebär ett olyckligt angrepp på den svenska modellen genom att arbetsrätten urholkas för att öka flexibiliteten för arbetsgivarna.

— Förutom att det är fullständigt oacceptabelt och respektlöst att hantera frågan om arbetsrätten på detta sätt, saknas stöd för att hävda att nuvarande ordning där fack och arbetsgivare tar ansvar för löner och arbetsvillkor har varit till nackdel för svensk arbetsmarknad och näringslivets konkurrenskraft. Allt pekar i motsatt riktning, skriver Håkan Svärdman i analysen.

Här hittar du Håkan Svärdmans analys av januariöverenskommelsen. 

Hård kritik från FTF mot det prestationslösa pensionssystemet

Prestationens betydelse har minskat i det allmänna pensionssystemet, konstaterar FTF i rapporten ”Det prestationslösa pensionssystemet” skriven av den samhällspolitiske chefen Håkan Svärdman. För flera grupper i samhället påverkas inte den allmänna pensionen av arbetsinkomsten, trots ett långt arbetsliv. Detta gäller bland annat utrikesfödda, där effekten kan bli att den som arbetat större delen av livet i Sverige får en pension som knappt är högre än för någon som inte arbetat alls. FTF planerar nu att under nästa år lansera ett pensionspolitiskt program. 

När det nya allmänna pensionssystemet lanserades, hette det nu skulle alla år i arbetslivet bidra till pensionen.

Men i själva verket drabbas stora grupper av anställda av att deras arbetsår knappt har någon betydelse alls för nivån på den allmänna pensionen.

Som systemet är konstruerat krävs i dag minst 41 arbetsår med en genomsnittlig månadslön på 33 700 kr för att nå över gränsen för garantipension, framgår det av FTF:s rapport.

— Systemet bygger på att den allmänna pensionen ska baseras på prestation, men vår nya undersökning visar att det inte gäller alla i praktiken. Många utrikesfödda som jobbat större delen av livet i Sverige får en pension som i bästa fall är några hundra kr högre per månad jämfört med att inte arbetat alls, säger Håkan Svärdman i en kommentar till rapporten.

— Idag är närmare hälften av de utrikesfödda pensionärerna hänvisade till grundskyddets bidragssystem. Utan en pensionsreform som gör att prestation i arbetslivet räknas för alla, kommer statens kostnad för grundskyddet att fördubblas till år 2060, säger Håkan Svärdman.

Enligt FTF är det utrikesfödda, kvinnor och småföretagare som drabbas mest av det allt mer prestationslösa pensionssystemet.

FTF planerar nu att ta fram ett helt pensionspolitiskt program, som kommer att presenteras under nästa år.

Med utgångspunkt från den senaste rapporten har FTF tre reformförslag för att öka prestationens betydelse i det allmänna pensionssystemet:

1. Höj pensionsavgiften vid arbetslöshet, föräldraledighet och sjukfrånvaro
Genom att höja pensionsavgiften vid arbetslöshet, föräldraledighet och sjukfrånvaro skulle pensionsinbetalningen till den allmänna pensionen höjas med 20—30 procent.

2. Skapa ett skattegynnat långsiktigt privat pensionssparande
FTF vill göra det förmånligt att löneväxla även under pensionssystemet intjänandetak på 7,5 inkomstbasbelopp. Dessutom vill man att det skapas en ny form av skattegynnat privat pensionssparande, för att uppmuntra även personer med månadsinkomst under 42 000 kronor att ta eget ansvar för att förbättra sin allmänna pension.

3. Inkomstindexera garantipensionen
Genom att inkomstindexera garantipensionen höjs den och blir delvis självfinansierad genom att behovet av äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg minskar, menar FTF.

Här kan du ta del av hela rapporten.

Gör om, gör rätt! Så vill FTF vässa den allmänna sjukförsäkringen

Allt fler löntagare saknar förtroende för sjukförsäkringssystemet, bland annat eftersom det har försämrats sedan 1990-talet. Dessutom har regelverket blivit allt mer komplicerat och oöverskådligt. Dagens sju ­ersättningsformer bör därför bli en enda ersättning, menar FTF i en rapport om hur det allmänna sjukförsäkringssystemet kan förenklas och förbättras. Dessutom vill FTF ha en obligatorisk rehabiliteringsförsäkring tecknad av arbetsgivaren hos en privat försäkringsgivare.

Rapporten har tagits fram av Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på FTF. Några av slutsatserna i rapporten presenterades under helgen i en debattartikel på Dagens Nyheter.

FTF menar i rapporten att de alltför komplexa regelverken bidrar till att sjukförsäkringen blir ojämlik.

I ett första steg föreslås att de sju olika ersättningsformerna ersätts med en enda ersättning – sjukpenning – som ger samma ersättning vid sjukdom oavsett individens ålder, diagnos eller ersättningstid.

I ett andra steg införs enligt FTF:s förslag en obligatorisk rehabiliteringsförsäkring som arbetsgivare tecknar på den privata försäkringsmarknaden.

– På så vis garanteras löntagarna professionell rehabilitering och snabbare återgång i arbete. Samtidigt minimeras arbetsgivarens risk att drabbas av kostnader för sjukfrånvaron, skriver FTF i sin presentation av rapporten.

Här kan du ta del av hela rapporten från FTF.

Håkan Svärdman blir samhällspolitisk chef på FTF

Håkan Svärdman byter Folksam mot FTF. Den 1 september tillträder han som samhällspolitisk chef på FTF, vilket är en nyinrättad tjänst. Närmast tidigare har han under 14 års tid varit välfärdsanalytiker på Folksam.

– Jag har ett stort intresse för hur kombinationen av lagstadgade, kollektivavtalade och individuella försäkringar skapar trygghet. Nu ser jag fram emot att jobba med dessa frågor utifrån FTFs fackliga perspektiv, säger Håkan Svärdman i sin presskommentar.

Andreas Westerius, kanslichef på FTF, uttalar sig så här om rekryteringen av Håkan Svärdman:

– Håkan Svärdman har förmåga att på ett enkelt sätt förklara hur försäkringar är ett smart sätt att lösa gemensamma samhällsproblem.Hans breda kompetens kommer göra det möjligt för FTF att driva frågor som är viktiga för våra medlemmar i försäkringsbranschen på ett ännu tydligare sätt.